UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen Examensarbete D-nivå
Handledare: Peter Thilenius Höstterminen 2008
Bankers information om innovationsarbete
Hur fem finansiella institutioner kommunicerar sitt arbete med
innovation till investerare
Författare: Johan Bergfeldt
2 Sammandrag
Syftet med uppsatsen var att studera den information finansiella institutioner förmedlar gällande företagens arbete med innovation. Fem stycken globala banker inom området global custody valdes att studeras. Med utgångspunkt i tidigare teorier om företags arbete med innovation och genomlysbarhet studerades företagens information gällande innovation. De teorier som användes gällde företags genomlysbarhet samt tidigare forskning om hur banker arbetar med innovation. Källorna var företagens årsredovisningar för år 2007 samt företagens hemsidor. Arbetet utgick från de tre frågeställningarna om, förmedlar företagen innovation öppet och enkelt, går det att se möjliga framtida inkomster för företagen samt om företagen redovisar sina teorier med innovation? Utifrån resultaten kunde inga slutsatser dras på att företagen öppet och lättillgängligt redovisar sin innovation genom sina årsredovisningar eller hemsidor. Det som kunde utläsas från resultaten var på ett par skillnader på användandet av årsredovisningarna och hemsidorna. I årsredovisningarna bestod informationen av breda förklaringar om att innovation var viktigt för företagen och kunde innebära fördelar för företaget i framtiden. Företagens hemsidor användes uteslutande för marknadsföring av företagens tjänster.
3 Innehållsförteckning
1 Inledning ...5
1.1 Problemformulering ...6
1.2 Syfte och frågeställningar ...7
1.3 Definition av global custody samt kort historik av bankers innovationer ...7
1.3.1 Global Custody ...7
1.3.2 Innovation ...7
1.3.3 Innovation inom banksektorn ...8
2 Teori ... 10
2.1 Genomlysbarhet och potentiella fördelar ... 10
2.2 Tidigare forskning om strategier för innovationer ... 10
2.3 Effektiv innovation inom bankväsendet ... 12
2.4 Genomlysbarhet av företag ... 14
2.4.1 Information och årsredovisning ... 14
2.4.2 Fördelar och nackdelar med öppenhet inom finansiella institutioner ... 14
2.5 Principal-Agent teori och informationsasymmetri ... 14
2.6 Immateriella tillgångar och problemet att redovisa intellektuellt kapital ... 15
3 Metod ... 17
3.1 Tillvägagångssätt och avgränsningar ... 17
3.1.1 Datainsamling och analyskriterier ... 17
3.1.2 Analys av data som insamlades i första delmomentet. ... 20
3.1.3 Avgränsningar ... 22
3.2 Källkritik ... 23
4 Data ... 25
4.1 Sökresultat och relevans i företagens årsredovisning och på hemsida ... 25
4.2 Kommentarer till sökträffar ... 26
4.2.1 Bank of New York Mellon (BONYM) ... 26
4.2.2 HSBC Holding ... 27
4.2.3 JPMorganCase & Co. (JPM) ... 28
4.2.4 State Street Corporation ... 29
4.2.5 Citi Group ... 29
4.3 Resultat på för del två av undersökningen ... 30
5 Analys och slutsats ... 32
4
5.2 Analys av vilken information som förmedlas ... 35
6 Diskussion ... 37
6.1 Förslag på fortsatt forskning ... 38
7 Källförteckning ... 40
8 Appendix 1 ... 44
5
1 Inledning
När någon nämner innovation brukar en av de första typerna av företag du tänker på, vara tunga telekomföretag såsom Ericsson eller Nokia, läkemedelsjättar såsom GlaxoSmithKline eller Pfizer, IT-företagen Google eller Microsoft. Dessa företag verkar göra vad som helst för att störa sina konkurrenter med nya innovationer.
Då konkurrensen är så knivskarp som den är, verkar det vara de tekniska innovationerna företagen kommer med, som ger dem möjligheterna att säkra sitt försprång inom sina respektive affärsområden. Innovationerna är det företagen konkurrerar med.
Men vad händer med innovation inom andra affärsområden som inte är lika kända för sin innovationskraft? Vad gör servicesektorn för att utveckla ny service och nya tekniska lösningar? Vad gör finansiella institutioner med sin forskning och utveckling?
Efter den senaste tidens turbulens på den finansiella marknaden med krashen av t.ex. investmentbanken Lehman Brothers(Affarsvarlden.se 2006) och den turbulenta tiden just nu, med den kreditkris som skakar världen. Bör inte även finansiella aktörer fundera på vilka nya tjänster som kan tillföras kärnverksamheten och i och med detta säkra de fortsatta intäkterna för företagen?
Förutom den uppenbara fokuseringen på att minska bankers riskexponering, banker och finansiella institut kanske bör fundera på vilken service de bör fokusera på. Finns det några nya innovationer av tjänster som kan tillföra de där sista kunderna för att säkra bankens ekonomi. Vilket mervärde kan tillföras till företaget för att säkra företagets framtid?
Med en ökad fokusering på innovationer(Huginonline.com 2008) kan även företag behöva ett tillskott på kapital från marknaden för att säkra finanserna för ny innovation. Detta i och med att innovationer kan kräva stora resurser att utveckla.
I och med detta måste företagen visa på en genomlysbarhet, transparency (Poirier & Herbst-Bayliss 2008), om vilka strategier som företaget använder sig av för att stimulera sin
6
innovation och med detta sin konkurrenskraft. Detta måste på ett effektivt sätt kunna förmedlas till potentiella investerare och till marknaden.
Det blir då intressant att studera hur företagen förmedlar sina framtida strategier till potentiella investerare. Med de nya möjligheterna med snabb information via företagens hemsidor bör den tekniska utvecklingen ha gett upphov till nya informationskanaler. Dessa kanaler bör kunna komplettera de mer traditionella kanalerna såsom företagens årsredovisningar.
1.1 Problemformulering
I en tid av ökad konkurrens och stor press på den finansiella marknaden, hörs röster om att öka genomlysbarheten (transparency) för finansiella institutioner (Market 2000 1994;Part IV-3). I och med detta bör även öppenheten på hur företagen placerar sitt kapital öka. En del i genomlysbarheten om sitt kapitalanvändande är hur företagen stimulerar sin innovationskraft för att skapa nya marknader och tjänster för existerande och potentiella kunder. Genomlysbarhet är inte bara innovationer utan detta kan även inkludera redovisning gällande företagets risker och hur företagen står sig i förhållande till sina konkurrenter (Market 2000 1994;Part IV-3).
Forskning visar på att genomlysbarhet för ett företag ökar investerares villighet att investera i företaget genom att med ökad information kan investerare minimera de risker som de utsätts för (Market 2000 1994;Part IV-3). Detta bör tyda på att företag med hög genomlysbarhet bör kunna locka fler investerare än företag med låg genomlysbarhet. Genomlysbarheten kan ses som hur öppna företagen är med vad de arbetar med och i vilken riktning företaget vill fortsätta i. Företagen har många informationskanaler att använda sig av såsom företagets hemsida, årsredovisning, marknadsföring eller direkt kontakt med investerare. Detta borde medföra att företagen har stora möjligheter med att på ett tydligt och fokuserat sätt kunna informera investerare om innovationsarbetet inom företaget. Att fokusera på att studera hur just innovation förmedlas från företag är intressant då den kan avslöja en del om företagets satsningar inför framtiden och vilka långsiktiga mål som ledningen är villig att satsa på. Innovationer är bara en del av företagets hela strategi inför framtiden men kan ge viktig information om hur företaget har använt tidigare investeringar.
7 1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att studera den information finansiella institutioner förmedlar om sitt arbete om innovation till marknaden via årsredovisningar och företagens hemsidor. Denna uppsats är grundad från följande tre frågeställningar:
Förmedlar finansiella institutioner sin innovation på ett öppet och lättillgängligt sätt i sin årsredovisning och hemsidor (genomlysbarhet)?
