Södermanlands län

Företagsamheten 2016

Södermanlands län

AB, Bromma, 2016

Mattias Forss, Forss Webservice

Vinnare i tävlingen Södermanlands mest företagsamma människa 2015 Foto: Charley Tegebjer.

1

Innehåll

Inledning . . . .2

Så genomförs undersökningen . . . . 2

Vem är företagsam? . . . . 3

1 . Sammanfattning . . . .4

Toppnotering för företagsamheten . . . . 4

Sveriges minst företagsamma befolkning finns i Oxelösund . . . . 4

Nyföretagsamheten ökar . . . . 4

Svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn . . . . 4

2 . Ny toppnotering för företagsamheten . . . .5

Förbättrad företagsamhet från svag nivå . . . . 5

Kvinnors företagsamhet ökar . . . . 6

De ungas företagsamhet fortfarande på svag nivå . . . . 7

Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet . . . . 7

Oxelösund har svagast företagsamhet i Sverige . . . . 8

Uthållighet och ödmjukhet bakom framgången för Mattias . . . .9

3 . Nyföretagsamheten växer återigen . . . . 10

Nyföretagsamheten är fortfarande under Sveriges genomsnitt . . . .10

Försiktig ökning för kvinnornas nyföretagsamhet . . . .11

De ungas nyföretagsamhet minskar . . . .12

Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner . . . .12

Förbättrad nyföretagsamhet i sju av nio kommuner . . . .13

4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn . . . . 14

Mycket svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn . . . .14

En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn . . . .15

Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar endast i fyra av nio kommuner . . . .15

Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Gnesta . . . .16

5 . Appendix . . . . 17

Tillväxt . . . .17

Avslut . . . .18

6 . Källhänvisningar . . . . 19

Inledning

Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärds­

samhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finan­

sierar den gemensamma välfärden.

Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och för­

verkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige.

Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten.

Så genomförs undersökningen

Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer – det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid års­

skiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på upp­

drag av Svenskt Näringsliv.

Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombild­

ningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget – trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder – som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande.

Den här undersökningen mäter företagsamma människor – inte registrerade företag.

Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbel­

räkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16–74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16–34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även special­

studerat företagsamheten inom välfärdssektorn.

3

Vem är företagsam?

I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam:

• personen har en F­skattsedel

• personen är delägare i ett aktivt handelsbolag

• personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag

Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen.¹ Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kom­

muner och län över tid.

Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rap­

porten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år 2015. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På www.foretagsklimat.se kan du även se hur företagsamheten och nyföretag­

samheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan 2002. Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ran­

king av företagsklimatet i Sveriges kommuner.

1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning.

1 . Sammanfattning

Toppnotering för företagsamheten

Företagsamheten i Södermanlands län ökar och uppgår nu till 10,3 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 2002. Även bland länets kvinnor och bland de unga ökar företagsamheten.

Sveriges minst företagsamma befolkning finns i Oxelösund

Företagsamheten ökar för närvarande i sex av länets nio kommuner. Länets mest företagsamma befolkning finner vi i Gnesta, där 15,6 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam.

Oxelösunds kommun har återigen både länets och Sveriges lägsta företagsamhet, med enbart sex procent företagsamma invånare i den arbetsföra befolkningen.

Nyföretagsamheten ökar

Nyföretagsamheten ökar återigen i Södermanland, efter två år med oförändrad note­

ring. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 9,4 per 1 000 invånare, vilket innebär att länets nyföretagsamhet fortfarande är lägre än genom­

snittet för Sverige.

Länets högsta nyföretagsamhet finner vi liksom förra året i Gnesta, där 18,1 personer per 1 000 invånare är nyföretagsamma.

Svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn

Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med sju procent i Söderman­

land under de senaste fem åren och uppgår nu till 2,9 personer per 1 000 invånare.

Inte i något annat län i Sverige har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat lika svagt som i Södermanland.

Då sex av tio företagsamma personer inom välfärdssektorn är kvinnor, kan utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom sektorn vara ett viktigt steg i riktning mot en förbättrad företagsamhet bland länets kvinnor.

5

2 . Ny toppnotering för företagsamheten

Företagsamheten i Södermanlands län ökar återigen, efter att ha varit oförändrad i fjolårets mätning. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 10,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16­74 år), vilket är högre än någonsin tidigare. Jäm­

fört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procentenheter, vilket vi ser i diagram 1.

Bland länets kvinnor ökar företagsamheten för andra året i rad, för att nu uppgå till 6,4 procent av den arbetsföra befolkningen. Även bland de unga ökar företagsam­

heten och uppgår nu till 4,1 procent av befolkningen i åldern 16­34 år.

