1
120410
Anteckningar från Gymnasierektorsgruppen 24 februari
Datum: 24 februari, kl. 9.00 - 15.00 Plats: GR, Gårdavägen 2
Deltagare:
Marianne Möller GO Lindholmen Göteborg, Torbjörn Claesson GO Centrum Göteborg, Thomas Svensson Härryda, Christer Hagman Kungsbacka, Marianne Hedqvist Kungälv, Göran Careborg Lerum, Pia Alhäll Partille, Tommy Andersson Stenungsund, Raymond Vaske Stenungsund, Gunilla Lövström Tjörn, Margaretha Allen GR
Ej deltagande kommuner
Ale, Alingsås, Lilla Edet, Mölndal, Öckerö
Gäster under del av mötet: Samuel Engelhardt Angeredsgymnasiet Göteborg, XX
Angeredsgymnasiet Göteborg, Pia Ekman Arbetsförmedlingen, Susanne Carlström GR, Ulrik Fostvedt GR, Carl Heath GR
1. Ansökningsläget 1 februari
Susanne Carlström, Gymnasieantagningen medverkade med statistik kring första
ansökningstillfället. I år finns 300 färre grundskoleelever i år 9 och det är 370 färre som har sökt. Om äldresökande räknas in är summan 721 färre elever. 935 färre platser är anmälda jämfört med förra året. Det är 0.64 sökande per plats, vilket är samma som förra året.
Systemet har gott om platser.
Behörigheten är 100 % till yrkesprogram. För högskoleförberedande program är andelen behöriga sökande 99 % till ES, 96,7 % till SA, HU, EK och 95,2 % till NA och TE.
Fördelningen mellan högskoleförberedande och yrkesprogram var vid samma tid 2011 75 % - 25 %. 2012 är siffrorna 78 % - 22 %. Vid slutantagningen 2011 var siffrorna 68 % - 32 %.
Den grundläggande behörigheten till högskolestudier erbjuds numera till de flesta elever.
Fördelning av sökande till hemkommun har ändrats med resultatet att en minskning har skett för alternativet att stanna hemma och en liten ökning för att gå till skola i annan kommun.
Störst förändringar har skett i Alingsås, Härryda och Öckerö.
Storleksordningen för programmen är: SA, NA, EK, TE, ES i den ordningen.
Teknikprogrammet ökar trots minskning i elevunderlaget. Organisationen för EK, SA och NA är väldigt full på vissa skolor och väldigt tom på andra. En liten ökning kan noteras även för EK. För yrkesprogrammen ökar Sjöfart, IN och VVS och fastighet något.
2 Söktryckssiffrorna är luriga på grund av att de bygger på hur många platser som har lagts in.
Bernadottegymnasiet har t ex 62 platser, vilket ger 1,6 sökande per plats. Angeredsgymnasiet har 106 platser men få sökande i förhållande till dessa. Hvitfeldtska gymnasiet och
Polhemsgymnasiet har många sökande. Cybergymnasiet har 260 platser och få sökande men de fyller på allt eftersom. Munkeröds utbildningscentrum har mycket vuxenutbildning och kan då ta emot gymnasieelever även om det är få. Hur kommer övriga fristående skolor att agera? Även om det är få sökande till fristående skolor, kommer de att anta. Kommer koncernerna att övervintra små skolor genom att det finns resurser på annat håll?
När det administrativa systemet GRINDA finns framme, kommer vi att se hur det ser ut även efter 15 oktober och på inriktningsnivå.
Andelen obehöriga var 15,9 %, vilket motsvarar 1 474 elever. Kungälv ökade obehörigheten från 15,6% 2011 till 18,9%. Lerum gick från 6,6 % till 10,2% och Öckerö från 9,4 % till 14,9%. Däremot gick Tjörn motsatt väg från 16.9 % till 9,7 %.
Behöriga och obehöriga sökande
55 % är obehöriga till FT, VO 45 %, BA 43,8 %, BF 41,4 %, VVS 36,5 %, HV 34,7%, HR 33,6 %, RL 33 %, osv.
De som kommer utifrån har inte varit inlagda i systemet, men de kommer inom de närmaste två veckorna. Simuleringarna i måndags visar att det finns vissa skolor som agerar nu och andra inte alls.
Bilderna bifogas anteckningarna.
2. Läget för inriktningar på gymnasieprogrammen HT 2012 Laget runt
Kungälv
Har noll platser på HA. Fem inriktningar till år 2 på TE kommer att kunna genomföras.
Produktionsteknikinriktningen på TE kan gå ihop med INs kurser. SA-programmet
konstaterar att nästan alla elever väljer beteendevetenskapsinriktningen. Då blir det problem för samhällsvetenskapsinriktningen. Medieinriktningen kommer att gå igång.
Partille
Inga förändringar är planerade, då skolan har få erbjudna inriktningar från starten. Det är lägre antal sökande till ekonomiprogrammet. Starten för hösten innebär rätt nya program i form av ekonomi- och estetprogrammet.
