• No results found

”Det måste va’sånt som får en att fundera mera”...

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Det måste va’sånt som får en att fundera mera”..."

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

en att fundera mera”...

O M HÄLSOARBETE I SKOLAN - FRÅN DIREKTIV TILL PERSPEKTIV

(2)

Sammanfattning:

Skriften sammanfattar Skolverkets tänkande om hälsoarbete i skolan. Den lyfter upp ett antal perspektiv som kan vara viktiga att beakta i arbetet med barns och ungas hälsa. I samband med att olika teman berörs görs även kopplingar till arbetet med värdegrundsfrågor.

Ämnesord:

Lärande, värdegrund, hälsa, hälsoundervisning, hälsofrämjande, perspektiv, elevinflytande, jämställdhet, idrott och hälsa, kvalitetsgranskning, samverkan

”Det måste va’sånt som får en att fundera mera”...

O M HÄLSOARBETE I SKOLAN - FRÅN DIREKTIV TILL PERSPEKTIV

Av Agneta Nilsson och Olle Norgren

(3)

Inledning 5 Referensmaterialen – utvecklingsprojekt 6

Söka ny kunskap 6

En kort översikt 6

Perspektiv på hälsa utifrån referensmaterialen 8

Ett främjande perspektiv 8

Barn- och ungdomsperspektivet 9

Lärande och hälsa 10

Syn på lärande - reflektion istället för information 11

Jämställdhetsperspektivet 13

Hälsa och kultur13

Idrott och Hälsa 14

Sammanfattningsvis – två huvudspår i hälsoarbetet 15

Hälsoarbetet – var står vi idag? 17

Kvalitetsgranskningen 17

Styrdokumenten 18

Likheter och olikheter 18

Samband mellan värdegrund och hälsa 19 Ett exempel - värdegrund, informellt lärande och hälsa 21 Samverka – om en gemensam idé 22

Referenser 24

*Agneta Nilsson är knuten som expert till Skolverkets arbete med området hälsa.

Publikationstjänst 162 89 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50

E-post: skolverket.ldi@liber.se Beställningsnummer: 01:615

ISBN 91-89314-31

©2001: Skolverket

Illustrationer: Monica Johansson Formgivning: Pontén & Engwall

Grafisk produktion:Axelsson & Häggström

(4)

Denna skrift sammanfattar arbetet med kunskaps- området Hälsa inom Skolverket 1993 – 2000. Arbe- tet har rymts inom ramen för projektet ”elevers hälsa” och kommer från och med år 2001 att ingå som en del av en större helhet i utvecklingsarbetet kring ”lärande, värdegrund och hälsa”.

Det är sju års arbete, där en hel del har hänt som rör förändringar i hälsoarbetet – dess perspektiv, arbetssätt, status men också hur samverkan har utveck- lats med andra myndigheter och organisationer.

Genom 1994 års läroplan är skolan numera målstyrd och inte detaljstyrd. Detta har inneburit en förändring även för hälsofrågorna. Istället för direk- tiv och nationella lösningar har regeringen gett Skol- verket uppdraget att göra olika referensmaterial som belyser olika perspektiv på hälsofrågor, som skolper- sonal kan bygga vidare på och ge en utformning som passar barn och ungdomars behov just i deras skola.

Skolverkets uppgift har således varit att lyfta fram ett tänkande kring hälsofrågor, bland annat baserat på erfarenheter från forskare, eget kvalitativt arbete i form av intervjuer med barn och ungdomar men också med personal som verkar både inom och utanför skolan. Ett tillskott till analysen har varit den kvalitetsgranskning som genomfördes 1999. Före- mål för granskning det året var området mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika.

Vi har under de här åren velat sätta in skolans arbete med hälsa i ett större sammanhang som rör skolans hela pedagogiska arbete. Hur kan t ex skolor bli bättre på att främja hälsa genom sin pedagogik, sin arbetsmiljö och sitt elevinflytande? Hur kan undervisningen som rör olika hälsoområden utveck- las och bli mer trovärdig och komma nära barnets egen vardag?

I den här skriften sammanfattar vi några perspek- tiv som vi hoppas kan bidra till fortsatt utveckling av området hälsa.

Olle Norgren Agneta Nilsson*

Undervisningsråd

Inledning

(5)

I den här skriften lyfts ett par av de perspektiv fram som varit mest framträdande i arbetet med barns och ungas hälsa. I samband med att olika teman berörs görs även en del kopplingar till arbetet med värdegrunden.

Hälsoarbetet har bland annat utvecklats genom olika referensmaterial, seminarier och samverkan med andra myndigheter. Parallellt med detta arbete har det inom Skolverket pågått ett flertal projekt, som nära angränsar till hälsoområdet. Elevinflytan- de och jämställdhet är båda centrala frågor som rör de grundläggande värdena och självklara delar av ett hälsoarbete.1,2

En rad arbeten som ger förståelse för sam- bandet mellan lärande och elevers hälsa har genomförts. Bland annat kan nämnas, att Skolverkets forskning - ”Elever som medforskare” - gett ett viktigt tillskott till barn- och ungdoms- perspektivet med sin belysning av cirkulärt/linjärt tänkande, barns och ungdomars ”överlevnads- strategier” i skolan etc.3

Till arbetet med att stärka ungdomars hälsa hör även rektorsutbildningen, eftersom en del av hälso- arbetet i skolan är att skapa glädje och lust i läran- det. Denna utbildning bedrivs av olika universitet sedan sju år tillbaka.

Inom Skolverket finns även ett antal projekt med syftet att skapa goda lärmiljöer och också utveckla dialoger med olika verksamheter regionalt och lokalt. Ett sådant är Skolverkets strategi med att utveckla elevers och vuxnas demokratiska kompetens inom skolan, där dialogen och samtalet är grundläg- gande som pedagogisk metod i alla ämnen.4,5

Söka ny kunskap

I de förändrade uppgifter som Skolverket fick i bör- jan av 1990-talet låg ett uppdrag från regeringen till Skolverket att utarbeta ett antal referensmaterial med anknytning till hälsa.

Själva produktionen av referensmaterialen har varit utvecklingsarbeten i sig. Målet har varit att inte endast lägga ut ett uppdrag att t ex göra en bok.

Själva resan dit har varit viktig, med allt vad det inneburit, dels av kvalitativt kunskapsinhämtande, dels av personkontakter inom myndigheter, forsk- ningsinstitutioner, organisationer och enskilda sko- lor. En del av arbetet har varit att fokusera elev- perspektivet. Många intervjuer har därför genom- förts med framför allt tonåringar, för att komma nära deras syn på olika hälsofrågor.

Förutom intervjuer har referensmaterialen föregåtts av seminarier med både forskare och prak- tiker, för att reflektera kring olika hälsoområden, dess perspektiv, resultat och framtida utmaningar.

En kort översikt

”Kärlek känns, förstår du!”

Referensmaterialet ”Kärlek känns?” – samtal om sexualitet och samlevnad var ett regeringsuppdrag 1993 och syftade till att ersätta 1977 års handled- ning, som var utgiven av Skolöverstyrelsen. Materi- alet kom ut i maj 1995. Materialet togs fram i anslutning till den nya partnerskapslagen och homosexualitet har i materialet berörts mycket brett. Till skillnad från handledningen lyfter det nya materialet fram ungdomssexualiteten, vilket den gamla handledningen i den tidens anda inte vågade göra. Den lyfter också fram samtalet med läraren som vägledaren. Referensmaterialet har ett

(6)

tydligt barn- och ungdomsperspektiv genom sina intervjuer med flickor och pojkar.6

”Kärlek Känns, förstår du!” översattes ganska omedelbart till engelska i en bearbetad version och denna version är i sin tur översatt till sex olika språk. Boken har också belönats med ett interna- tionellt pris av organisationen ”World Association for Sexology - promoting sexology throughout the world”. Referensmaterialet fick ett Honorable mention: ”Best sexuality education program is awarded to Skolverket (June 25, 1997)”.

”Kränk mig inte!”

