Föräldrainvolvering som moderator för relationen mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering

Psykologi inriktning idrott och motion, 180hp

Föräldrainvolvering som moderator för relationen mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering

Psykologi inriktning idrott och motion (61-90) 15hp

Halmstad 2020-01-17

Martin Gibson och Joel Åberg

Gibson, M., & Åberg, J. (2020). Föräldrainvolvering som moderator för relationen mellan de tre grundläggande psykologiska behoven samt målorientering. (C-uppsats i psykologi

inriktning idrott och motion, 61–90 hp). Akademin för Hälsa och Välfärd: Högskolan i Halmstad

Sammanfattning

Syftet med studien var att (a) undersöka ifall det finns ett samband mellan de tre

grundläggande psykologiska behoven utifrån självbestämmandeteorin, föräldrainvolvering samt målorientering, och (b) undersöka om föräldrainvolvering modererar sambandet mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering hos ungdomsfotbollsspelare.

En panelstudie genomfördes där 69 ungdomsfotbollsspelare deltog i åldrarna 15-18 år (M=15.29 och SD=.69). Ett icke-slumpmässigt tillgänglighetsurval genomfördes för att rekrytera deltagare och samla in data. Resultatet visade ett positivt statistiskt signifikant samband mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering. Vidare visades ett positivt statistiskt signifikant samband mellan föräldraberöm och uppgiftsorientering. Dock visade inget signifikant samband mellan behovstillfredsställelse och föräldraberöm. En signifikant modererande effekt visades där föräldrapress reducerade sambandet mellan

behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering. Resterande modereringsanalyser visade inga signifikanta modererande effekter. En expandering av föreliggande studie är nödvändig för att djupare förstå hur ungdomar upplever föräldrainvolvering inom idrotten.

Nyckelord: Behovstillfredsställelse, behovsfrustration, föräldraberöm, föräldrapress,

uppgiftsorientering, resultatorientering, ungdomsfotbollsspelare

Gibson, M., & Åberg, J. (2020). Parental involvement as a moderator for the relation between the three basic psychological needs and goal-orientation. (C-essay in sport and exercise psychology, 61-90 ECTS). School of Health and Welfare: Halmstad University

Abstract

The purpose of this study was to (a) examine the relationship between the three basic psychological needs of the self-determination theory, parental involvement and goal- orientation and (b) examine if parental involvement moderates the relationship between the three basic psychological needs and goal-orientation in youth soccer players. A panel study was made with 69 participants in the ages 15-18 years (M=15.29 and SD=.69). A none- random convenience sample was made to recruit participants and gather data. The result showed a positive statistical significant correlation between need-satisfaction and task- orientation. Furthermore, a positive statistical significant correlation was shown between parental praise and task-orientation. No statistical significant correlation between need- satisfaction and parental praise was shown. A significant moderating effect was shown where parental pressure reduced the correlation between need-satisfaction and task-orientation. The rest of the moderating-analyses showed no significant moderating effects. An expansion of the current study is necessary to more deeply understand how adolescents experience parental involvement in sport.

Keywords: Need frustration, need satisfaction, parental praise, parental pressure, task

orientation, ego orientation, youth soccer players

Föräldrar är och har länge varit involverade inom ungdomsidrotten på flera olika sätt. De bidrar med stöd i form av skjuts till träningar och tävlingar, finansierar utrustning samt är en viktig källa för feedback (Park & Kim, 2014; Gershgoren, Tenenbaum, Gershgoren & Eklund, 2011; Knight, Dorsch, Osai, Haderlie & Sellars, 2016). Föräldrar spelar även en viktig roll för att barn ska vara mer fysiskt aktiva, detta då det är framförallt föräldrar som introducerar barn till idrott och ett aktivare liv (Hennessey, O’Hughes, Goldberg, Hyatt & Economos, 2010).

