• No results found

2014-10-24 förbundsstyrelsen till sammanträde med Handlingar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2014-10-24 förbundsstyrelsen till sammanträde med Handlingar"

Copied!
90
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handlingar

till sammanträde med

förbundsstyrelsen

2014-10-24

(2)
(3)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 1 Dnr: 14-199.011 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till reviderad förbundsordning för GR

Ett förslag till reviderad förbundsordning för GR har tagits fram, daterat 2014-10-14. Nuvarande förbundsordning tillkom när GR blev

kommunalförbund 1974 och det har under åren gjorts ett antal tillägg och kompletteringar. Ingen total översyn har dock gjorts förrän nu.

Översynen har gjorts bl.a. mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot uppdrag och

verksamhet inom förbundet.

Förbundsstyrelsen diskuterade förbundsordningens ändamålsparagraf vid sin konferens 25-26 september 2014. Förslaget diskuterades vidare i förbundsstyrelsens presidium 2014-10-06. I föreliggande förslag har de synpunkter som framkommit beaktats.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att föreslå förbundsfullmäktige att besluta

att godkänna reviderad förbundsordning för GR, daterad 2014-10-14, samt

att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Göteborg 14 oktober 2014 Helena Söderbäck

(4)

Sida 1

2014-10-14

Fastställd av förbundsfullmäktige 2015-XX-XX

Förbundsordning för

Göteborgsregionens kommunalförbund

§ 1 Benämning och säte

Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs Stad. § 2 Medlemskommuner

Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige.

Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.

Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är tillsammans med Kommunalförbundet Skaraborg, Kommunalförbundet Fyrbodal och

Kommunalförbundet Sjuhärad också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska Kommunalförbundens Samorganisation (VästKom).

§ 3 Ändamål och verksamhet

Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i

Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det

övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Förbundet har till uppgift att:

• Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.

• Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning.

(5)

Sida 2

• Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning,

remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. • Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och

kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. • Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.

• Verka för regionala verksamheters finansiering.

• Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma

utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner:

1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: • Regionplanering

o Regionplanerorgan enligt PBL • Utbildning

o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och

gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.

o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande

samverkansavtal.

o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och

gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning.

2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: • Arbetsmarknad

• Miljö och samhällsbyggnad • Social välfärd

• Utbildning • Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. § 4 Organisation och befogenheter

§ 4.1 Förbundsfullmäktige

Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige.

Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses – efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en

(6)

Sida 3

ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en.

§ 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd

I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse

I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:

• övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt.

• på ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning • ta upp lån och teckna borgen för lån,

• avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.

Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.

Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.

I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Mandattiden för förbundsstyrelsen, arbetsutskottet och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.

Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.

§ 4.3 Styrgrupper

Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.

§ 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer

Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag,

(7)

Sida 4

en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt § 3.

Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom § 3.

Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer.

Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet.

§ 4.5 Förbundssekretariat

Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en

förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.

§ 4.6 Tillkännagivanden

Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.

§ 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i

överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 § och KL 4 kap 23 §. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 § och KL 5 kap 21 §.

§ 6 Finansiering § 6.1 Lån och borgen

Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy.

(8)

Sida 5

§ 6.2 Fördelning av förbundets kostnader

Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska

invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.

Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt § 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna.

§ 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder

Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar.

§ 6.4 Budgetprocess

Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver.

Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.

§ 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda

Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. § 7 Revision

§ 7.1 Revisorer

De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år.

§ 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser

Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras

berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.

(9)

Sida 6

Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

§ 9 Utträde

En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen.

Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.

Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny

förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång.

§ 10 Likvidation

Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.

Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer.

(10)
(11)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 2 Dnr: 14-90.020 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Delårsbokslut för GR per 2014-08-31

GRs delårsbokslut 2014 är nu reviderat av GRs auktoriserade revisorer. GR redovisar ett underskott på 509 kkr i förhållande till en underbudgetering på 4 660 kkr. Delårsrapporten finns bilagd.

