• No results found

1 Abstract This study is made at the request of

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "1 Abstract This study is made at the request of"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

1 Abstract

This study is made at the request of Byggnadsmiljö Mellansverige AB (BM). BM executes indoor environmental inventories, inspections and investigations of damage that has occured to different buildings.

BM finds a problem in the lack of time they have to follow up their investigations, to see what

measures are taken to fix the buildings and determine what long term result occur. Therefore we have followed up investigations of three schools in Norrköping to verify the results of the measures taken and to develop the methods for future investigations.

We started out by reading the damage reports for the three schools written by BM in order to find out which problems there had been before and which measures they had proposed to fix the problems. We then followed up with investigations of the schools to find out if the

original recommendation for repair were adequate. We also evaluated if the recommendations were carried out properly and how these actions has effected the building.

In our investigation we made ocular inspections, questionnaire investigations and measurements of the indoor climate.

Object 1

In object 1 there was a crawl-space foundation ventilated with outdoor air. The ground inside the foundation was covered with a plastic foil which was covered with sand. When BM made their investigation they noticed a strong microbial smell from the sand.

Since knowledge of today says that crawl-space foundations ventilated with outdoor air very often are constructions with moisture problems the most important point in the reperation plan was to transform the foundation to a crawl-space foundation ventilated with indoor air. This was done by installing a ventilation system which creates subatmospheric pressure in the foundation. BM also made other recommendations that are important to making the indoor air ventilated foundation work properly as obstructing the outdoor air gaps and removing the sand.

When we followed up the investigation at object 1 we noticed big improvements. There was no smell of microbial material in the foundation. From the questionnaire investigation we found out that the staff felt that their health had improved since the reconstruction. In addition to the proposed measures they had installed a dehumidifier in the foundation which starts if the relative humidity rises above 70 %. We concluded from the results of the relative humidity tests that the dehumidifier worked properly by keeping the relative humidity level below 70 %.

We think that the reconstruction of the foundation was a good measure but the increased vapour content could cause condensation and therefore mould at cold surfaces therefore it would be beneficial to place a layer of thermal insulation on the ground of the foundation.

Object 2

The biggest problem at object 2 was the flooring-construction. There were two types of constructions, floating floor and a floor with joists under the floor board. Most of the moisture

(2)

2

damages were found at the floors with joists but also where sand had been used to level the floating floors.

BM puts out three measure proposals of which the first proposal, demolishing of all floors and replacing them with a new subatmospheric pressure ventilated construction, is the safest and the most comprehensive one.

When we made our ocular inspection we found out that the safest alternative was chosen. All floors were demolished and a subatmospheric pressure ventilation system by Nivell was installed. The Nivell system is based on that warm, dry and dust-free indoor air ventilates the air gap under the floor framework to transport moisture and microbial smell away from the underlying concrete.

We think that this measure is good since floor with joists have proven to be a high risk for developing mould and moisture problems. BM does not judge the moisture problems at the outer wall sills so big so they need to be replaced but we think they should have been in this otherwisely comprehensive renovation.

Object 3

BM made an indoor environmental inventory of the school because of an upcoming

renovation. It showed that there was a lot to remark on. Besides that there was a lot of asbestos that needed to be properly taken care of BM found glue which had turned sticky between carpets and high moisture indication at floors. They also found microbial growth behind wallpapers, at timber parts and gypsum boards around windows, in the straw in intermediate walls and at trims. The outside steps down to the sutterain floor had no water drainage and several purification gratings were not cleaned.

Renovation proposals from BM are that all outer walls covered with vinyl wallpapers should be investigated referring to the occurrence of microbial damages, the parts in the walls with microbial damaged should be replaced, carpets and the existing glue in the wing should be removed and the timber trims in sutterain floor should be removed. Hall 107 was the most affected place in the sutterain floor. The hall is located at the bottom of the stairs down to the sutterain floor which has no water drainage. Water gathers at the end of the steps and creates high moisture indications at the floor in the hall. BM therefore made a complementary investigation of the hall and has given more specific renovation proposals. The linoleum carpet should be replaced with a ventilated floor construction. Alternatively, the carpet could be replaced with a ceramic floor. BM also proposed a roof over the stairs and that the trims should be replaced and fitted with plastic spacers.

When we came to object 3 we found out that there were many things from the renovation plan that had not been followed. Damaged parts were painted instead of replaced, some trims were not replaced and those that were had not been fitted with plastic spacers. In hall 107 the linoleum carpet was replaced only about a half-meter from the wall with a ceramic floor. We got high moisture indications at the rest of the floor.

The renovation plan for object 3 is not as concrete as it is for the two other schools. Since the investigation was made because of the upcoming renovation and not because anyone had experienced problems it could be even more important to be more specific in the renovation plan.

(3)

3

Development of the methods

To encourage the customer to carry out the recommended renovation plan we think that it is very important for the building damage investigator to be clear in the method of work and in the way they write the initial report.

To be able to share and learn from earlier experiences it would be good if many investigators were using the same checklists during the ocular inspection. This is also good when you take over after an earlier investigation.

In order to get the customer to see why certain investigations were made and to make the customer convinced that the right conclusions were made it is important to be distinct in the report and to show the connection between symptoms, cause and measures to be taken. We think that the investigators always should follow up their investigations and take charge of it. When you follow up the investigation it is important to learn why the measures

(4)
(5)

5

2 Sammanfattning

I denna studie har vi gjort en uppföljning av byggskadeutredningar på tre olika skolor och daghem i syfte att utveckla utredningsmetoden.

För att veta vilka problem som fanns i skolorna innan och vilka åtgärder som föreslagits har vi tagit del av Byggnadsmiljös (BM: s) byggskadeutredningsrapporter. Vi gjorde sedan en

uppföljning för att se hur väl åtgärdsplanen hade följts och hur det fungerar idag. Utifrån detta har vi även funderat över om vissa ändringar borde ha gjorts i åtgärdsplanen.

Vid uppföljningen av de tre skolorna har vi gjort okulärbesiktningar, enkätundersökningar och mätningar av inomhusklimat.

Objekt 1

I objekt 1 fanns en uteluftsventilerad krypgrund. Marken i grunden var täckt med en plastfolie vilken var täckt med sand. Vid besiktningen kunde man känna en kraftig mikrobiell lukt från sanden.

Eftersom man idag vet att uteluftsventilerade krypgrunder ofta skapar fuktproblem var det viktigaste i åtgärdsplanen att göra om grunden till en inomhusventilerad krypgrund med hjälp av undertrycksventilation i grunden. BM föreslår ytterligare åtgärder som är viktiga för att ombyggnaden ska fungera som t.ex. att uteluftsventilerna sätts igen och att sanden avlägsnas. Vid uppföljningen såg vi klara förbättringar. Nere i grunden kunde man inte känna någon mikrobiell lukt. Utifrån enkätundersökningen kunde vi se att personalen mår betydligt bättre. Man hade förutom de föreslagna åtgärderna satt in en avfuktare i grunden som ska sättas igång om den relativa fuktigheten överstiger 70 %. Mätningar av relativa fuktigheten i grunden visar att det ligger på en jämn nivå precis under 70 % hela tiden vilket tyder på att avfuktaren fungerar som den ska.

Vi tycker att BM: s åtgärdsförslag att göra om grunden till en inomhusluftsventilerad krypgrund är bra. Vad vi saknar i åtgärdsplanen är isolering av grundbotten. Den ökade ånghalten i krypgrunden kan medföra kondens och därmed orsaka mögelproblem på kalla ytor.

Objekt 2

Det största problemet i objekt 2 var golvkonstruktionen. Man hade två typer av

konstruktioner, dels ett flytande golv och dels ett uppreglat golv. Fuktskador fanns framförallt på det uppreglade golvet men även på de ställen där man hade sandavjämning på de flytande golven.

BM lägger fram tre åtgärdsförslag varav det första, att samtliga golv ska rivas ut och ersättas

med en ny undertrycksventilerad konstruktion, är det säkraste och mest omfattande.

Vid uppföljningen får vi veta att man valt det säkraste alternativet. Samtliga golv är utrivna och man har installerat Nivells undertrycksventilationssystem med tilluftsdon. Funktionen bygger på att varm och torr dammfri inomhusluft ventilerar luftspalten under golvbjälklaget för att transportera bort fukt och lukt från underliggande betongplatta.

(6)

6

Att byta ut alla golv och ersätta dessa med nya undertrycksventilerade golv tycker vi är ett bra åtgärdsförslag. Man vet idag att uppreglade golv är en riskkonstruktion. BM bedömer inte skadorna på ytterväggssyllarna så omfattande att de behövde bytas ut men vi tycker att då man ändå gjorde en så omfattande renovering kunde ha bytt ut dessa också.

Objekt 3

BM gjorde en miljöinventering av skolan med anledning av att en ombyggnad skulle göras.

Det visade sig finnas mycket att anmärka på. Förutom att det fanns mycket asbest som måste tas väl om hand vid utrivning fann man klister mellan mattor som var kladdigt, höga

fuktindikeringar på golv samt mikrobiell påväxt bakom tapeter, på träpartier och gipsskivor runt fönster, i halm i mellanväggar och på lister. Utvändiga nedgångar till souterrängplan saknade avvattning och flera rensningsgaller var orensade.