Amado, Olivia, Ponce, Gonzalez och Miguel (2015) betonar vikten av att föräldrar skapar en positiv miljö kring sitt barns idrottande. Detta är viktigt för att barn och ungdomar ska

fortsätta med sin idrott (Amado et al., 2015). Vidare kan barn och ungdomar som deltar inom idrott främja psykologiska faktorer som exempelvis självkänsla, emotionskontroll, uppleva mindre ångest och depression, dock endast om de upplever idrottsmiljön som stöttande och positiv (Charbonneu & Camiré, 2019; Amado et al., 2015). Däremot finns det föräldrar som sätter mycket press på ungdomar att både vinna och alltid prestera bra (Wuerth, Lee &

Alfermann, 2004). Dessa krav kan ta bort en stor del av det roliga inom barn- och

ungdomsidrotten och Bisso (2019) belyser problemet att ett av fem barn väljer att sluta med sin idrott på grund av att de inte kan hantera den press samt de krav som ställs på dem. Vidare beskriver Wuerth, Lee och Alfermann (2004) hur idrottande ungdomar kan uppleva negativa känslor som press, utbrändhet, stress och skuld om deras föräldrar ställer orimliga krav eller sätter orealistiska mål. Tränare för ungdomslag eller individuella idrotter har också beskrivit problematik gällande föräldrars tendens att vilja pressa deras barn inom idrotten (Gould, Lauer, Rolo, Jannes & Pennisi, 2008). Exempel på konsekvenserna av ett pressande beteende blir att ungdomarna upplever en känsla av att de inte duger om de inte lever upp till sina föräldrars förväntningar (Turman, 2007) och det hämmar deras utveckling inom idrotten (Gould et al, 2008).

Föräldrainvolvering

Föräldrainvolvering definierar Knight et al. (2016) som “mängden tid, energi och pengar föräldrar investerar i deras barns deltagande inom idrott och inkluderar saker som transport, närvaro vid träningar och matcher, bidrar med stöd i form av instruktioner och köper utrustning” (s.161). Wagnsson (2019) förklarar hur föräldrar också kan vara högt involverade vilket medför mer press från föräldrarna på att barnet ska prestera bra inom idrotten. Augustsson och Patriksson (2007) definierar föräldrapress som “Unga idrottares upplevelser av otillräcklighet i sitt idrottande, vilket skapats av föräldrars alltför höga, uttalade eller outtalade förväntningar och krav på individen att prestera i idrottsmiljön.” (s.

17). Knight et al. (2016) definierar föräldrainvolvering som mer stöttande medan Hellstedt

(1987) menar att det också finns en negativ sida av föräldrars engagemang som medför press.

Welk, Babkes och Schaben (2016) beskriver att beroende på hur ungdomarna uppfattar sina föräldrars beteenden kan det antingen främja eller hämma ungdomarnas perception av deras förmågor, intresse och involvering. En positiv upplevelse av

föräldrainvolvering innefattar beröm, uppmuntran och stöd, dessa är exempel på hur man kan främja ungdomars idrottsliga upplevelse. Dock problematiserar Wagnsson (2019) beröm då det kan påverka ungdomsidrottare positivt men det måste ges vid rätt tidpunkt, formuleras på rätt sätt samt upplevas som ärlig av ungdomsidrottaren för att det ska ha främjande effekter.

Föräldrars beteenden som upplevs pressande och kritiserande kan hämma ungdomars självförtroende samt ta bort det roliga inom ungdomsidrotten (Welk, Babkes & Schaben, 2016).

Självbestämmandeteorin (SDT)

Självbestämmandeteorin är en makroteori som förklarar mänsklig motivation och dess inre behov som behöver tillfredsställas för att människan ska utvecklas och vara motiverad (Ryan & Deci, 2000). Inom självbestämmandeteorin finns det en miniteori som heter Basic psychological needs theory (BPNT) som bygger på de tre grundläggande

psykologiska behoven (Deci & Ryan, 2002). De tre grundläggande psykologiska behoven är essentiella för en individs välmående, personliga utveckling samt optimala funktion, dessa är autonomi, kompetens och tillhörighet (Deci & Ryan, 2000; Ntoumanis, 2001; Landry &

Koestner, 2008; Lindwall, Stenling & Josefsson, 2019).

Deci och Ryan (2000) förklarar att autonomi som människans strävande efter att känna sig i kontroll över sitt eget beteende och fri att följa sina egna intressen. Deci och Ryan (1991) menar att en autonomistödjande miljö innebär att en individ har valmöjligheter och inte är pressad till att prestera, vidare menar författarna att en autonomistödjande relation är när någon stödjer och respekterar en individs personliga behov, det kan till exempel vara att en tränare är autonomistödjande mot sina spelare. Det tyder även på att en autonomistödjande miljö leder till högre inre motivation, tillit och tillfredsställelse (Deci & Ryan, 1991). Vidare förklarar författarna behovet av kompetens som människans strävande efter att förstå vad som krävs för att uppnå ett resultat, samt kunna vara bidragande och påverka de faktorer som leder till det önskade resultatet. Det tredje grundläggande psykologiska behovet är tillhörighet och innebär att människan vill skapa relationer och bry sig om andra samt att andra människor bryr sig genuint tillbaka. Alltså vill människan känna tillhörighet i den sociala världen och de sociala sammanhang som en person befinner sig i (Deci & Ryan, 1991).