Delårsrapport GR 2014.

Ekonomiskt resultat GR Delår 2014 (Mkr) Budget 2014 (Mkr)

Intäkter 218,2

Kostnader -218,7

Resultat -0,5 -4,7

Varav Miljö och samhällsbyggnad -0,2 -0,4

Varav Sociala styrgruppen -0,1 -0,1

Varav Arbetsmarknad -0,1 -0,4

Varav Utbildningsgruppen -1,8 -2,6

Varav övrig verksamhet 1,7 -1,2

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att anteckna mottagandet av delårsbokslut per augusti 2014 för GR. Göteborg den 7 oktober 2014

Helena Söderbäck

/Haris Huric

(12)
(13)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 3 Dnr: 14-10.021 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till nyttjande av eget kapital avseende

preliminär flyttbudget för GR 2015

Bakgrund

Förbundstyrelsen beslutade 2013-12-06 att ställa sig bakom förslag till nya lokaler för GR (§ 251). Därmed godkände även förbundsstyrelsen en preliminär flyttbudget för GR på 4,4 mkr, se bilaga 4.

Vidare har GRs förbundsfullmäktige den 2014-06-10 beslutat om nya riktlinjer för GR gällande ombudgetering (§ 88). Beslutet innebär att

förbundsfullmäktige ger förbundsstyrelsen mandat att disponera eget kapital med utgångspunkt från den beräkningsmodell som visar GRs behov av eget kapital i riskhänseende.

GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms genom en framtagen beräkningsmodell specifikt för varje år. Den del som enligt

beräkningsmodell överskrider behov av eget kapital i riskhänseende bör därmed kunna ianspråktas till verksamhet inom ramen för förbundets verksamhet, detta utan att det enligt förbundets bedömning strider mot kommunallagens bestämmelser avseende god ekonomisk hushållning. Medel som ianspråktas ur det egna kapitalet föreslås inte behöva återställas inom ramen för balanskravet med åberopande av synnerliga skäl. De synnerliga skälen utgörs av att GR har ett tillräckligt stort eget kapital och därmed är väl konsoliderade.

Nuläge

GR har ett eget kapital per 2013-12-31 som uppgår till ca 50 mkr. GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms vara ca 35 mkr.

Verksamhetsåret 2014 är underbudgeterat med 4,7 mkr. GRs

(14)

Göteborgsregionens kommunalförbund

på motsvarande summa för att utveckla verksamheten enligt medlemmarnas önskemål. Om hela underbudgeteringen nyttjas 2014 resulterar detta i ett utgående eget kapital på 45,3 mkr. Detta får anses som ett tillräckligt stort eget kapital för GR då det innebär att det överskjutande egna kapitalet i förhållande till aktuell riskbedömning är 10,3 mkr. GR är således väl konsoliderat.

Under verksamhetsåret 2015 kommer beslutad flyttkostnad att realiseras, och kostnaden är av engångskaraktär.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att mot bakgrund av ovanstående godkänna att GR 2015 nyttjar 4,4 mkr av eget kapital till att finansiera flytt till nya lokaler per 2015-09-01.

Göteborg 2014-10-06

Helena Söderbäck /Anette Arnell Haris Huric

(15)

PRELIMINÄR BUDGET LOKALPROJEKTET GR

Bilaga 4

Ny lokal, Platzers offert

Befintlig lokal byggs om, tid 16 mån, 5-6 etapper Upprättad av: Anette Arnell

Upprättad datum: 2013 10 31 Reviderad: 2013 11 07 BENÄMNING Ny lokal förslag Platzer Befintlig lokal

som byggs om Kommentar

LOKAL Lokal, 150 medarbetare, en arbetsplats var

HYRESGÄSTANPASSNING 200 000 200 000 Extra Elarbeten hyresgäst. Ändrings- och tilläggsarbeten