Kungsbacka
Aranäsgymnasiet startar alla inriktningar som är förannonserade. Problem finns kring HU som startade med 8 elever. Dessa ska nu delas upp på två inriktningar. Kvar är fem elever.
Kanske kan skolan få dem att söka en plats någon annanstans. Replik: - De är välkomna till Lerum.
3 Göteborg
Staden ska enligt förvaltningschefen starta alla inriktningar. Det finns särskilda funderingar kring HA, som endast lockat 23 elever. Då blir det svårt att erbjuda olika inriktningar i år 2.
HU är också bekymmersamt.
Härryda
Inga förändringar Lerum
Inga planerade förändringar. Eleverna har fördelat sig jämt över inriktningarna.
Tjörn
Lite andra oklarheter råder i kommunen kring gymnasieskolan.
Stenungsund
På EE har många elever valt elektronik och få till data. Nu diskuteras inriktningsgaranti inför nästkommande år. Administrationsinriktningen plockas bort på HA och HT tar bort turism.
Kommunen söker samverkan med Kungälv kring dessa inriktningar.
Sekreteraren lyfte frågan om samplanering med vuxenutbildningen för att övervintra utbildningsinriktningar under de kommande två åren, då det är färre elever i systemet. I många fall är vuxenutbildningen beroende av att gymnasieskolan kan genomföra
yrkesutbildningar på uppdrag av vux. Om underlaget försvinner för gymnasieskolan kan det finnas risk att kommunerna drar för hårt i bromsen, vilket medför kostnader när
utbildningarna ska byggas upp om några år.
3. Elever som har avbrutit, funderar på att avbryta eller elever som har hamnat mellan systemen Gy2000 och GY2011
Laget runt Kungälv
Skolan behåller eleverna på programmet och skaffar praktikplats samt möjliggör att eleven läser de kurser som den kan. Få byten skedde i början. Ett exempel finns på en IN elev som ska gå till BF. Denna elev går in i år ett till hösten.
Behöriga elever skickas inte till IM (introduktionsprogram). Åtgärdsprogram finns för dem som behöver hjälp. Skolan är också frikostig med att förlänga kurser och tar ner antalet kurser för enskild elev.
Partille
Det ser ut på ungefär samma sätt. Det är inte många som har bytt, men däremot har skolan tyckt att en del borde byta. Man har också hittat lösningar som gör att skolan lägger ut en rimlig mängd med kurser. Dessutom fångas de som skolkar upp tidigt, då det är besvärligt om de kommer efter för mycket. Individlösningar är vanligare idag. Nätverket får gärna bidra med goda idéer. Kan vi använda den lärarkompetens som har funnits på det individuella programmet i grupperna? Diskussion förs om en parallell organisation för att dessa elever ska kunna nå målen. Annars blir det få kurser som de får med sig.
4 Kungsbacka
Aranäsgymnasiet har haft mycket färre avbrott från år 1 än tidigare, vilket är glädjande! Bland dem som avbrutit finns varianter på detta. Byte av skola och program har skett, där det har varit möjligt. Någon har fått jobb. En organisation för att stödja har byggts upp för de elever som kan och behöver läsa i annan takt, både långsammare och snabbare. En del har
kompletterat med praktik.
Vad händer med de elever som kommer tillbaka från det gamla gymnasiet till det nya?
Det går att konvertera betygen till de nya bokstavsbetygen, se Skolverkets material. Detta är en möjlighet för eleven och den är inte tvingad att gå in i det nya systemet.
Ordförande: Elever som har påbörjat före 1 juli 2011 och som vill återuppta därefter, vilkas utbildning inte erbjuds längre ska gå in i det nya- De återantas eller går om. Gymnasieexamen får utfärdas och betyg från tidigare får omvandlas enligt nya skalan. I paragraf 6 finns
föreskrifter om i vilka fall kurser motsvarar tidigare system. Om 5:e paragrafen inte kan tillämpas eller om det finns andra skäl får rektor besluta om att eleven får fullfölja enligt det gamla systemet. Slutbetyg ska utfärdas. Där får även ämnesplanebetyg ingå.
Vad är särskilda skäl?
Två scenarios:
Det kan vara så att en del kurser inte kan översättas enligt Skolverkstabellen.
Merparten av kurserna kan också finnas i det gamla systemet.
Särskilda skäl får användas konsekvent. Elev som fått G i det tidigare systemet får läsa om ett betyg i det nya.
Göteborg
Lindholmsområdet har haft mycket stor rotation på BA, FT och IN. Många insatser har genomförts, men de har inte hjälpt. BA har tidigare inte haft några avhopp men nu är
situationen annorlunda. HA på Hvitfeldtska hade 26 elever som började, men dessa är utbytta mot 24 nya. Lärcentrum kan vara ett alternativ. Mängden elever är inte mindre men de är utbytta. Väldigt många elever kommer tillbaka från fristående skolor till kommunala
gymnasier. Yrkesförberedande centrum försvinner från Frölunda men integreras med skolans IM. Slussverksamheten är knuten till Bräckegymnasiet. Övriga insatser ligger ute på skolorna.