Ett material om mobbning och hur man kan före- bygga mobbning utkom 1995. Materialet på 16 sidor är en sammanfattning av erfarenheter gjorda

inom de skolor, som fick medel till ett projekt för insatser mot mobbning. Materialet balanserar mellan de två polerna att förebygga mobbning och att främja goda sociala samspel mellan elever och mellan lärare och elever.7

Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?

För att möta alla dem som ville att Skolverket skulle göra ”utryckningar” i olika hälsofrågor i

takt med att de uppmärksammas i massmedia, utarbetades en antologi om hälsoarbete i skolan.

Antologin utkom i juni 1996 och består av 18 artiklar.

Antologin var ett eget initiativ från Skol- verkets med syftet att väcka en diskussion om hälsoarbetet i skolan. ”Pippi-boken” som den ofta kallas, problematiserar det existerande tänkandet kring hälsofrågor och redovisar nya perspektiv.

Fokus sätts bland annat på det främjande perspektivet men också på elevperspektivet. Den vill också visa på sambandet mellan lärande och hälsa. I antologin medverkar både forskare och fria skribenter.8

”Man vet inte var trappstegen är i livet”…

Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika

Det tredje referensmaterialet var liksom boken om sexualitet och samlevnad ett regeringsuppdrag. I boken sätts undervisningen om tobak, alkohol och narkotika in i ett större sammanhang som rör sko- lans pedagogiska arbete. Ungdomar som börjar dricka mycket och pröva narkotiska preparat har det ofta svårt i skolan; de skolkar och känner mindre engagemang. Det blir lätt en nedåtgående spiral, där självkänslan kan komma att knäckas allt- mer. Det är en stor utmaning för skolan att skapa glädje och motivation just hos dessa elever.

Materialet konstaterar genom sina elevinter- vjuer att trovärdigheten är hälsoundervisningens akilleshäl. Undervisningen om alkohol visar ofta på en inneboende konflikt mellan värdegrund och hälsa, eftersom undervisningen många gånger genomförs utifrån enbart ett vuxenperspektiv och elevers både inre och yttre värld osynliggörs ofta.9

Referensmaterialen – utvecklingsprojekt

(7)

Nedan skall några teman lyftas fram som återkom- mit i de olika referensmaterialen och som utgör Skolverkets synsätt på arbete med hälsa i skolan.

Ett främjande perspektiv

Valet att använda Pippi Långstrump i boktiteln på antologin vill rikta uppmärksamheten på att hälso- arbetet haft sin tyngdpunkt kring olust och pro- blem, mer än lust och glädje. Teckningarna till de olika artiklarna i boken förmedlar inte bara ett barn- och ungdomsperspektiv utan även ett främ- jande contra ett riskperspektiv.

”Mot och mot… men vad är man för??” undrar en ung man när han ser alla ”mot-budskap” …mot alkohol, mot tobak, mot våld, mot främlingsfientlig- het. Eller ”Tur att man tränat bänkpress”, säger en annan ung man om all den börda av olika hälsobud- skap som den vuxna generationen lägger på hans axlar. Men också en flicka som sitter på bryggan vid solnedgången och säger ”Livet är liksom skönt”…

får spegla en positiv upplevelse av livet. I en av inter- vjuerna vänder en flicka på resonemangen om hälsa och menar att det som de vuxna uppfattar som ohäl- sa” upplever de unga som ”hälsa”.

Och jag tycker att om man ser trött och glåmig ut, kan det bero på att man gjort något väldigt roligt. Trots glåmigheten kan man må väldigt bra!

(17-årig flicka) En annan flicka säger ”Hälsa är väl ändå något positivt?” Även myndigheter eller andra hälsoivra- re får sig en känga i uttrycket ”Vi i mot-hälsan - är för hälsan!”10

Det kan således vara lättare att undervisa om vad vi är mot – men svårare vad vi är för. Det är lättare att tala om vad vi vill förebygga – abort, könssjukdo- mar, våld etc men kanske svårare att sätta ord på vad det är vi vill främja – kärlek, vänskap, goda samspel, självkänsla, sexualitetens goda krafter inom oss, för- måga att sätta ord på känslor etc. Kvalitetsgransk- ningen 1999 visade bland annat att inom området etik och moral hade lärarna lätt att ta ställning vad de var emot i ungdomarnas verklighet men svårare att uttrycka vad de var ”för”.

Ett främjande synsätt är en generell utgångs- punkt i undervisningen i vissa ämnen. Ett främjande perspektiv utgår från att stödja barn och ungdomar så att de kan stå emot de risker de utsätts för.

Preventionsforskningen om ungdomar visar att istället för att informera och förmana om risker behöver man i framtiden utveckla och förstärka det som är positivt i den unges liv.

I tonårstiden behövs ett stort och varmt ”ja” på frågan om man duger. Det är en tid för möten, där självkänslan växer av att bli förstådd och bli bekräf- tad. Att bli bekräftad som person är att känna sig värdefull. Den djupa känslan av att du är värdefull är ett skydd för hälsan. Det gör t ex att man vill använ- da preventivmedel men inte vill använda narkotika eller utsätta kroppen för skada.

Psykoanalytikern Inger Sylvander skriver i sin bok ”Identitetsutveckling” att tonåringens inre balans är ömtålig och att det därför är viktigt att arbeta med de ”friska” sidorna i den unges person- lighet. Tonåringen har själv ett stort behov av att tala om det som är bra, om det som lyckas.11

Hälsoundervisningen har länge haft och har fortfarande en medicinsk slagsida och behöver

(8)

bryta ”med sin naturvetenskapliga bas”, eftersom sjukdomsperspektivet endast är den ena halvan av WHO:s definition om hälsa. Det finns alltjämt ett försakelsemotiv i olika hälsobudskap.12

Det har emellertid skett en perspektivförskjut- ning från ett risktänkande till att i stället ”bygga stödjande miljöer” för hälsa. Ett gott skolklimat kan vara betydligt mer framgångsrikt än traditio- nell hälsoundervisning.13Skolans hälsoundervis- ning har emellertid varit alltför mycket temadagar, för mycket ”predikan” och för lite ”vara hälsa” och

”göra hälsa”.14Att det fortfarande är på detta sätt visar bland annat kvalitetsgranskningen av under- visningen om tobak, alkohol och narkotika.

WHO och även Folkhälsointitutet använder sig av begreppet ”hälsofrämjande skola”. Inom den

”hälsofrämjande skolan” används Antonovskys begrepp ”salutogenes” om sådant som främjar hälsa, men det väcker inte alltid igenkännande inom den pedagogiska disciplinen. Begriplighet, sam- manhang och meningsfullhet, som Antonovsky talar om, återfinns emellertid i den pedagogiska forskningen sedan många år tillbaka. Olikheter i språk- och begreppsvärldar kan lätt skapa svårighe- ter att kommunicera och samarbeta mellan olika discipliner.

I dagens internationella hälsoarbete talar man alltmer om att bygga stödjande miljöer, vilket kan vara ett enklare begrepp. I ”Pippi-boken” förs fram att detta begrepp kan kompletteras med begreppet

”stödjande relationer”, vilket kan precisera arbetets inriktning på relationer mellan människor.

Barn- och ungdomsperspektivet

Vuxenperspektivet har länge präglat hälsoarbetet.

Kvalitetsgranskningen 1999 visade att eleverna fortfarande hade lite inflytande över planering, genomförande och uppföljning av skolans arbete.

De vuxnas oro över de ungas livsstil har också varit ett återkommande tema sedan sekler tillbaka, eller som de vuxna ofta uttrycker: ”det blir bara värre och värre”, ”Problemen växer gigantiskt och faran har aldrig varit så stor som nu”. Allt är värre när de vuxna betraktar de yngre i samhället jämfört med förhållandena i sin egen ungdom.15Innehåll och budskap i hälsokampanjer präglas alltför myck- et av fyrtioåringarnas egna livskriser, enligt en norsk ungdomsforskare.16 ”Jag skulle önska att lärarna var mer nittiotal”, sa en pojke i en intervju. Och kanske säger detta något om att vuxenperspektivet fortfa- rande dominerar. Alla vuxna vill så väl – men ändå kan det bli så fel!17

När antologin skulle skrivas fanns inget material att tillgå som rörde kvalitativa aspekter på ung- domars upplevelse av hälsa och vad som var viktigt för att de skulle må bra. Detta trots att miljoner satsats på att informera ungdomar om allehanda ohälsoproblem. Därför gjordes sju intervjuer, som utgjorde ett kvalitativt material för en artikel i antologin.