Diagram 1 . Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år 2005-2015 .

9,5 %

10,3 %

5,3 % 6,4 %

4,0 % 4,1 %

0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

Totalt Kvinnor Unga

Förbättrad företagsamhet från svag nivå

Antalet företagsamma människor uppgår till knappt 880 000 i Sverige, vilket är en ökning med drygt 15 000 personer jämfört med 2014. Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam.

I Södermanland ökade antalet företagsamma människor med nästan 400 personer under 2015 och uppgår nu till drygt 21 000 personer, vilket motsvarar 10,3 procent av befolkningen. Den goda utvecklingen till trots är företagsamheten fortfarande låg jämfört med övriga län. Enbart i fem av Sveriges 21 län finner vi en lägre företag­

samhet än i Södermanland, vilket framgår av diagram 2.

Diagram 2 . Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .

12,3 %

10,3 %

0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 %

Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland

Kvinnors företagsamhet ökar

Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsam­

heten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företag­

samheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU­länder.² En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn.³

Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan 269 000 personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Söderman­

land uppgår motsvarande andel till 6,4 procent, vilket är en ökning med 0,1 procent­

enheter jämfört med fjolårets mätning. Under de senaste tio åren har företagsamheten bland kvinnorna i länet ökat med 1,1 procentenheter. Företagsamheten bland kvin­

norna i Södermanland är dock fortfarande en bit under genomsnittet för Sverige, vilket diagram 3 illustrerar.

Diagram 3 . Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .

7,6 %

6,4 %

0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %

Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland

2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern 15­74 år) 2014. Det kan jäm­

föras med ett EU­genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015).

3 2014 arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern 15­74 år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU­land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015).

7

De ungas företagsamhet fortfarande på svag nivå

De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmark­

naden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolk­

ningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen 16­34 år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren.

Trots att företagsamheten bland de unga ökar något i Södermanland är det enbart två andra län i Sverige som uppvisar en svagare företagsamhet bland den yngre befolk­

ningen (se diagram 4). Under det senaste decenniet har de ungas företagsamhet enbart ökat marginellt i länet.

Diagram 4 . Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år 2015 .

5,6 %

4,1 %

0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 %

Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland

Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag.

I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks­ och indu­

striorter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ.

Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet under­

lätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur ten­

derar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt.⁴

4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etablerings­

hinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov.

Oxelösund har svagast företagsamhet i Sverige

Företagsamheten ökar för närvarande i sex av Södermanlands nio kommuner. Den kommun där företagsamheten ökar mest är Vingåker, där andelen företagsamma människor stiger från 10,7 till 11,2 procent. Näst snabbast ökning av företagsam­

heten i länet finner vi i Gnesta, som nu övertar den översta pallplatsen från Trosa som länets mest företagsamma kommun. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 15,6 procent i Gnesta, som också har länets högsta företagsamhet bland såväl kvinnor som den yngre delen av befolkningen (se tabell 1).

Oxelösunds kommun har den lägsta företagsamheten i länet, med enbart sex pro­

cent företagsamma invånare i den arbetsföra befolkningen (16­74 år). Oxelösund är därmed den kommun i Sverige med lägst andel företagsamma. En förklaring är att det lokala näringslivet domineras av stålkoncernen SSAB, som svarar för nästan hälften av alla jobb i kommunen.⁵ Företagsamheten har dock ökat något, om än marginellt, jäm­

fört med fjolårets mätning. Då ett företag dominerar den lokala arbetsmarknaden ten­

derar företagsamheten att vara låg, vilket beskrevs ovan.

Tabell 1 . Företagsamhet i andel av befolkningen, år 2015 .

Kommun Företagsamma

(antal) Företagsamma

(procent)  Företagsamma

kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent)

Gnesta 1 197 15,6 % 10,7 % 6,5 %

Trosa 1 346 15,3 % 10,0 % 4,3 %

Strängnäs 3 318 13,6 % 9,1 % 5,5 %

Flen 1 370 11,7 % 7,5 % 3,9 %

Vingåker 719 11,2 % 6,0 % 4,0 %

Nyköping 4 226 11,0 % 6,9 % 4,3 %

Katrineholm 2 255 9,5 % 5,7 % 3,7 %

Eskilstuna 6 085 8,2 % 4,8 % 3,7 %

Oxelösund 503 6,0 % 3,8 % 2,5 %

5 Se www.foretagsklimat.se/oxelosund/statistik.

9

– Jag har varit uthållig och följt min ursprungliga affärsidé men sam tidigt utvecklat företaget och drivit det framåt . Att vara företagsam innebär att kunna hantera ständiga förändringar, säger Mattias Forss på Forss Web­

service AB i Katrineholm . I december förra året röstades han fram som Söder man lands mest företagsamma 2015 .