Går det att utifrån den information som förmedlas från företagen, se möjliga framtida inkomster för företaget (kvantitativa mått)?
Redovisar företagen sin bakomliggande teori om arbetet med innovationer (strategi)?
1.3 Definition av global custody samt kort historik av bankers innovationer
För att kunna förstå vad global custody innebär samt bankers arbete med innovation har jag tillfört denna del. Den ger en kortare definition om global custody samt en historisk
tillbakablick på tidigare innovationer från banker och banksystemet.
1.3.1 Global Custody
En definition på vad företag som arbetar som global custodians är:
“processing cross-border securities trades, keeping financial assets safe and servicing the associated portfolios.”(globalcustody.net 2008)
Kortfattat kan det beskrivas som en intermediär mellan två marknader i olika länder. Fördelen med att använda sig av en global custodian är att en kund endast behöver kontakta en finansiell institution för en mängd olika marknader.
1.3.2 Innovation
Det finns nästan lika många olika definitioner på innovationer som det finns patent. Den ena forskarens användning av innovation behöver inte vara samma som någon annan forskares. Nationalencyklopedin (Ne.se 2008) definierar innovation som:
8 ”förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där.”
NE:s definition gör skillnad på termen innovation och uppfinning. En uppfinning är inte någonting som definieras som innovation förrän den har tagits i bruk.
Inom Innovation Management finns det även olika definitioner på vad innovation innebär. Den definition som jag kommer att grunda mina argument på är hämtat från Myers och Marquis definition från 1969 (Trott 2002:11)(Myers & Marquis 1969):
”Innovation is not a single action but a total process of interrelated sub process. It is not just the concept of a new idea, nor the invention of a new device, nor the development of a new market. The process is all these things acting in an integrated fashion.”
Denna definition tar steget ett steg längre från en fysisk uppfinning eller service till en större bild med kopplingar mellan en uppfinning och dess omgivning. Det är flytten från en uppfinning till dess marknad som är definitionen av innovation.
Även olika typer av innovationer kan diskuteras (Trott 2002:14). Några av dessa typer är produkt-, process-, organisations- och serviceinnovationer för att nämna några definitioner. Tyngdpunkten i detta arbete kommer att ligga på undersökningar av produkt- och serviceinnovation.
Svenska forskare såsom Jönsson (Jönsson 2005) och Berg (Berg 1988) har även beskrivit problemet med olika definitioner om innovation. Detta visar på en mängd definitioner, men det viktigaste för denna uppsats är just att det inte bara är en uppfinning som innovation handlar om utan om en uppfinnings relation till ekonomin och dess möjligheter en organisation har att påverka sin egen möjlighet till innovation. Detta innebär att uppsatsen inte bara är intresserad av att se en lista med redovisade tekniska lösningar och nya tjänster för bankerna utan att även kunna se företagens strategiska arbete.
1.3.3 Innovation inom banksektorn
Marcello De Cecco (Cecco 1987) menar att den moderna strukturen för monetär teori har de senaste 150 åren varit under den största utveckling. Denna utveckling har till den stor del letts av tekniska utvecklingar såsom checksystem, girokonton och clearing houses (fritt
9
översatt, avräkningsanstalt). Denna utveckling har i första hand fokuserats på att för bankens räkning öka sitt kapital och fungera som förmedlare mellan låntagare och utlånare. Historiskt sett har det varit stater som stått för den monetära innovationen genom sin struktur av skatter för finansiering av t.ex. arméer och infrastruktur. Även den statliga övervakningen och tillsynen av finansiella institutionerna har till mångt och mycket styrt hur nya varor och tjänster har uppkommit. Då vissa regleringar har avskaffats har detta ofta gett upphov till nya möjligheter och nya tjänster för finansiella institutioner.
Berg och Näslund (Berg & Näslund 1988) ger exempel på optioner och terminers utveckling under 70- och 80-talet på den svenska marknaden. Dessa typer av derivat på den finansiella marknaden är ett exempel på en kombination av en tjänst som nästan helt uteslutande byggde på en teknisk mognad på den marknad som den handlades på.
Även statistiska modeller som underlag är någonting som under 1900-talet har utvecklats kraftigt, såsom olika volatilitetsmodeller som ligger till grunden för att minska en banks riskexponering (Letzén & Arvidsson 2008). Författarna visa där i sin uppsats om uppkomsten av statistiska modeller för volatilitet.
Att ge exempel på all utveckling av banker och finansiella institutioner under 1900-talet är inte denna uppsats uppgift utan detta visar på den mångfald av teknik- och tjänsteinnovation som har skett under de senaste 100 åren.
10
2 Teori
I detta avsnitt beskriver jag de teorier som utgör grunden för uppsatsen. Vilken information som företagen bör ha som intresse att förmedla till kapitalmarknaden.
2.1 Genomlysbarhet och potentiella fördelar
För att förklara varför det är intressant att studera hur företag förmedlar sitt arbete är det viktigt att förstå hur arbetet med genomlysbarhet, transperancy, hänger ihop med företagens redovisning. International Accounting Standards Board (IASB.org) och Financial Accounting Standards Board (FASB.org) är två internationellt erkända organisationer som sätter upp olika standarder för hur företag bör sköta sin finansiella redovisning. Problematiken med genomlysbarhet är att detta är ett relativt nytt ämne och varken IASB eller FASB har hunnit producera konkreta standarder för hur genomlysbarhet skall fungera i praktiken.
Denna problematik gör att företag trevar sig fram till olika sätt att redovisa sina finansiella resultat på ett sätt som ger en hög genomlysbarhet (Barth & Schipper 2008). Barth och Schipper visar i sin undersökning på vilka fördelar genomlysbarhet ger för företag. Några av dessa fördelar är en lägre kostad för kapital för företag med hög grad av genomlysbarhet. Även större effekter på nationell nivå har kunnat visas där sambandet mellan länder, med en kultur av hög genomlysbarhet från företag, och en större utveckling av BNP.
Det som gör att det blir intressant att studera genomlysbarhet genom att studera företags information gällande innovation är att då det finns tydliga fördelar med hög genomlysbarhet finns tydliga negativa effekter av att redovisa sin forskning och utveckling (McMillan m.fl. 2006).
2.2 Tidigare forskning om strategier för innovationer
Olika typer av forskning om innovation har studerats under 1900-talet. Den mest banbrytande av de forskare inom området är Schumpeter som på mitten av 1900-talet började beskriva innovationsteori som kreativ förstörelse (creative destruction) där han beskriver innovation som någonting nödvändigt för ett företags överlevnad. Det som Schumpeter menade var att innovation ofta innebar någonting destruktivt för ett företag.
11
Med en ny produkt innebar detta att en gammal produkt var förlegad och produktionen måste läggas om (Schumpeter 1942). Detta leder till att företag måste vara medvetna att med en ny produkt kanske hela produktionsled måste göras om för att ge plats för den nya produkten.
Efter Schumpeter har de flesta teorierna om innovation management handlat om att utveckla Schumpeters teori gällande kreativ förstörelse. Även Schumpeter ändrade vissa delar i sin teori senare under 1900-talet.
Med utgångspunkt från den historia av tidigare teorier, som t.ex. av Schumpeter, borde det finnas en mängd olika lösningar som ett företag kan tillämpa för att stimulera innovationer. En av dessa lösningar kan vara att outsourca sin forskning och utveckling till andra företag (Engardio & Einhorn 2005). Några exempel på företag som lägger stor vikt på denna typ av utveckling är Apple och HTC Corp. Ofta är tanken bakom att outsourca forskning och utvecklingen att minska kostnader för företaget samt att kunskapen för ny innovation saknas inom företaget.
Detta är ett exempel på den ökade medvetenheten av innovation och att företag kan sakna den egna kompetensen för utveckling. För att detta ska fungera krävs även omstruktureringar i företagets organisation. Det kan här vara viktigare för företaget att implementera de nya innovationerna till sina kunder och satsa på sin kärnverksamhet med sin relation till kunderna.
