• No results found

Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REMISSVAR 1 (3)

Datum

2020-11-10

Diarienr (åberopas) Saknr Er referens

Polismyndigheten Rättsavdelningen A389.107/2020 000 S2019/ 00088/ SOF Socialdepartementet Postadress Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Besöksadress Polhemsgatan 30 Stockholm Telefon 114 14 Webbplats polisen.se E-post registrator.kansli@polisen.se

Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

(SOU 2018:88)

Polismyndigheten har tagit del av betänkandet och lämnar följande syn-punkter.

Polismyndigheten noterar att frågor kopplade till välfärdsbrottslighet inom området för assistansersättning och insatser enligt LSS inte belyses närmare i utredningen. Inte heller lägger utredningen fram några förslag som syftar till att minska den ekonomiska brottligheten på detta område. Att välfärdssyste-men utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet har konstaterats i ett antal utredningar och rapporter de senaste åren.1 För att öka tilltron till effektiviteten i välfärdssystemen är det viktigt att säkerställa att utbetalningar från systemen är korrekta samt att de brottsbekämpande myn-digheterna på ett effektivt sätt kan utreda och beivra missbruk och oegentlig-heter på området. Regeringen har därför uppdragit åt Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att gemensamt kartlägga hur utredningar av bidragsbrott kan förbättras samt vidta lämpliga åtgärder i syfte att uppnå en ökad uppkla-ring.2 Myndigheterna har i sin slutredovisning av uppdraget lämnat förslag på flera brottsförebyggande åtgärder som sammantagna skulle försvåra möjlig-heterna för brottsliga angrepp mot välfärdssystemen. Där anges följande: 3

• ”En robust och korrekt folkbokföring minskar möjligheterna till missbruk av bidragssystemet.

• Ett ökat fokus på kontrollverksamhet hos utbetalande myndigheter för att re-dan vid ansökan identifiera risk för missbruk, så kallad riskprofilering. En

så-1Se bl.a. betänkandena Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och

beivra (SOU 2017:37), Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering (SOU 2018:14), Samlade åtgärder för korrekta utbetal-ningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59) samt Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35).

2 Uppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om förbättrad hantering av

bidrags-brott (Ju2018/03037/KRIM).

3 Förbättrad hantering av bidragsbrott, slutredovisning av regeringsuppdrag till

(2)

2

Polismyndigheten 2020-11-10 A389.107/2020

dan profilering bör flera myndigheter samverka kring genom ett ökat inform-ationsutbyte.

• En ökad samordning och förbättrad gemensam kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen av flera myndigheter och kommuner.

• En stärkt prioritering vid utredning och lagföring som bedömer möjligheterna till att få brottsförebyggande effekter eller attitydförändring hos allmänheten bör vara en parameter.

• Välfärdsmyndigheterna bör gemensamt sträva efter att förändra den allmänna

attityden till bidragsbrott och missbruk av de olika förmånerna, bland annat

genom riktade insatser mot identifierade riskgrupper.”

I rapporten föreslås vidare att det bör övervägas att införa administrativa sanktionssystem i syfte att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssy-stemen. I likhet med vad delegationen för korrekta utbetalningar från välfärds-systemen har kommit fram till i sin utredning, skulle ett administrativt sankt-ionssystem vid sidan av bidragsbrottslagen (2007:612) sannolikt visa sig vara betydligt enklare, snabbare och mer effektivt för att komma till rätta med fel-aktiga utbetalningar.4 Detta skulle även frigöra resurser från de brottsutredande myndigheterna, som inte sällan får lägga resurser på att hantera bidragsbrott som rör mindre belopp. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i sina respektive remissvar tillstyrkt att frågan utreds vidare.

Inom ramen för det fortsatta lagstiftningsarbetet finns det mot angiven bak-grund enligt Polismyndighetens uppfattning skäl att närmare uppmärksamma denna problematik. Det bör därvid övervägas att lämna förslag till författ-ningsreglering i linje med det ovan sagda som kan minska risken för brottsliga angrepp mot de ersättningssystem som nu föreslås.

I övrigt har Polismyndigheten inte några synpunkter på det som föreslås. Detta yttrande har beslutats av juristen Tony Back efter föredragning av juris-ten Per Luthander. Rikspolischefen Anders Thornberg har informerats om ytt-randet.

POLISMYNDIGHETEN På avdelningschefens vägnar Tony Back

Per Luthander

4 Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59), sid 245

(3)

3 Polismyndigheten 2020-11-10 A389.107/2020 Kopia till Justitiedepartementet (PO) Arbetstagarorganisationerna Rikspolischefens kansli

References

Related documents

Det framgår inte tydligt om bestämmelsen enbart gäller ett barn som självt är aktuellt för en insats enligt LSS, eller även ett barn som berörs på annat sätt exempelvis

Den nu aktuella remissen omfattar inte de förslag som handlar om att begränsa möjligheterna till assistans för barn och för personer med stor och varaktig funktionsnedsättning, eller

Konkurrensverket bedömer att effekterna för företagen som anordnar personlig assistans är svåra att bedöma beroende på om förslagen genomförs eller inte.. Regelverket bör

Gällande förslaget om att insatsen ska kunna beviljas till personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS anser vi att behovet ska tillgodoses inom insatsen bostad med

Utredningens bärande förslag innebär kraftfulla inskränkningar i rätten till personlig assistans som skulle få mycket långtgående negativa konsekvenser ifall

Dock vill Oskarshamns kommun poängtera att det är viktigt att insatsen kan erbjudas även genom SoL, eftersom många i behov av dylikt stöd inte tillhör personkrets för LSS

Att vissa klienter inte längre kan bli föremål för insatsen personlig assistans innebär att dessa personer försvinner som mottagare till företagens tjänster i denna form och det

Däremot anser vi att det inte finns något underlag för utredningens förslag om att egenvård inte ska utgöra ett behov som ger rätt till insatsen personlig assistans. Det