FASADSKYLTAR 40 000 0 2 Fasadskyltar

INREDNING OCH UTRUSTNING

ARBETSPLATS

71 st Elbord 1600 x 800 och 25 Arbetsstolar 400 000 0 Beräknat behov av nyinköp efter inventering av GR FÖRVARING 50 000 0 Beräknat behov av nyinköp efter inventering av GR

KABELRÄNNA 6 000 0 Behov av 20 nya

KONFERENSRUM/MÖTESRUM 380 000 380 000 Beräknat nyinköp efter inventering av GR PAUS - PENTRY CAFÈBORD OCH STOLAR 0 0 Befintligt flyttas med

PAUS - LOUNGE, SITTGRUPP entré 200 000 0 Beräknat nyinköp efter inventering av GR RECEPTION

100 000

Ny reception (platsbyggd eller inredning) inklusive låsbar förvaring och arbetsstolar

BACKOFFICE / VAKTMÄSTERI 0 0 Befintligt flyttas med SERVICESTATION, KOPIERING 0 0 Befintligt flyttas med

POSTFACK 30 000 0 Beräknat nyinköp av ytterligre 1 st efter inventering av GR

FÖRRÅD/ARKIV 0 0 Befintligt flyttas med

BEREDNINGSKÖK 30 000 Behovsanalys, därefter avstämning. Diskmaskin FOLIERING OCH INVÄNDIG SKYLTNING 50 000 20 000

UTSMYCKNING LOKAL 0 0 Befintligt flyttas med

TEKNIK

AV - HÖRSLINGA KONFERENS 3 000 3 000 Flytt av befintlig hörslinga

AV - LCD SKÄRMAR INFO KONFERENS 5 000 0 Beräknat nyinköp av ytterligre 1 st efter inventering av GR DATA - NYA SWITCHAR, IT-KONSULT OCH FLYTT SERVRAR

300 000 0

DATA: 3 Rack, ca 15 servrar. Inräknat 4 st nya 48-ports switchar. Konsulttid samt flytt.

DATA - ACCESSPUNKTER, FÖRSTÄRKARE, GÄSTNÄT 100 000 0 Trådlöst nät, 20 accesspunkter installation mm DATA - SPRIDNINGSNÄT, UTTAG 300 000 50 000

DATA - KYLA, 10-15 servrar Serverrum. KYLA 15 kW i hyreskontrakt. Offert från Platzer SÄKERHET - BRAND 20 000 20 000 "Utvägen", skyltning, SBA. Bef släckutrustning

SÄKERHET - PASSERKORTSSYSTEM 100 000 100 000 Nytt system - behov finns oavsett flytt eller ej SÄKERHET - LÅSSYSTEM/CYLINDRAR 60 000 GR utreder internt sven återkommer SÄKERHET - LARMSYSTEM 250 000 0 Nytt, endast larm

FLYTT

HUVUDFLYTT, ARKIVFLYTT OCH RULLARKIV 375 000 0 1 Kassaskåp, 1 rullarkiv i vaktmästeri

EVAKUERINGSFLYTT UNDER PÅGÅENDE VERKSAMHET 0 250 000 Omflyttning 5-6 etapper under ombyggnad 16 månader FLYTT KOPIATOR, KAFFE OCH VATTEN 10 000 5 000

Vaktmästeritjänster 50 000 25 000 200 h vid flytt/ 100 h vid ombyggnad GENOMGÅNG /RÖJNING VIND 20 000 0 25 h + container

AVVECKLING BEFINTLIG LOKAL

AVYTTRING UTRANGERAD INREDNING, TIPPAVGIFTER 50 000 25 000 AVFLYTTNINGSSTÄDNING/INFLYTTNINGSSTÄDNING 75 000 20 000

ÅTERSTÄLLNINGSKOSTNAD Kan ej uppskattas i dagsläget

ÖVRIGT

KONSULTSTÖD PROJEKTLEDARE 450 000 250 000 Kontraktskrivning x 2, stöd vid flyttprocess