Att lyssna på andra och att vara ödmjuk inför deras uppfattningar ser han som en annan ingrediens i framgångsreceptet .

– Om du uppfattar dig själv som svaret på alla komplicerade frågor blir det ett allvarligt tillväxt­

hinder, varnar Mattias .

Det var för 18 år sedan han startade sitt företag hemma i pojkrummet . Då var Mattias bara 13 år, tekniskt mycket kunnig och redan besjälad av att göra IT bekymmersfritt för sina kunder .

Undan för undan har Forss Webservice expanderat . Mitt under finanskrisen hösten 2008 skaffade han en tomt på det idag heta företagsområdet Lövåsen i Katrineholm och byggde en egen fastig­

het . Kunderna, företag till 75 procent och privatpersoner till 25 procent, finns över hela Sverige men med en speciell tyngdpunkt i Södermanland .

– Vår övergripande ambition är att med IT som verktyg skapa affärsnytta för kunderna . Ingenting inom IT ska vara oss främmande, förklarar Mattias .

Forss Webservice har åtta egna medarbetare på heltid och anlitar därutöver ett antal konsulter med olika specialinriktningar . För att ytterligare vässa företaget är en extern styrelse på väg att ta form . – Styrelsens uppgift ska vara att tillföra den kompetens jag saknar och samtidigt hjälpa mig att se företaget med andra ögon, säger Mattias .

Hans råd till 13­åringar och andra som lockas av att starta eget är kort och gott att praktiskt testa idéerna .

– Skaffa gärna en mentor, ett bollplank, redan vid starten . Jag tog extern hjälp först efter att jag hade varit företagare i åtta år . Nu ger jag tillbaka genom att själv fungera som coach åt unga före­

tagare, avslutar Mattias .

Sören Karlsson

Uthållighet och ödmjukhet bakom framgången för Mattias

Juryns motivering:

”Mattias startade sin företagarbana redan som 13-åring och leder idag ett växande företag som ständigt utvecklas. Tiden räcker också till för ett starkt engagemang för att andra entreprenörer ska kunna lyckas.”

Foto: Charley Tegebjer

3 . Nyföretagsamheten växer återigen

Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen.

• Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan).

• Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.⁶

Nyföretagsamheten ökar återigen i Södermanland, efter två år av stiltje. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 9,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (16­74 år).

Även bland länets kvinnor ökar nyföretagsamheten marginellt enligt årets mätning.

Bland den yngre delen av befolkningen (16­34 år) sjunker dock nyföretagsamheten, vilket vi ser i diagram 5.

Diagram 5 . Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare, år 2005-2015 .

9,0 9,4

5,8 7,1

9,9 10,2

0 2 4 6 8 10 12

År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

Totalt Kvinnor Unga

Nyföretagsamheten är fortfarande under Sveriges genomsnitt

För Sverige som helhet har nästan 79 000 personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjol­

årets mätning. Sammantaget uppgår andelen nyföretagsamma människor till 11,0 per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per 1 000 invånare.

6 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas.

11

Även i Södermanland ökar nyföretagsamheten i år. Andelen nyföretagsamma människor uppgår till 9,4 personer per 1 000 invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 9,1 personer per 1 000 invånare. Länets nyföretagsamhet är dock fortfarande signifikant lägre än genomsnittet för Sverige i stort, vilket diagram 6 visar.

Diagram 6 . Antal nyföretagsamma personer per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .

11,0

9,4

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge

Försiktig ökning för kvinnornas nyföretagsamhet

Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit markant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt 30 000 kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är mar­

ginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder mot­

svarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan.

Nyföretagsamheten bland Södermanlands kvinnor ökar försiktigt och uppgår nu till 7,1 kvinnor per 1 000 invånare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 7,0 kvinnor per 1 000 invånare. Även bland länets kvinnor är nyföretagsamheten lägre än genomsnittet för Sverige i stort (se diagram 7).

Diagram 7 . Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .

8,3

7,1

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0

Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge

De ungas nyföretagsamhet minskar

I Sverige som helhet valde drygt 29 000 unga personer (16­34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan.

Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per 1 000 invånare.