Intervjuerna visade att ungdomar har behov av att tala om det som rör själva livet. De reagerar mot uppifrån kommande ”information” och vill istället ha en jämlik dialog med läraren. Hälsoarbetets långa tradition inom naturvetenskapen har fjärmat ämnet från den psykiska och sociala hälsan. Inne- hållet ligger ofta långt ifrån de ungas egna behov av vad som är viktigt för att de skall må bra. De existen- tiella frågorna intar en alldeles speciell plats i de sju intervjuade ungdomarnas liv.18

Perspektiv på hälsa utifrån referensmaterialen

(9)

”Jag tycker att man borde ha mer om detta med livet.

Det skulle inte behöva vara inriktat på sex, utan mer om detta hur man känner sig. Det saknar jag, för det är egentligen det viktiga och också det svåraste i livet.

Det blir ofta väldigt lite om det som känns verkligt för en, som relationer till andra. Väldigt lite om sådant som faktiskt finns, för egentligen är det ju inte så många som knarkar eller har aids. Det är viktigt att ta det som angår alla, men det gör man inte.”

(flicka, 18 år)

”Man vet mycket om sex och samlevnad när det gäller djuren, men väldigt lite om sig själv.”

(pojke, 17år) Ett exempel - värdegrund och hälsa

Intervjuer med två flickor i antologin visade på komplexiteten i t ex upplysning om tobak. Ett för- sämrat och delvis helt ändrat skoklimat, orsakat av en utflyttning till förorten p g a renovering av gym- nasieskolan, menade de två flickorna var skälet till att tio elever numera rökte i klassen mot tidigare en (sista årskursen i gymnasiet).

Värderingsövningar eller förmanande om hur dålig hy man kan få av rökning är här en ytnivå som inte kommer nära elevernas vardagssituation i sko- lan. Upplevelsen av dåligt inflytande, om oförmåga att påverka sin situation (trots aktiva insatser) är sannolikt en viktigare koppling till deras ”rökning”

än hälsoaspekter i sig.

I intervjun med flickorna framkom ett nära samband mellan värdegrund och hälsa, på det sättet att deras hälsa påverkats av att ingen riktigt lyssnat på vare sig dem eller deras föräldrar. Deras engage-

mang för att hitta lösningar att slippa den s k ”flyt- ten” hade inte hörsammats av vara sig skolledning eller lokala skolpolitiker. Det var heller ingen som frågade dem hur de trivdes på den nya provisoriska skolan och de fick därigenom inte sätta ord på de känslor de hade. De tyckte allt var ”tråkigt” i denna skola och de saknade de kringaktiviteter som den tidigare skolan hade. ”Det fanns inget annat att göra än att stå och röka utanför stängslet på rasten”.

Skolan blev på det sättet inte den stödjande miljön som den tidigare varit för dem.19

Lärande och hälsa

En av utgångspunkterna för Skolverkets tänkande kring hälsa i skolan är att en god lärmiljö också främjar hälsan. En skola som kan ge glädje och lust i lärandet är den jordmån som behövs för allt hälso- arbete i skolan. Lika smittsam som glädjen kan vara, lika plågsam och nedtryckande kan likgiltighet och ett icke engagemang från lärarens sida vara. Lärande hänger därför nära samman med relationen till läraren.

Känslor är självklara i all inlärning och skol- forskning visar att en god undervisning baseras på en stark personlig relation mellan lärare och elev och mellan lärare och klass. Det måste finnas respekt och ömsesidigt förtroende. Känslor och den personliga relationen talar man inte så mycket om - men är egentligen grundelementet i goda samtal.

Ett gott hälsoarbete i skolan bygger ofta på att olika ”känslor” fångas upp, levs igenom, berörs, samtalas om. Och att det finns någon som kan möta, fånga upp och ta emot dessa, så att ett verkligt möte kan uppstå.

”En god förebild” nämns ibland i samband med

(10)

att lärare inte bör röka – men minst lika viktigt är att vara en förebild på annat sätt. En vuxen som kan lyss- na, se, ge återkoppling, ingjuta mod, tillit, locka fram ens talanger, ge optimism och framtidshopp.20

Värderingar och ställningstaganden bygger ofta på känslor. En del av arbetet med att utveckla elever- nas handlingskompetens (hälsofrämjande arbetssätt enligt dansk modell) är att bli känslomässigt berörd

och engagerad, vilket ger energi för handling.21 Därför behöver kunskapen relateras till den egna livssituationen, där utrymme ges för egna ställnings- taganden och självkännedom.

För det barn som lever utsatt kan en bra skola kompensera bristerna i föräldrarelationerna. Detta var en av huvudtankarna i referensmaterialet ”Man vet inte var trappstegen är i livet”. En rad studier bekräftar att ungdomar som inte trivs, som inte har några framtidsplaner och som ”stökar” i skolan både

röker och dricker mer alkohol än ungdomar som trivs respektive har framtidsplaner och finner sig väl tillrät- ta. Samhällets engagemang för att motverka hög alko- holkonsumtion och missbruk av narkotika bör därför inte enbart omfatta själva undervisningen om tobak, alkohol och narkotika utan hela skolans arbete.22

Om en elev mår dåligt i skolan medför det såle- des risk för ohälsosamma varor. Men i stället för att närma sig problemet utifrån skolans pedagogik och förmåga att t ex motivera eleverna har man försökt att informera bort ohälsosamma vanor. Man har inte tillräckligt kopplat ihop elevernas hälsa med hur de trivs på sin skola.

Barn och ungdomar måste å andra sidan må tillräckligt bra för att kunna tillgodogöra sig även den mest stimulerande undervisning. Barns och ungdomars välbefinnande påverkas framför allt av relationerna till familjen, att de får tid med vuxna och av deras relation till jämnåriga. Ett hälsoarbete kan därför aldrig isoleras till enbart skoltiden utan det behöver också finnas gott samarbete med föräld- rar men även annat samhällsstöd.23

Syn på lärande - reflektion istället för information Hälsoarbete i skolan ser idag olika ut och vilar på olika kunskapssyner. Eleven kan ”informeras” eller uppmuntras att ”reflektera”. Reflektion och samtal ligger i linje med läroplanernas syn på hur kunskap skapas och utvecklas.

Kunskap ses idag inte som absoluta sanningar utan något som ständigt prövas och argumenteras i samtal. För att också skapa goda relationer/samspel och en god kommunikation krävs att personalen och eleverna samtalar, diskuterar och reflekterar över arbetssätten i undervisningen och hur man bemöter

Perspektiv på hälsa utifrån referensmaterialen

(11)

varandra. Detta ställer också krav på den fysiska miljön, att det skapas mötesplatser för samtal.

Referensmaterialet ”Kärlek känns” skrevs i den tradition som upplysning och undervisning om sex- ualitet och samlevnad har haft alltsedan1970-talet.

”Personlig kommunikation” eller ”den personliga dialogen” har varit begrepp som omfattat framför allt arbetet med sexualitet och samlevnad.24

Dialogen som ett viktigt arbetssätt att komma nära barns och ungdomars egen verklighet finns också som idé i ”Pippi-boken”. Även referensmate- rialet ”Man vet inte var trappstegen är i livet” lyfte fram samtalet för att göra undervisningen om tobak, alkohol och narkotika mer trovärdig. I materialet förs fram hur samtalet i sig genererar kunskap och därför inte är en motsättning till kunskap.

Kunskap, självkännedom och inlevelseförmåga är tre komponenter som samtal om sexualitet och samlevnad har omfattats av. Teorier både om

”empowerment” och Paulo Freires pedagogik förs fram.