Studieförberedande centrum flyttas till Skånegatan.
Härryda
Avbrotten har minskat betydligt. Rektorerna vet att de ska behålla sina elever. IM har få förfrågningar om att ta emot behöriga elever men det rör endast 5-10 elever. Det har då funnits särskilda skäl. IM-organisationen har gått ner från 120 till 60 elever. De som är kvar på programmen är mycket mera resurskrävande.
Lerum
Samma bild som föregående kommun gäller. Färre avbrott har skett och ett mera målmedvetet arbete bedrivs. Idén är att eleven ska få med sig så mycket som möjligt inför en nystart. I en del fall är det inte nationellt program som är målet. Då blir introduktionsprogrammen och
5 annan kompetens i kommunen aktuella. T ex startas en ungdomscentral i kommunen, vilken jobbar över myndighetsgränserna.
Tjörn
Kommunen löser t ex problemen med hjälp av distansstudier för dem som är till sjöss. Extra många avbrott har gjorts bland dem som kommer från andra kommuner. Dessutom är det en lägre antagningspoäng, vilket gör att eleverna har svårt att klara utbildningen. Någon elev har gått över till IM med synnerliga skäl.
Stenungsund
Skolan har en hel del sena avbrott på yrkesprogrammen. Dessa elever fortsätter med gymnasiegemensamma ämnen och följer vissa kurser på ett nytt program. En syv har varit mera ansvarig för att följa och förebygga avbrotten. Synnerliga skäl förekommer också.
Sekreterarens kommentar:
Kan praktik för dessa elever valideras mot kursbetyg i någon kurs på något program? Det kan vara värdefullt att få in skolanknutna delar i praktiken.
Kan man ta med poäng från tidigare studier på ett annat program om eleven har avbrutit och börjar på nytt om det sker som ett utökat program?
4. Drop-outs projektet på GR Ulrik Fostved, GR
ESF har utlyst ansökan inom programområde 1 och GR-kommuner har ansökt. Syftet är att analysera avbrott både inom grundskola och gymnasieskola. Drop-outs är ett tvåårigt projekt för att förebygga utanförskap. Frågan är aktuell i hela Europa särskilt utifrån strategin för 2020 där länderna ska minimera antalet ungdomar utanför utbildningssystemet. Målet är maximalt 10 % som avbryter.
Ska GR kunna vara med som en regional organisation och påverka och skapa synvändor?
En förstudie har genomförts utifrån en enkät till skolledare i regionen. 230 fick underlaget och 116 svarade. Extern utvärderare konstaterade att det är ett bra resultat. Projektet letade vidare efter nyckelpersoner för att få reda på så mycket som möjligt. Målgruppen är grundskolans senare år och gymnasieskola. (13-20 år)
Insatsen är att arbeta med kompetensutveckling för anställda. Det är tyvärr inte möjligt att arbeta med elever direkt. Trots det mötte projektet 300 elever i regionen omkring deras erfarenheter av skolk. De sa en sak som ingen i vuxenvärlden sa. Mobbning kan vara en orsak till att man inte kommer till skolan. Att man inte hör hemma är en annan stor orsak. Arbetet borde gå in i det systematiska kvalitetsarbetet.
On-linegymnasiet på Angeredsgymnasiet fick också ge information. Press och svårigheter i en skolmiljö är andra orsaker. Det är avgörande att hitta en plattform som ser annorlunda ut.
6 Sex olika områden har definierats, vilka kan spridas.
Organisation och struktur är en. Schemaläggning och var lärarna finns när eleverna är på plats är exempel på detta. Praktiska gymnasiet har t ex sin organisation så nära eleverna som möjligt.
Samverkan och ansvar i de kommunala organisationerna är viktig för elever som behöver många insatser. Runt eleven formas en grupp med olika stödinsatser och den ska röra sig åt samma håll. Det ska gå att se att det händer något. Tips på litteratur: Ingvar Nilssons stuprörspolitik om kommunal organisation.
Skolorna bör bli bra på att utreda och att inte ge sig för det finns inte en nyckel som löser upp allt. Hur långt sträcker sig skolans ansvar och när behöver man insatser från polis,
räddningstjänst, IFO mm.?
De som har stor och långvarig frånvaro. Hur kan man tänka då? I regionen finns det några inom grundskolan som vi behöver hantera. Kommunala informationsansvaret ligger till grund.
Ett tankehopp: Att motverka frånvaro och att främja närvaro i stället genom ett salutogent och förebyggande arbetssätt. Det finns metoder som har effekt. Vad är att lära och att vara i ett sammanhang? Se exempel från NotSchool och Inclusion trust i England.
Engagemanget och bemötandet av eleverna är så otroligt viktigt.
”Man kan med små medel sopa undan mattan för vissa elever.” Hela organisationen måste ha detta för ögonen.
