• No results found

D Vad ä r bra luftkvalit é ?Vad ä r bra luftkvalit é ?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "D Vad ä r bra luftkvalit é ?Vad ä r bra luftkvalit é ?"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NOVEMBER

NOVEMBER

NOVEMBER

NOVEMBER

NOVEMBER 1999

1999

1999

1999

1999

INFORMA INFORMA INFORMA INFORMA

INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LTION FRÅN DET REGIONALA LUFTION FRÅN DET REGIONALA LUFUF TVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMAUFUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN INFORMATION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN DTION FRÅN D

D

elmålen för miljömålet ”Frisk luft” har utarbetats av Natur-vårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Socialsty-relsen. Delmålen för miljömålet ”Bara naturligt försurning” har tagits fram av Naturvårdsverket. Miljömålen kommer nu att bearbetas av den parlamentaris-ka Miljömålskommittén. I slutändan är det Riksdagen som beslutar om delmå-len. Delmålen är dessutom kvantifiera-de, dels som halter i luften (se tabell 1), dels som utsläpp (se tabell 2).

Frisk luft

”Naturvårdsverket för fram ett antal delmål under Frisk luft: Om tio år bör kväveoxide-rna i luften inte överstiga skadliga nivåer. Det betyder att halten kvävedioxid på de mest

tra-fikerade gatorna måste minska med 40–60 procent. Ozonhalterna i luften måste halve-ras för att miljökvalitetsmålet ska klahalve-ras. Då merparten av det marknära ozonet kommer från kontinenten krävs kraftfulla minskning-ar internationellt. Mycket små pminskning-artiklminskning-ar är skadligare för hälsan än vad man hittills känt till. Därför bör halten av dessa i luften skär-pas långt under de riktvärden som rekom-menderas i Sverige idag. Också halten av bensen bör ner. Svavelhalterna är redan idag låga.”

(Citat ur pressmeddelande från Natur-vårdsverket 990930)

Delmålen för ”Frisk luft” är:

1 År 2010 överskrider inte halten kvä-vedioxid i luft skadliga nivåer för häl-sa, kulturvärden och material. 2 År 2020 överskrider inte halten

mark-nära ozon skadliga nivåer för hälsa, miljö, kulturvärden och material. 3 År 2010 har de svenska utsläppen av

flyktiga organiska ämnen minskat med 50 procent från 1995 års nivå (till 219 000 ton).

4 År 2020 överskrider inte halten par-tiklar i luften skadliga nivåer för häl-sa, kulturvärden och material. 5 År 2020 överskrider inte halterna av

cancerframkallande ämnen lågriskni-våerna för skydd av hälsa. (Lågrisk-nivå =medicinskt grundat riktvärde för cancerogena ämnen).

6 År 2005 överskrider inte halten sva-veldioxid i luft 5 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för skydd av kulturvär-den och material.

Förslag till delmål

för miljömålen

för luftkvalité

Som en fortsättning på arbetet med de av riksdagen

beslutade 15 miljömålen, har olika sektorsmyndigheter nu

kommit med förslag på delmål för respektive område. För

luftvården är förslagen inom områdena ’’Frisk luft’’ och

’’Bara naturlig försurning’’ av störst intresse.

Forts. nästa sida

Vad är bra luftkvalité?

(2)

Bara naturlig försurning

”Nedfallet av försurande luftföroreningar ska inte överskrida gränsen för vad naturen tål eller öka korrosionen av material och kultur-föremål. För att nå målet måste främst ut-släppen minska av svavel och kväve från trans-porter, energianvändning, industri och jord-bruk i Sverige och övriga Europa. Målet kan följas upp genom bland annat mätningar av utsläpp och nedfall av luftföroreningar, ener-gianvändning per person och per sektor, antal fordonskilometer och mängd godstransporter fördelat på olika trafikslag, antal nötkreatur, svin med mera i jordbruket, nyckelarter som finns, kostnader för kalkning av sjöar och vat-tendrag.”

( Citat ur pressmeddelande från Natur-vårdsverket 990930).

Delmålen för ”Bara naturlig försurning” är:

1 Högst 5 procent av antalet sjöar res-pektive 15 procent av sträckan rin-nande vatten i landet är antropogent (av människan orsakat) försurade år 2010.

2 Trenden mot ökad försurning av skogsmark i antropogent (av männis-ka) påverkade områden har brutits och en återhämtning har påbörjats före år 2010.

3 År 2010 har utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft minskat med 25 procent från 1995 års nivå (till 67 000 ton från svenska källor).

4 År 2010 har de svenska utsläppen av kväveoxider till luft minskat med minst 50 procent från 1995 års nivå (till 152 000 ton).

5 År 2010 har de svenska utsläppen av ammoniak till luft minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå (till 52 000 ton).