Intervjuer med samtalsledare visar på olika erfa- renheter som gör samtalet betydelsefullt som metod. Flertalet av de tankar som förs fram rör också arbetet med värdegrunden. Samtalsledarna, de flesta lärare, menar att i samtalet kan flickor och pojkar bli behandlade som vuxna; de blir lyssnade till och åsikter och tankar bli bemötta (förhoppningsvis) med respekt och lyhördhet, vilken kan öka den unges känsla av att vara värdefull. Eleverna ser nya sidor hos varandra, både av det som är likt och olikt.

Det ger ökad självkännedom men också en större förståelse för varandra – och i slutändan en ökad empati hos de som samtalar.25

Samtalet förs också fram som en metod för

att utveckla demokratisk kompetens. I det arbetet lyfts det ”deliberativa” samtalet fram, ett samtal där olika perspektiv och åsikter synliggörs och bryts mot varandra i syfte att öka förståelsen för olika uppfattningar.26

Intressant i en kommande diskussion är vad vi lägger i begreppet samtal? I en verklig dialog blir det ett möte, man lyssnar förutsättningslöst på varandra och reflekterar över det sagda utan att behöva pole-

misera. I centrum för dialogen står lärandet, i dis- kussionen är det mera handlingen. I dialogen är olika alternativ intressanta och möjliga, i diskussio- nen granskas och värderas olika alternativ. Självklart är det ett växelspel mellan dialog och diskussion, men i samtal om frågor som rör hälsa kan det vara viktigt att känna igen skillnaderna.27

I undervisningen om hälsa används ofta en hel del värderingsövningar, vilka syftar till att ge elever

(12)

möjlighet att ”ta ställning” och diskutera olika vär- deringar och åsikter. Dessa diskussioner kan i sin tur leda till en djupare dialog, men om tiden blir för knapp och gruppen är för stor kan det blir svårt att få igång ett mer kvalificerat samtal.

Men samtal kan också ha olika infallsvinklar.

Samtal inom ämnet idrott och hälsa kan av läraren omfatta t ex ett utbyte av tankar kring det fysiologis- ka. Men samtalet inom idrottsämnet skulle också kunna vara sådant att en ”dold värdegrund” friläggs, med en dialog hur dagens dominerande slankhetsi- deal kombineras med att kroppen ska se ung och vältränad ut.28

Jämställdhetsperspektivet

En genomgående tanke är att i både lärande och i fördjupning inom olika hälsofrågor fokusera på flickor respektive pojkar och inte bara ”elever” eller

”barn och ungdomar.” I de flesta hälsofrågor - och även värdegrundsfrågor - kan man anlägga ett per- spektiv som omfattar dels flickor, dels pojkar. Det handlar om den lärande miljön, både den formella och informella, men också hur olika hälsofrågor som tobak, alkohol, sexualitet, preventivmedel etc är kopplade till identitet och kvinnliga och manliga föreställningar om olika företeelser.

I kvalitetsgranskningen av undervisningen om sexualitet och samlevnad lyftes speciellt jämställd- hetsperspektivet fram. I rapporten ställs frågan: Om flickor enbart skildras som att de behöver stärkas, hur framställs då bilden av pojkarna? Behöver inte pojkar också stärkas eller har de redan en tillräckligt god självkänsla?

Granskningen fokuserar även arbetssättet, t ex med könsspecifika grupper. Att enbart ha flickor

och pojkar åtskilda - utan att låta dem mötas i en dis- kussion - kan göra att positionerna inom skolan blir fortsatt låsta. Rigida tankespår kring det motsatta könet bottnar ofta i en okunskap och omedvetenhet om vad flickor respektive pojkar tycker och tänker.29 (se vidare under rubriken: ”ett exempel – värde- grund, informellt lärande och hälsa”.)

Hälsa och kultur

Människors uppfattning om vad hälsa är och hur man håller sig frisk är starkt kulturellt präglad.

Synen på hälsa hänger därför nära samman med värdegrundsfrågor.

Det finns vissa grundläggande värderingar som människor från de flesta kulturer delar som handlar om överlevnad och basala mänskliga rättigheter. Det finns också olikheter som kan leda till konflikter som man måste lära sig att hantera. Vems verklighet gäl- ler? Vilka olikheter kan man acceptera? Vilka grund- läggande värderingar kan man inte kompromissa om? Varför bryr man sig om andras hälsa och upprörs över att alla inte gör som man säger?30

De flesta människor, oavsett ursprung och tidi- gare erfarenheter, strävar efter att må bra, ha ett gott liv, leva länge, ha kraft och kreativitet. Alla för- äldrar vill sina barns bästa. Hälsomålen kan vara gemensamma men synen på medlen kan vara olika.

Grekiska barn relaterar t ex hälsa till natur och känslor medan svenska barn ser hälsa som något man kan uppnå genom att agera på ett visst sätt, så att man förblir frisk.31

Det lilla barnet utvecklas i föräldrarnas kulturvärld.

När det blir större konfronteras det med en om- givande kultur. Tonåringen kan hamna i en konflikt mellan kulturvärldar - i en värdekonflikt. För vissa

Perspektiv på hälsa utifrån referensmaterialen

(13)

kan den vara tredubbel; familjens värderingar, majo- ritetssamhällets och skolans värdegrund samt tonårs- eller ungdomskulturens värden och normer. Speci- ellt för flickorna kan det bli svårt när de närmar sig områden i sin livscykel som har med sexualitet, familjebildning och relationer att göra.

Man kan nog säga att de områden som är mest utmanande i värdegrundsarbetet är sexualitet, jäm- ställdhet, samlevnad. Resultatet av kvalitetsgransk- ningen 1999 visade att en del barn och ungdomar fick möjlighet att i sina skolor föra livliga samtal kring dessa för dem så centrala frågor. För andra var det i stort sett tyst. Här hade snarare skolledningen tagit hänsyn till föräldrarnas värderingar och gav därmed barnen inte rätten att få utveckla sin förmåga att möta och hantera några av de brännande värdegrunds- frågorna, dels i sina privata liv, dels i samhällslivet.

Idrott och Hälsa

Låt oss ta ämnet idrott och hälsa som ett exempel på hur ett tänkande kring läroplanens ”mål att sträva mot” och kursplanernas värdegrund kan gestaltas.

Inom ämnet idrott och hälsa kan två perspektiv på hälsa fokuseras: dels ett förebyggande perspektiv inriktat på risker och sjukdomar, dels ett främjande/stärkande perspektiv inriktat på hälsan, det friska.

Av tradition har idrottsämnet ofta fokuserat ett riskperspektiv. Ämnet motiveras ofta utifrån att ele- ver anses överviktiga, inaktiva, ja, de är till och med

”lata” och i framtiden kommer de att drabbas av både benskörhet och hjärt- och lungproblem. Det förebyggande perspektivet präglas av ett naturve- tenskapligt och medicinskt synsätt, snarare än ett

främjande, som innebär ett stödjande i barns och ungas växande.

Historiskt sett så har ”stillasittandet” varit föremål för ett otal pläderingar för fysisk aktivitet alltsedan 1800-talet. ”Det är intressant att konstate- ra att det även idag, år 2000, är likartade argument som förs fram från framför allt läkarnas sida vad gäller barns och ungdomars brist på fysisk aktivitet”, skriver Claes Annerstedt, universitetslektor och forskare.32

Sättet att ibland tala om elever och deras icke idrottsutövande sätter frågor som rör värdegrunden på sin spets. Vuxna uttalar sig om elever ibland på ett respektöst sätt, utan att ha tagit reda på vad det är som ligger bakom denna ”lathet”. För verkligheten är ju ofta den att pojkar och flickor är mycket aktiva med olika saker – även inom det som rör ”fysisk aktivitet” - men de gör det på ett sätt som inte ingår i den traditio- nella bilden av hur man skall röra på sig. Claes Annerstedt, kommenterar just ämnets värdebas.