Projektledarna är nu ute och träffar 27 skolor. I några organisationer finns ett större engagemang, till exempel i Ale kring formativ bedömning med alla pedagoger.
Neuropsykiatriska problem tar man hjälp med då kompetensen inte finns på GR.
Det går att ta kontakt med Pedagogiskt centrum från fler skolor som önskar delta.
Mobiliseringsfasen startade under hösten 2011. Under 2012 kommer det att vara
kompetensutveckling och under sista året spridning. 23 maj genomförs en heldagskonferens för kuratorer, psykologer och de som finns i övrigt runt eleven. Mötesplats skola kommer också att ha ett spår kring detta. Webbplats med utbyte av erfarenheter kompletterar. Denna kan man följa på www.grdropouts.se Presentationen finns där.
Det finns också en referensgrupp för att få erfarenheter till projektet. Skolpsykologer visar stort intresse för detta.
Plug-in projektet har ESF upphandlat av GR men det är också ett samarbetsprojekt med SKL och ett antal andra regioner i Sverige.
Hur lockar vi in dem som har avbrutit? 86 % av dem som avbryter får enligt färsk forskning ett sämre liv.
5. On-lineskolan och GPS-projektet på Angeredsgymnasiet Samuel Engelhardt och Annika Hoffman
7 De arbetar med elever som skolan har misslyckats med. Skyddsnätet har bland annat byggts upp. Kunskapsportalen byggdes upp för 5-6 år sedan. 1100 elever finns på skolan och idag använder 350 stycken sig av detta. Man kan kalla det för det gymnasiala väntrummet där de kan gå och läsa kurser.
Guidning på skolan - GPS på skolan
40 guider finns bland de 120 i personalen. De rekryteras från dem som känner stolthet över sitt arbete. Det kan vara bamba, expedition, rektorer, vaktmästare, assistenter och lärare. De är ofta de första som kopplas in. I samma sekund som eleven visar en vilja ska det märkas.
On-line skolan startades för 3 år sedan utifrån konceptet Not School. Tanken är att elever som inte kan ta sig till skolan men som vill ska få en chans till utbildning. Det kan vara till
exempel skolfobiker, de som lider av sociala fobier, vaktare (av föräldrar som kanske misshandlas). Det har varit en bra start efter lite barnsjukdomar.
Kanske skulle regionen vara intresserad av att Angeredsgymnasiet erbjuder detta som en pedagogik? Man kan tänka sig ett nätverk där man har någon form av kontakt med motsvarande organisation i en annan kommun och erbjuda utbildning till personal.
Hur är det med juridiken kring distansstudier? Ett par skolor har tillstånd. Alternativet är ingenting alls. Det är ett pedagogiskt uppdrag.
Annika är samordnare och kurator på Angeredsgymnasiet sedan 3 år. Problematiken som hon möter kan vara depression, vård på behandlingshem och sjukhus (fysiskt och psykiskt) anstalt hotade och skyddade och föräldralediga. Eleverna är i gymnasieålder framförallt från
Göteborg men även från kranskommunerna. Det sker ett löpande intag hela året. Man kan inte söka till detta om det endast är skoltrötta elever. Det ska finnas särskilda skäl. Syftet är att dressera det som är grunden till varför man inte kan komma till skolan. Några isolerar sig helt och då blir det hembesök. Samverkan är viktig.
Det kan vara så att on-lineskolan säger nej till elever. Syv, BUP, barn- och ungdomsmedicin och ungdomsmottagningar, uppföljningsansvariga inom socialtjänsten i Göteborg är
organisationer som är involverade. Bedömningssamtal sker. Ibland kan det vara bättre att fortsätta studier på ett traditionellt sätt. Detta ska vara en slags sista väg.
Projektet växer men just nu är det 45 elever. Snittet på tiden? Mellan ½ och 1 ½ års inskrivning. Kravet finns på att det ska vara heltidsstudier. Alla har inte studiesvårigheter.
Resultatet ska ses i bred bemärkelse. Syftet är att bygga, stärka och slussa vidare, vilket ska ske på minsta möjliga tid men det kan vara en lång resa. Något ska också ta vid efteråt.
Exempel: En flicka hade isolerat sig i 1 år. Kuratorn träffade henne i hemmiljön och byggde upp en kontakt. Så småningom började man försiktigt prata framåt och om vad hon ville över huvud taget. Webben och alternativa studier verkade fungera, men det var också ett år med promenader och annan verksamhet. Idag går hon på ett nationellt program och har pojkvän.
Det kan släppa ganska snabbt.
8 Kurser erbjuds både på grundskole- och gymnasieskolenivå. Eleven läser ett ämne i taget och på individuell nivå. Utgångspunkten är att bryta en negativ trend och att komma in i ett sammanhang.
Majoriteten går till vidare studier som komvux, lärcentrum, studier utomlands och en del till gymnasiet. Not school-konceptet brukar säga att 50 elever är ett bra underlag för
verksamheten. Det brukar handla om 18 månaders insats i England. Man träffas i en digital miljö, men eleven vill kanske se hur läraren ser ut, vilket går att ordna t ex genom Scype.