Som åtgärdsförslag skriver BM bl.a. att samtliga ytterväggar med vinyltapet bör undersökas med avseende på förekomst av mikrobiella skador, mikrobiellt skadat material i väggarna ska bytas ut, mattor och limrester i flygeldelen ska avlägsnas och att sockellister av trä i

souterrängplan ska rivas ut. För hall 107 i souterrängplan som var särskilt drabbad med höga fuktindikeringar på golvet gjorde BM en kompletterande utredning. Hallen ligger innanför en trappa som saknar avvattning där en fri vattenyta bildas nere vid dörren. Utifrån den nya utredningen gav BM tydligare åtgärdsförslag för hall 107. Angående golvkonstruktionen skrev BM att linoleummattan ska rivas ut och ersättas med en ny ovan en mekanisk ventilerad golvkonstruktion, alternativt att linoleummattan ersätts med ett keramiskt golv. I övrigt föreslog man för hall 107 att skärmtak ska byggas över trappan och att sockellister av trä ska rivas ut.

Vid uppföljningen ser vi att det är mycket från åtgärdsplanen som inte är gjort. Bl.a. är flera skadade partier endast övermålade, lister inte utbytta och de lister som är utbytta saknar plastdistanser. I hall 107 har man lagt keramiska plattor endast ca en halvmeter in från väggen. Vi erhöll fortfarande kraftigt förhöjda fuktindikationer även utmed resten av golvet. Åtgärdsplanen för objekt 3 är inte lika tydlig som för de andra skolorna. Undersökningen är gjord p.g.a. att man skulle göra en ombyggnad och inte för att man upplevt problem därför är det kanske extra viktigt att göra en tydlig åtgärdsplan och däri påpeka orsaker och symtom. Dessutom kan de andra skadorna ha kommit lite i skym undan då det var mycket

asbestsanering som behövde göras.

Utveckling av utredningsmetoden

För att komma till rätta med problemen vad det gäller åtgärdandet efter BM: s utredningsrapport anser vi att det viktigaste är att byggskadeutredaren är tydlig i sitt

tillvägagångssätt och rapportskrivande. Detta för att beställaren ska förstå vikten av problemet och kunna se samband mellan orsak, symtom och vilken åtgärd som krävs. Även ekonomiskt sett är det oftast lönsamt att följa åtgärdsplanen då det kan komma att kosta ännu mer i framtiden om de nedbrytande processerna får fortsätta.

För att kunna göra en erfarenhetsåterföring vid okulärbesiktningen är det bra om flera byggskadeutredare använder sig av likadana checklistor. Detta är även bra då man ofta får ta över tidigare utredningar av samma objekt.

Vid enkätundersökningen är det bra att som BM använda sig av Örebroenkäter då dessa är tillgängliga för alla och man därigenom kan göra en bra erfarenhetsåterföring.

(7)

7 I utredningsrapporten är det viktigt att man är tydlig för att beställaren ska kunna inse varför olika undersökningar har gjorts och bli övertygad om att rätta slutsatser har dragits. Därför bör man visa sambandet mellan symtom, orsak och åtgärd i utredningsrapporten. Beställaren ska även få veta att det oftast ekonomiskt sett är lönsamt att följa åtgärdsplanen då det kan komma att kosta ännu mer i framtiden om skadan är kvar.

(8)
(9)

9

3 Förord

Examensarbetet har utförts under hösten 2002 vid avd. för Byggnadsteknik på institutionen för Byggvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Arbetet är gjort på uppdrag av Byggnadsmiljö Mellansverige AB (BM) som har sitt kontor i Norrköping.

Handledare och kontaktperson från BM är Kajsa Söderberg, legitimerad byggskadeutredare. Examinator är professor Gudni Jóhannesson och handledare på KTH är docent Folke Björk. Arbetet är avlagt av studenterna Elin Roll och Maria Andersson från Väg- och

Vattenbyggnadsteknik, KTH.

BM utför miljöinventeringar, besiktningar och utreder skador på byggnader.

När inomhusmiljöproblem uppstår i en byggnad utförs en skadeutredning. Det ingår då att ta fram ett åtgärdsförslag i vilket byggnadstekniska åtgärder för att förbättra inomhusmiljön redovisas.

Oftast upphör bevakningen av inomhusaspekterna i och med att upphandling av åtgärderna sätts igång. Detta beror ofta på att en konsult, som kanske inte är insatt i de specifika problem som ofta finns i hus med innemiljöproblem, gör upphandlingen.

Vad BM då ser som ett problem är att eftersom de sällan får möjlighet att följa upp huruvida deras åtgärdsplan följs och hur byggnaderna fungerar efter att de åtgärdats inte vet om de har uppnått målet med friska brukare av byggnaden.

De finner också svårigheter i att när de ska göra en bedömning av ett byggskadeproblem hitta det egentliga problemet och dra rätt slutsatser och utifrån det ge rätt åtgärdsförslag.

Utifrån uppföljning av tre olika skolor och daghem är tanken att vi dels ska verifiera åtgärdsresultatet dels att skapa möjligheter för erfarenhetsåterföring med målsättningen att vidareutveckla och förbättra åtgärdsmetoder och åtgärdernas genomförande i framtiden. För objekt 1 har Maria Andersson haft det huvudsakliga ansvaret och för objekt 2 Elin Roll. I övrigt har ansvaret varit gemensamt.

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare docent Folke Björk, avd för Byggnadsteknik och byggskadeutredare Kajsa Söderberg, BM.

Stockholm, januari 2003

(10)
(11)

11

Innehållsförteckning

1 Abstract ... 1 2 Sammanfattning... 5 3 Förord ... 9 Innehållsförteckning ... 11 4 Figurförteckning... 15

5 Allmänna skador i skolor... 17

5.1 Vem har ansvaret vid problem med inomhusklimatet i skolor/förskolor?... 17

5.2 Tillsynsmyndigheter för inomhusproblem ... 17

5.3 Hälsorisker orsakade av fuktskador ... 18

5.4 Skador som förorenar inneluften... 19

5.4.1 Mögel... 19

5.4.2 Materialemissioner... 19

5.5 Skador som påverkar konstruktionernas hållfasthet... 20

5.6 Mekaniska, kemiska och visuella skador ... 20

5.6.1 Mekanisk skada ... 20

5.6.2 Kemisk skada... 21

5.6.3 Visuell skada ... 21

5.7 Generella samband mellan hälsoproblem och byggnadens utformning... 22

6 Örebroenkät ... 23 7 Objekt 1 ... 25 7.1 Beskrivning ... 25 7.2 Bakgrund ... 25 7.3 Undersökningsmetoder... 25 7.3.1 Okulärbesiktning ... 25

7.3.2 Mätningar och provtagningar... 26

7.4 Undersökningsresultat... 26 7.4.1 Noteringar ... 26 7.4.2 Örebroundersökning ... 26 7.4.3 Relativ fuktighet... 26 7.4.4 Handikapp WC ... 26 7.4.5 Materielrum 11... 26 7.4.6 Datorutrymmen ... 26 7.4.7 Krypgrunden... 27 7.5 Bedömning ... 27 7.6 Åtgärdsförslag ... 27 7.7 Uppföljning av objekt 1 (2002-09-18) ... 28 7.8 Örebroundersökning... 29

7.9 Mätningar av nuvarande klimat... 30

7.9.1 Inne... 30

7.9.2 Krypgrund ... 30

7.9.3 Ute ... 31

7.9.4 Bedömning... 31

7.10 Jämförelse verklighet - åtgärdsplan... 32

7.11 Bedömning av åtgärdsplan ... 32

7.11.1 Vanliga orsaker till krypgrundsproblem ... 32

(12)

12

7.11.3 Förslag till uppförandet av krypgrunder med hänsyn till fukt ... 34

8 Objekt 2 ... 35 8.1 Beskrivning ... 35 8.2 Bakgrund ... 35 8.3 Undersökningsmetoder... 36 8.4 Undersökningsresultat... 36 8.5 Bedömning ... 37 8.6 Åtgärdsförslag ... 37 8.7 Uppföljning av objekt 2 (2002-09-18) ... 38

8.7.1 Nivell System golvventilation ... 38

8.8 Örebroundersökning... 42

8.9 Mätningar av nuvarande klimat... 43

8.9.1 Inne... 43

8.9.2 Ute ... 43

8.10 Jämförelse verklighet – åtgärdsplan... 43

8.11 Bedömning av åtgärdsplan ... 44 9 Objekt 3 ... 45 9.1 Beskrivning ... 45 9.2 Bakgrund ... 45 9.3 Undersökningsmetoder... 46 9.4 Undersökningsresultat... 46

9.4.1 Aula med scen... 46

9.4.2 Rum 313... 46

9.4.3 Hall 107... 46

9.4.4 Övriga allmänna problem:... 47

9.5 Bedömning ... 49

9.5.1 Aula med scen... 49

9.5.2 Rum 313... 49

9.5.3 Hall 107... 49

9.5.4 Bedömning av övriga problem ... 49

9.6 Åtgärdsförslag ... 50

9.7 Uppföljning av objekt 3 (2002-10-02) ... 51

9.7.1 Aula med Scen ... 51

9.7.2 Rum 313... 51

9.7.3 Hall 107... 51

9.8 Örebroundersökning... 52

9.9 Mätningar av nuvarande klimat... 52

9.10 Jämförelse verklighet – åtgärdsplan... 53

9.10.1 Allmänt ... 53

9.10.2 Aula med scen... 53

9.10.3 Rum 313... 53 9.10.4 Hall 107... 53 9.11 Bedömning av åtgärdsplan ... 54 10 Utveckling av utredningsmetoderna... 57 10.1 Tillvägagångssätt... 57 10.1.1 Okulärbesiktning ... 57 10.1.2 Enkät... 57 10.1.3 Rapportskrivningen ... 57 10.1.4 Upphandling... 58 10.1.5 Uppföljning... 58