6 Markanvändningens bidrag till försur-ningen motverkas.

L

uftvårdsprogrammet deltar i INFRA-utställningen som öppnades 1 september på Göteborgs Stadsmuseum. Utställningen handlar om den största satsningen som någonsin gjorts på trafik och miljö i Göteborgsregionen, den s k Göteborgsöverenskommelsen med investe-ringar för cirka 7 miljarder kr. Luftvårdsprogrammet deltar, förutom med tryckt informationsmaterial också med specialkomponerade sidor på Internet. Här kan en besökare få en dagsaktuell bild av luftkvalitén i Göteborgsområdet eller trender på lite längre sikt för olika ämnen, men också fakta kring våra mätningar.

Webbsidorna har adress: www.gbgreg.kommunalforbund.se/ infraluft. Det går också att ”klicka” vidare från Luftvårdsprogrammets och GRs hemsidor.

forts.

Vad är bra

luftkvalité?

Tabell 1. De föreslagna delmålen för luftföroreningshalter i luften TIMMEDELVÄRDE ÅRSMEDELVÄRDE ÅR Kvävedioxid 100 µg/m3 (maxvärde) 20 µg/m3 2010 Ozon 80 µg/m3 50 µg/m3 (sommarhalvåret) 2020 Partiklar 30 mg/m3 (dygnsvärde) 15 mg/m3 2020 Sot – 10 mg/m3 2010 Bensen – 1 µg/m3 2020 Eten – 1 µg/m3 2020 Benz(a)pyren – 0,1 ng/m3 2020 Svaveldioxid – 5 µg/m3 2005

Tabell 2. De föreslagna delmålen för utsläppen till luft

(minskningen jämförd med 1995, skall vara uppnådd 2010) Endast delmål som direkt berör luftvården har medtagits.

UTSLÄPPSMINSKNING Flyktiga organiska ämnen 50 %

Svaveldioxid 25 %

Kväveoxider 50 %

(3)

Partikelmätningar

i Gårda

På grund av de rapporter som kom-mit på senare tid om de riktigt små partiklarnas negativa hälsoeffekter, kommer en fördjupad studie av par-tikelhalten i luften att genomföras vid mätstationen Gårda. Redan idag mäts partiklar på platsen, men nu skall avdelningen för miljöfysik vid Chalmers tekniska högskola mäta antalet riktigt små partiklar där, under olika väderleksförhållan-den och trafikmängder. Luftvårds-programmet deltar i projektet, som kommer att ge värdefull informa-tion för bedömning av varifrån par-tiklarna kommer och vilka hälso-effekter de har.

Pågående

mätprogram

Under våren har luftkvalitén mätts i den s k östra korridoren, dvs i de kommuner som genomkorsas av E20 mot Stockholm (Göteborg, Partille, Lerum och Alingsås). I Partille kommun, som är den kom-mun i korridoren som efter Göte-borg är mest påverkad av luftföro-reningar, har mätningarna skett kontinuerlig under fyra månader i början av året. I samtliga kommu-ner har mätningarna genomförts med diffusionsprovtagare.

Under hösten pågår mätningar i den södra korridoren (Göteborg, Mölndal och Kungsbacka). I Möln-dal mäts kontinuerligt i gaturum-met under 4 månader. Även här har kompletterande mätningar genom-förts i alla inblandade kommuner. För Göteborgs del har inga kon-tinuerliga mätningar genomförts i samband med detta projekt, bero-ende på att nödvändig information redan fås genom pågående konti-nuerliga mätningar. Resultaten från det aktuella mätprogrammet kom-mer att publiceras under vintern. Mätning av bensen och andra kolväten

har genomförts vid Sprängkullsgatan under perioden oktober 1998 till och med mars 1999. Mätningarna har, lik-som tidigare vinterhalvår, skett med diffusionsprovtagare. Samtidigt har mätningar pågått vid Kungsportsplat-sen i centrala Göteborg och i Kungälv. De sistnämnda mätningarna genomför-des på platser på visst avstånd från di-rekta utsläpp. På Sprängkullsgatan mättes i gatunivå ganska nära gatan. Re-sultaten visas i diagrammet nedan. Här har även den av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsnormen an-getts. Införandet av

miljökvalitetsnor-men har dock försenats. Därför är det osäkert när dessa kommer att börja gäl-la.

Bensenhalten vid Sprängkullsgatan visar tillfälligt lägre värde än förra vin-terhalvåret. Detta beror främst på mins-kad biltrafik på grund av ombyggnaden av Rosenlundsbron. Vid övriga mätplat-ser har dock halterna gått upp, vilket anses bero på väderleksförhållandena under perioden. Mätningarna kommer att fortsätta under vinterhalvåret 1999/ 2000.