Kuratorn sitter på skolan, så det finns många former för övergången till skolförlagd
utbildning. Kuratorn har t o m suttit med i klassrummet, då det kan vara ett enormt steg ett gå in i en klass. Skyddsnätet är en systerverksamhet, där lärare åker hem till eller har en buss som de åker hem till eleverna med.
Det kan också ske missförstånd som t ex kring den elev med Asperger-diagnos som inte skickade tillbaka uppgifter till läraren förrän läraren frågade efter dem
En elev hade hoppat mellan 5 skolor men fick sedan datorn och fixade en hel kurs på en helg.
Att vara inskriven på en gymnasieskola är viktigt. Att ha busskort är viktigt.
Det händer väldigt mycket med eleven, men som skolan kanske inte ser.
Varför ett ämne i taget? Elever kan ha gjort många avhopp och har en hel del ofärdiga saker med sig. Att då få avslut känns bra och ökar motivationen. Att komma framåt är positivt.
Det går att hitta lösningar även mot yrkesämnen. On-linelärare är man på cirka 20 % tjänst, med cirka sex elever var. Unga lärare med små barn har då en möjlighet att sitta hemma och förbereda sig. Lärarna är mycket hängivna. Även de som går mot pension.
Nätuppkoppling och dator står skolan med.
Det är möjligt att haka på för andra kommuner. Idag finns en elev från Kungälv.
Mera om GPS: Guider är någon som går bredvid och är frivillig. En tredjedel av personalen kommer att gå in i detta. Just nu är det 150 personer. Tre personer rattar praktiskt. Alla elever som vill kan få en guide. En person lär känna guiderna och parar sedan ihop dessa med rätt elev. 80 elever var med under första året. 15 minuter i veckan träffar eleven en icke dömande vuxen människa. Ingen avbröt under först året. Idén kommer från Island.
Kunskapsportalen vill hitta det första lilla steget för att klara gymnasiet. Syftet är också att hjälpa lärarna att hålla fokus. T ex kan en elev säga: ”Jag ska komma till skolan på morgonen.
Kan du ringa mig.”
Kalla inte till arbetsrummet då första mötet ska ske på neutral plats, t ex är det möjligt att bjuda ut på kafé eller restaurang. Man gör upp avtal över lunch om erbjudandet. Säger eleven ja är det sedan deras egen sak. Guiden kan boka tid till syv eller kurator. År 2 kan eleven boka själv. I år 3 kan elevens fråga vara: ”Vill du vara min guide i år också?” Nu genomförs en ny kampanj för att få fler guider. Eleverna ser hur viktiga de är. En lärare får inte vara guide åt sin egen elev. Ingen relation till eleven får finnas där man är dömande.
9 Fråga: Hur får ni guider och hur belönar ni dem?
Övrig personal erbjöds utbildning och sa då att det var första gången som de fick en
utbildning som inte handlade om skurhinkar. OM du bidrar till skolans utveckling så märker du det i ditt lönekuvert. Hur ska vi få lärarna att bli guider också? Många tycker att de har en hög arbetsbelastning men att vara medmänniska är skönt.
Kunskapsportalen sätter inga betyg. Guiderna har också rätt att boka upp på portalen. Eleven behöver t ex extra stöd i matte. De ska vara en hjälp för eleverna. Studiehallen innehåller både starka och svaga elever.
Angeredsgymnasiet är en av de skolor i Sverige som tappas minst antal elever.
6. Arbetsförmedlingens uppdrag med vissa unga med funktionsnedsättningar Pia Ekman
Samordnaren på AF håller ihop uppdraget och handläggarna kan komma till henne. Alla handläggare är inte nischade för detta uppdrag som berör unga med funktionsnedsättning.
Sektorsansvar och nätverkande är utgångspunkten. Målgrupp 1 är från 16 till 30 år med diagnostiserade funktionsnedsättningar i gymnasieskolor och folkhögskolor. Behovet aktualiseras av skolan. OM man behöver stöd. Utslussning kan eleven få hjälp med.
Ungdomarna ska inte vända på dygnet, men de kanske inte vill berätta om sina hinder.
Målgruppen unga under 30 år som har aktivitetsersättning aktualiseras av Försäkringskassan, daglig verksamhet eller kontaktar AF själva.
Andelen som kommer från gymnasiesärskolan och har jobb/lön har minskat från 60 % på 80- talet till 18 % idag. Vi kan inte förtidspensionera alla ungdomar. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ingår. Antalet går bara upp och upp. Varför ökar antalet?
Nu tar inte särskolan emot vissa elever. De får gå i vanliga klasser. Kanske utslussningen inte fungerar då? Skolan måste fråga efter underlag om man har funktionshinder. Man kan inte sopa under mattan.
Varje höst skickas ett brev ut till 66 skolor. Vägledningsinsatser kan genomföras i skolan.