(13)

13 10.2 Förebyggande av skador... 58 11 Referenser ... 59 12 Bilagor ... 61 12.1 Resultat Örebroenkäter... 61 12.1.1 Objekt 1 ... 63 12.1.1.1 Miljöfaktorer ... 63 12.1.1.2 Besvär/Symtom ... 64 12.1.1.3 Allergiker, Miljöfaktorer... 65 12.1.1.4 Allergiker, Besvär/Symtom... 66

12.1.1.5 Icke allergiker, Miljöfaktorer ... 67

12.1.1.6 Icke allergiker, Besvär/Symtom... 68

12.1.2 Objekt 2 ... 69

12.1.2.1 Miljöfaktorer ... 69

12.1.2.2 Besvär/Symtom ... 70

12.1.2.3 Allergiker, Miljöfaktorer... 71

12.1.2.4 Allergiker, Besvär/Symtom... 72

12.1.2.5 Icke allergiker, Miljöfaktorer ... 73

12.1.2.6 Icke allergiker, Besvär/Symtom... 74

12.1.3 Objekt 3 ... 75

12.1.3.1 Miljöfaktorer ... 75

12.1.3.2 Besvär/Symtom ... 76

12.1.3.3 Allergiker, Miljöfaktorer... 77

12.1.3.4 Allergiker, Besvär/Symtom... 78

12.1.3.5 Icke allergiker, miljöfaktorer... 79

12.1.3.6 Icke allergiker, Besvär/Symtom... 80

(14)
(15)

15

4 Figurförteckning

Figur 1: Objekt 1: s exteriör... 25

Figur 2: Icke fullt fungerande avvattningssystem... 29

Figur 3: Mätningar av inomhusklimat... 30

Figur 4: Mätningar av klimatet i krypgrunden... 30

Figur 5: Mätningar av utomhusklimat... 31

Figur 6: Relativa fuktigheten inomhus, utomhus och i krypgrunden... 31

Figur 7: Ånghalt i inomhusluften, utomhusluften och luften i krypgrunden... 32

Figur 8: Objekt 2: s exteriör... 35

Figur 9: Nivells undertrycksventilationssystem med tilluftsdon ... 38

Figur 10: Ventilationsdonets uppbyggnad... 39

Figur 11: Rör med provhål... 40

Figur 12: Fläkt... 41

Figur 13: Mätningar av inomhusklimat... 43

Figur 14: Mätningar av utomhusklimat... 43

Figur 15: Objekt 3: s exteriör... 45

Figur 16: Trappa ... 47

Figur 17: Rensningsgaller... 47

Figur 18: Plantering intill huskropp... 51

Figur 19: Trapp utan avvattning och tak... 52

(16)
(17)

17

5 Allmänna skador i skolor

5.1 Vem har ansvaret vid problem med inomhusklimatet i

skolor/förskolor?

Den som har verksamhets- och arbetsgivaransvaret är i regel rektorn eller föreståndaren på den enskilda skolan/förskolan. Får man problem med bristande inomhusklimat bör rektorn respektive föreståndaren informeras om det.

Inom kommunen ligger det övergripande ansvaret både för personal och barn/elevernas miljö i skolorna och inom barnomsorgen hos den kommunala nämnden som ansvarar för skol- och barnomsorgsfrågor. Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunens alla verksamhetsområden.

Skyddsombudet är en facklig förtroendeman som är vald för att representera sina

arbetskamraters åsikter i arbetsmiljöfrågor. Till exempel har därför skyddsombudet rätt att begära besked av arbetsgivaren, att kräva ingripande av yrkesinspektionen eller att stoppa arbetet. Däremot har skyddsombudet aldrig något ansvar för arbetsmiljön.

Från och med årskurs 7 utser eleverna ett elevskyddsombud som ska ges tillfälle att delta i skolans skyddsarbete som i till exempel skyddskommittén. Vid ombyggnader och andra förändringar av arbetsmiljön har ombudet rätt att delta. Elevskyddsombudet har inte samma befogenheter som ett vanligt skyddsombud och har till exempel inte rätt att stoppa arbetet. Fastighetsägaren har ansvaret för byggnaden och dess installationer. Vanligtvis är det en förvaltare eller vaktmästare som ska kontaktas om man upptäcker fel eller brister.

Om man drabbas av hälsobesvär bör man kontakta läkare men för eleverna är det i första hand skolsköterskan man tar kontakt med. Som personal kan man vända sig till

företagshälsovården. Inom barnomsorgen hänvisas barnen till barnhälsovården inom primärvården.

(Sundell m.fl. 1998)

5.2 Tillsynsmyndigheter för inomhusproblem

Om man inte får gehör för sina klagomål hos dem som ansvarar för verksamheten kan man vända sig till tillsynsmyndigheterna Yrkesinspektionen, Miljö- och hälsoskyddsnämnden eller Byggnadsnämnden, vilka beskrivs nedan ur Sundell m.fl. 1998.

”Yrkesinspektionen – ansvarar för tillsynen enligt Arbetsmiljölagen som omfattar arbetstagare

och elever i skolan från årskurs ett.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden – är den nämnd i kommunen som ansvarar för tillsynen

enligt Miljöbalken som omfattar människor som vistas i bostäder och vård- och

(18)

18

man inte får gehör för sina problem hos fastighetsägaren. Bostadsrättsinnehavare och villaägare kan rådfråga nämnden vid problem.

Byggnadsnämnden – är tillsynsmyndighet för plan och bygglagen (PBL) samt för den

obligatoriska ventilationskontrollen (OVK).” (Sundell m.fl. 1998)

5.3 Hälsorisker orsakade av fuktskador

I rum där människor vistas kan man finna kombinationer av lufttemperatur, relativ fuktighet, lufthastighet och strålningsförhållanden som anses behagliga. Genom uppvärmning och ventilation bör man ligga inom denna zon som anses behaglig.

Den s.k. sjukahus-sjukan (Eng. sick building syndrome, SBS), dvs. att människor mår dåligt i normala hus har blivit ett problem inom modernt byggande. SBS – symptom är vanliga och kan ha många olika orsaker. De är inte specifika för problem med innemiljön i en byggnad. Därför är det först när onormalt många människor i samma byggnad rapporterar en

överfrekvens av sådant symptom som det finns anledning att misstänka att det har med brister i byggnadens innemiljö att göra. De som är drabbade kopplar ofta symptomen först så

småningom till byggnaden, då de upptäcker en systematik i att de blir sämre när de kommer till byggnaden och att symptomen avtar vid längre vistelse någon annanstans.

SBS kan ge kraftigt nedsatt välbefinnande, sjukskrivningar samt risk för utbrott av kronisk ospecifik överkänslighet vid långvarig exponering. Hälsoproblem kan yttra sig på olika sätt t.ex. som

• Ögon-, näsa och halsirritation

• Känsla av torrhet i slemhinnor och hud • Hudrodnad

• Mental trötthet

• Huvudvärk, hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta • Heshet, andfåddhet, klåda och ospecifik överkänslighet • Illamående, yrsel

• Astma och allergi • Klåda och utslag • Allmän trötthet.

De direkta orsakerna har man ej fått klarhet i ännu men man vet att emissioner från en del material och biologiska faktorer som mögel och kvalster sannolikt medverkar i

kombinationen med otillräcklig ventilation.

Formaldehyd är en färglös gas som påverkar människans slemhinnor och kan förekomma i lim, färger och även andra produkter.

Golvlim och mjukgörare i PVC – mattor kan avge en sötaktig, något stickande lukt vid kontakt med fuktig betong. Äldre flytspackel som innehåller kasein kan avge ammoniak och illaluktande alkoholer.

(19)

19 Mögelsvampar kan utveckla en besvärande lukt, som har en förmåga att bita sig fast i hår, kläder, möbler, papper och ingående byggnadsmaterial. Förekomst av mögelsporer i

inomhusluften kan också medföra allergier och medverka i annan överkänslighet. I hus som drabbats av mögel innanför täta skikt, t ex i grunden, är det inte alltid självklart att

mögelsporer kommer in i huset. Man anser att det mera är restprodukter från mögelsvamparna som medverkar i sjuka hus, vilka avges i gasform och kan tränga igenom även till synes täta skikt.

Dammkvalster kan också ge upphov till allergiska reaktioner som astma och allergisk snuva. De förekommer främst i bostäder och trivs bäst i fuktig och varm miljö. De anses inte kunna överleva relativ fuktighet under 45 % och bör därför ha svårt att överleva inomhus under vintern om byggnaden ventileras ordentligt.

(Hult, M. 2002)

5.4 Skador som förorenar inneluften

5.4.1 Mögel

Mögellukt inne kan uppfattas som obehaglig och innebär att inneluften är förorenad av gasformiga ämnen från mögel. Dessutom kan partiklar frigöras från mögel som växer på eller i byggnadsmaterial och tillföras inneluften som ”mögelsporer” eller ”luftburna

mikroorganismer”.