OFÖRUTSETT 250 000 100 000

DELSUMMA PRELIMINÄR BUDGET 3 904 000 1 448 000

FÖRLORAD INTÄKT BERÄKNAD PÅ 1 ÅR

FÖRLORADE INTÄKTER/EGET ARBETE UNDER 1 ÅR 300 000 0 1 år Social Resurs Bortfall 300 tkr Konferens/Service FÖRLORADE INTÄKTER/EGET ARBETE UNDER 1 ÅR 150 000 0 1 år Gryning Bortfall 150 tkr Konferens/Ekonomi/Service FÖRLORADE INTÄKTER KONFERENSER UNDER 1 ÅR 0 3 500 000 1,5 år Intäktsbortfall Konferenser ombyggnation

SUMMA PRELIMINÄR BUDGET 4 354 000 4 948 000

1 (1)

(16)
(17)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 4 Dnr: 08-161.67 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt

kommungemensamt arbete för att främja

etableringen av nyanlända flyktingar på

arbetsmarknaden i Göteborgsregionen

Ärendet

Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända ska utarbeta ett förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget.

I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, anges:

”Ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration.

Styrgruppen ska verka för

- Att den kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks. - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och

samutnyttjande vid ett ökat mottagande”. Situationen

Sedan styrgruppen för arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige antog verksamhetsinriktningen för 2015 har flyktingsituationen förändrats dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka 60 000 flyktingar kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med 20 000 och Migrationsverket förväntar att ca 80 000 kommer under 2014. De stora grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i Irak kommer att utvecklas är svårbedömt.

Förslaget

(18)

Göteborgsregionens kommunalförbund

medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den

kommungemenensamma plattformen för nyanlända, har tagit fram ett förslag för fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa

utgångspunkter föreslås därefter en viljeinriktning för det fortsatta arbetet. För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en utgångspunkt att medlemskommunerna gemensamt arbetar för en jämnare spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En

nödvändig utgångspunkt för att mottagandet ska kunna förbättras är förändrade förutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda

flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal förbättringsförslag som kan effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering.

Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19 september 2014 att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt att skicka förslaget vidare för yttrande i GR-kommunerna.

Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget 2014-10-06 och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på

arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt

att sända förslag till utgångspunkter till medlemskommunerna för yttrande.

Göteborg 29 september 2014 Helena Söderbäck

(19)

2014-09-30

Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att

främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i

Göteborgsregionen

Främja nyanländas etablering – en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling

Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional

samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt.

I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för:

- Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks,

- Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande.

Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning.1

Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning.

Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna.

1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale

kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.

(20)

2

Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete.

Bakgrund

Nationellt

Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från 44 000 (år 2012) till närmare 56 000 personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka 16 300 flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca 80 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med 19 000 personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina

släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då handläggningstiderna ökar.

Regionalt och delregionalt

Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan:

Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt.

Källa: Migrationsverket

År Göteborg Kranskommunerna Totalt VG

2011 70 % (646) 30 % (271) 100 % (917) 2012 74 % (1 112) 26 % (390) 100 % (1 502) 2013 81 % (2 187) 19 % (506) 100 % (2 693) 6 133 (inkl Kungsbacka) Planeringstal, Länsstyrelsen 2014/2015 9 500 (exkl Kungsbacka)

(21)

3

Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per 10 000 invånare än övriga delregioner.

Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskom-munerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göte-borg – från 30 % 2011 till 19 % 2013. En av förklaringarna är att de flyktingar som GöteGöte-borg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden2. De allra flesta nyan-lända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen an-strängd. 2014 är prognosen för Sverige totalt 6 500 barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun.

Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete

Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå.

Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande

Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj.

Samverkan kring introduktionsinsatser

Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för

samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser.

2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som

(22)

4

Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen

Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen

möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen,

Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården).

Framtagandet av en regional bostadsanalys

En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighets-ägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända.