”När debattens vågor gått höga om den tidsmässiga nedskärningen av ämnet idrott och hälsa under det senas- te decenniet, har diskussionen sällan eller aldrig berört ämnets värdebas, dvs vilket ideologiskt innehåll som väljs och hur detta innehåll förmedlas. Istället är det hela tiden ämnets betydelse för elever som är fysiskt inaktiva på sin fritid som framhålls och om bara ämnet erhåller mer tid så kommer barn och ungdomar i Sverige att bli mer akti- va. Så enkelt är det inte.”

Den pedagogiska utmaningen är att hitta aktiviteter som stimulerar – som ger en positiv upplevelse som flickor och pojkar kan bygga vidare på och utveckla.

En akilleshäl i idrottsämnet är att det kan ta död på

(14)

barnets och varje människas inneboende lust att röra sig. Skolan är många gånger kvar i kollektiva under- visningsformer, schemabunden undervisning, tradi- tionell ämnesundervisning och betygskriterier som mäter fysiska prestationsresultat. Skolans arbets- former avskräcker många barn och ungdomar till fysiska aktiviteter eftersom situationen upplevs som tvång, närvarokontroll, kollektivism och betygs- fixering i stället för lust till lärande.33

Inom ämnet Idrott och Hälsa finns mål att sträva mot där det främjande perspektivet har lyfts fram:

Hur kan ämnet bidra till elevens personliga utveck- ling men samtidigt också en ämneskunskap? I kur- splanens strävansmål står att skolan i sin undervis- ning skall sträva efter att eleven ”utvecklar sin fysis- ka, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild”. Att ha en positiv självbild innebär bland annat att se sin kropp som något positivt, helt enkelt att vara nöjd med sig själv. Det kan innebära att en elev inte skall sättas i situationer där hans eller hennes kropp känns som ett hinder eller påhäng, en kropp som sänder signaler att det här tycker jag inte om, det går inte, jag orkar inte, vilket kan förekom- ma inom idrottsutövning.

Mål att sträva mot finns som ett planerings- underlag. Det är dessa mål som skall ge inriktningen på ämnet och arbetssättet. Ett exempel på hur dessa mål tolkas finns kring elevers simkunnighet.

En vanligt förekommande diskussion är hur många meter en elev skall kunna simma. I mål att sträva mot skall eleven utveckla en kroppskännedom, träna grovmotoriska former, balans och där vattnet är ett bra medium. Eleven kan i vattnet träna avslappning och mentalt våga vända sig på mage och rygg och upptäcka att han/hon flyter. Det kan kanske

ta lika lång tid för en person att simma 25 meter som det tar för en annan elev att simma 200. Men eleven har utvecklat en kompetens att kunna ramla ner i vattnet, flyta, slappna av och kunna förflytta sig.

Med ett sådant arbetssätt inriktas bedömningen på kvalitet istället för kvantitet. Bedömning och betyg kommer i slutändan och fokus bör ligga på vilka kvaliteter som skall utvärderas - vad är det som är viktigt och hur skall detta göras mätbart?

När läraren tar sin utgångspunkt i mål att sträva mot väljer läraren tillsammans med eleven ett inne- håll. Vilka aktiviteter skall vi arbeta med för att nå de här målen? Det gäller för varje elev, som ju är unik och behöver, utifrån var och ens känslor och upp- levelser, vara delaktiga i planering och uppläggning.

Grunden för hälsa är att själv kunna påverka sin situation, att jag ser mig själv i ett sammanhang där jag kan påverka skeendet.

Sammanfattningsvis - två huvudspår i hälsoarbetet Skolverkets syn på hälsoarbete i skolan kan uttryckas som två huvudspår.

Det ena spåret handlar om hela skolan, om skolklimatet och relationerna mellan barn, ungdo- mar och vuxna. Det handlar om skolans lärande miljö, om inflytande och ansvar, om betydelsen av att bli sedd och få bra återkoppling på det man gör, dvs att i grunden känna sig värdefull. Det berör hur skolan hanterar de grundläggande värdena.

Det andra spåret rör kunskapsområdet hälsa - med betoning på att stärka hälsan. Det innebär en fördjupning inom olika hälsoområden, men inte på ett fragmentariserat sätt utan snarare där de gemen- samma trådarna i olika hälsoområden binds samman till ett gemensamt kunskapsområde. Relationer och

Perspektiv på hälsa utifrån referensmaterialen

(15)

gemensamt arbetssätt. Detta andra perspektiv lyfter också fram hur de grundläggande värdena jämställd- het, inflytande, allas lika värde mm är en del av allt arbete som rör hälsa.

Detta andra spår kan egentligen ses som en del av det första spåret – en del av ett vidare samman- hang. Det innebär att både kunna se det som är specifikt och det som är generellt och gemensamt.

(16)

Olika hälsoområden har mycket gemensamt, men också det som är specifikt. Relationer finns som en röd tråd i nästan allt som rör hälsa. Och värdegrundsfrågor som demokrati, jämställdhet, allas lika värde, kön, etnicitet är viktiga utgångs- punkter när vi arbetar med hälsa.

Kvalitetsgranskningen

Kvalitetsgranskningen som genomfördes hösten 1999 är ett viktigt tillskott till Skolverkets kunskap om arbetet med hälsa - och även värdegrundsfrågor - inom skolan. 80 skolor granskades inom tre områ- den: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika. 50 utbildningsinspek- törer genomförde besöken i skolorna, som varade mellan 2-3 dagar och där rektor, lärare, elevhälsa, fri- tidshemspersonal, elever och föräldrar intervjuades.34 I granskningen användes de perspektiv, som vi i denna skift tidigare berört. Perspektiven blev till ett analysinstrument för att närmare mäta kvaliteten på undervisningen. Detta kan vara ett av flera konstruk- tiva instrument att utvärdera skolors arbete med både värdegrund och hälsa. I uppföljningen av resul- taten tillsammans med skolorna har perspektiven visat sig vara mycket användbara för skolpersonal när de följer upp och analyserar sin undervisning.

En viktig erfarenhet från granskningen blir således att det skulle behövas ett instrument för skolpersonal för utvärdering och uppföljning, vilket också kan underlätta dokumentationen och göra den mer analytisk. Vilka perspektiv har undervis-

ningen? Hur kan skolpersonalen inom alla ämnen stärka barns och ungdomars självkänsla? Vilka kom- petenser vill vi utveckla hos barn och ungdomar inom hälsoundervisningen och hur tydliggör vi de grundläggande värdena i arbetet med barnen?

Ett tydligt mönster som gäller både grundsko- lorna och gymnasieskolorna är att endast ett fåtal av skolorna har några nedskrivna mål för sin undervis- ning inom de granskade områdena och få rektorer utövar någon styrning. Arbetsplaner, som rör sexu- alitet och samlevnad och tobak/alkohol/narkotika och som utarbetats och diskuterats av all personal på skolan, är sällsynta. Det blir därför svårt att uppnå det i läroplanen uttryckta nationella målet att dessa hälsoområden skall vara ett ämnesövergripande kunskapsområde. Det förutsätter en gemensam diskussion för att dessa kunskapsområden skall genomsyra hela verksamheten.

Inom området mobbning och annan kränkande behandling visade det sig att de flesta skolor har handlingsplaner mot mobbning, dvs planer hur skolan skall agera när väl problemet är där. Däremot fanns inte i samma utsträckning planer på ”steget före” – dvs hur skolan skall arbeta för att främja goda relationer, skapa trygghet mellan elever, bra stämning etc.

Det är således endast i ett fåtal skolor som rek- tor tar ett övergripande ansvar. Uppdraget till lärar- na är generellt otydligt och det är ofta oklart vem som har ansvaret. På det sättet finns inte några garantier att undervisningen når alla elever. Varia- tionerna finns därför inte bara mellan skolor utan också inom skolor. Enligt skollagen skall alla elever ha lika tillgång till utbildning och, inom varje skol- form, få en likvärdig utbildning.

Hälsoarbetet i skolan - var står vi idag?