Mögel kan växa om relativa fuktigheten är > 70-80 % och om de övriga miljöfaktorerna som krävs för tillväxt samtidigt är gynnsamma. Sådana miljöfaktorer är t ex temperatur och näring. Temperaturen är gynnsam för tillväxt i byggnader under stor del av året och organismernas krav på näring tillgodoses av byggnadsmaterial, föroreningar i material eller föroreningar på materialytor. Mögel kan förekomma i alla materialslag, allt från trä till betong. Mögel på material inne i konstruktioner kan förorena inneluften genom att denna tillförs ångor från möglet.

Olika fuktkällor som brukar vara orsaken till uppkomst av mögelpåväxt är byggfukt, markfukt, läckage i rör, fuktig inneluft eller översvämningar.

5.4.2 Materialemissioner

Byggnadsmaterial avger, emitterar, olika ämnen till omgivningen och kan därigenom förorena inneluften.

Fukt kan medverka till kemiska processer i material och vid sådana processer frigörs ämnen till inneluften. Exempel på skadat material kan vara plastmattor, plastlaminerade korkplattor, mattlim, spackel och primer på fuktigt underlag. De vanligaste materialskadorna är i

materialskikt monterade på betongplattor. Skadorna yttrar sig genom att det uppstått lukt i material och detta i sin tur orsakat lukt inne. Lukterna kan beskrivas som plast, mjukgörare, fenol, stall och stark lukt.

Material kan frigöra ämnen utan att vara onormalt påverkade av fukt. Alla byggnadsmaterial avger ämnen till omgivningen och ibland kan dessa ämnen bidra till lukt inne. Ämnen kan avges som en naturlig materialegenskap, genom fel i tillverkningen eller genom att materialet tagit upp ämnen eller lukt från någon annan källa.

(20)

20

Skadat material kan till exempel vara: Inredning • torkmattor av gummi • ljudabsorbenter i undertak • tapeter • korkplattor på väggar • väggmatta av linoleum. Golvbeläggningar • plastmattor • linoleummattor • plastlaminerade korkplattor • textilmattor. (Hilling, R. 1998)

5.5 Skador som påverkar konstruktionernas hållfasthet

Konstruktioners hållfasthet kan påverkas genom att material är så fuktiga att det utvecklas röta eller att materialet luckrats upp så att det förlorat sin hållfasthet.

Exempel på skada kan vara att:

• undre delen av ett kryprumsbjälklag skadas av röta så att material lossnar och ramlar ner

• golvspånskivor i kryprumsbjälklag murknar och kan trampas igenom. (Hilling, R. 1998)

5.6 Mekaniska, kemiska och visuella skador

Till dessa skador räknas synliga eller på annat sätt påtagliga fysiska förändringar av ett material vilka kan upplevas negativt eller påverka byggnadens funktion negativt. Skadorna kan orsakas av fukt eller av andra krafter.

5.6.1 Mekanisk skada

Mekanisk skada orsakas oftast av fukt och exempel på sådana är: Utvändiga skalmurar och väggar av tegel

• sprickor i murfogar

• murbruk som förlorat sin hållfasthet • murbruk som trillat ur fogar

• sprickor i muren.

In- och utvändig puts på väggar • sprickor i putsskiktet • bom eller putssläpp

(21)

21 • blåsor i puts

• puts som trillat ner.

In- och utvändig målningsbehandling av väggar • färg som flagat och lossnat

• blåsor i färgskikt. Tapeter på väggar

• tapeter som lossnat. Kakel på invändiga ytor

• bom i plattor • plattor som rest sig • plattor som trillat ner. Golvspånskivor

• som svällt och bågnat. Yttertak

• blåsbildning i yttertakspapp

• vatten mellan papplager på yttertaket. 5.6.2 Kemisk skada

Kemisk skada beror ofta på en kemisk förändring i golvmaterial orsakad av fukt under golvbeläggningen. Kemiska förändringar i golvmaterial kan yttra sig på annat sätt än genom lukt och emissioner.

Exempel på kemiska skador i golvmaterial är: Plastmattor

• som har lossnat eller släppt från underlaget • mattan ”flyter” på limmet

• mattan är ojämn, knottrig, eller bubblig

• mattan kan ha krympt, kryper fram under golvsocklar och kryper isär i skarvar • dålig studs i mattan i t.ex. gymnastiksal.

Mattlim

• som förtvålats

• blivit kletigt eller kladdigt • fått en sirapslik konsistens. Primer

• som lossnat från underlaget. 5.6.3 Visuell skada

Vanliga visuella skador är: • fuktmärken

(22)

22

• synlig påväxt av alger och mögel på utvändiga ytor. (Hilling, R. 1998)

5.7 Generella samband mellan hälsoproblem och byggnadens

utformning

För att kunna förstå hur en byggnad fungerar och hur den påverkar människorna som vistas i den, presenteras nedan olika vanliga hälsoproblem relaterade till byggnadens utformning.

• Innemiljöparametrar som t ex flyktiga föroreningar/lukter, fukt (mikroorganismer), damm (fibrer), joniserande strålning, utspädning av föroreningar och påverkbarhet på luftkvalitet styr innemiljöfaktorn luftkvaliteten som kan leda till diverse hälsoproblem så som komfortproblem, SBS – syndrom, allergi och smitta/infektion.

• Innemiljöparametrarna rumstemperatur, yttemperaturer, drag/lufthastighet och påverkbarhet av värmen innefattar innemiljöfaktorn termiskt klimat som kan orsaka hälsoproblemen ledbesvär, allergi och cancer.

• Innemiljöfaktorn ljudförhållanden innefattar exempelvis luftljudsisolering,

stegljudsisolering, ljudnivå från installationer, ljudnivå från trafik och efterklangstid i rum, vilka kan leda till hälsoproblemen komfortproblem, sömnsvårigheter och SBS – syndrom.

• Sol/dagsljusförhållanden och elljus är andra innemiljöfaktorer som beror på innemiljöparametrarna som solighet på balkong, solighet i rum, dagsljus i rum, belysningsstyrka, bländning, flimmer och påverkbarhet av belysning kan leda till hälsoproblem som komfortproblem, ögon-/synproblem, SBS – syndrom och specifik miljökänslighet.

• El-miljö som styrs utav statisk elektricitet, elektriska fält och magnetiska fält kan vara faktorer som leder till cancer och specifik miljökänslighet.

• Dricksvattnet är en annan faktor som beror av sammansättning med hänsyn till smak, typ och halt av mikroorganismer, radonhalt, typ och halt av kemiska ämnen och vattnets pH, vilka kan orsaka cancer och övriga hälsoproblem tex. förgiftning, frät- och reproduktionsskada.

• Även ytskikts kvalitet kan ha betydelse om det innehåller allergener då det kan leda till allergi och övriga hälsoproblem.

Detta är vanliga hälsoproblem som säkert alla har utsatts för någon gång men som man sällan relaterar till utförandet av byggnaden man vistas i. Med detta vill vi belysa hur viktigt det är med ”friska” hus för att skapa god vistelsemiljö.

(23)

23

6 Örebroenkät

Förutom de tekniska besiktningarna av skolorna och daghemmet gjorde BM

enkätundersökningar för att få ytterligare insikt om vilka problem som fanns i byggnaden. Enkäterna kommer från Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro, därav namnet

Örebroenkät. För att resultatet ska kunna tillämpas på rätt sätt bör det vara minst 20 personer som fyller i enkäterna. Både objekt 1 och objekt 2 hade färre än 20 svarande men BM gjorde undersökningen där ändå för att få en uppfattning om hur folk mår och för att kunna jämföra detta med senare resultat.

Resultatet från enkätundersökningen ritas in s.k. rosor där även referensdata från friska byggnader finns inritade. Endast svaren ”ja ofta” beaktas. Om över 20 % av de svarande svarar ”ja ofta” på tre frågor eller fler anser man att det finns problem i byggnaden. Enkäterna sammanfattas i två cirkeldiagram, så kallade rosor. Den ena rosen beskriver miljöfaktorer d.v.s. personalens upplevelse av den fysiska skolmiljön. Den andra rosen beskriver besvär/symtom d.v.s. de symtom som personalen upplever. Man får även svara på frågor om det psykosociala klimatet på arbetsplatsen. Dessa frågor behandlar arbetsinnehåll, arbetsbelastning, påverkansmöjligheter och socialt stöd från arbetskamrater. Dessa resultat redovisas ej i en ros utan är till för att avgöra om det sociala klimatet på arbetsplatsen är bra. Om det skulle vara väldigt dåligt kan detta påverka resultaten beträffande hur man mår i övrigt.

Beroende på rosornas utseende kan man se vilken typ av problem det är. Vid

temperaturproblem får man t.ex. hög svarsfrekvens på miljöfaktorerna obehaglig lukt och torr luft. På besvär/symtom är det trötthet, tung i huvudet m.m. som brukar ge hög procent. Vid mögel är det miljöfaktorerna instängd (dålig) luft, torr luft, obehaglig lukt som brukar vara höga. Även här är det besvär/symtom som trötthet, tung i huvudet och huvudvärk som ger hög svarsfrekvens.

Vid BM: s undersökning av objekt 1 motsvarade en individ 20 %. Därför gick inte

bedömningen att problem finns i byggnaden om svarsfrekvensen överstiger 20 % att göra där. Men enligt BM: s första undersökning stämde ”rosornas” utseende överens med hur de brukar se ut vid problem från krypgrunder. 80 % av personalen klagade på instängd ”dålig” luft, torr luft, obehaglig lukt samt damm och smuts. Erfarenhetsmässigt visste man att klagomål på torr luft ofta förekommer vid någon form av fuktskador.