Utgångspunkter för samarbetet med staten

Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få till stånd en förändring.

Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras

rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas.

Samordningen behöver tydliggöras

Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas.

(23)

5

Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där

anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell.

Ett samlat ansvar för bosättningen

I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdel-ningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande.

Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden

Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett

kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget.

Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med kommunerna

När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos

arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att

arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de

förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå.

Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll

Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan

(24)

6

ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbets-marknadspolitiska etableringsinsatser och validering.

Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända

Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås.

När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade

”glappet-ersättningen”. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för ”glappersättningen” måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem.

(25)
(26)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 5 Dnr: 13-230.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över ”Strategiskt

bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.

Förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen.

Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck

(27)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 13-230.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-13 Per Kristersson

Förslag till yttrande över ”Strategiskt

bostads-försörjningsprogram 2014-2017, Lilla Edets

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2014-07-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och

förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra

sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet.

Bakgrund och syfte

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att

”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att

ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.”

Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

(28)

Göteborgsregionens kommunalförbund

1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,

2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Kansliets kommentarer

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.

Lilla Edets kommun konstaterar, i bostadsförsörjningsprogrammet, att målet för bostadsbyggandet att bygga längs E45 följer GRs strukturbild.

Kommunen vill öka byggnationen lokalt för att ge sitt stöd för regionens befolkningstillväxt. Kommunen tar höjd för en stor efterfrågan på nya bostäder genom att ha en bra planberedskap.

Målet för kommunens bostadsförsörjning är att nybebyggelse sker i nära anslutning till Lödöse nya pendeltågstation och/eller i andra goda

kollektivtrafiklägen. Kommunen planerar för 1300 nya bostäder fram till 2030 varav 600 i Lödöse.

Vidare kan konstateras att Lilla Edet haft en minskande befolkning och ett lågt bostadsbyggande under en lång rad år. Senaste året undantaget som kan bero på ett trendbrott.

Nu har möjligheterna ökat för kommunen att bättre bli integrerad i

Göteborgs lokala arbetsmarknad och Trollhättans arbetsmarknad tack vare den nyöppnade pendeltågstationen i Lödöse. Detta är mycket positivt. Kommunen konstaterar att det är främst barnfamiljer som är inflyttare och som efterfrågar stora lägenheter och småhus. Detta är troligen korrekt. Dessutom växer barn upp och föräldrarna blir äldre och efterfrågan på bostäder blir mer komplex. Kommunen har idag en stor dominans av småhus. Kommunen uppmärksammar att behovet är mångfacetterat och föreslår ett stort antal lägenheter i flerbostadshus. Samtidigt föreslås en

(29)

Göteborgsregionens kommunalförbund

fortsatt bebyggelse om 25 villor på landsbygd per år. Vilket är en relativt stor andel (ca 25%) av det totala byggandet i kommunen. I ett regionalt perspektiv bedöms detta som mycket och olyckligt då vi vet att boende på landsbygd är i huvudsak bilberoende. Visserligen är Göteborgsregionen en av Europas mest utglesade storstadsregioner men ett trendbrott i den rådande utvecklingen är desto mer önskvärd. Genom att bygga i

kollektivtrafiklägen skapas en god potential för omflyttning i området och därmed frigörs boende på landsbygd för de som så önskar i redan befintliga bostäder.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där

bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för

kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.

Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar

tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

Förändring

1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer

Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0%

(30)

Göteborgsregionens kommunalförbund Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende

bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och

äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.

(31)
(32)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 6 Dnr: 14-151.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över

”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.

Förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-15, samt att omedelbart justera paragrafen.

Göteborg 2014-10-02 Helena Söderbäck

(33)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 14-151.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-15 Per Kristersson

Förslag till yttrande över

”Bostadsförsörjnings-program 2015-2019, Härryda kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad 2014-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR kommer att svara med ett politiskt förankrat beslut men först efter 24 oktober då styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad och

förbundsstyrelsen haft sammanträden. Detta eftersom andra

sammanträdestillfällen saknas inom samrådstiden. Däremot vill vi lämna några kommentarer från kansliet.