I Södermanland minskar de ungas nyföretagsamhet något jämfört med fjolårets mätning och uppgår nu till 10,2 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Som diagram 8 visar är det en sämre notering än i merparten av Sveriges län.

Diagram 8 . De yngres nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-34 år), år 2015 .

12,4

10,2

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0

Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg

Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner

Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretag­

samma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet.

En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag.

Diagram 9 . Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år 2015 .

R2 = 0,524

0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %

0 5 10 15 20 25 30 35

Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning)

Nyföretagsamma människor (per 1 000 invånare)

13

Förbättrad nyföretagsamhet i sju av nio kommuner

Nyföretagsamheten ökar i sju av länets nio kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Vingåker, där andelen nyföretagsamma ökar från 11,4 till 15,5 personer per 1 000 invånare. Länets högsta nyföretagsamhet finner vi dock liksom förra året i Gnesta, där 18,1 personer per 1 000 invånare är nyföretagsamma (se tabell 2).

Gnesta har dessutom länets högsta nyföretagsamhet bland såväl kvinnor som den yngre delen av befolkningen. Den lägsta nyföretagsamheten i länet finner vi i Eskil­

stuna och den näst lägsta nyföretagsamheten återfinns i Oxelösund, vilket kan anses vara oroväckande med tanke på att det även är de två kommuner med länets lägsta företagsamhet.

Tabell 2 . Antal nyföretagsamma människor per 1 000 invånare, år 2015 .

Kommun Genuint nya

(antal) Genuint nya

(per 1 000 inv) Inflyttade

(antal) Totalt nya

(antal) Totalt nya

(per 1 000 inv)  Kvinnor Unga

Gnesta 92 12,0 47 139 18,1 14,0 20,5

Trosa 98 11,1 56 154 17,5 11,3 14,1

Strängnäs 300 12,3 106 406 16,6 13,1 15,6

Vingåker 63 9,8 37 100 15,5 10,2 12,8

Flen 110 9,4 41 151 12,9 9,4 14,0

Nyköping 365 9,5 117 482 12,5 10,1 13,6

Katrineholm 210 8,8 61 271 11,4 8,5 11,9

Oxelösund 53 6,3 35 88 10,5 8,7 7,7

Eskilstuna 618 8,4 112 730 9,9 7,1 11,0

4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn

En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn.

Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg.⁷ Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990­talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem.⁸ I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Södermanlands läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssek­

torn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till 2015.

Mycket svag ökning av företagsamheten inom välfärdssektorn

Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt 21 700 personer till runt 27 100 personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per 1 000 invånare (16­74 år).

Diagram 10 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .

3,8

2,9

0 1 2 3 4 5 6

Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping

7 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014).

8 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs.

15

I Södermanland har antalet företagsamma inom välfärdssektorn enbart ökat med drygt 40 personer, eller cirka sju procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,8 till 2,9 företagsamma personer per 1 000 invånare, vilket är den svagaste ökningen bland alla Sveriges län. Företagsamheten inom välfärdssektorn i Södermanland är betydligt lägre än genomsnittet för Sverige, vilket framgår av diagram 10.

En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn

Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,3 till 3,6 personer per 1 000 invånare i Södermanland, vilket är klart under genomsnittet för Sverige (se diagram 11).

Då ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, kan utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor i Södermanland.

Diagram 11 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .

4,5

3,6

0 1 2 3 4 5 6 7

Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping

Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar endast i fyra av nio kommuner

Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn endast ökat i fyra av nio kommuner i Södermanland. Den snabbaste ökningen i relation till befolk­

ningen finner vi i Nyköping och Gnesta.

Gnesta har dessutom länets högsta företagsamhet inom välfärdssektorn, med 5,7 företagsamma personer per 1 000 invånare. Eskilstuna har den lägsta företagsam­

heten inom välfärdssektorn, med 2,0 företagsamma personer per 1 000 invånare (se tabell 3).

Tabell 3 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .

Kommun Totalt, 2015

(antal) Totalt, 2015

(per 1 000 inv)  Totalt, 2010

(antal) Totalt, 2010

(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)

Gnesta 44 5,7 39 5,1 0,6

Strängnäs 104 4,3 90 3,8 0,4

Trosa 35 4,0 34 4,0 0,0

Nyköping 145 3,8 119 3,2 0,6

Flen 32 2,7 26 2,2 0,5

Oxelösund 21 2,5 21 2,5 0,0

Vingåker 15 2,3 15 2,3 0,0

Katrineholm 51 2,1 49 2,1 0,0

Eskilstuna 147 2,0 160 2,3 ­0,3

Flest företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Gnesta

Bland kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i sju kommuner i Södermanland sedan 2010, med oförändrad företagsamhet inom sektorn i Trosa och Eskilstuna. Länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Gnesta, med 7,9 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket framgår av tabell 4.