Problematik med att outsourca innovation innebär bland annat att man öppnar för konkurrens från den egna samarbetspartnern. Ett exempel på detta är BenQ:s försäljning av mobiltelefoner på den kinesiska marknaden efter ett samarbete med mobiltillverkaren Motorola (Engardio & Einhorn 2005). Denna problematik med att vara öppen med sin innovation och samtidigt säkra sig mot att konkurrenter inte får för mycket information ställer ofta företag inför etiska problem med sitt dagliga arbete (McMillan m.fl. 2006).
Exempel på företag som har specialiserat att vara tillverkare av nya innovationer kan vara Wipro eller Flextronic. Dessa har blivit specialister på att producera för andra företag utan egen forskning och utveckling.
12
Trots många fördelar med att outsourca forskning väljer många företag att dock behålla forskning inom kärnverksamheten inom företaget (Engardio & Einhorn 2005)..
Men det är inte bara tekniska innovationer som dessa typer av företag satsar på. Den senaste tiden har även teknikföretag börjat fokusera på vilken service som skall appliceras med de tekniska innovationerna (Telecom Asia 2008). Problemet som diskuteras här är att många teknikföretag fortfarande inte tjänar pengar på sin service.
2.3 Effektiv innovation inom bankväsendet
Som tidigare visat i denna uppsats är den största delen av forskning inom innovation fokuserad på produkter och tekniska lösningar och inte service. Detta trots att allt större del av världens ekonomi är baserad på tillgången av tjänster (Thomke 2003). Detta medföljer att många av teorierna för effektiv innovation inte är direkt applicerbara på serviceföretag. Det finns viss forskning på marknadsföring av service (Grönroos, 2000) men väldigt få teorier om innovationer inom serviceföretag. Konsekvensen av detta blir att företag måste förlita sig på brainstorming och ”trial and error” i sitt arbete. Att service dessutom ligger i betraktarens, kundens, synpunkt medför dessutom att experiment för service fungerar bäst med riktiga tjänster och riktiga kunder i verkligheten. I sin artikel menar Thomke att detta är ett bevis på varför serviceföretag sällan har dedikerade forsknings- och utvecklingsavdelningar. Men det finns undantag.
Sedan 2000 har Bank of America (Thomke 2003) utfört en serie av experiment för att skapa en serie nya tjänster. Bank of America tog en stor chansning då det förändrade ett antal bankkontor till delar av ett experiment. En serie av experiment genomfördes på de olika bankkontoren och kundernas reaktioner dokumenterades. Dessa experiment bestod i att bygga olika bankkontor med olika sätt att arbeta med sina kunder på. Efter en tid tillfrågades kunderna hur de ansett att banken hade arbetat på. I detta ingick även mycket information från de anställdas egna funderingar om hur arbetet hade fungerat.
Dessa experiment gav banken många nya erfarenheter om sina bankkontor och framförallt ökade det medvetenheten inom banken för nytänkande och innovationer. Även vissa negativa erfarenheter uppkom från experimenten. Då experimenten genomfördes på verkliga bankkontor sjönk effektiviteten hos de anställda med ca 30-50% då de anställda var tvungna att avsätta stora delar av sin tid till utbildning och rapportering av sina iakttagelser.
13
Bank of America:s experiment visar på möjligheterna för serviceföretag att utföra experiment men även på de problem som serviceindustrin har i sitt arbete med innovation. Det är inte många företag som vill genomföra experiment på sina kunder och utsätta sig för risken att dessa kunder lämnar företaget då de inte gillar det nya sätt som företaget arbetar på (Thomke 2003).
Även andra forskare (Johne & Harborne 2007) har visat på problematik inom innovation av nya bankprodukter. Här visade John och Harborne på att det inte finns någon generell regel på hur mycket en bank bör satsa på sin innovation. Detta behöver inte vara någon större överraskning då olika företag har olika strategier för sin innovation, utan problemet är att dessa implementerade strategier saknar tydliga mål med sin innovation. Artikeln belyser detta problem och visar på sambandet mellan en tydlig struktur av organisationerna för innovation och antalet nya produkter för banken. Att strukturera tydliga mål med vilka typer av produkter den eftersträvar är någonting som många banker saknar.
Några av de viktigaste fynden från denna undersökning kan sammanfattas som följande(Johne & Harborne 2007):
Belöna nya produktidéer, och framför allt nya idéer som leder fram till nya marknadsmöjligheter.
Var tydlig med att nya idéer tas på allvar och kommer att studeras noggrant för att jämföras med företagets strategi.
Tillgång på resursen för nya idéer.
Analysera det kommersiella värdet för idén.
Kontrollera utvecklingen av den nya produkten noga.
Visa att innovation är ett risktagande som kan minimeras genom öppen kommunikation mellan bankens olika segment och marknaden som produkten skall tillämpas på.
Acceptera att organisatoriska förändringar är nödvändiga på marknader i förändring. I denna undersökning kan ses att även John och Harborne menar att öppenheten gällande nya produkter är någonting viktigt och som finansiella institutioner måste arbeta med.
14 2.4 Genomlysbarhet av företag
2.4.1 Information och årsredovisning
Den information som finns i årsredovisningar bör inte alltid ses som den primära källan för information som analytiker använder sig av för att fatta beslut (Waxberg & Rönnblad 2006). Waxberg & Rönnblad visar att årsredovisningar används för att komplettera annan information om företaget. Detta kan visa på att en årsredovisning inte är någonting som bara existerar av tradition utan är ett viktigt dokument för analytiker. Även Levitt (Levitt 1998: s.79-82) menar att det är företagens ansvar att ha en hög standard på informationen i sin redovisning. Detta leder enligt Levitt till ett ökat förtroende för företaget från investerare.
2.4.2 Fördelar och nackdelar med öppenhet inom finansiella institutioner
Enligt den amerikanska börsmyndigheten är fördelarna många med att ha genomlysbarhet (transparency). Sammanfattningsvis går fördelarna att sammanfattas i tre punkter (USSEC 1994).
1. Genomlysbarhet förstärker investerares skydd
2. Genomlysbarhet uppmanar investerare till deltagande på marknaden och på så sätt öka likviditeten.
3. Den uppmanar till effektivitet på marknaden, effektiv prissättning och ökar konkurrensen.
Men med dessa fördelar följer även kostnaderna för den ökade genomlysbarheten. De största kostnaderna kommer vanligtvis från implementeringen av system för ökad genomlysbarhet. För att kunna rapportera om innovation och nya tjänster måste företagen utsätta sig för risken från konkurrenter att kopiera nya tjänster och services. Den amerikanska rapporten visar på både fördelar och nackdelar med stor genomlysbarhet men rekommendationerna är att företagen bör ha en stor öppenhet och att detta är någonting som gynnar företagen.
2.5 Principal-Agent teori och informationsasymmetri
Relationen mellan investerare, principal och den finansiella institutionen, agenten är den mest använda teorin för problematisering av informationsasymmetri. Problematiken ligger i att investeraren som investerat pengar i agenten sitter på mindre information än agenten,
15
informationsasymmetri. Principal- Agentteorin menar att dessa olika parter har olika intressen och mål (Arya, Glover & Rajan 2000: s.87-109).
I fallet för denna uppsats är målet för agenten att få så många investerare som möjligt till företaget och på så sätt säkra det kapital som behövs för företaget. Principalens intresse ligger i att investera i ett stabilt företag för att ha möjligheten att få den högsta avkastningen på det investerade kapitalet.
Dessa två olika mål kan medföra att agenten medvetet eller omedvetet missvisar information eller helt enkelt håller inne på information för att optimera sin möjlighet att skaffa kapital (Hugmann & Bhattacharyya 2005).
Principalen är ofta skyddad från detta genom lagar och förordningar som tvingar agenten att redovisa information för principalen.