Vi har delat ut enkäter till samtliga tre objekt för att jämföra resultaten med de tidigare undersökningarna som skedde innan man vidtagit åtgärder.

(Dahm, B och Henriksson, J-Å) (1, Söderberg, K)

(24)
(25)

25

7 Objekt 1

Figur 1: Objekt 1: s exteriör

7.1 Beskrivning

Skolan uppfördes 1986 som barnstuga. Byggnaden består av en fristående del i ett plan (se Figur 1). Taket är ett sadeltak med betongpannor som taktäckning. Fasaden består av en tegelskalmur med träpanel i gavelspetsarna. Byggnaden har en grundläggning av typen krypgrund. Skolan värms upp med vattenburen el och ventileras med hjälp av ett FTX-system (från- och tilluftsystem).

(1, Söderberg, K)

7.2 Bakgrund

Personalen på objekt 1 hade framfört klagomål på ohälsa, dålig lukt samt att golven ”rest sig” på ett flertal ställen. BM fick då i uppdrag som konsult att utföra en översiktlig besiktning för att fastställa vad som orsakat problemen.

(1, Söderberg, K)

7.3 Undersökningsmetoder

7.3.1 Okulärbesiktning

Skolan besiktigades okulärt med största vikt på avvikande lukt och synliga skador. Dessutom lät man göra en Örebroundersökning.

(26)

26

7.3.2 Mätningar och provtagningar

Fuktkvotsmätning/indikering (Fk) i trä utfördes med en Protimeter Mini C (elektrisk

fuktkvotsmätare) kopplad till hammarelektrod. Kalibreringskontrollen utfördes 2000-10-24. Relativ fuktighet/temperatur i rummet, krypgrunden och utomhus mättes med hjälp av Vaisala indikator HMI 41 kopplade till mätprober HMP44L. Senaste kalibreringen gjordes 2000-04-23 och kalibreringskontroll 2000-04-17. Mättiden var 60 minuter.

(1, Söderberg, K)

7.4 Undersökningsresultat

7.4.1 Noteringar

Luktbedömningen försvårades på grund av att det bakades bullar vid besiktningstillfället. Där emot kunde man se att både linoleum- och PVC-mattor hade släppt över spånskiveskarvar på vissa ställen. Mattsläppens omfattning ökade dessutom med tiden enligt personalen. Vid samtal med personalen konstaterades också att samtliga besvärats av lukten i byggnaden samt periodvis upplevde olika besvär/symptom, vilka de förknippade med byggnaden.

7.4.2 Örebroundersökning

Utifrån Örebromodellens data utlästes att av miljöfaktorerna klagade 80 % av personalen på instängd ”dålig” luft, torr luft, obehaglig lukt samt damm och smuts. Erfarenhetsmässigt säger

BM att man vet att klagomål på torr luft ofta förekommer vid någon form av fuktskador. Av

besvär/symptom förekom många klagomål på allmänna besvär, ögonbesvär samt hudbesvär. När man hade ritat in resultaten från Örebroenkäten i de så kallade ”rosorna” gav det ett typiskt utseende för hur de brukar se ut vid problem från krypgrunder.

7.4.3 Relativ fuktighet

Temperatur och relativ fuktighet mättes både ute och inomhus samt i krypgrunden. De uppmätta värdena visade sig vara normala för årstiden.

7.4.4 Handikapp WC

En kraftig avloppslukt hade noterats inne på herrarnas WC och gummikragen kring WC-stolens anslutning till avloppet tycktes inte riktigt tät.

7.4.5 Materielrum 11

Blåsor i linoleummattan kring luckan till krypgrunden hade uppstått. När man öppnade blåsan visade det sig att den var belägen över en spånskiveskarv men att spånskivornas kanter inte rest sig. Limmet under blåsan var kladdigt.

7.4.6 Datorutrymmen

Nuvarande datorutrymme användes förr som handtvätt/WC-entré och även som

värmepannerum. Vid en ombyggnad av nuvarande datorutrymmen togs golvbrunnen som bland annat fungerade som tappställe för värmeväxlarens kondensvatten bort. Efter

ombyggnaden lät man leda kondensvattnet direkt ner i grunden via ett värmepannerör. I ett datorrum upptäckte man avlagringar på mattan kring värmepannan, färgsläpp på sockellisten och viss påväxt på sockellisten vilket kan vittna om att kondensvatten från värmepannan runnit ut på golvet tidigare.

(27)

27 7.4.7 Krypgrunden

Krypgrunden är avdelad med en tvärgående betongbalk i två identiska rum, vardera rum är indelade i tre sektioner med en öppning i betongbalkarna mellan sig. Öppningarna ner till grunden är belägna i materielrummen. Krypgrunden är uppbyggd på betongbalkar med ett invändigt rasskydd av makadam. Kantbalkarna är invändigt isolerade med cellplast. Marken är täckt med ett avdunstningsskydd av plastfolie vilken är täckt med ett lager sand. Blidbotten består av en träfiberboard som är bestruken med en turkos färg/impregnering.

Vid besiktningen av krypgrunden kunde man känna en svag mikrobiell lukt och på vissa ställen hittade man kvarlämnat organiskt och oorganiskt skräp. Även i rasskyddet av

makadam kunde man se att löv och andra organiska rester lämnats. När man tog ett luktprov från sanden på marken kändes en kraftig mikrobiell lukt.

Vid besiktningstillfället kunde ingen synlig mikrobiell tillväxt konstateras.

Fuktkvotsindikering utfördes i träfiberboard och träreglar, Fk < 15 %. Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid 15 % fuktkvot.

I båda delarna av grunden mynnar rör från värmepannan. Vid besiktningstillfället droppade det rikligt ner i ena delen av grunden. Nedanför röret fanns en pöl med vatten ovanpå plastfolien.

(1, Söderberg, K)

7.5 Bedömning

”Rosornas” utseende i Örebroundersökningen och de funna läckagen av krypgrundsluft upp till vistelsezonen gör att BM bedömer krypgrunden som huvudorsaken till luktproblemen i lokalerna.

Lukten i och omkring handikapptoaletten bedömer de vara avloppslukt från otätheter kring anslutningen mellan toalettstolen och avloppet.

Kondensavvattningen från värmeväxlarna ansågs behöva anslutas till avloppet med vattenlås omgående för att undvika problemen med avloppslukt.

BM kom fram till att ytterligare undersökningar krävs för att kunna fastställa varför mattorna

blåsar sig och att limmet är kladdigt på undersidan av mattorna. Även kemiska mätningar ansågs eventuellt befogade med anledning till att limmet var kladdigt.

(1, Söderberg, K)

7.6 Åtgärdsförslag

Citat ur BM: s utredningsrapport:

”För att åtgärda problemen i grunden bör följande åtgärder genomföras.

• Kondensavvattningen ansluts till avloppet via ett vattenlås. • Grunden rensas ren från skräp och organiskt material. • Sanden ovan avdunstningsskyddet av plastfolie avlägsnas.

(28)

28

• Krypgrundsväggarna tätas genom att uteluftsventilerna sätts igen och en

åldersbeständig plastfolie fästs mot grundmuren ca 15 cm upp och löper ut ca 40 cm under markens avdunstningsskydd.

• De båda plastfolierna säkras med några större stenar och perforeras i lågpunkterna

så att eventuellt inläckande vatten ej blir stående.

• Genomföringar och anslutningar i blindbotten tätas för att minimera läckaget upp i

byggnaden.

• Krypgrunden förses med undertrycksventilation.

För att åtgärda problemen inomhus bör följande åtgärder genomföras.

• Tätning av avloppsanslutningar på handikapp wc. • Utbyte av skadade sockellister vid värmepanna.

• Vidare undersökning av mattsläppen och dess orsaker bör utföras.

Kontroll

För att de föreslagna åtgärderna skall få avsedd effekt är det viktigt att åtgärdsprogrammet följs. Även mindre avvikelser kan få betydande konsekvenser. Byggnadsmiljö kan stå till tjänst med kontroll och uppföljning vid så väl upphandling som åtgärd.”

(1, Söderberg, K)

7.7 Uppföljning av objekt 1 (2002-09-18)

Eftersom det största problemet ansågs ha orsakats av krypgrunden hade man nu låtit installera ett ventilationssystem för att skapa ett undertryck i grunden. Vi mätte undertrycket i

krypgrunden som låg mellan 2 och 5 Pa vilket stämmer med föreskrivna värden. Systemet fungerar så att istället för att ventilera med utomhusluft suger man ner inomhusluft från huset. De gamla ventilerna hade man tätat från insidan av krypgrunden. Ventilationssystemet är också försett med en avfuktare vilken sätts igång vid en relativ fuktighet över 65-70 %. Vad vi kunde konstatera när vi inspekterade grunden var att det, tack vare ombyggnaden, inte längre fanns någon mikrobiell växt. Vi kunde också känna en annorlunda och avvikande lukt av kemisk karaktär, förmodligen på grund av de nya materialen som använts vid

ombyggnaden.

Kondensdroppet från värmeväxlaren hade åtgärdats genom att ansluta avvattningen till avloppet med vattenlås.

Blåsorna i golvmattorna var fortfarande kvar. Inga mattor var utbytta och inga andra åtgärder var heller gjorda.

Byggnadsmiljö hade kommit överens med personalen om att de skulle höra av sig om blåsorna i golvmattorna kom tillbaka eller förändrades. Personalen hade inte hört av sig trots att det tydligen hade varit större blåsor i somras.