Bakgrund och syfte

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att

”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att

ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.”

Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,

(34)

Göteborgsregionens kommunalförbund

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Kansliets kommentarer

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.

Kommunen konstaterar det starka sambandet som finns mellan utbud och efterfrågan av bostäder för kommunens befolkningsutveckling. Byggs inga bostäder är det svårt med befolkningsökning genom inflyttning utan man är hänvisad till en utbudsökning genom omflyttning.

Härryda kommun har sedan länge en väl strukturerad och systematiserad syn på hur en balanserad efterfråga och utbud av nya bostäder kan åstadkommas. Målet är att åstadkomma en 1,5% årlig tillväxt befolkningsmässigt där samtidigt kommunal service kan utvecklas i motsvarande grad.

Bostadsförsörjningsprogrammet konstaterar att bland de personer som flyttar ut från kommunen är det ungdomar som är överrepresenterade. Även här finns ett tydligt samband mellan efterfråga och utbud. Göteborg har ett mycket större utbud av smålägenheter än det finns i kommunen och det är också dit ungdomarna flyttar. Programmet redovisar inte tydligt var och vad för bostäder som planeras, för att skapa en mer komplett bostadsmarknad lokalt.

GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.

(35)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar

tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

Förändring

1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer

Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende

bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och

äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där

bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för

(36)

Göteborgsregionens kommunalförbund

större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

(37)
(38)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 7 Dnr: 14-105.11 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjning i

Göteborg – nuläge och framtida inriktning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen samt att regionala organ skall yttra sig över programmet.

Förslag till yttrande, daterat 2014-08-29, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-08-13, samt att omedelbart justera paragrafen.

Göteborg 2014-10-06 Helena Söderbäck

(39)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 14-105.11 Tjänsteutlåtande 2014-08-29 Per Kristersson

Förslag till yttrande över ”Bostadsförsörjning i

Göteborg – nuläge och framtida inriktning”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-05-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

I den reviderade bostadsförsörjningslagen, från 2014-01-01, framgår det att

”varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att

ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.”

Dessutom skall riktlinjerna för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

1. kommunens mål för bostads byggande och utveckling av bostadsbeståndet,

2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

(40)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Kansliets kommentarer

GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Det är därför, enligt bostadsförsörjningslagen, GR som skall göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer.

Göteborgs kommun konstaterar att bostadsförsörjning är ett komplext fält som skall hantera en rad olika behov. Nyproduktionen av bostäder skall både bidra till stadsutvecklingen och till fler boendemöjligheter. På kort sikt ger ökad nyproduktion möjlighet till boende för fler genom bättre

matchning på bostadsmarknaden genom omflyttning. GR delar denna analys och ser gärna en mer genomgripande analys hur göteborgsregionens

boendemarknad påverkas av nyproduktion på både kort och lång sikt. Göteborgs kommun ser även ett antal utmaningar för att uppnå en ökad utbyggnadstakt. Det konstateras att ökade resurser bidrar till detta. Dessutom bidrar det till ökat bostadsbyggande om bostadsinnehåll i varje plan ökar och om arbetet med plan- och exploateringsverksamheten fokuserar på planer med hög genomförbarhet.

Bostadsproduktionens betydelse för stadsutvecklingen är även det en utmaning eftersom förtätning och prioritering av byggnation i strategiska lägen som stärker resandet med kollektivtrafik, gång och cykel ibland leder till synpunkter från de redan bosatta. GR anser att utmaningen ligger i hur förståelsen av behoven för stadsförnyelse initieras med alla inblandade parter. I en mer komplex förändringsprocess behöver samrådsförfarandet utvecklas framförallt i tidiga skeenden. GR delar synen att strategiska platsers potential för förtätning måste nyttjas fullt ut så att det erbjuds ett enklare vardagsliv för fler i en grön, tät och attraktiv stad.