Detta kan leda till konflikter angående t.ex. kostnader för investeringar som inte har förmedlats eller risker som inte har blivit redovisade. Olika lösningar på detta problem med informationssymmetri har föreslagits. Exempel på lösningar för principal- agentproblemet är olika incitamentsystem där agenten belönas av principalen då korrekt information förmedlas (Nan 2008). Detta kan ses som om en investerare belönar agenten genom att investera i företaget då korrekt information och framtida utsikter har redovisats.
Vidare visar undersökningar att informationsasymmetri leder till ökande kostnader för transaktioner av aktier för företag. Detta leder till ett högre krav på avkastning samt ett lägre värde på aktierna (Bartiv & Bodnar 1996). Författarna visar i sin undersökning samt att tidigare undersökningar visar att asymmetri gällande företagens information existerar på marknaden kommer detta att ge upphov till osäkerhet för investerare.
2.6 Immateriella tillgångar och problemet att redovisa intellektuellt kapital
Immateriella tillgångar är exempel på tillgångar såsom patent, intellektuellt kapital, goodwill och copyright (Hall 1992). Även forskning och utveckling brukar räknas till dessa tillgångar. Problemet med dessa typer av tillgångar ligger i att värdera dessa i företagens redovisning. Hall visar i sin undersökning på problemen med att representera dessa tillgångar då de representerar värden som ofta definieras av utomstående parter. Ett företags namn och
16
anseende har endast ett värde i kundens synvinkel. Hur kan företagen då utan att hela tiden tillfråga externa parter om dessa värden själv uppskatta dessa vården?
Det finns vissa rekommendationer om hur företag bör redovisa sina immateriella tillgångar (iasb.org 2008). IASB menar att företagen bör identifiera sina immateriella tillgångar samt att på ett tydligt sätt redovisa dessa tillgångar samt hur dessa tillgångar har värderats. Kriterierna är att dessa tillgångar är någonting som kan separeras eller delas för att kunna säljas, licensieras eller uthyras. Många företag ser forskning och utveckling som en egen division inom företagen och kan på så sett separeras och värderas.
17
3 Metod
I denna del beskriver jag hur uppsatsen har arbetats fram. Detta inkluderar bland annat dess avgränsningar, definitioner och källkritik. Även en kortare diskussion om trovärdigheten, validiteten, och reliabiliteten ingår.
3.1 Tillvägagångssätt och avgränsningar
Utgångspunkten för denna uppsats teoridel är att först studera tidigare undersökningar och forskningsrapporter om företag och dess information om innovation, med fokusering på finansiella institutioner. Detta för att inte upprepa tidigare undersökningar inom området. Då uppsatsen fokuserar på förmedlingen av information gällande innovation är den första avgränsningen var denna information skall sökas. För att öka reliabiliteten på arbetet valdes statiska källor för materialinsamlandet.
3.1.1 Datainsamling och analyskriterier
Den första källan är 2007 års koncernredovisning för de finansiella institutionerna. Reliabiliteten i detta bör vara hög då de historiska rapporterna är någonting som andra forskare och studenter lätt kan få tag på för att reproducera den data som ligger till underlag för analysen(Eriksson 2001). Denna data är uteslutande sekundärdata då den bygger på information från företagen själva. Dessa data kan anses som trovärdig då den är till stora delar reglerad och inte bör innehålla missvisande data.
Den andra källan för uppsatsen är företagens hemsidor. För att på bästa sätt kunna se samband mellan 2007 års redovisning och företagets hemsida fokuserade jag på information om innovation som hade genomförts under år 2007 samt information om 2008 som kunde antas ha sin början 2007. Detta för att kunna se om hemsidan kan fungera som ett komplement till årsredovisningen.
Informationen om innovation och företagets framtid är ofta inbakade i löptexten i årsredovisningen. Detta kan handla om en redovisning om ett affärsområdes resultat för föregående och samt detta områdes potential för utveckling.
18
I årsredovisningen studerades inte bara löptexten från företaget utan även den finansiella delen för att möjligen kunna se investeringar för innovation av nya tjänster. Exempel på avsnitt som söktes i de finansiella delarna är hur mycket som investerats i forskning och utveckling för de undersökta finansiella institutionerna.
För att kunna analysera årsredovisningarna och företagens hemsidor skapades ett system för identifiering av innovation av tjänster och service.
1. Är informationen inriktad på innovation av redan existerande affärsområden eller är det möjligheter till nya områden?
2. Finns det kvantitativa mått på de informerade möjligheterna? Dessa kvantitativa mått kan både beskrivas i finansiella termer men även mätetal som andelen tillfredsställda kunder?
Jag valde att separera information om bankens utveckling av nya tjänster och tekniska lösningar och valde att frånse information om möjliga utvecklingsmöjligheter för ett redan existerande affärsområde. Detta då jag inte ansåg att detta var exempel på utveckling av nya tjänster.
I de fall där jag ansåg att det kan vara svårt att se om det är en ny tjänst eller en utveckling av en gammal tjänst valde jag att se det som information om en ny tjänst.
För att kunna hitta svar på frågeställningen till uppsatsen behövdes sökkriterier till årsredovisningarna och hemsidorna. Detta innebar att vissa sökord användes för att kunna hitta relevant information gällande ny innovation av tjänster och tekniska lösningar i företagen. De sökord som valdes redovisas i figur 1.
Innovation Research New Service New Technolog Future Future Service
Figur 1. Sökord som användes vid informationsinsamling
Valen av sökord gjordes utifrån att så många sökträffar som möjligt skulle kunna erhållas. Att t.ex. använda ordet technolog som är felstavat ger möjligheten att hitta alla dess böjningar
19
såsom technology och tecknologies i en och samma sökning. Valet av dessa ord var baserad på egna funderingar om vilka sökord som jag först och främst kom att tänka på i samband med att jag skulle vilja få information om ett företags planer för innovation. Problemet med att själv bestämma vilka sökord som användes har i sig sina begränsningar. Andra sökord skulle kunnat ge andra resultat men dessa var de sökord som användes då de ansågs som tillräckligt breda för att kunna ge några resultat.
För att kunna studera vidare de sökträffar i årsredovisningarna och hemsidorna som erhållits djupstuderades även dessa utifrån dess relevans om nya affärsområden som jag redan förklarat.
Sökningar på företagens hemsidor är sorterad efter relevans utifrån sökningen. Denna relevans är ingenting jag har sorterat utan det är företagets egen sökmotor som har indexerat sökningarna.
Då de sökord som användes är väldigt breda och inte fokuserade på ett visst år ger det effekten att t.ex. innovationer från 2005 återfinns bland sökträffarna. För att inte sökresultaten skulle förändras under undersökningen samt för att efter studien kunna studera vilka hemsidor som visades gjordes en nedladdning av sökresultaten under en helg, 29-30 november 2008. Sökresultaten som studerades kan ses i Appendix 1.
Då hemsidorna även har resultat från tidigare år valde jag att djupstudera de tre första sidorna med träffar från sökningen. Dessa sidor är de tre första sidorna som redovisa sökträffarna. Detta ger ungefär 30st träffar att djupstudera för de fem bankerna på samma sätt som med årsredovisningarna men med ett par undantag. Om alla sökträffar hade studerats hade detta inneburit ett extremt ojämnt antal träffar mellan bankerna samt en för stor mängd data att behandla.
Problematiken med att sökresultaten på hemsidorna även redovisar sökträffar som inte är relevant för innovation för år 2007 var det nödvändigt att komplettera denna del av undersökningen med ett par urvalskriterier.
För att kunna se ett samband mellan hemsidornas information och årsredovisningen om tidigare år valdes sökresultaten från hemsidorna att studeras utifrån dessa komplimenterande kriterier:
20
1. Går sökträffen att relatera till 2007 års redovisning såsom att den är komplimenterande information eller uppföljning av information från 2007 års redovisning?
2. Är sökträffen en ny information om innovation gällande 2007?
Om svaret på någon av dessa frågor är ja har sökresultatet räknats som relevant i resultatdelen. Detta för att se samband mellan informationen på hemsidan och 2007 års redovisning.
