• No results found

Samverkansrutin vid vård av patienter i livets slutskede

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Samverkansrutin vid vård av patienter i livets slutskede"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 (2)

POST 235 81 Vellinge

BESÖK Norrevångsgatan 3

TELEFON 040-42 50 00

FAX 040-42 51 49

E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

WEBB VELLINGE.SE

BANKGIRO 5896-1467 ORG. NR 212000-1033

Samverkansrutin vid vård av patienter i livets slutskede

Bakgrund

För patient i palliativ vård i livets slutskede ska all behandling ses ur ett

helhetsperspektiv avseende smärta och andra förekommande symtom och vården ska vara personcentrerad. Målet med palliativ vård i livets slut är att lindra lidande, bevara patientens värdighet samt uppnå största möjliga välbefinnande. För att säkerställa att nationella riktlinjer efterföljs bör alla patienter som vårdas i livets slutskede i ordinärt boende eller på vård- och omsorgsboende bedömas regelbundet av sjuksköterska.

Regelverk

Palliativ vård i livets slutskede: Nationellt vårdprogram 2016

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, Socialstyrelsen 2013 Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för följande:

Identifiera patienter i livets slutskede med dagar kvar att leva (sängliggande, slutat äta och dricka, perorala läkemedel utsatta och injektioner ordinerade).

Rapportera patienter i livets slut på Att göra lista till alla berörda. Använd avsedd Ordination vård i livets slut och frastext. OBS! Patienter i tidig palliativ vård eller de med endast beslut om Förväntat dödsfall ska inte rapporteras på Att göra lista till kväll, helg och nattsjuksköterska.

Besöka och bedöma patient i livets slut (minst var 6:e timme). Då ska symtom avseende smärta, ångest, illamående, konfusion, muntorrhet, lägesändringar, vak, närståendekontakt mm. bedömas, åtgärdas, utvärderas och dokumenteras med stöd av hjälpfrastext i Procapita under Ordination vård i livets slut.

Skattningsinstrument ska användas vid varje tillfälle.

Bedöma om antal besök ska justeras (dock minst var 6:e timme). Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för att bedöma detta behov samt rapporterar via Att göra listan till alla berörda.

Löpande informera berörd vårdpersonal och anhöriga om patientens tillstånd.

Omsorgsenheten

Ansvarig Upprättad den

Enhetschef Hälso- och sjukvård 2018-06-12

Upprättad av Reviderad den

Anneli Wallgren, sjuksköterska Pernilla Hedin, enhetschef

Ange datum.

(2)

2 (2)

Smärtskattning

Grunden för optimal smärtbehandling är smärtskattning, kartläggning och analys av smärtan. Behandling ska utvärderas regelbundet och justeras vid behov. En

förutsättning för god smärtlindring är flexibelt användande av metoder och kompetens från hela teamet.

Något av följande smärtskattningsinstrument ska användas före och efter aktuell åtgärd

NRS (Numeric rate scale)

Patienten anger sin smärta genom att skatta den från 0–10.

Abbey Pain Scale

En beteende/observationsskala. Sex olika smärtbeteende bedöms.

Om patienten har svårt att uttrycka sig via smärtskattningsskalor, kan enkla frågor ibland hjälpa patienten att förmedla sin smärtupplevelse om de kan förmedla sig verbalt. Annars kan fysiologiska parametrar som andningsfrekvens och puls vara till hjälp.

Övrig symtomskattning

Skattningsinstrument som ska användas för att fånga andra symtom

IPOS – Avvakta till efter sommaren 2018, mer information kommer

Ett skattningsinstrument med frågor som behandlar fysiska, psykologiska, sociala och existentiella områden. Förutom frågor om vanligt förekommande symtom inkluderar det exempelvis frågor om närståendes oro, patientens informationsbehov och praktiska problem. Finns i patientversion och personalversion (då patienten ej längre kan

förmedla sig). Detta kan användas vid inskrivning i hemsjukvård eller VÅBO, men även vid varje sjuksköterskebedömning.

References

Related documents

När läkarna, enligt sjuksköterskorna, enbart baserade beslut gällande tillförsel av vätska och näring på deras medicinska åsikter upplevde flera av dem frustration och maktlöshet

Området är beläget söder om Öreälvens mynning i Nordmalings kommun och omfattas av utvidgat strandskydd både för att långsiktigt säkerställa förutsättningarna för

Konklusion: Sjuksköterskor upplever etiskt betingad stress i vård av patienter i livets slutskede på grund av kommunikationsbrister med närstående och läkare, i situationer

De närstående som hade fått stöd att delta i vården upplevde också att de var behövda och hade en viktig uppgift (IV). I en tidigare studie skattade närstående att

The care professionals in Study III described several aspects of their experiences of EOL care after implementation of the LCP: they became more confident through a shared

Denna självkännedom kan ge stöd åt sjuksköterskans handlande, men bör även vägas samman med en respekt för att alla närstående är olika samt befinner sig i en unik situation

De nyutexaminerades sjuksköterskors berättelser om att stödja anhöriga, att inte räcka till på olika sätt och att vilja ge den äldre patienten ett fint slut är alla olika

Since the samples sizes varied between families there is a risk of bias with respect to the total contribution of prey items to the diet of frogs depending on how many individuals