(17)

Om vi blickar tillbaka har inte likvärdigheten lyfts fram som ett centralt kriterium för hälsoundervis- ningen. Likvärdigheten i kvalitetsgranskningen handlar om allas rätt att få en rik och varierad under- visning. Enstaka goda exempel med engagerade lärare har tagits fram, vilket har dolt det faktum att alla elever inom samma skola inte får tillgång till en kvalitativt bra undervisning.

Ser vi till perspektiven kan man generellt inom alla de tre granskningsområdena säga att det finns störst medvetenhet kring jämställdhetsperspektivet i de lägre klasserna, från det att barnen är sex år till och med tredje årskursen. Elevperspektivet behöver likaså stärkas. Elevers resurser kan användas mer i planering och genomförande men också uppfölj- ning och utvärdering.

Fortfarande dominerar undervisning i helklass i dessa för många elever känsliga frågor. Mer utrym- me borde därför ges till att öppet reflektera i både könsspecifika och könsblandade grupper. En annan slutsats är att det är svårt för lärarna att hitta balan- sen mellan ett risk- och ett främjande perspektiv.

Inom undervisningen om tobak, alkohol och narko- tika dominerar nästan helt riskperspektivet. Ju mer hälsa behandlas som ett ämnesövergripande kun- skapsområde, ju mer främjande blir innehållet.

Styrdokumenten

Man kan säga att läroplanerna ger lärarna stort frirum.

Det är rektor som har ansvar för att hälsoområden som jämställdhet, sexualitet och samlevnad, trafik, tobak, alkohol och narkotika blir till de ämnesövergri- pande kunskapsområden som de är menade att vara.

De mycket vida skrivningar som idag finns kring olika hälsoområden kan ses både som möjligheter

men också som hinder. Möjlighet, därför att rektor och lärare lokalt kan utveckla och aktualisera de behov som efterfrågas av barn och elever. Hinder i den bemärkelsen att det blir alltför oklart och diffust vad detta fält innebär.

Styrdokumenten ger rektorer och lärare mycket liten vägledning. Revision av de nationella kurspla- nerna skedde parallellt med kvalitetsgranskningen men de ämnesövergripande kunskapsområdena som rör hälsa är, trots detta, fortfarande vagt beskrivna i de nya kursplanerna, som trädde i kraft hösten 2001.

Som tidigare nämnts gäller läroplanerna med sina ”mål att sträva mot” även som ramverk för häl- soområdet. Det handlar om ett synsätt på lärande.

Således bör hälsoarbetet sträva efter elevers infly- tande, att tid skall ges för reflektion, att det skall fin- nas glädje och lust i lärandet, att hälsoarbetet skall vara sammanhangsskapande och sättas i relation till elevernas egen vardag. Arbetet skall genomsyras av läroplanernas värdegrund – med allas lika värde, jämställdhet mellan könen etc.

Likheter och olikheter

Skolverkets ena huvudspår när det gäller synen på hälsoarbetet i skolan handlar om sambandet mellan lärande och hälsa. Det andra huvudspåret tar upp att hälsoarbete också innebär en fördjupning i olika häl- soområden, men där dessa hålls samman kring de teman som stärker och främjar hälsan och som utgör ett skydd för alla de risker som både barn och ung- domar utsätts för.

Det finns flera teman som kan stärka barns och ungdomars hälsa och som kan bli föremål för konti- nuerliga samtal mellan elever och mellan lärare och elever. Det kan handla om längtan efter gemenskap,

(18)

om hur man knyter vänskap, om kärlek, avundsjuka, svartsjuka, om intressen, känslor av sorg, vrede, leda, glädje, tomhet, ensamhet, osäkerhet, blyghet, om rusets betydelse, om fyllan som flyktzon, om kropp, utseende, om sexualitet, manligt/kvinnligt, om framtiden med oro och hopp.

En central tanke är att barn och ungdomar får möjlighet att reflektera kring det som är viktigt i deras vardag, i både deras inre och yttre verklighet.

Så är de s k ”kompissamtalen”, som kan finnas mel- lan första och sjätte årskursen, ett sätt att erövra ett språk för känslor, att fånga upp konflikter i klassen, reda ut dem men också att få ventilera allt det som gör att man mår bra. Lärarna tyckte att grupp- samtalen förbättrade stämningen i klassen, ökade öppenheten och tryggheten både mellan elever men också mellan lärare och elev.

Livskunskap är ett annat tema som förekommer framför allt i årskurserna 7-9 samt i gymnasiet.

Flera av de teman som ovan räknades upp får elever möjlighet att reflektera kring. Vid en snabb granskning av utbudet verkar mycket vara bra och genomtänkt, där relationer, identitetsfrågor, man- ligt/kvinnligt, etik, livskvalitet, kommunikation mm löper som en tråd. I en del fall kan tyvärr livskunskap enbart utformas till ”drogkunskap” med ett uttalat riskperspektiv och där i stort sett inga av de perspek- tiv som ansågs viktiga i kvalitetsgranskningen finns tillgodosedda. I de senare fallen kommer hälsa och värdegrund i konflikt med varandra.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett stort sug efter samtal hos barn och unga.

I dagens samhälle finns ett stort utbud av informa- tion via tidningar, tv, videor, internet etc. Skolan konkurrerar med krafter som har oändligt mycket mer pengar, men vad skolan kan erbjuda är att vara en mötesplats för reflektion och fördjupade sam- tal. Granskningen av undervisningen i sexualitet och samlevnad visade bland annat att de barn och ungdomar som fått sådana samtal med en vuxen, hade klara förväntningar på att en vuxen kan ge dem något.

Samband mellan värdegrund och hälsa

De båda områdena värdegrund och hälsa har flera beröringspunkter men det finns också konflikter dem emellan, vilket har omnämnts i samband med de olika teman som diskuterats. Inom ramen för denna skrift kommer inte denna diskussion fördju- pas men några tanketrådar skall ändå lyftas fram.

Lärande, värdegrund och hälsa påverkas till stora delar av samma generella faktorer – att kunna

Hälsoarbetet i skolan - var står vi idag?

(19)

påverka sina livsvillkor, vara delaktig, bli sedd och bekräftad, att kunna se mening i tillvaron etc.

Hälsa är ett kunskapsområde inom skolan och värdegrunden inom skolan innehåller olika begrepp som snarare är utgångspunkter, eller kanske själva

”golvet” i hälsoarbetet. Värdegrunden behövs för att kunna se en olikhet utan att skapa värdeskalor. Så är värdegrundsfrågorna kring demokrati- och infly- tandefrågor, jämställdhet, allas lika värde, kön, klass, etnicitet viktiga utgångspunkter när vi arbetar med hälsa. De flesta ämnen och kunskapsområden omfattar värdepremisser av skilda slag och i diskus- sionen om olika värdesystem konkretiseras innebör- den i värdegrunden.

För en del skolpersonal är värdegrundsfrågorna självklara i hälsoarbetet, för andra inte. Det beror på i vilken tradition man arbetar. Man kan t ex arbeta med tobak utifrån ett riskperspektiv och inte blanda in några som helst värderingar. För andra kan detta vara ett alltför ”tekniskt” arbetssätt. De sätter istället tobak i relation till kön, till klass, till utländsk bak- grund men också till solidaritet (t ex rökfria miljöer) och allas lika värde. När det gäller det senare har en doktorsavhandling visat hur statens offentliga utredningar anlägger en värdeskala på rökaren.

Han/hon beskrivs med allehanda negativa epitet som neurotisk, aggressionshämmad etc.35Ett sådant hälsoarbete blir fördömande och uteslutande och strider därmed med skolans värdegrund.

Hälsoarbetet kan också ha ett uttalat vuxenper- spektiv och helt ”köra över” barn och ungdomars egna erfarenheter och värderingar, utan att dessa får komma till tals. ”Rätten att informera” kan här bli ett förtryckande instrument där hälsoarbetet kom- mer i konflikt med de grundläggande värdena.36

När hälsofrämjande arbete kännetecknas av ett vux- enperspektiv, blir det lätt ett ”vi” och ”dom”. Ett exempel är området rasism. Rasistiska uttryck skall

motverkas i skolor, samtidigt som de vuxna är de som leder samhällets ”diskurs” i sin syn på flyktingar och invandrare genom lagar, politiska beslut etc.