Resultaten av denna undersökning av årsredovisningar och hemsidor redovisas i avsnitt 4.1. Att jag valde att göra på detta sätt beror på att en potentiell investerare inte skulle gå igenom allt material på företagens hemsida utan att så snabbt som möjligt få en överblick på möjligheterna med företaget. Det skulle helt enkelt vara för mycket information på hemsidorna att gå igenom.
3.1.2 Analys av data som insamlades i första delmomentet.
Med utgångspunkt av den första undersökningen om vad som redovisas i årsredovisningar och hemsidor studerades även vad som redovisades i företagens årsredovisningar och på företagens hemsidor bland sökträffarna. Detta var för att studera vad som redovisades i de fall sökträffarna inte ansågs som relevanta för frågeställningen. Detta för att kunna se samband på vad företagen bör informera gällande innovation och den information som verkligen förmedlas.
För att studera detta undersöktes de sökträffar som inte ansågs relevanta gällande innovation. Dessa sökträffar delades in i olika kategorier beroende på vad som redovisades. De kategorier som valdes var:
Allmän kommentar gällande innovation och fortsättning
o Då företagen kommenterar att framtida pensionsavgångar kommer att påverka framtida intäkter har dessa sökträffar ordnats in i denna kategori.
Kommentarer gällande redan existerande produkter/tjänster
o Här har sökträffar som kommentarer redan existerande tjänster samlats. Exempel på detta är när bankerna redovisar den analytiska verksamheten, research, som ges till kunderna.
21
Marknadsföring
o Detta kan vara exempel på nyhetsartiklar som företaget refererar till. Skillnaden på denna kategori och föregående kategori om existerande produkter är att marknadsförande sökträffar har varit mycket kortare samt har på ett tydligt sätt hänvisat tillbaka till banken för vidare information.
Finansiella instrument
o Ett exempel på finansiella instrument som tillhör denna grupp är futures, terminskontrakt. Detta är ett exempel på vad som dyker upp i sökresultaten vid sökningar efter ordet ”future”.
Övrigt
o I denna kategori ingår t.ex. namn på delar av verksamheter som innehåller något av sökorden. Även sökträffar på tidigare årsredovisningar och finansiella redovisningar har placerats här.
Dessa kategorier valdes för att dels kunna se någon skillnad på information gällande marknadsföring samt finansiella kommentaren. Även en skillnad på hur specifika sökträffarna valdes genom att kategorierna om ”allmän kommentar..” och ”kommentar gällande..” valdes. Detta har möjligheten på att se om företaget till största del ger vaga kommentarer om framtiden eller om kommentarerna syftar på att informera om möjligheterna med redan existerande kommentarer.
Utgångspunkten för teorin som analysen har baserats på är teorier gällande principal-agent teorier (White 1985) samt sambandet till asymmetriskt information. Då denna teori från början användes för att beskriva relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare har kompletterande teorier om asymmetri och information använts. Fördelen med denna teori är att den beskriver en beroendeställning mellan två parter gällande information.
De kompletterande teorier, såsom teorier gällande genomlysbarhet och immateriella tillgångar, har i sig grundats på olika problem med principal-agent teorin (White 1985) och kan därför ses som direkta applicerbara teorier för denna uppsats. Dessa kompletterande teorier inhämtades för att bredda teorin om genomlysbarhet för att applicera på metoden som jag använde för undersökningen.
22
Även teorier gällande finansiella institutioners tidigare arbete med innovation har studerats för att se om dessa typer av företag historiskt har arbetat på något annat sätt gällande innovationer. Dessa teorier har även innefattat teorier gällande genomlysbarhet för företag.
3.1.3 Avgränsningar
Jag har valt att inrikta mig på börsnoterade internationella finansiella institutioner som arbetar inom global custody. Valet att studera just börsnoterade företag beror på att dessa i synnerlighet bör ha i sitt intresse att locka internationella investerare.
Den andra förklaringen är att dessa även är tvungna att varje år redovisa sitt arbete för det föregående året genom en årsredovisning.
I uppsatsen valdes fem stycken internationella banker att studeras. Dessa är de fem största bankerna(globalcustody.net 2008) sett till tillgångar under förvaltning. Dessa fem banker står för ungefär 64 % av marknaden vilket kan ses som ett oligopol. De övriga 36 % delas av 49 andra aktörer.
Att studera hur innovation framställs dessa finansiella institutioner är intressant både av ett personligt intresse samt att se om regleringar av en industri kan styra rapporteringen av risker. Då jag dessutom arbetar för ett av dessa företag, Bank of New York Mellon, och detta var en möjlighet att lära mig mer om företaget samt de konkurrenter som arbetar på denna marknad.
Efter tidigare erfarenhet från att ha studerat årsredovisningar(Bergfeldt & Palmgren 2007) har jag valt att i stället för att bara studera årsredovisningar även valt att studera den information som ges på företagens hemsidor. Detta för att om möjligt se om företagen kompletterar sin information om sin innovation genom andra källor än sina årsredovisningar, t.ex. information på företagens hemsidor.
Att studera både årsredovisningar och företagens hemsida har även den fördelen att dessa båda källor är lättillgängliga och framförallt offentliga.
Syftet är inte att generalisera hur information om innovation generellt kommuniceras i årsredovisningar utan endast att studera vilken information som kommuniceras från de företagen som har studerats i uppsatsen. Detta utifrån den metodram som jag har redovisat.
23
För att få en så hög validitet som möjligt har jag försökt att hitta relevanta teorier om kommunicering av innovation från företag. Validiteten är viktig för att visa på att det jag vill mäta verkligen går att mäta med den teori som jag valt att använda (Eriksson & Wiedersteim-Paul 2001).
Vidare försöker inte uppsatsen att studera huruvida de kommunicerade innovationerna från företagen verkligen är den innovation som företaget lägger mest arbete på. Uppsatsen försöker vidare inte att studera hur företagen internt arbetar med innovation.
3.2 Källkritik
Eriksson och Wiedersheim-Paul beskriver hur de fyra källkritiska principerna samtidskrav, tendenskritik, beroendekritik samt äkthet kan användas för att göra en kritisk granskning av sina källor. Samtidskravet uppfylls då källan är aktuell och relevant i vår tid. Tendenskritik handlar om att bedöma om uppgiftslämnaren har egna intressen i frågan och beroendekritik innebär att källornas beroende undersöks, om två källor refererar till samma ursprungskälla. Slutligen behöver man ibland även undersöka om källan är äkta (Eriksson & Wiedersheim 2001: s.150-151). Bell förklarar att äkthet kan undersökas genom en extern granskning där man undersöker huruvida källan faktiskt existerar eller är förfalskad (Bell 2006: s.98).
Att samtidskravet är uppfyllt för innovationers aktualitet kan enkelt verifieras genom att läsa närmaste dagstidnings ekonomisida där man ofta skriver om nya tjänster och tekniska lösningar. Även det ökade intresset för innovation kan ses på universiteten med nya kurser inom ämnet innovation. Ett exempel på detta är Uppsala Universitets kurs Product
Innovation Management (uu.se 2008).
Att använda företagens hemsidors sökfunktioner utsätter sökningarna för potentiellt inflytande från företagen. Detta på grund av den möjligheten till optimering av sökresultaten på företagens hemsida (Rapoza 2008: s.50). Sökoptimering är att företag kan lägga in listor där vissa länkar är de första som återfinns då någon söker efter vissa specifika ord.
Företagen kan helt enkelt styra sökresultaten till de sidor på hemsidan som företaget vill styra sökningarna till. Detta kan leda till att sökresultaten kanske inte är den bästa källan för information eller i alla fall att sökresultaten inte är helt oberoende. Detta behöver inte vara ett problem då det bör ligga i företagets intresse att vara öppet med den information som
24
förmedlas till potentiella investerare. Läsaren bör bara vara medveten om att varje sida på företagets hemsida har placerats där av en anledning och inga sidor kan anses vara där av en slump. Det kan ligga i företagets intresse att förmedla en positiv sida av de investeringar som företaget gör.