I Göteborgs bostadsförsörjningsprogram lyfts en gedigen analys kring förutsättningarna för olika gruppers behov av bostäder fram. Stadens strategiska dokument flätar samman stadens syn på bostadsbyggandet i bostadsförsörjningsprogrammet, vilket är bra. En bra grund finns för fortsatta gemensamma analyser kring boendefrågan i Göteborgsregionen. GR saknar idag underlag för att beskriva utbud och invånarnas och inflyttares efterfrågan av bostäder. GR konstaterar dock att utbudet av bostäder och dess olika storlekar, upplåtelseformer och läge starkt varierar i regionens olika delar. GR konstaterar vidare att det även saknas en tydlig bild på vad boende har för boendepreferenser vid flytt. Ofta är invånaren hänvisad till det utbud som finns och därmed synliggörs inte den egentliga efterfrågan i historisk statistik.

(41)

Göteborgsregionens kommunalförbund

I nedanstående tabell visas hur hushållssammansättningen förändrats från sista folkbokföringsåret 1990 till första registerbaserade lägenhetsstatistiken 2012. För samtliga kommuner ökar de riktigt stora familjerna.

Anmärkningsvärt är att i Göteborg minskar andelen ensamhushåll och tvåpersonshushåll. En förklaring kan vara att fler nybildade familjer stannar kvar i Göteborg även när barnen föds. För kranskommunerna ökar

tvåpersonshushållen vilket kan förklaras av att man bor kvar när barnen flyttar hemifrån. Tydligt är att djupare analyser behöver göras för att förstå regionala flyttningsmönster.

Förändring

1990-2012 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer

Ale 0,6% 1,2% -0,8% -0,3% -0,1% 0,1% Alingsås -0,2% 0,8% 0,0% 0,0% -0,3% 0,1% Göteborg -4,8% -2,2% 0,4% 0,6% 0,4% 0,6% Härryda -0,4% 0,1% -0,4% 0,4% -0,1% 0,1% Kungsbacka 0,4% 0,7% -0,8% 0,2% -0,2% 0,2% Kungälv 0,4% 1,2% -0,7% -0,2% -0,2% 0,2% Lerum 0,9% 1,4% -0,9% -0,1% -0,1% 0,0% Lilla Edet 3,0% 2,9% -0,1% -0,9% -1,0% 0,0% Mölndal -1,1% -1,5% -0,1% 0,8% 0,0% 0,2% Partille -0,9% -1,1% -0,3% 0,5% 0,2% 0,2% Stenungsund -0,2% 0,3% -0,3% 0,1% -0,3% 0,2% Tjörn -0,1% 3,2% 0,0% -0,8% -0,6% 0,0% Öckerö -1,2% 0,6% -0,8% -0,4% 0,1% 0,6%

GR avser att, gärna i samverkan med marknadens aktörer, göra studier för att klarlägga hur de regionala bostadsmarknaderna fungerar. GR konstaterar att Göteborgsregionen har ett flertal till viss del oberoende

bostadsmarknader. Dels bostadsmarknader som är särskilda på grund av olika ekonomiska förutsättningar, till exempel hyresmarknaden och

äganderätts/bostadsrätts-marknaden. Det finns en kösituation för att hitta en hyresrätt i attraktiva områden men det är en ren ekonomisk begränsning vid val och köp av småhus eller bostadsrätt. Dels finns även geografiskt olika lokala marknader inom regionen.

GR anser att det är viktigt att kommunen inte bara begränsar analysen i bostadsförsörjningsprogrammet till de lokala förhållandena i den egna kommunen utan även analyserar kommunens roll i ett större sammanhang. Det kan även vara intressant om kommunen breddar analysen i samverkan med andra kommuner som delar de lokala bostadsmarknaderna.