Tabell 4 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .

Kommun Kvinnor, 2015

(antal) Kvinnor, 2015

(per 1 000 inv)  Kvinnor, 2010

(antal) Kvinnor, 2010

(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)

Gnesta 30 7,9 29 7,7 0,2

Strängnäs 64 5,3 55 4,7 0,6

Trosa 22 5,0 21 5,0 0,0

Nyköping 80 4,1 63 3,4 0,8

Oxelösund 15 3,7 14 3,5 0,2

Flen 20 3,5 17 3,0 0,5

Vingåker 11 3,5 8 2,5 1,0

Katrineholm 37 3,1 32 2,8 0,4

Eskilstuna 85 2,3 82 2,3 0,0

17

5 . Appendix

Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utveck­

lats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redo­

visar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal.

Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör.

Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsam­

heten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassi­

ficeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige­

och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiff­

rorna inte är jämförbara med Sverige­ och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten.

Tillväxt

Diagram 12 . Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år 2015 .

1,9 %

1,7 %

0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 %

Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg

Diagram 13 . Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år 2015 .

2,7 %

2,4 %

0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 %

Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg

Diagram 14 . Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år 2015 .

2,5 %

0,6 %

–2,0 % –1,0 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 % 7,0 % 8,0 %

Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg

Tabell 5 . Tillväxt av antal företagsamma människor, år 2015 .

Kommun Företagsamma

2015 (antal) Företagsamma

2014 (antal) Tillväxt

(procent)  Tillväxt kvinnor

(procent) Tillväxt unga (procent)

Vingåker 719 686 4,8 % 8,7 % ­2,8 %

Gnesta 1 197 1 162 3,0 % 1,3 % 1,5 %

Nyköping 4 226 4 136 2,2 % 4,5 % 5,2 %

Strängnäs 3 318 3 255 1,9 % 2,9 % 1,4 %

Katrineholm 2 255 2 216 1,8 % 3,0 % ­0,7 %

Eskilstuna 6 085 5 993 1,5 % 1,9 % 2,3 %

Oxelösund 503 496 1,4 % 4,8 % ­4,9 %

Trosa 1 346 1 330 1,2 % ­1,6 % 4,3 %

Flen 1 370 1 357 1,0 % 2,2 % 10,2 %

Avslut

Tabell 6 . Antal avslutare per 1 000 invånare, år 2015 .

Kommun

Genuina avslutare (antal)

Genuina avslutare

(per 1 000 inv) Utflyttade

(antal) Utflyttade

(per 1 000 inv) Totalt avslut

(antal) Totalt avslut

(per 1 000 inv)  Kvinnor Unga

Trosa 104 11,8 34 3,9 138 15,7 12,9 8,8

Strängnäs 238 9,7 105 4,3 343 14,0 10,6 9,9

Gnesta 77 10,0 27 3,5 104 13,5 12,6 10,8

Flen 99 8,4 39 3,3 138 11,8 7,8 7,2

Vingåker 43 6,7 24 3,7 67 10,4 5,4 9,3

Nyköping 286 7,4 106 2,7 392 10,2 7,1 7,2

Katrineholm 171 7,2 61 2,6 232 9,7 6,9 7,2

Oxelösund 62 7,4 19 2,3 81 9,6 7,0 7,3

Eskilstuna 530 7,2 108 1,5 638 8,6 6,2 6,7

19

6 . Källhänvisningar

Ekonomifakta (2014). ”Bransch­ och sektorsindelning”.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfarden­i­privat­regi/sysselsatta­inom­

valfardssektorn/Bransch­och­sektorsindelning (2016­01­27).

Eurostat (2015). ”European Labour Force Survey 2014”.

http://ec.europa.eu/eurostat/web/lfs/data/database (2016­01­27).

Svenskt Näringsliv (2016). ”Företagsamheten – Metodbeskrivning”.

http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/metodbeskrivning_529712.html/

BINARY/Metodbeskrivning (2016­01­27).

SCB (2015). ”Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År 2002–2015”.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/

FolkmangdNov/?rxid=a045052b­3d62­486a­92a8­4b201a585171 (2016­01­27).

Företagsamheten 2016

Södermanlands län

AB, Bromma, 2016

Mattias Forss, Forss Webservice

Vinnare i tävlingen Södermanlands mest företagsamma människa 2015 Foto: Charley Tegebjer.