Detta problem kan också anses finnas i den information i årsredovisningarna som företaget ger ut. Årsredovisningarna representerar en viktig bild av företaget och även här kan det ligga i företagets intresse att redovisa fler positiva än negativa nyheter.
Källorna som har används till uppsatsen kan anses som tillförlitliga och oberoende då jag inte har kunnat se att det har utgått från samma källa utan ursprunget till materialet har kommit från olika ursprung.
Merparten av källorna kommer dessutom från väletablerade tidskrifter och organisationer. Även de uppsatser som har använts som källor är redan godkända uppsatser vilket visar på att de redan genomgått granskning och bör anses som tillförlitliga.
25
4 Data
I den första delen redovisas de sökresultat som återfanns i årsredovisningarna samt dess tillhörande relevans till sökresultatet. Till detta återfinns det kommentarer till företagens årsredovisning och hemsida. Detta för att ge möjlighet till en djupare analys av vad som återfanns i sökningarna. Den andra delen är resultaten på vad företagen informerar i sin årsredovisning och hemsida.
4.1 Sökresultat och relevans i företagens årsredovisning och på hemsida
De antalen sökträffar som redovisas i denna del är det totala antalet sökträffar som återfanns. I fallet för årsredovisningar är det antalet som återfanns av Adobe Acrobat och för hemsidorna är det antal sökträffar som företagens respektive hemsidor sammanlagt kunde hitta. Som tidigare har beskrivits i metoddelen utgick undersökningen från ett maximalt antal av 30 sidor på företagens hemsidor.
Antal träffar, årsredovisning Antal relevanta träffar Antal träffar, hemsida Antal relevanta träffar
Bank of New York Mellon
Innovation 2 0 350 4 Research 3 0 >500 0 New Service 0 0 70 8 New Technolog 0 0 90 3 Future 63 0 >500 0 Future Service 4 0 40 0 HSBC Holding Innovation 4 1 209 1 Research 6 3 285 3 New Service 0 0 19 2 New Technolog 0 0 14 (new technology) 0 Future 142 0 647 0 Future Service 1 0 10 0
26 JPMorganChase Innovation 2 1 1240 4 Research 8 0 10700 5 New Service 0 0 5 0 New Technolog 0 0 0 0 Future 74 0 20000 5 Future Service 4 0 2 0
State Street Corporation
Innovation 0 0 14 2 Research 12 0 95 0 New Service 1 1 2 0 New Technolog 4 4 2 0 Future 60 0 26 1 Future Service 0 0 0 0 Citi Group Innovation 2 0 0 0 Research 23 0 0 0 New Service 0 0 7 0 New Technolog 0 0 6 0 Future 113 0 0 0 Future Service 0 0 3 0
4.2 Kommentarer till sökträffar
4.2.1 Bank of New York Mellon (BONYM) 4.2.1.1 Årsredovisning
Då sökordens relevans har studerats kan jag sett att alla sökträffarna gällande ordet ”Future” gäller möjligheten för finansiella kostnader och möjliga inkomster från finansiella placeringar och minskat risktagande. Detta kan vara exempel på hur framtida pensioner skall betalas samt hur bankens finansiella placeringar har gjorts för att minska bankens riskexponering för framtiden.
Jag har inte kunnat hitta någon del i årsredovisningen som tar upp nya innovationer av service eller tekniska lösningar.
27
4.2.1.2 Hemsida (bnymellon.com 2008)
De första sökträffarna som studerades leder in på bankens serie om innovation av sina tjänster vilket får anses vara en relevant träff på ordet innovation. Dessutom är dessa rapporter om tjänster daterade från 2006-2008.
De övriga sökträffarna som återfinns visar inte på några finansiella beräkningar på möjliga framtida inkomster eller kostnader på de innovationer som nämns. Ofta nämns bara en ny tjänst eller service i en pressrelease utan att visa på några beräkningar.
Dessa pressreleaser har ansetts som relevanta då de har redovisat en ny tjänst under 2007-2008. Inga av dessa tjänster har kunnats återfinnas i 2007 års redovisning.
4.2.2 HSBC Holding 4.2.2.1 Årsredovisning
HSBC Holding beskriver sin innovation som en viktig del för bankens expansion. Problemet är att de oftast inte nämner vilken innovation eller hur innovationen skall förbättra bankens möjlighet. Ett exempel på detta kan ses i citatet nedan.
”This is expected to result in greater competition and innovation within the market.”(HSBC årsredovisning 2007: s.39)
Ett av undantagen till detta är en liten del I årsredovisningen som tar upp en ny tjänst på den Mexikanska marknaden. Detta har ansetts som en relevant sökträff.
En viktig del av HSBC Holdings arbete med innovation och forskning är företagets uppbyggnad av Climate Change Centre of Excellence. Här beskrivs att idén med centrumet var att forska inom klimatförändringen samt att förädla denna forskning till affärsmöjligheter. Inga större förklaringar ges om centrumets mål eller fokusering av forskningen.
På samma sätt som BONYM använder HSBC Holding ordet ”future” uteslutande för att beskriva framtida förändringar av de finansiella instrumenten och placeringar. Inga sökträffar har räknats som relevanta i dessa fall.
28
4.2.2.2 Hemsida (hsbc.com 2008)
På samma sätt som årsredovisningen tar upp HSBCs satsning på klimatforskning är detta som också återspeglas bland företagets hemsidor. De flesta sökträffarna i undersökningen handlade om klimatforskning och hur mycket HSBC tror på detta som affärsmöjlighet. Inga finansiella beräkningar på hur mycket inkomster som företaget skulle kunna få ut av dessa investeringar nämns men på flera ställen redovisas beräkningar på hur mycket satsningarna har kostat företaget.
4.2.3 JPMorganCase & Co. (JPM) 4.2.3.1 Årsredovisning
Det första sökresultatet som återfanns i JPMs årsredovisning handlar om hur ny teknologi har använts för att i framtiden driva tillväxten inom företaget. Här beskrivs kortfattat hur de arbetat med att genomdriva en gemensam affärsplattform inom företaget samt några exempel på tekniska milstolpar under året. Endast kvantitativa mått, som visar på antalet nya transaktioner, kunder och kapital som förvaltas, redovisas. Inga beräkningar på kostnaderna för detta eller hur mycket de potentiella vinsterna av detta anges i årsredovisningen.
I övrigt kan inga relevanta sökresultat återfinnas i årsredovisningen.
4.2.3.2 Hemsida (jpmorganchase.com 2008)
JPMs hemsida redovisar ett antal olika rapporter om nya marknader och dess möjligheter för banken. Dessa möjligheter är t.ex. nya möjligheter för placeringar av pensioner. Även service för beräkningar på klimatengagemang för företag redovisas.
Exempel på finansiella mätetal som används är hur stor de framtida pensionerna skulle kunna vara. Dessa har approximerats och i övrigt finns inga mätetal redovisade gällande möjligheterna till inkomster för banken.
I övrigt följer sökträffarna på hemsida de övriga bankerna och redovisar inte kostnader för dessa möjligheter.
29
4.2.4 State Street Corporation 4.2.4.1 Årsredovisning
State Street beskriver i sin årsredovisning hur viktigt det är med att skapa ny service till marknader för att upprätthålla en låg kostnad och nöjda kunder (State Street Corporation 2007: s.2). Inga kvantitativa mått redovisades där. Även ny teknologi nämns som något viktigt för företagets tillväxt. Inte heller här nämns några kvantitativa mått på kostnader eller potentiella inkomster från denna nya teknologi.
I övrigt kan inga relevanta sökresultat återfinnas i årsredovisningen.
4.2.4.2 Hemsida (statestreet.com 2008)
Endast tre relevanta sökträffar återfanns på State Streets hemsida. Dessa nämnde möjligheter till nya marknadsandelar för banken. Inga finansiella mätetal redovisades utan sökträffarnas innehåll visade endast på att State Street fokuserar på att utveckla sin service till nya och redan befintliga kunder.