Informationsinsatser kan göras på t ex föräldramöte och under
Arbetsmarknadsdagar/Framtidsdagar, vilket var ett initiativ från Hulebäcksgymnasiet som nu kopieras. Försäkringskassan, LSS och andra träffas. Föräldrar och elever ser att man
samarbetar.
Ekonomiskt stöd kan utgå till skolan/praktikanordnare under elevens praktikperiod.
Burgårdens Aspergerklasser och Fässbergs PRIVAS-klass samarbetar AF också med. Kan skolan få ut eleverna i praktik är det utmärkt. Bräcke Diakonis arbetsterapeuter talar med eleverna och ordnar praktik. De gör också en uppföljning med eleven och arbetsgivaren. Det kan handla om att passa tiderna. Hur tog du dig till praktikplatsen? Det gäller att förbereda sig redan under skoltiden.
10 Kartläggningssamtal sker sista året på gymnasiet. Skolan får gärna bjuda in AF om den tror att eleven kommer att gå ut i arbetslivet. Försäkringskassan m fl. bör involveras, så att det finns en plan för framtiden och att man lämnar över till någon.
SIUS – särskilt introduktionsstöd och uppföljningsstöd. AF kan komma till en elev redan HT år 3. AF kan också komma till arbetsgivaren och prata om framtiden, vilket ibland har lett till arbete. En handläggare finns mot gymnasieskolan och en mot övriga skolor. Fråga Pia vem som är handläggare.
Ordförande: Utslussningssamtalen har ökat radikalt på Nösnäsgymnasiet under senare år.
Praktik är viktigt. SPB - Stöd till personligt biträde. Det är också bra att få in hjälpmedel redan under APL. Då kan man fasa in detta tidigt. Samverkan med Försäkringskassan kan ske kring aktivitetsersättning. Daglig verksamhet och vägledning är andra områden som berörs.
Nätverk finns idag överallt men Tjörn och Orust ingår inte ännu. Skolan, daglig verksamhet, LSS, AF och Försäkringskassan träffas en till två gånger per termin. Nätverk finns också med naturbruksgymnasierna och folkhögskolor. Avgångselever VT 2012: 98 är anmälda under våren. För att säkra uppdraget ska det finnas en samordnare i varje arbetsmarknadsområde. En kontaktperson på varje kontor ska finnas.
Kontaktuppgifter. 010-486 24 46 Pia.ekman@arbetsformedlingen.se
7. Klagomålshantering Överklagande:
För information om hur det kan gå till se materialet: ”Mera om….” från Skolverket. Där finns bland annat information om var man överklagar det ena och andra. När rektor fattar beslut, så ska rektor ange var och hur kan överklaga.
Klagomålshantering:
Info finns på Skolinspektionens webbsida. Kommunernas hantering kan se olika ut.
Göteborgs dokument skickades med inbjudan. Skicka gärna tips och idéer till nätverket. Fråga gärna någon av Göteborgs representanter.
8. Teknikcollege
Informerades kort om aktiviteten Möjligheternas värld som kommer att arrangeras i samband med två fackmässor kring automation och processindustri i oktober. Samtidigt pågår
Gymnasiemässan och teknikcollege planerar en särskild informationsinsats under mässan då elever i grundskolan kommer att få tillträde till en del av fackmässorna för att informera om teknik och yrken inom tekniksektorn. För mera information se www.mojligheternasvarld.se 9. Handels- och administrationsprogrammets regionala programråd
På uppdrag av Utbildningschefsgruppen kommer ett regionalt programråd att arrangeras i slutet av april för de skolor som har handels- och administrationsprogrammet. Varje skola erbjuds skicka en skolledare, en lärare och en företrädare från arbetslivet i det lokala programrådet.
11 10. Rektors roll som pedagogisk ledare med utgångspunkt i IT i skolan
Carl Heath GR
”Framtiden är redan här, den är bara ojämnt distribuerad.”
Carl H ledde ett seminarium om hur världen förändras ofantligt fort just nu. Några exempel beskrivs nedan.
Raspberry Pi är en fullt funktionell dator för 25 dollar. Den är snabbare, mindre och billigare.
Det går att förbeställa dem till augusti/september. Laddar skolan sedan ner t ex en skollinux (motsvarande office, word mm) blir kostnaden väldigt låg.
Närvaro och frånvaroregistrering
Hur utnyttjar vi IT-möjligheterna kring detta? Scype och Education.com är vanliga verktyg.
Det går också att koppla ihop sig med en annan lärare i världen. Vad är i så fall närvarande och frånvarande? Anybot är ett företag som har robotar med scype. Man kör helt enkelt runt en robot. Barn som går på sjukhusskola tappar sin sociala kontext. I stället har skolan en sådan robot och eleven ”är med i klassrummet” genom att styra den från sjukhussängen.
Dessa kommer att gå ner i pris och blir då möjliga att använda. Det vore spännande att göra ett försök med Drottning Silvias barnsjukhus och en grundskola.