Här är ungdomar utelämnade till de vuxnas analys

(20)

Hälsoarbetet i skolan - var står vi idag?

och värderingar. Den samhälleliga överbygganden skapar en syn, som inte enbart får bli ungdomars ansvar, utan även de vuxnas.

Ett exempel - värdegrund, informellt lärande och hälsa

Kvalitetsgranskningen såg många exempel på hur värdegrund och hälsa var nära förbundna. Nedan har en av utbildningsinspektörernas rapporter sam- manfattats för att närmare illustrera hur arbetet med värdegrunden hänger nära samman med områ- det sexualitet och samlevnad.

Skolan nedan är en gymnasieskola med speciell inriktning. Vissa av eleverna kommer från andra orter i Sverige. Det finns på skolan ett formellt och ett informellt lärande vad avser värdegrunden och synen på allas lika värde. Kunskapsområdet sexuali- tet och samlevnad verkar för skolans personal vara så självklart att ”man inte ens är medveten om att man tar upp det” samtidigt som det finns ett infor- mellt lärande som pågår i flickors och pojkars miljö både i och utanför skolan.

Ur inspektörsrapporten:

Det framkommer upplevelser av statusskillnader mellan elevgrupper på skolan. Skillnaderna beror på program- och/eller könstillhörighet samt om eleverna är riksintagselever eller hemmahörande i kommunen. Pojkar med hög status (utifrån elev- ernas egna upplevelser av hierarki mellan pro- grammen) har generellt större möjligheter att sammankopplas med (förmodad) sexuell aktivitet utan risk för negativ ryktesspridning. Det om- vända gäller för flickor. Ett exempel är risken att som flicka på programmet HR (hotell och restau-

rang) få ryktet om sig att vara ”Hora” eller blir kallad ”slampa”. Överhuvudtaget verkar risken för flickor större, jämfört med pojkar, att bli utsatt för negativ ryktesspridning kopplat till området sexualitet.

Intervjuade elever verkar ha en klar bild av vilka program/elevgrupper som har högre status än andra på skolan och var man själv befinner sig.

Trots detta uppfattas det inte som något större problem av en del, medan andra kommer på orätt- visor inom några olika områden. Främst gäller detta de intervjuade flickorna. Det rör ryktessprid- ning men också sexuella trakasserier, som könsord som kan upplevas kränkande, ”tafsning”, med mera. En del flickor anger att det är ”mycket jobbigt” men uppfattas ha vant sig vid förekomsten.

Andra säger att det mest förekom på högstadiet. En del reagerar mycket starkt och menar att det är orättvist att ”killarna kan ta mer plats” - utan att få dåligt rykte. Några menar att ”killar behöver få en annan syn på tjejer” samt lära sig ”att tjejer inte kan behandlas hur som helst”.

Samtidigt sägs av både flickor och pojkar att man umgås bra tillsammans. ”Att det alltid varit så.”

I personalgruppen uppfattar man det i stort som om elever trivs bra på skolan och ”är mycket kompisar med varandra”. Från skolhälsovården omnämns att pojkar - och möjligen att vissa pojkar mer än andra - har ”fritt spelrum” på bekostnad av flickorna. Samtidigt sägs att flickor idag är ”enormt verbala” och att ingen ”kan sätta sig på dem”.

Utifrån exemplet kan frågor om värdegrunden kopplas till frågor som rör hälsa. Speciellt fokus i detta exempel är värdegrundens idé om allas lika värde.

(21)

Frågor man kan att ställa sig på denna skola är till exempel:

• Är verkligen pojkar och flickor lika mycket värda och behandlas lika på detta gymnasium?

• Vad finns det för föreställningar om kön och synen på kvinnlig och manlig sexualitet och hur upprätthåller skolan dessa föreställningar?

• Hur ser handlingsutrymmet ut för både flickor och pojkar?

• Hur förhåller man sig till varandra på olika program?

• Hur upprätthåller t ex flickorna själva bilden av att inte vara lika mycket värda som pojkarna?

Samverka – om en gemensam idé

De perspektiv på hälsa som förts fram i denna skrift – är det ett tänkande som omfattas av både myndig- heter och skolor i Sverige?

Man kan säga att under 1990-talet har det skett ett närmande mellan olika myndigheter när det gäl- ler synen på olika hälsofrågor. Däremot har inte det tänkande om hälsoarbete som presenteras i denna skrift nått ut till all skolpersonal i landets skolor.

I början av 1990-talet kunde samarbetsmöten mellan olika myndigheter lätt bli en uppräkning i

”vad man gör” istället för att reflektera över ”hur man tänker” i arbetet med olika hälsofrågor. Men samverkan utgår egentligen från en gemensam idé som kan formuleras kring målsättning, ideologi, metodval och arbetsfördelning.

Tidigare dominerade fortfarande risk- och sjukdomsperspektivet. Samarbetet var mycket splittrat. Det kännetecknades av brandkårsutryck-

ningar för olika hälsofrågor som anorexi, alkohol- bruk, narkotiska preparat, tobak, hivs/aids, våld- täkt, övervikt, för lite motion. Det har också gällt frågor som mobbning, könsord i språket, våld och främlingsfientlighet.

Det finns idag en gemensam grundsyn att lyfta fram hälsan istället för ohälsan, att stärka det friska, istället för att enbart förhindra ”risker” och fokuse- ra på sjukdom. Det finns idag också en större samsyn i betydelsen av goda lärmiljöer och hur dessa i sig kan generera hälsa. Trots detta finns en hel del av utveckla när det gäller att stärka tro- värdigheten i arbetet och att låta barn och ungdo- mar få ta en större plats.

På den nationella nivån finns således idag en betydligt större samsyn när det gäller hälsoarbetets perspektiv i jämförelse med när arbetet påbörjades.

Snarare kan det vara viktigt att klargöra myndighe- ternas olika roller gentemot skolan. Skolverket har initierat en samrådsgrupp med andra myndigheter för att bland annat diskutera grundläggande per- spektiv och synsätt på värdegrund och hälsa.

Under hösten 2000 presenterade den tillsatta Nationella Folkhälsokommittén sitt förslag till 18 folkhälsomål, där olika myndigheter kommer att ha sektorsansvar.

Hälsofrämjande skolor har till en början varit ett projekt som utgick från WHO och var ett samarbete med flera olika länder. Idag är det ca 600 skolor som är knutna till ett nätverk för hälsofrämjande skola som Folkhälsoinstitutet håller i. Man bistår skolorna med material men har också en rad utvecklingsprojekt, som att utveckla instrument för uppföljning av hälsofrågorna, kunskapssammanställning om kopplingen mellan

(22)

Hälsoarbetet i skolan - var står vi idag?

lärande och hälsa samt samtalet som pedagogiskt redskap i hälsoarbetet etc.

Även på den regionala nivån har ny mark brutits de senaste sex åren, där begreppet hälsofrämjande skola har fått genomslag. På den regionala nivå har hälsoarbetet framförallt drivits av landstingens folk- hälsoenheter eller social/samhällsmedicinska enheter.

Skolverkets regionalt placerade enheter för

”Analys och Stöd” har i och med kvalitetsgransk- ningen 1999 fört upp lärande och hälsa på sin agen- da. En del av dem vill bland annat inspirera skolorna till att integrera arbetet med hälsa och värdegrund i skolornas kursplanearbete.

Sammanfattningsvis är arbetet med barns och ungas hälsa på god väg att utvecklas. Det finns hos myndigheter idag en gemensam idé – att de specifi- ka hälsofrågorna har mycket gemensamt och att de måste sättas in i ett sammanhang av skolans hela lärande miljö. Skolledningen har en avgörande betydelse för att frågor som rör värdegrund och hälsa i bred bemärkelse skall bli till en gemensam diskussion inom hela kollegiet. Två rektorer får därmed avsluta denna skrift genom att peka på sin betydelse som samordnare men också inspiratörer.