Bensenmätningar vid

Sprängkullsgatan

Diagrammet visar årsmedelvärden i µg/m3

bensenhalter på tre platser i Göteborgsregionen. Mätplatserna Kungsportsplatsen och Kungälv ligger en bit bort från trafiken. Mätplatsen Sprängkullsga-tan ligger nära en hårt trafikerat gata. Linjerna anger den föreslagna miljökvalitetsnormen på 5 µg/m3 och 2,5 µg/m3 . Det är osäkert när normen

träder ikraft, årtalen i förslaget anges i fuguren nedan (se även texten ovan).

(4)

P

roduktion:

Infogruppen GR.

F

oto:

Elisabeth Gustafsson (ballong) och Benny Karlsson, Bildbyr

ån i Gbg AB (bil). T ryck: InformT ryck et AB. Göteborgsregionens kommunalförbund

Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031-335 50 35 • Fax 031-335 51 17 • E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser No

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

www.gbgreg.kommunalforbund.se/regplan/luft

Rapporter publicerade 1999

118 Mätdataanalysen, luftföroreningsmätningar vid Järntorget och Mölndalsbro – Leif Axenhamn, Miljöförvaltning Göteborg 25 aug 1999 119 VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg. Vinterhalvåret 1998/99 – Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitut AB 25 aug 1999

Vägverket Region Väst,

ny medlem i Luftvårdsprogrammet

Vägverket Region Väst har tillkommit som medlem i Luftvårdspro-grammet, något som ger verksamheten ytterligare en skjuts framåt. Den västra regionen omfattar Värmland, Västra Götaland och Hal-land. Att Vägverket nu går in i Luftvårdsprogrammet ska ses som ett led i det utökade ansvar för vägtrafikens miljöproblem som Vägverket har fått av regeringen.

”Vägen till bättre luft” – en liten skrift om

luften i Göteborgsområdet

Schaktcentralen blir

Schakt i Väst AB

En av medlemmarna i Luftvårdsprogrammet, Schaktcentralen byter namn till Schakt i Väst och blir aktiebolag. Samtidigt passar man på att införa ett nytt kvalitets- och miljösystem som utnyttjar den moderna IT-tekniken.

Bensin med

mindre bensen

Att höga bensenhalter i stadsluften är ett problem har vi tagit upp i nyhetsbre-vet flera gånger. För att få ner bensenhalterna i avga-serna sänker nu EU de hög-sta tillåtna bensenhalterna för bensin. PREEM raffina-deri på Hisingen har fått tillstånd av Miljödomsto-len att uppföra och driva en anläggning för produktion av bensin med maximal bensenhalt på 1 procent. Den var 2–3 procent i den ”gamla” bensinen. Detta innebär att bensenhalterna i stadsluften på sikt kom-mer att minska.

Lagom till den stora INFRA-utställningen på Göteborgs Stadsmuseum gav Luftvårdsprogrammet ut en ny broschyr om luftkvalité och luftvårdssamarbete i regionen. Skriften

är tänkt att nå läsare utan specialkunskaper inom luftmiljö-området. Den kan även användas för skolbruk. Bro-schyrer kan beställas hos Luftvårds-programmet.

Kommunerna i Göteborgsregionen, samt:

Arla Färskvaror, Aspen Petroleum, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Göteborgs Lastbilcentral (GLC), ICA-Handlarna i Väst, Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal

Energi, Nynäs, Preem Raffinaderier, Renova, Schakt i Väst, Schenker-BTL, Shell Raffinaderi, Stena Line, Taxi Göteborg, Tefco, Volvo Lastvagnar,

References

Related documents

Slovenska Rural Youth är värd för Rally 2011 i Ruše i  norra Slovenien. Temat kommer att vara “ social 

Jlrréno: Jakrlb Ncrrole Qaqbnl člskx P13oo053g. I{-odno'ee.ní navrhorragÉ vedorrcím bakďářsk6

Detta för att möj- ligheterna till egna skapande aktiviteter bör omfatta alla barn och inte bara de s_om går på Musikdagis i Lund. Pedagogerna ska tillsammans med

Över 90 procent av hushållsavfallet behandlas nu genom materialåtervinning, biologisk återvinning och energiutvinning.. Därmed ersätts stora mängder jungfruligt

2. År 2010 har utsläppen i Norrbotten av kväveoxider till luft minskat med  

Vid all nyprojektering av 220 kV- och 400 kV-växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att vi utgår från 0,4

I CEMR har staden framför allt stöd från vice ordförande, Wim Deetman, borgmästare i Haag, som vet om att staden vill in i styrelsen och sagt att han stöder stadens kandidatur.

2010 ska utsläppen av kväve- oxider till luft ha minskat med minst 45 procent jämfört med 1999 års nivå (Regionalt mål).. Enligt Länsstyrelsen är målet inte uppnått då