4.2.5 Citi Group
4.2.6 Årsredovisning
Citi Group har valt att dela upp årsredovisningen i en del med sammanfattning samt kommentarer från ledningen och en finansiell del. Dessa två har i denna uppsats slagits ihop för att representera företagets totala årsredovisning för 2007.
Inga sökträffar kunde anses vara relevanta då de endast relaterade till finansiella instrument som banken använder sig av och inte är relaterade till innovation.
4.2.6.1 Hemsida (citigroup.com/citi/homepage 2008)
Endast ett fåtal sökträffar återfanns på hemsidan. Inga relevanta sökträffar har återfunnits bland sökresultaten.
30 4.3 Resultat för del två av undersökningen
Här visas vilken information som återfanns i de sökträffar som redovisas i den första delen av undersökningen. Den data som har undersökts är de sökträffar som enligt del ett inte ansågs som relevant information om innovation. De sökträffar som inte ansågs vara relevanta i den första delen av undersökningen undersöktes en gång till och analyserades utifrån vilken information den innehöll.
Årsredovisning Hemsida Bank of New York
Mellon Allmän kommentar gällande innovation 64 1 Kommentar gällande redan existerande produkter/tjänster 2 18 Marknadsföring 0 88 Finansiella Instrument 10 0 Övrigt 2 58 HSBC Holding Allmän kommentar gällande innovation 122 0 Kommentar gällande redande existerande produkter 11 44 Marknadsföring 0 14 Finansiella Instrument 2 0 Övrigt 14 69 JPMorganChase Allmän kommentar gällande innovation 65 0 Kommentar gällande redande existerande produkter 6 37 Marknadsföring 0 22 Finansiella Instrument 10 0 Övrigt 6 24
State Street Corporation Allmän kommentar gällande innovation 54 2 Kommentar gällande redande existerande produkter 6 23 Marknadsföring 0 37
31 Finansiella Instrument 6 0 Övrigt 6 9 Citi Group Allmän kommentar gällande innovation 105 0 Kommentar gällande redande existerande produkter 15 0 Marknadsföring 1 9 Finansiella Instrument 17 0 Övrigt 0 7
32
5 Analys och slutsats
I denna del analyseras den data som har framkommit från sökningarna gällande innovation i företagens årsredovisning och företagens hemsidor.
5.1 Information gällande företagens innovation
Generellt går det att se att information gällande företagens innovation är väldigt svår att återfinna bland sökträffarna. Trots att sökningar på hemsidorna kunde ge många sökträffar kunde endast ett fåtal av dessa kunna anses som relevant innovation för bankerna. Och av dessa få sökträffar kunde endast några av dessa räknas som relevanta utifrån urvalskriteriet. I undersökningen har endast tio stycken relevanta sökresultat hittats i årsredovisningarna och 38 på företagens hemsidor. Det som kan anses som ännu mer otroligt är att sökresultaten på bankernas hemsidor är de mest relevanta sökresultaten på bankernas hemsidor. Jag skulle vilja ifrågasätta företagens redovisning av innovation genom dessa kanaler. Utifrån resultaten har ingen av bankerna någon satsning på innovation eller i alla fall ingen genomlysbarhet gällande innovation. Då jag tidigare har nämnt att företagen antagligen optimerar sökningarna på sin hemsida måste jag anta att dessa resultat är de resultat som företaget valt. Detta leder till att jag utifrån mitt perspektiv om innovation menar att företagen fokuserar på fel information.
Utifrån de teorierna gällande fördelarna med en hög genomlysbarhet, ex Levitt’s teorier (Levitt 1998), borde även finansiella institutioner öka sin fokusering på detta. Att arbeta för att investerare lättare ska kunna hitta information gällande företagens arbete med innovation inför framtiden. Då det finns flera visade effekter med hög genomlysbarhet (Barth & Schipper 2008) bör även finansiella institutioner arbeta med att ge en hög genomlysbarhet. Detta måste självklart sättas emot de risker som företag utsätter sig för då de redovisar den innovation som de arbetar med.
De få sökträffarna som återfanns i stor utsträckning saknar några kvantitativa mått på möjligheterna för bankerna. Endast i ett fåtal redovisas exempel på hur mycket det skulle kosta för företagen att satsa på en ny tjänst eller service. Detta trots att satsningar som
33
företagen har gjort med största sannolikhet har en budget att följa samt att de har analyserats innan företaget har gått vidare med sin satsning. Inga redovisade resultat på fördelarna med innovation kunde finnas i resultaten.
Någonting som var anmärkningsvärt var att nästan alla banker på något sätt underströk hur viktigt det var med utveckling av nya tjänster och innovation, men inte kunde redovisa dessa på ett tillfredsställande vis. Ett exempel på detta är hämtat ur JPMorgan Chases årsredovisning:
“We focused on technology to improve customer service, sales, marketing and innovation”(JPMorgans årsredovisning 2007:s.7)
Om företaget självt menar att innovation är någonting de fokuserar på är detta inget som återspeglas i årsredovisningen eller på dess hemsida. Detta leder till en låg trovärdighet för intresset från företagens sida om arbetet med innovation. Konsekvensen av dessa tandlösa uttalanden kan leda till att även övriga kommentarer i årsredovisningarna skulle kunna ifrågasättas. Om innovation är så viktigt för företaget men inte förklaras, hur är det då med arbetet med t.ex. företagets hållbara utveckling eller jämställdhet. Då kommentarerna har så låg trovärdighet kan det anses att även kommentarerna om dessa ämnen vara tomma löften från företagen.
Utifrån den frågeställning som jag satte upp i början av uppsatsen har data studerats:
Förmedlar finansiella institutioner sin innovation på ett öppet och lättillgängligt sätt i sin årsredovisning och hemsida?
Går det att utifrån den information som förmedlas från företagen se möjliga framtida inkomster för företaget.
Redovisar företagen sin teori om innovationer?
Resultaten visar otvivelaktigt att svaret på dessa tre frågor blir ett bestämt nej.
Den enda sökträffen som jag anser sticker ut är HSBCs satsning på ett centrum för klimatforskning. Detta är det enda exemplet på där ett av företagen beskriver sin satsning på forskning gällande klimatförändring samt att redovisa att detta även kan ge upphov till nya
34
affärsmöjligheter för banken. Problemet med även denna beskrivning är avsaknaden på kvantitativa mått gällande satsningen.
Att information gällande företagens innovation inte har återfunnits kan visa på rädslan från företagen att redovisa detta på grund av rädslan för att konkurrenter skall använda denna information mot företaget. Detta är svårt att kunna se som en anledning då detta inte nämns i någon av materialet som har studerats men kan vara någonting som företagen ändå valt att undanhålla.
Det intressanta med denna rädsla är att då jag endast har ansett att en enda satsning på innovation tydligt kunde hittas, HSBCs klimatsatsning, medför att bilden av de andra företagen blir klart negativ. Det verkar som om endast ett av företagen satsar på innovation för att utveckla möjligheter inför framtiden. Att endast en bank ser nya möjligheter för framtida inkomster.
Detta skulle lätt kunna tolkas som om endast HSBC ser någon utveckling för sin verksamhet vilken i sin tur skulle leda till att investerare endast skulle se utvecklingsmöjligheter och avkastning i HSBC.
Ett problem då HSBC redovisar sin satsning på klimatforskning är att det är svårt att identifiera företagets åsikt gällande möjligheter och risker med denna satsning. Inga djupare förklaringar gällande arbetet eller vilka möjligheter banken ser i denna satsning framkommer. Detta kan leda till större förvirring för investerare då den informationen som återfinns skulle kunna leda till att förväntningarna på företaget inte stämmer överens med företagets förväntningar.