Vid besiktningen av husets utsida noterades att takavvattningens stuprör var orensade, vilket kommer att kunna leda till framtida problem. Dessutom påfanns ett dåligt fungerande stuprör (se Figur 2) som medför ett brott på vattenavledningsflödet.

(29)

29

Figur 2: Icke fullt fungerande avvattningssystem

När vi frågade personalen om de noterat något särskilt efter ombyggnationen sa de att det hade luktat instängt efter sommaruppehållet.

En annan iakttagelse vi gjorde var att de hade installerat extra ventilation i köket vilket de inte heller hade rapporterat till BM.

7.8 Örebroundersökning

I rosdiagram har vi jämfört BM: s enkätundersökning med en enkätundersökning som vi har gjort nu efter ombyggnaden av krypgrunden (bilaga 12.1.1). Man ser tydliga förändringar på miljöfaktorerna instängd (dålig) lukt, torr luft, obehaglig lukt samt damm och smuts före och efter ombyggnaden. Innan ombyggnaden var det ca 80 % av personalen som upplevde dessa miljöfaktorer. Idag motsvarar dessa värden mellan ca 15-20 %.

De besvär/symtom som personalen upplever har också blivit avsevärt bättre. Innan

ombyggnaden upplevde över 40 % av personalen torr eller rodnad hud i ansiktet, irriterad, täppt eller rinnande näsa, trötthet och en känsla av att vara tung i huvudet. Samtliga trodde att besvären berodde på arbetsmiljön. Besvären har efter ombyggnaden minskat ordentligt men de ligger fortfarande över referensvärden.

(30)

30

7.9 Mätningar av nuvarande klimat

Loggning av relativ fuktighet och temperatur har utförts inne, i krypgrunden och ute. 7.9.1 Inne

Variationen av relativ fuktighet, temperatur och ånghalt i inomhusluften framgår av diagrammet nedan (se Figur 3).

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 10/04 /02 06 :49: 10.0 10/04 /02 19 :49:10. 0 10/0 5/02 06:49 :10. 0 10/0 5/02 19:49 :10. 0 10/06 /02 06 :49: 10.0 10/06 /02 19 :49:10. 0 10/0 7/02 06:49 :10. 0 10/07 /02 19:49 :10. 0 10/08 /02 06 :49:1 0.0 10/08 /02 19 :49:10. 0 10/0 9/02 06:49 :10. 0 10/09 /02 19:49 :10. 0 10/10 /02 06 :49:1 0.0 10/10 /02 19 :49:10. 0 10/1 1/02 06:49 :10. 0 10/11 /02 19:49 :10. 0 10/12 /02 06 :49:10. 0 10/1 2/02 19:49 :10. 0 10/1 3/02 06:49 :10. 0 10/13 /02 19:49 :10. 0 10/14 /02 06 :49:10. 0 Temperature (*C) (1) RH (%) (1,2) Abs Humidity (gm/M3) (1,2)

Figur 3: Mätningar av inomhusklimat

7.9.2 Krypgrund

Variationen av relativ fuktighet, temperatur och ånghalt i krypgrundsluften framgår av diagrammet nedan (se Figur 4).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 10/04 /02 06 :52: 07.0 10/04 /02 19 :52:07. 0 10/0 5/02 06:52 :07. 0 10/0 5/02 19:52 :07. 0 10/06 /02 0 6:52 :07.0 10/06 /02 19 :52:07. 0 10/07 /02 06 :52:07. 0 10/0 7/02 19:52 :07. 0 10/08 /02 06 :52:07. 0 10/08 /02 19 :52:0 7.0 10/09 /02 06 :52:07. 0 10/0 9/02 19:52 :07. 0 10/1 0/02 06:52 :07. 0 10/10 /02 19 :52: 07.0 10/11 /02 06 :52:07. 0 10/1 1/02 19:52 :07. 0 10/1 2/02 06:52 :07. 0 10/12 /02 1 9:52 :07.0 10/13 /02 06 :52:07. 0 10/13 /02 19 :52:07. 0 10/1 4/02 06:52 :07. 0 Temperature (*C) (1) Abs Humidity (gm/M3) (1,3) RH (%) (3)

(31)

31 7.9.3 Ute

Variationen av relativ fuktighet, temperatur och ånghalt i utomhusluften framgår av diagrammet nedan (se Figur 5).

-20 0 20 40 60 80 100 10/04 /02 06 :50: 46.0 10/04 /02 19 :50:46. 0 10/0 5/02 06:50 :46. 0 10/0 5/02 1 9:50: 46.0 10/06 /02 06 :50:46 .0 10/06 /02 19 :50:46. 0 10/0 7/02 06:50 :46. 0 10/0 7/02 1 9:50: 46.0 10/08 /02 06 :50:4 6.0 10/0 8/02 19:50 :46. 0 10/0 9/02 06:5 0:46. 0 10/09 /02 1 9:50: 46.0 10/10 /02 06 :50:46. 0 10/1 0/02 19:50 :46. 0 10/1 1/02 06:5 0:46. 0 10/11 /02 1 9:50: 46.0 10/12 /02 06 :50:46. 0 10/1 2/02 19:50 :46. 0 10/1 3/02 0 6:50: 46.0 10/13 /02 19 :50: 46.0 10/14 /02 06 :50:46. 0 Temperature (*C) (1) Abs Humidity (gm/M3) (1,3) RH (%) (3)

Figur 5: Mätningar av utomhusklimat

7.9.4 Bedömning

I diagrammet nedan (se Figur 6) ser vi en jämförelse av den relativa fuktigheten inomhus, utomhus och i krypgrunden. Den relativa fuktigheten i krypgrunden ligger på en ganska jämn nivå under cirka 70 % vilket är ungefär 40 % över den relativa fuktigheten inomhus. Relativa fuktigheten i krypgrunden överstiger aldrig 70 % vilket tyder på att den nyinstallerade

avfuktaren fungerar som den ska.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 10/04 /02 06:49 :10.0 10/04 /02 19:49 :10.0 10/05 /02 06:49 :10.0 10/05 /02 19:49 :10.0 10/06 /02 06:49 :10.0 10/06 /02 19:49 :10.0 10/07 /02 06:49 :10.0 10/07 /02 19:49 :10.0 10/08 /02 06:49 :10.0 10/08 /02 19:49 :10.0 10/09 /02 06:49 :10.0 10/09 /02 19:49 :10.0 10/10 /02 06:49 :10.0 10/10 /02 19:49 :10.0 10/11 /02 06:49 :10.0 10/11 /02 19:49 :10.0 10/12 /02 06:49 :10.0 10/12 /02 19:49 :10.0 10/13 /02 06:4 9:10.0 10/13 /02 19:4 9:10.0 10/14 /02 06:4 9:10.0 RH (%) (1,2) inne RH (%) (3) grund RH (%) (3) ute

Figur 6: Relativa fuktigheten inomhus, utomhus och i krypgrunden

Diagrammet nedan (se Figur 7) visar en jämförelse av ånghalten i inomhusluften,

utomhusluften och luften i krypgrunden. Fuktillskottet inomhus i förhållande till uteluften är i stort sett obefintligt däremot finns ett fukttillskott i grunden i förhållande till inom- och utomhusluften. Vi tror att om man hade lagt ut isolering även på grundbotten hade fukttillskottet i krypgrundsluften inte varit lika stort. För som det är nu utan isolering på marken finns det risk för att det bildas kondens på den kalla markytan. Detta tycks vara en trolig orsak till de höga fukttillskottsvärdena för krypgrundsluften.

(32)

32 0 2 4 6 8 10 12 10/04 /02 06 :49: 10.0 10/04 /02 19 :49:10. 0 10/05 /02 06 :49:10. 0 10/0 5/02 19:49 :10. 0 10/06 /02 06 :49: 10.0 10/06 /02 19 :49:10. 0 10/07 /02 06 :49:10. 0 10/0 7/02 19:49 :10. 0 10/08 /02 06 :49:1 0.0 10/08 /02 19 :49:10. 0 10/09 /02 06 :49:10. 0 10/09 /02 19:49 :10. 0 10/10 /02 06 :49:1 0.0 10/10 /02 19 :49:10. 0 10/11 /02 06 :49:10. 0 10/11 /02 19:49 :10. 0 10/12 /02 06 :49:10. 0 10/12 /02 19 :49:10. 0 10/13 /02 06 :49:10. 0 10/13 /02 19:49 :10. 0 10/14 /02 06 :49:10. 0

Abs Humidity (gm/M3) inne Abs Humidity (gm/M3) grund Abs Humidity (gm/M3) ute

Figur 7: Ånghalt i inomhusluften, utomhusluften och luften i krypgrunden

7.10 Jämförelse verklighet - åtgärdsplan

Kondensavvattningen har anslutits till avloppet via ett vattenlås som föreslagits. Eftersom grunden var det huvudsakliga problemet har man lagt stor vikt på den vid renoveringen. Då man har rensat ren grunden från skräp och organiskt material, tagit bort sanden ovan plastfolien, tätat krypgrundsväggarna och blindbotten, kompletterat plastfolien och försett krypgrunden med undertrycksventilation har åtgärdsplanen följts.

Avloppsanslutningar på handikapptoaletten har tätats och skadade sockellister vid värmepannan har bytts ut. Men någon vidare undersökning av mattsläppen har ännu inte gjorts.

7.11 Bedömning av åtgärdsplan

7.11.1 Vanliga orsaker till krypgrundsproblem

Vintertid värms den kalla ventilationsluften upp av bjälklaget och marken i kryprummet. Om det inte finns någon annan fuktavgivande källa till kryprummet medför detta att den relativa fuktigheten sjunker och luften blir torr.