Ett annat exempel är XBOX 360 Kinect som innehåller sensorer. Du behöver inte hålla i något men gör ändå saker. Tekniken bygger på avancerade kameror men kostar bara 900 kronor. Detta utvecklades bland annat av en akutkirurg som bad sin son att agera med bilderna utan att använda sina händer. Vem som helst kan bygga på denna plattform.
Arbetsmarknadsperspektivet kan verka skrämmande. Kan man bli ersatt av en robot?
Google byggde en Toyota Prius som har kört sig själv i två år på allmän väg. Staten Nevada har godkänt att den körs på allmän väg och enda skillnaden är att bilarna har röda
registreringsskyltar. Kan man tänka sig taxibilar utan förare och tung lastbilstrafik som kan köra 24 timmar om dygnet? Man kan då packa ihop fler bilar på samma yta.
IMB har byggt en robot som heter Watson och i denna matat in en mängd information. Den ställde upp i Jeopardyprogrammet mot de som vunnit mest. Samtliga tävlande måste trycka på knappen för att få svara. Roboten vann hela tiden. Sjukvårdsupplysning är ett annat sätt att arbeta med denna typ av robot. Det är också möjligt att direktöversätta i telefonsamtal. Tänk att bygga en Einstein robot uppkopplad med allt som Einstein har skrivit.
Geografi håller på att suddas ut. En till en-datorkonceptet och scype i sjuksängen. Är det närvaro eller frånvaro?
De som har träffats har dock högre kvalitet i sina kontakter.
I England finns en pensionerad engelsklärare som håller seminarier på nätet för lärare i utvecklingsländer.
Google plus används på Växjö universitet. Det ser ut som Facebook ungefär och man kan starta ett videosamtal med upp till 10 personer och samtidigt se varandras sidor.
12 Det mobila internet
Det mobila kommer att överstiga det fasta nätet. Mötet kommer att vara i en telefon eller på en padda…. Då måste vi förändra våra förutsättningar i skolan också. Hur ser läromedel ut i förhållande till detta? Smart phone finns kanske hos upp till 90 % av eleverna och då kan de använd sina egna verktyg. En dator per elev är nog inte det slutgiltiga konceptet för teknik i skolan. Hur utformar man en likvärdig utbildningsmiljö i vilken hårdvara varierar från person till person? Om det finns 30 videokameror i salen kanske skolan måste bli bättre på att lägga beställningar på läromedel. Kan man bygga en pryl som en slags Wikipedia, där varje artikel är en lektion och att plattformen innehåller sådana? Vem som helst kan använda och dela, då plattformen är en gemensam nyttighet. Att utveckla sina egna läromedel är också intressant.
Standardisering krävs för att kunna göra detta. En gemensam federation för att logga in är en tanke. Har jag loggat in i ett system så har jag loggat in i alla andra system. Det går att integrera systemen i varandra. Fronter- NovaScheme t ex. Fem kommuner har visat intresse.
Högskolan lånar ut konceptet, då de har ett gemensamt internet. Google apps kan byggas in.
Det ska vara lika mycket för administrativa system som för läromedelssystem. Sälja lösnummer i stället för en hel bok jfr iTunes är ett annat sätt. I kommunerna Kungsbacka, Kungälv, Alingsås, Partille och fler är IT-cheferna och IT-skolansvariga positiva. Ett testbäddsprojekt är på gång. 132 tjänsteföretag och 33 högskolor gick in i detta direkt. 1,5 miljard om året kommer att sparas om alla kommuner går med då det kostar 2-500 kronor för varje lösenord.
Det kommer en webbsida om någon månad.
Kompetensplattform
Vi blir bättre och bättre på att koppla ihop stora mängder data. GRs kompetensplattform är på gång, där vi kommer att stoppa in data ner på gymnasieinriktningsnivå, vuxenutbildning, YH och folkhögskola. AF håller på att stoppa in sin branschstatistik. Detta är realtidsdata.
GRINDA och GRUUS är också underlag.
Det blir t ex möjligt att sortera på kommuner. Exempel på uppgifter är: Hur många som är antagna, examineringsprognos, avbrottsprognos, antal som går ett fjärde år mm mm.
Västra Götalandsregionen har också tagit fram en prognos över arbetsmarknadsläget fram till 2020.
PSI-direktivet är ett EU-direktiv som gör det tvingande att tillhandahålla vissa data. Vad kan det innebära om data är tillgänglig? Se t ex Opengov.se. Jag som tredjepartsaktör kan då göra en app. Tågtidsappar är ett exempel där kommunerna lägger upp sina data och då kan
apptillverkare komma åt information. Där ska vi koppla på oss. Ta hemnet.se där det idag måste göras en hel del val för att filtrera. Det skulle kunna finnas gemensamt enkätindex kopplat till bostaden.
”Information wants to be free.”
Palantir – används i USA av polisen och FBI. De kan se när de behöver sätta ut en bil för bevakning eftersom de har historiska data om när och var flest brott begås.