I GRs mål och strategidokument Hållbar tillväxt, 2013 och Strukturbild, 2008 finns överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till

(42)

Göteborgsregionens kommunalförbund

de delar av regionen som har befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och därmed underlaget för

kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering i stationssamhällena och i större tätorter i kustzonen. Därmed bör från kommunen sida aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen undvikas.

(43)
(44)

Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 8 Dnr: 14-195.22 2014-10-24 Till Förbundsstyrelsen

Förslag till ”Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra

stambanan genom Västra Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över ”Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland”. Planförslaget finns att läsa på Trafikverkets webbsida

http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Atgardsvalsstudier-i-Vastra-Gotalands-lan/Vastra-stambanan/.

Förslag till yttrande, daterat 2014-10-07, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkände för sin del förslaget 2014-10-02.

Förbundsstyrelsen föreslås besluta

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-10-07.

Göteborg 2014-10-07 Helena Söderbäck

(45)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 14-195.22 Tjänsteutlåtande 2014-10-07 Cecilia Kvist

Förslag till ”Yttrande över åtgärdsvalstudie Västra

stambanan genom Västra Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2014-04-30 beretts tillfälle att yttra sig över ”Åtgärdsvalstudie Västra stambanan genom Västra Götaland”. Åtgärdsvalstudien finns att läsa på Trafikverkets webbsida

www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/Atgardsvalsstudier-i-Vastra-Gotalands-lan/Vastra-stambanan/ .

Sammanfattning av GR:s kommentarer

• Bra att Trafikverket gör en åtgärdsvalstudie

• Anser inte att åtgärdsvalstudien skall ge förslag på skip-stop i detta skede

• Förordar åtgärdskombination A

• Fördjupad utredning Göteborg-Alingsås • Hela sträckan byggs ut

• Utbyggnad i ny sträckning när fler spår inte får plats • Kostnadskalkyl för möjlig spårutbyggnad

Bakgrund och syfte

Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm är en av Sveriges hårdast belastade järnvägar. Banans kapacitet utnyttjas idag maximalt, främst på sträckan Göteborg-Alingsås.

Trafikverket har tagit fram en åtgärdsvalstudie med syftet att föreslå

åtgärder enligt fyrstegsprincipen på medellång och lång sikt för att möta den förväntade efterfrågan på person- respektive godstransporter. På kort och medellång sikt (2014-2025) önskar Trafikverket veta hur de olika typerna av tågtrafik bör prioriteras och samordnas på sträckan Göteborg- Skövde. Och för åtgärder på lång sikt (2025-2040) är den viktigaste frågeställningen om sträckan Göteborg-Alingsås skall fortsätta utredas för nya spår.

References

Related documents

Bygg- och miljöavdelningen förslår nämnden att medge bygglov för nybyggnad av publikbyggnader på fastigheten BRO-ÖNSTA

Rörelseresultatet förbättrades till 218 Mkr (142) och motsvarande marginal ökade till 4,8% (3,3), främst till följd av lägre kostnader för direkt material och den

I ärendet förelåg skrivelse 2014-02-24 från förvaltningschefen. 1) bifall till förvaltningschefens förslag till beslut, vilket S- och V- ledamöterna stödjer.. Ordföranden

Sociala styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde 2014-04-03 att gå vidare till förbundsstyrelsen med ett förslag för att åstadkomma en samverkanslösning mellan GR-kommunerna

Revisorerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund arbetar på fullmäktiges uppdrag och är till funktion och organisation ett.

mot bakgrund av lagkrav på ökad kontroll vad gäller verksamheten i förbundets hel- och delägda bolag, för att förtydliga GRs budgetprocess samt för att bättre svara upp mot

inbjuds att delta. Beslut om samrådsunderlag för flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2016 för GR. Val av styrgrupper m.m.). 3 mars Utskick

Styrgruppen för Arbetsmarknad beslutar att för egen del godkänna förslag till inriktning.. att presidiet får i uppdrag att arbeta vidare med den fleråriga