Under den varma årstiden kyler marken och de yttre grundmurarna den uteluft som tillförs kryprummet viket leder till en stigande relativ fuktighet hos luften. Periodvis blir det så fuktigt att kryprumsluftens relativa fuktighet överstiger den som är kritisk för tillväxt av mögel och röta. Särskilt vid väderomslag från kyligt till varmt kan det bli så fuktigt att

kondens kan förekomma på plastfolien på marken. Detta inträffar även om kryprummet är väl fuktskyddat och inte tillförs någon annan fukt än den från uteluften.

Utöver fuktig uteluft är bland annat fuktkällor som nederbörd, markfukt och läckage i installationer bidragande orsaker till skador i kryprum. Byggfukt är också en fuktkälla som kan medverka till skador.

Fritt vatten på marken i kryprum är en annan vanlig orsak till problem. Det har orsakat uppfuktning genom direktkontakt med andra material och genom att vatten förångats och tillförts krypgrundsluften. Orsakerna är många till att vatten i kryprummen uppkommit men

(33)

33 några av orsakerna är t.ex. nederbörd eller yrsnö som drivit in genom ventiler och smält i kryprummet. Markfukt kan ha uppstått på grund av att ytvatten runnit ner i grunden, vatten har runnit fram ur marken, vatten har runnit in genom grundmurar och grundvattnets högsta nivå kan ha varit högre än lågpunkterna i kryprummet. Läckage i installationer kan också orsaka vatten i kryprummen genom att värmerör dragits genom dem, avloppsledningar dragna i kryprummen eller dagvattenledningar som dragits genom kryprummet.

Innan man åtgärdade krypgrunden med att undertrycksventilera den var det ett övertryck där jämfört med inne i huset. Denna tryckskillnad skapades av termiska krafter och av

byggnadens frånluftsfläktar. Övertrycket i krypgrunden medförde att luft, fukt och andra föroreningar strömmade in till byggnaden där det fanns otätheter i byggnadens undre delar. Detta påverkade luftkvaliteten inne och orsakade även lukten. Så för att åtgärda detta problem valde man att vända på luftströmningens riktning genom att undertrycksventilera

krypgrunden. Dessutom är inomhusluftsventilerade krypgrunder ur fuktsynpunkt en mycket beprövad metod som visat sig lönsam.

7.11.2 Våra synpunkter på åtgärdsförslagen

• Rensning av kryprummets mark från sand, skräp och organiskt material gör att man minimerar tillgången på material som kan utgöra näring för mögelpåväxt i

krypgrunden och därmed minskas risken för mikrobiologisk påväxt samtidigt som luktande material tas bort. Är arbetet väl utfört och inget byggskräp kvarlämnat är detta en bra åtgärd.

• Komplettering av plastfolie på marken innebär att man hindrar avdunstningen från markytan, för att på så sätt begränsa fukttillskottet i kryprumsluften. Minskad

markavdunstning har stor betydelse för risken för mögelpåväxt och det kan även leda till en högre temperatur i krypgrunden. Komplettering av plastfolie på marken

tillsammans med rensning av marken anser vi vara en mycket lämplig första åtgärd i en fukt- och mögelskadad krypgrund.

• Undertryckshållning av krypgrunden syftar till att åstadkomma ett konstant undertryck i krypgrunden gentemot skolan. Undertrycket gör att eventuell dålig luft från

krypgrunden inte kommer in i skolan. Tätningarna av uteluftsventilerna,

genomföringar och anslutningar i blindbotten är ett måste för att kunna säkerställa det undertryck man vill uppnå.

• Risken med att installera sådan kraftig ventilation är att man får kalla golv. De höga ventilationsflödena kan också bidra till ökad energianvändning eller ökad risk för tjälskador. Därför är det viktigt att hålla ventilationen på en rimlig nivå.

• Vad man också bör tänka på här är att lufttätningarna har en begränsad livslängd och detta påverkar möjligheterna att i längden hålla ett undertryck i grunden. Därmed kan också luktdiffusion genom bjälklaget ske.

• I åtgärdsplanen står det inget om att grundbotten ska isoleras. Ökad andel inomhusluft i ventilationsluften leder till en ökad ånghalt i krypgrunden. Den relativa fuktigheten i luften hålls under kontroll trots ökad ånghalt eftersom krypgrundsluften också blir varmare men en ökad ånghalt i krypgrunden kan medföra kondens och därmed mögelproblem på kalla ytor. Eventuellt kan även grundmurar och mittbalken behöva tilläggsisoleras.

• Då avfuktaren styrs av en hygrostat är det viktigt att den inte är känslig för de smutsiga förhållandena som kan råda i krypgrunden, annars kan det leda till dålig funktion hos hygrostaten.

• Det är väldigt viktigt att krypgrunden är lufttät annars finns en risk för att så mycket fuktig luft kommer in i krypgrunden att avfuktarens kapacitet överskrids.

(34)

34

• Viktigt att tänka på är att sensorn för styrningen av avfuktaren placeras mitt i kryprummet eller på någon annan representativ plats och att den inte påverkas av avfuktningsaggregatet vad gäller den torra luftens utsläpp eller avgiven värme. Kortslutning mellan torr luft och processluft måste undvikas.

• Under en kall period kan kondens uppstå i våtluftsutloppet därför krävs omsorg vid utförandet och våtluftsutloppet.

• Det trånga arbetsutrymmet kan medföra att det är besvärligt att utföra regelbunden översyn av avfuktaren. Underhåll som krävs är t.ex. byte av filter för process- och regenereringsluft, rengöring av filterramar, inspektering/rengöring av avfuktare, kontroll av hygrostatens kalibrering och allmän översyn. Viss kunskap krävs för att utföra detta, t.ex. för att förstå avfuktarens specifikationer angående bl.a. avfuktarens kapacitet vid olika temperaturer.

• En vidare undersökning av blåsorna i plastmattan inomhus anser vi vara onödigt. Limmet mellan mattan och underlaget har redan släppt, förmodligen på grund av för hög fukthalt i bjälklaget och för att komma till rätta med detta problem bör man till att börja med byta ut mattan. Förmodligen skulle inte en ny matta släppa från underlaget eftersom att man har åtgärdat ”krypgrundsproblemet” och golvet inte längre är lika fuktigt Att blåsorna kommer och går beror antagligen på temperaturvariationer vilket leder till rörelser i golvet. Med en nylagd plastmatta med ett lim som håller den samman med underlaget skulle göra att den rörde sig i ett med underlaget. Om det ändå skulle visa sig att nya blåsor skulle uppkomma kan det bli aktuellt att göra en vidare undersökning av problemet.

7.11.3 Förslag till uppförandet av krypgrunder med hänsyn till fukt Uteluftsventilerade krypgrunder med bottenbjälklag av trä drabbas ofta av fukt- och

mögelskador. Risken för skador kan minskas genom noggrann rengöring av marken, täckning av hela markytan med plastfolie samt god ventilering av grunden. Genom att värmeisolera marken och insidan av grundmurarna minskas risken för fuktskador ytterligare. Trots dessa åtgärder blir det tidvis fuktigt i grunden, speciellt under sommaren. Den konventionella uteluftsventilerade krypgrunden är därför en riskkonstruktion för mögel och elak lukt.

Att eliminera risken för mögel helt är svårt i uteluftsventilerade krypgrunder med träbjälklag. Eftersom säkerhetsmarginalen är liten räcker det med små fel och brister i material och arbetsutförande eller ovanliga klimat ute eller inne för att starta ett mögelangrepp i grunden. Erfarenheterna av varmgrunder (inneluftsventilerade grunder) har varit övervägande positiva ur fuktsynpunkt. Erfarenhetsmässigt så bör marken och kantbalkar isoleras men inte

bjälklaget. Är den rätt utförd får grunden en temperatur och relativ fuktighet som nästan är lika med inne i huset varför risken med fuktproblem nästan är obefintliga. Däremot om bjälklaget värmeisoleras för mycket kan den relativa fuktigheten i grunden bli allt för hög. Den inneluftsventilerade grunden måste vara lufttät så att oönskat och okontrollerat luftläckage inte uppkommer. Om det blir ett undertryck inne i grunden kan luft läcka in genom marken och dräneringslager. Förutom oönskad avkylning i grunden kan det leda till ett betydande fukttillskott till grunden.

(Nevander, L –E och Elmarsson, B. 1994 och Svensson, C. 2001) (Elmroth, A. m.fl. 2002)

(35)

35

8 Objekt 2

Figur 8: Objekt 2: s exteriör

8.1 Beskrivning

Huset är ett enplanshus grundlagt på platta på mark. Fasaden är av trä. Yttertaket är av korrugerad plåt. (se Figur 8) Det finns två typer av golvkonstruktioner dels ett flytande golv och ett uppreglat golv.

(2, Söderberg, K)

8.2 Bakgrund

Med anledning av en tidigare vattenläcka i köket gjorde företaget X en undersökning av golvkonstruktionen (2000-11). Det fanns omfattande skador som ej var orsakade av vattenskadan. Skadorna fanns framförallt på det uppreglade golvet där reglarna hade höga fuktkvoter. Enligt företag X fanns ingen fuktspärr under reglarna.