”Som rektor måste man lyfta personalen som har det största ansvaret. På skolan finns idag ett fyrtiotal lärare engagerade och det har varit så under en ganska lång tid.

Jag har alltid varit med själv och tagit mig an en grupp av elever. Det är viktigt att skolledningen markerar att detta är bra, att man skall arbeta med de här frågorna på ett engagerat sätt.”

(rektor vid gymnasium)

”Jag utgår från värdegrunden i läroplanen, att man har den klart för sig. Man behöver som lärare se sitt ämne i relation till en helhet. Det är grundläggande.

Som lärare måste man se att man ingår i en större helhet än bara sin egen verksamhet. Man kan inte sitta och säga att det tar tid från mitt ämne. Vi ägnar en hel del åt övergripande frågor, samlevnad, hälsofrämjande arbete.

Avgörande är att finns människor på skolan som är engagerade i de här frågorna och som arbetar i olika arbetsgrupper. Jag kan ju som rektor inte vara med i alla frågor, men jag kan initiera, stödja, kompetensutveckla, vara positiv till verksamheten, skapa resurser ekono- miskt och personellt. Och följa upp allt i slutändan.”

(rektor, F-9 skola)

(23)

1 Tham A. ”Jag vill ha inflytande överallt”.

En bok om vad elevinflytande är och skulle kunna vara. Referensmaterial. Skolverket.

Liber Förlag.1998.

2 Forsberg U. Jämställdhetspedagogik. En sammanställning av aktionsforskningsprojekt.

Skolverket.1998.

3 Lindahl C. Den rimliga skolan. Elever som medforskare. Liber förlag. Skolverket.1999.

4 Skolverkets strategi för lärande, värdegrund och hälsa. Skolverket.2000

5 Modigh F. Temabild om värdegrunden.

Med demokrati som uppdrag. Skolverket.

Liber Förlag.2000.

6 Centerwall E. ”Kärlek känns, förstår du!”

Samtal om sexualitet och samlevnad i skolan.

Referensmaterial. Skolverket.

Liber Förlag.1995.

7 Hasselroth T. Kränk mig inte. Att

förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning.

Skolverket.1995.

8 Nilsson A.(red). Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Liber Förlag.1996.

9 Nilsson A. ”Man vet inte var trappstegen är i

livet”…Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika. Referensmaterial. Skolverket.

Liber Förlag.1999.

10 Nilsson A. Ungdomars röster om hälsa och hälsoundervisning. I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

11 Sylvander I. Identitetsutveckling.

Socialstyrelsen. Ungdom i riskzon.

Utbildningsproduktion. Malmö.1982.

12 Jensen B.B. Hälsoupplysningen är alltför naturvetenskaplig. 1996. I Är Pippi

Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?

Antologi. Skolverket. Liber Förlag.1996.

13 Haglund B. Från risktänkande till stödjande miljöer. I Är Pippi Långstrump en hälsoupp- lysare eller hälsorisk? Antologi. Skolverket.

Liber Förlag.1996.

14 Pettersson B. Ingen blir mätt av att höra någon, gång på gång, säga korv… I Är Pippi Lång- strump en hälsoupplysare eller hälsorisk?

Antologi. Skolverket. Liber Förlag.1996.

15 Olsson L B, Swärd H. Ungdomar som samhällsproblem. Studentlitteratur.1994.

16 Stafseng O. Ungdomars hälsoproblem - är de kanske de vuxnas? I Är Pippi Långstrump en

(24)

hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

17 Nationella kvalitetsgranskningar 1999. Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling, sex- och samlevnadsundervisningen, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger. Skolverkets rapport nr 180.

Liber Förlag.2000.

18 Nilsson A. Ungdomars röster om hälsa och hälsoundervisning. I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

19 Nilsson A. Ungdomar röster om hälsa och hälsoundervisning. I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

20 Nilsson A.” Man vet inte var trappstegen är i livet”…Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika. Referensmaterial. Skolverket.

Liber Förlag.1999.

21 Jensen B.B. Hälsoupplysningen är alltför naturvetenskaplig. I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

22 Nutbeam D et al.: Warning! Schools can damage your health. Alienation från school and its impact on health behaviour. Journal of Paed.

and Child Health 1993; 29 (Suppl. 1): s 25-30.

1993.

23 Torbiörnsson A. Ungdomars frågor, identitet och hälsa. I Är Pippi Långstrump en hälso- upplysare eller hälsorisk? Antologi. Skolverket.

Liber Förlag.1996.

24 Nilsson A. Att arbeta med sex och samlevnad.

En handbok i abortförebyggande arbete.

Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning.

Liber Förlag. 1980.

25 Nilsson A. ”Man vet inte var trappstegen är i livet”…Perspektiv på tobak, alkohol och narkotika. Referensmaterial. Skolverket.

Liber Förlag.1999.

26 Modigh F. Med demokrati som uppdrag.

En temabild om värdegrunden. Skolverket.

Liber Förlag.2000.

27 Eriksson M. Kvalitetstänkande skola.

GME Förlag AB. 1998.

28 Gustafsson K. Idrott och hälsa - ett ämne i tiden? I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi. Skolverket.

Liber Förlag.1996.

29 Nilsson A, Sandström B. Stora kvalitets- skillnader i samma skola. Artikel HIV-Aktuellt nr 1 2000. Folkhälsoinstitutet. 2000.

Referenser

(25)

30 Ginsburg B E. Måste man vara frisk i Sverige?

I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi. Skolverket.

Liber Förlag.1996.

31 Jansson-Wennergren B. Barns teckningar om hälsa. I Är Pippi Långstrump en hälso- upplysare eller hälsorisk? Antologi. Skolverket.

Liber Förlag.1996.

32 Annerstedt C. Folkhälsoarbete och idrotts- ämnet. Artikel på underlag från föredrag på konferensen ”Från fysisk fostran till hälso- arbete?”. Idrottshögskolan i Sthlm den 15-16 maj 2000.

33 Larsson L. Diskussionsinlägg kring ämnet idrott och hälsa i skolan. 2000.

34 Nationella kvalitetsgranskningar 1999.

Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad, undervisningen om tobak, alkohol och narkotika. Skolverkets rapport nr 180. 2000.

35 Olsson U. Folkhälsa som pedagogiskt projekt.

Bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. Avhandling. A & W.

Uppsala.1997.

36 Nilsson A. Ungdomars röster om hälsa och

hälsoundervisning. I Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Antologi.

Skolverket. Liber Förlag.1996.

37 Slutbetänkande av Nationella folkhälso- kommittén. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91.

Fritzes offentliga publikationer.2000.

38 Nilsson A, Sandström B. ”Min uppgift är att knyta ihop det”… Om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika.

Under publicering våren 2001. Skolverket.

Liber Förlag.2001

(26)

Skolverket 106 20 Stockholm

Tel: 08 - 723 32 00, fax: 08 - 24 44 20 www.skolverket.se

References

Related documents

• Gävle kommun skall ha ett strategiskt och tydligt samarbete med polisen och andra organisationer som arbetar med bekämpning av narkotika, illegal alkohol och tobak samt

Mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Tidig upptäck är det mest effektiva för att

Målet för ett föräldramöte om droger kan vara att stärka föräldrarna att prata med sina barn om alkohol, narkotika, dopning och tobak eller att skola och

• Vid misstanke om att en elev använder alkohol, droger eller dopningsmedel anmäls detta till skolledning eller elevhälsoteamet. • Utsedd person pratar

att använda alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak för att glömma bort sina problem.. I denna broschyr får

Andelen unga som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare, är på gymnasiet runt 40 % och på högstadiet mellan 3-10 % beroende på årskurs, se diagram B2a på följande

Ingen användning av droger bland barn och ungdomar under 18 år ska accepteras och alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxt fri från tobakens, alkoholens och andra

- undantaget tillåter inte att man skickar med sin tonåring en flaska vin till festen eller ger dem fri tillgång till den öppna baren på den egna festen, eller ens att man får