Dessa resultat visar på motsatsen mot vad teorierna gällande genomlysbarhet menar. Teorierna visar på de strategiska fördelarna och de ekonomiska fördelarna med genomlysbarhet från företag. Detta borde leda till att företagen borde satsa mer på detta genom att tydligt beskriva sitt arbete med, i detta fall, innovation. Det är intressant att se det finns både teorier och praktiska exempel på hur finansiella institutioner tidigare har arbetat med innovation. Detta visar på de verktyg som företagen har till sitt förfogande för att utveckla denna information. Ett intressant exempel är Bank of Americas arbete med
35
innovation under 2000 som kan ses som ett stort risktagande men där banken i slutändan kunde se positiva resultat.
Skulle man följa de teoretiska tankegångarna skulle detta innebära i slutändan betyda att företagen inte ser någon framtid i den egna verksamheten. Detta skulle leda till att inga investerare skulle vilja investera i företagen.
Möjligen kan man se att för att relationen mellan investerare och företag ska kunna fungera måste incitamenten för företagens öppenhet stärkas.
5.2 Analys av vilken information som förmedlas
Om den första delen av analysen visar på bristen av information om innovation, syftar denna del att visa vilken information som företagen då redovisar. I avsnitt 4.3 har jag redovisat vad som återfanns i företagens årsredovisningar och hemsidor.
De första intressanta resultaten visar på hur företagen förmedlar olika information i de olika källorna.
Den första intressanta iakttagelsen är att i årsredovisningarna återfinns sökresultaten i 78 % som allmänna kommentarer gällande framtiden för företagen. Ett exempel på de sökträffar som återfanns redovisas här:
“HSBC has chosen four non-financial KPIs which are important to the future success of the Group in delivering its strategic objectives. (HSBCs årsredovisning 2007: s.13)”
Detta anser jag vara ett bra exempel på de sökträffar som återfunnits. Dessa sökträffar visar inte på några konkreta exempel på företagens framtid. De bör snarare anses som vaga antydningar på att företaget ser dessa möjligheter som någonting positivt för företaget. Företagen i studien är väldigt försiktiga med sina spådomar om framtider och förklarar flera gånger att dessa endast är ledningens åsikter och bör inte tas bokstavligt. Den stora avsaknaden av kvantitativa mått är någonting som borde höja varningsklockor för investerare. Även i en enklare budget måste det finnas beräkningar på vilka satsningar som företaget kommer att arbeta med inför nästa år. Detta borde medföra att en redovisning av detta borde finnas i efterkommande års redovisning.
36
Till skillnad från årsredovisningarna visar resultaten från företagens hemsidor att dessa används som en viktig kanal för marknadsföring. 32 % av sökträffarna ansåg jag vara direkt marknadsförande. Det tydliga med dessa sökträffar var att de innehöll en kort beskrivning på en viss tjänst från banken samt en direkt kontakt för denna tjänst. Denna kontakt kunde vara till exempel ett telefonnummer till en specialist på området. Ett exempel på denna typ av sökträff kan ses i appendix 2.
Denna andra del av analysen är väldigt intressant utifrån de skillnader som återfanns. Det visar på fördelarna med att studera flera olika källor av information. En källa kan ha en helt annan fokusering på informationen än en annan. En potentiell kunds första kontakt kan vara att gå in på företagets hemsida för att återfinna information om en möjlig tjänst.
Detta ger då stora möjligheter för företagen att ge enkel åtkomst av information om redan existerande tjänster. Med olika typer av sökoptimeringar kan då företaget enkelt styra vilken information som återfinns.
37
6 Diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka om fem stycken finansiella institutioner redovisar sitt arbete med innovation i sin årsredovisning och hemsida. Redovisar företagen sitt arbete med innovation på ett öppet och lättåtkomligt sätt? Efter analysen har jag sett att arbetet med information om företagens innovation har stora brister i sin genomlysbarhet. Företagen är ofta väldigt tydliga med att poängtera att arbetet med innovation är någonting mycket viktigt för fortsatt utveckling, men detta är ingenting som återspeglas i mina resultat.
Som analysen visar är bankerna dåliga på att förmedla sin innovation genom årsredovisning och hemsida. Resultatet visar på att nästan ingen av sökträffarna har ansetts rom en relevant sökträff. Endast HSBC har på ett tydligt sett redovisar ett arbete med innovation gällande klimatutveckling och de möjligheter detta kan medföra för framtida inkomster. Vidare var syftet att studera om och hur företagen förmedlar innovation genom dessa kanaler. Inga av resultaten visas på att företaget på ett tydligt sätt redovisar sitt arbete med innovation av nya tjänster och tekniska lösningar. Jag vill här försöka ge några förklaringar på varför företagen väljer att inte redovisa sina framtida planer genom de källor som studerats. Ett av problemen med innovation inom finansiella institutioner är att de ofta rent historiskt inte har varit kända för sin innovation. Helt enkelt kan det vara acceptabelt att inte satsa på information då det inte verkar vara någon annan av konkurrenterna som gör det.
Men frågan är om denna förklaring är trovärdig då antagandet att företagen försöker att växa på sina konkurrenters bekostnad bör vara större. För att kunna växa måste nya kunder tillföras och innovationer av nya tjänster bör då ligga i företagens intressen. Detta borde medföra att nya uppstickare på den finansiella marknaden borde ha stora möjligheter att utvecklas genom nya innovationer.
En mer trovärdig förklaring till avsaknaden an information gällande innovation är rädslan från företagen att läcka information till konkurrenter. Med en hög öppenhet om nya tjänster kan konkurrenter lätt få tag på denna information och utveckla egna varianter av dessa tjänster.
38
Visst har tidigare forskning visat på problematiken med att värdera och redovisa immateriella tillgångar såsom forskning och innovation. Men ur denna problematik finns det också riktlinjer och lösningar på detta. Företag kan inte längre undvika detta då det blir mer och mer viktigt att även redovisa sitt kunskapskapital inom företag.
Som jag tidigare har nämnt i analysen verkar bristen på trovärdighet vara det största hotet mot vad företagen förmedlar. Företagen bör vara försiktiga med vad de menar att de fokuserar på. Utan tillförlitlig fakta från företagen om sitt arbete blir årsredovisningarna och hemsidorna bara tomma ord utan någon djupare innebörd.
Tidigare forskning visar på att årsredovisningar inte är investerares enda källa till information, men den är en viktig del av den. Det finns mycket arbete som företagen kan förbättra med sitt arbete med information inte bara gällande innovation. Detta gäller till stora delar med hela arbetet med företagens genomlysbarhet. Inom genomlysbarheten är det inte endast information gällande innovation som är mycket utan detta är endast en del av det.
Frågan jag ställer mig är om det inte räcker med bara rekommendationer och riktlinjer, kanske lagar och regler kan krävas. Detta är också någonting som många tror kommer att öka efter den kris med banker som gått i konkurs efter det senaste årets finanskris. I och med att regeringar ökar sitt ägande i de överlevande bankerna tror många att dessa ägare kommer att kräva mer insikt i bankerna.
6.1 Förslag på fortsatt forskning
En intressant fortsättning för att studera hur företag förmedlar innovation gällande innovation skulle vara att jämföra dessa resultat med branscher som är kända för sina satsningar på innovation. Ett exempel på detta skulle vara att jämföra med telekom- eller läkemedelsindustrins rapportering av innovation.
Även kvalitativa undersökningar gällande företagens arbete med innovation skulle vara intressanta då dessa skulle kunna ge en förklaring om hur företagen arbetar internt med innovation. Detta skulle kunna ge en förklaring på om företagen väljer att undanhålla information gällande innovation eller om arbetet med innovation är bristfällig i dessa organisationer. Denna typ av undersökning skulle kunna innebära en djup analys av t.ex. ett
39
av företagen och studera om företaget till exempel har speciella organ inom företaget för innovation.
Den sista delen som jag ser som intressant att studera är hur Bank of America informerade om sina experiment under början av 2000. Om detta kan visa på att banken öppet redovisade dessa experiment bör det ses som ett föredöme för andra att följa. Informerads alla kunder om bankens arbete eller blev kunderna endast informerade om detta i efterhand?