På de flytande golven var det framförallt på de ställen man hade sandavjämning som man kände en kraftig mikrobiell lukt. Sanden var blöt på dessa ställen. Där det inte var

sandavjämning låg plastmatta och isolering direkt mot betongen. Endast en svag mikrobiell lukt kändes här från plastfolien och isoleringen.

På vissa ställen stod innerväggssyllarna direkt mot betongplattan med en mineralullsremsa emellan och fuktspärr saknades. Bottensyllen hade där en förhöjd fuktkvot och luktade mikrobiellt.

I kylrummet var syllen blöt och rötskadad, fuktkvoten var hög en bit upp i de stående reglarna. Även sanden var blöt. Kylrumsväggen saknade fuktspärr. Man kände en svag mikrobiell lukt. Fukten kunde enligt företag X inte enbart bero på markfukt utan skulle kunna ha orsakats av en vattenskada eller av kondens p.g.a. den låga temperaturen i

väggkonstruktionen. Golvet i det kylda soprummet som ligger intill kylrummet var helt mjukt. Man konstaterade detta men gjorde ingen utredning.

(36)

36

I köket hade vatten från en diskmaskin runnit ner i golvkonstruktionen och sanden över betongen var blöt. Vattnet skulle inte ha orsakat någon skada.

Ytterväggsyllen var tryckimpregnerad och under den låg en mineralullsremsa. Fuktspärr saknades. Några av de uttagna proverna luktade mikrobiellt trots att fuktkvoten var låg, 13 %. Orsaken till detta kan ha varit att impregnering inte stoppar all mikrobiell tillväxt, istället blir tillväxten restriktiv vilket leder till att även låga halter mikroorganismer kan orsaka elakartad lukt. Detta kan t.ex. ske när virket utsätts för periodvis uppfuktning.

Företag X skriver i sin rapport att hela övergolvet, innerväggssyllar som står på betongplattan och ytterväggsyllar är skadade och bör åtgärdas. BM tar här vid för att göra en skadeutredning och ge åtgärdsförslag (datum 2001-01).

(2, Söderberg, K)

8.3 Undersökningsmetoder

BM gör en okulärbesiktning av företag X: s upptagna provhål med avseende på avvikande

lukt och konstruktionens utförande. Fuktkvot i trä bestämdes via mätning med resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Pyrometer. Man utförde även Örebroenkäter (00-12) som tydde på att det förekom fuktskador och/eller andra brister i inomhusmiljön. Dock är det mindre än 20 % av personalen som upplever hälsobesvär, vilket brukar användas som gräns för om huset är sjukt eller ej. Jämfört med undersökningen 1993 hade klagomålen på temperatur minskat betydligt. Klagomålen på lukt/luft hade dock ökat markant. Av besvär/symtom hade trötthet, tung i huvudet samt hosta ökat något.

(2, Söderberg, K)

8.4 Undersökningsresultat

Redan när man gick in i byggnaden kunde en svag mikrobiell lukt kännas. I övrigt kunde mikrobiell lukt kännas fläckvis i byggnaden. Man kontrollerade att företag X: s

golvtypindelning stämde innan man började undersöka provpunkterna.

I två provhål i det uppreglade golvet låg mycket skräp på betongplattan. Uttagna luktprov luktade kraftigt mikrobiellt. Fuktkvoten i träregel i ett av hålen indikerades till 19 % Fk. Gränsen för mikrobiell tillväxt går vid 15 %.

I ett av rummen kändes en tydlig mikrobiell lukt när man kom in. Fuktkvoten indikerades i träreglar och syll i väggen, värdena varierade mellan 6-14 %. Uttaget luktprov luktade kraftigt mikrobiellt.

I ett av provhålen i det flytande golvet utan sandavjämning indikerades fuktkvoten i syll och träregel till 18 % Fk. Uttaget luktprov avgav en kraftig materiell lukt. Under plastfolien i ett annat provhål var betongen relativt ren. Fuktkvoten i träregel indikerades till 13 % Fk. Uttaget luktprov gav en kraftig och stickande ammoniaklukt. Betongen var även under plastfolien i ytterligare ett provhål relativt ren. Mineralullen luktade där kraftigt och stickande ammoniak på plats. I luktneutral miljö gav det även en mikrobiell lukt.

(37)

37 (2, Söderberg, K)

8.5 Bedömning

BM gjorde sin bedömning utifrån enkätundersökning, företag X: s utredning samt sina egna

kompletterande kontroller att problemen i byggnaden härstammar från golvkonstruktionen. Det uppreglade golvet bedömdes vara det största problemet. Där fanns det gott om organiskt material direkt mot plattan.

Där det var flytande golv var det renare på plattan och konstruktionen hade klarat sig bättre. Undantaget var de ställen där det fanns sandavjämning under plastfolien. Även tvättad sand innehåller gott om organiskt material som det kan växa i om sanden blir tillräckligt fuktig. De flytande golven bedömdes av BM ej möjliga att undertrycksventilera.

Företag X har i sin utredning konstaterat sand i kök och förråd. Sanden var blöt vilket BM bedömde bero på vattenskadan i köket. I förrådet bedömdes även kondens från kylrummet vara en orsak.

BM bedömde att de problem som företag X konstaterat med ytterväggssyllarna inte var så

pass omfattande att de behövde åtgärdas.

Kylrummets avsaknad av fuktspärr utgör risk för omfattande mikrobiella skador i konstruktionen varför det bedömdes viktigt att åtgärda.

(2, Söderberg, K)

8.6 Åtgärdsförslag

BM lägger fram tre åtgärdsförslag varav alternativ 1 är det säkraste och mest omfattande och

alternativ tre är det mest osäkra. Förslagen är nedan citerade från BM utredningsrapport:

”Alternativ 1:

Samtliga befintliga golv rivs ut och ersätts med en ny undertrycksventilerad konstruktion. Förslagsvis ett uppreglat spånskivegolv typ FBS med 50 mm cellplast som skydd för spånskivan.

För att säkerställa att ingen lukt från syllarna når vistelsezonen byts syllarna mot nya i plåt. Om det är det är tekniskt möjligt kan de istället anslutas till golvets undertrycksventilation. Kylrum rivs och nytt byggs med tillfredställande fuktskydd.

Denna lösning är den mest omfattande men också den säkraste. Alternativ 2:

Endast golv med golvtyp 2 (uppreglat) och golvtyp 1 (RA-element) och sandfyllning under åtgärdas enligt ovan.

(38)

38

Med denna lösning åtgärdar man de värsta problemen men inga garantier finns mot att nya problem poppar upp i icke åtgärdade rum. Viktigt att tänka på vid denna lösning är att verkligen täta mot de delar som inte omfattas. Annars riskerar funktionen på det nya golvet att bli dålig.

Alternativ 3:

De delar där RA-element ligger ovan blöt sandfyllning rivs ut och ersätts med ett nytt golv enl. alternativ 1.

Där uppreglat golv förekommer installeras en undertrycksventilation av det befintliga golvet. Med denna lösning åtgärdar man det absolut ”värsta” problemen men inga garantier finns för att det går att skapa en fungerande undertrycksventilation av de befintliga golven. Vid undertrycksventilering av befintliga golv finns ingen kontroll på vilken väg luften tar i golvet. Dessutom finns en uppenbar risk att nya problem poppar upp i icke åtgärdade rum. Viktigt att tänka på vid denna lösning är att verkligen täta mot de delar som inte omfattas. Annars riskerar funktionen på det nya golvet att bli dålig.”

(2, Söderberg, K)

8.7 Uppföljning av objekt 2 (2002-09-18)

Vi gjorde en efterundersökning av objekt 2 för att se vilka åtgärder som vidtagits. Vi fick veta att man har valt det säkraste av de tre alternativen, alternativ ett, vad det gäller

golvkonstruktionen.

8.7.1 Nivell System golvventilation

Man har installerat Nivells undertrycksventilationssystem med tilluftsdon BS med filter (se Figur 9). Funktionen bygger på att varm och torr dammfri inomhusluft ventilerar luftspalten under golvbjälklaget för att transportera bort fukt och lukt från underliggande betongplatta.

References

Related documents

Eftersom pH var lägre i BBQ-såsen med citronsyra och mjölksyra än ättiksyra tyder det på att reduceringen inte enbart är pH-beroende utan också styrs av vilken syra som används.

Han lyfte fram att även om svensk BNP stiger snabbt, så är utveck- lingen för BNP per capita inte alls impo- nerande, utan direkt dålig jämfört med andra länder de senaste

Fafchamps och Söder- bom hävdar att växande företag kan kompensera för sådana problem genom att betala högre löner för att motivera arbetarna, och att en sådan mekanism är

Också i avsnitt H uttalar en kvinna något som kan sägas beskriva kvinnor och kvinnors situation i allmänhet: i passagen frågar Jason först Medea om hon menar det vara rätt att

”But I promise you one thing, my lady, I will never hurt you.” Han fortsätter sedan med: “Do you drink wine?”, varpå Sansa svarar: ”When I have to.”, och Tyion

möjligtvis vara en till orsak varför artklassificeringen för dessa prov blir lägre än för Listeria, vilket är ungefär 90% för Campylobacter och ~ 80% för STEC.. En annan

Vårdtagarna uttryckte även att de inte fick tillgång till den hjälp de behövde eller önskade från vårdpersonalen (Kumlien, &amp; Axelsson, 2002).. ...”I´m looking after

För det första, och inte oväntat, kan noteras en stor majoritet av företag konstaterar att digitaliseringen redan påverkat omkring 85 procent av alla företag.. Alla störst