13 Skolan kan egentligen prognostisera när en elev avbryter långt innan eleven vet det själv.
Mobilen blir stället där allting är. Nyckelknippa, kort mm. Det finns skolor som redan
använder chip. Bank iZettle innebär att du har en egen kortstation för betalning kopplat till din mobil. Kvitto skickas på e-post.
Internet of Things
Saker kopplas in till internet och ganska snart finn 15 miljarder uppkopplade mojänger på internet. Tänk er till exempel datorer, mobiltelefoner, sensorer som tankar upp information till en forskningsdatabas kopplat till er skola, vattenkvalitet kan mätas via en dosa som kan kartlägga havet.
Små datachips ryms i målarfärg. Man kan se på sin Gps genom att bilrutans färg pratar med en sensor i färgen. En mängd sensorer kommer också att finnas i skolan.
Din egen fabrik
1. Ha en idé om vad du vill skapa
2. Gör din design i ett 3D-program (ex Google Sketch-up) 3. Printa din skapelse i din 3D-printer
För mera info se MakerBot Industrier www.makerbot.com, Ignite phoenix, Open source society. Ett hobbyverktyg för platsframställning ska det stå i ditt upphandlingsunderlag om du som skola ska köpa denna billiga 3D-printer.
Internet i ögat - Augmented reality
Johan Busk är lärare i Kungälv. Han har tagit fram information om Kungälv i en app som gör att du i telefonen kan se hur det såg ut för hundra år sedan. Digital information knyts till mobilen. Wikipedia kopplat till en byggnad är ett exempel. Glasögon finns som gör att du ser en person i form av en digital bild. Emotive headset gör att du kan kontrollera en skateboard med hjälp av hjärnkraft.
Designmönster
Marcus Vitruvius Pollio (ca år 70 före Kristus- år 15 efter Kristus) skrev boken De architectura. Han var en stor arkitekt som fokuserade på följande tre delar:
Nytta, styrka och skönhet Exempel:
Nytta: Dator för 6-12 åringar. Internet som skickar in och ut mellan datorerna.
Styrka: Dator byggd för att kunna tappas i golvet Skönhet: Som en I-pad
Lärandets förutsättningar i en digital miljö
Hur ser bedömningskonstruktionen ut för formellt och informellt lärande när gränsen suddas ut?
14 Itunes kan laddas ner för att lyssna på musik, men Itunes U har också ett samarbete mellan Apple och högskolor, där du kan hitta högskolekurser och gå en hel kurs. Du får anteckningar, bilder mm mm Gratis! Harvard University erbjuder t ex en juridikföreläsning om moral och rättvisekvalitet. Grundkurser i psykologi är andra exempel mm mm. Högskolan i Dalarna och Blekinge är på gång med material för lärarkompetensutveckling.
Vilken slags kunskap är viktig att erövra?
Hur värderas kunskap i samhället?
Vem erbjuder mig tillgång till kunskap?
När erbjuds jag tillgång till kunskap?
”Badges” kan man få om man har genomfört kursen.
Det oväntade lärandet
När råkar jag snubbla över kunskap eller erövra en ny erfarenhet?
Metodik
Formellt och informellt lärande Medvetet och Oväntat lärande Flipped classroom
Omvända världen kan råda i lektionssalarna. Många lärare filmar in sin lektion och sedan lägger man själva hemläxan på lektionen i stället. Kristoffer Hedram är fysikläraren i Stockholm som gör en jättefin beskrivning av hur detta skulle kunna fungera.
En filmad fysiklektion av Daniel Barker:
XXXX Barkersthlm.blogspot.com/2011/12/en-filmad-fysiklektion.html
En skola i England har skrotat klassrummet och du kan ha många elever i aulasittning och sedan grupparbete genom att dela upp gruppen på 8-9 lärare. Två ”sitter på bänken” och de andra är inne. Rummet för årskurs 7 är en egen trygg miljö, däremot har man ökat på tekniken i stället. Cornwallis Academy Kent är ett exempel. BETTmässan brukar ordna studiebesök dit. On-line learning är en annan skola
Utmaningar i en digital värld Lästips:
Here comes everybody: Clay Shirky
Man börjar med att dela kunskap och sedan organiserar man sig.
The Filter Bubble: Eli Pariser
Internet är osannolikt filtrerat. Google anpassar sina sidor efter användaren.
Alone Together: Sherry Turkle Psykolog på MIT Descartes skrev: ”Jag tänker alltså finns jag.”
Nu: ”Jag delar, alltså finns jag.”
15 Hur möter vi varandra på nätet? Det är lätt att det blir slentrian. Det gäller att också vårda relationer. Vad händer med skolans uppdrag? Relationen till elever? Hur påverkas
ledarskapet?
För mera information och Carls bilder.
www.slideshare.net/carlheath
”På tal om” är ett radioprogram där Carl kåserar mera kring dessa frågor.
www.patalom.se
Itunes store, Ipaden, podkast som heter På tal om.
www.patalom.se
Vid anteckningarna Margaretha Allen