Deci och Ryan (2000) menar att vid avsaknad av de tre grundläggande psykologiska behoven försöker människor anstränga sig för att tillfredsställa behoven. Om de tre

grundläggande psykologiska behoven motarbetas av betydelsefulla människor kan de övergå

till behovsfrustration (Bartholomew, Ntoumanis, Ryan, Ntoumani, 2011) vilket i sin tur

tenderar att förvärra problemet då individen börjar agera på ett sätt som ökar frustrationen

(Deci & Ryan, 2000). Autonomifrustration kan vara att en person börjar bli

självkontrollerande eller omotiverad vilket i sin tur förvärrar situationen eller beteendet.

Negativa kommentarer från andra personer om ens effektivitet att utföra en viss uppgift tenderar att skapa en kompetensfrustration hos individen (Deci & Ryan, 2000). Om en individ i tidig ålder upplever tillhörighetsfrustration tenderar den personen att söka bekräftelse och värde hos yttre faktorer som till exempel pengar och materiella saker vilket minskar den inre motivationen (Deci & Ryan, 2000). Bartholomew et al. (2011) menar att en atlet kan uppleva tillhörighetsfrustration om individen blir avvisad och utstött från sina lagkamrater.

Målorientering

Achievement goal theory (Nicholls, 1989) är en socialkognitiv teori som förklarar motivation utifrån målorientering. Föreliggande studie kommer undersöka de två olika målorienteringarna; uppgiftsorientering och resultatorientering (Elliot, 1999; Sit & Lindner, 2004; Ohlert & Zepp, 2016). Uppgiftsorientering karaktäriseras av att man fokuserar på prestation istället för resultat. Man jämför sin egen prestation med tidigare prestationer och värderar sin egen utveckling samt lärande. Uppgiftsorienterade individer tenderar även att vara mer hängivna, angelägna att anstränga sig mer, anta utmanande uppgifter och inte ge upp. (Duda, Chi, Newton, Walling & Catley, 1995; Veskovic & Milanovic, 2011; Sit &

Lindner, 2004). Vidare har studier visat att individer som är mer uppgiftsorienterade tenderar till att uppleva mer nöje inom sin idrott samt en högre upplevd nivå av kompetens (Smoll, Cumming och Smith, 2011).

Resultatorientering karaktäriseras av att man jämför sina prestationer med andras prestationer och det är viktigt att vara bättre än andra (Duda et al., 1995). Det finns även en önskan att klara av uppgifterna hos resultatorienterade individer, dock inte av samma anledning. Uppgiftsorienterade individer gör det för att bli bättre till skillnad från resultatorienterade individer som gör det endast för att visa att de är bättre än andra. Att endast jobba hårt räcker inte för att anse sig själv som kompetent, man måste vara minst lika bra som andra med mindre ansträngning eller bättre med samma mängd ansträngning

(Jagacinski & Strickland, 2000). Vidare tenderar resultatorienterade individer att undvika utmaningar om de upplever att deras kompetens inte räcker till (Bars, Gernigon & Ninot, 2009).

Tidigare forskning

En meta-analys av Crane och Temple (2015) belyser problematiken kring pressande föräldrar relaterat till de tre grundläggande psykologiska behoven (autonomi, kompetens och tillhörighet). Studien visar att bristen på autonomi är en av de mest förekommande orsakerna till att ungdomar väljer att sluta med sin idrott då de upplever idrottsmiljön som alltför kontrollerad. Följden av detta är att den inre motivationen hos idrottande ungdomar påverkas negativt då man idrottar för att behaga andra (Ullrich-French & Smith, 2006) och nivån av autonomi minskar. Dessa tre grundläggande psykologiska behoven är essentiella för optimal utveckling samt inre motivation (Deci & Ryan, 1991). Tidigare studier beskriver hur

idrottande ungdomar som upplever att deras föräldrar har högt förtroende för deras

kompetens, själva upplever sig ha hög kompetens och mer inre motivation (Babkes & Weiss, 1999; Sari, 2015). Babkes och Weiss (1999) belyser i sin studie vikten av den verbala

återkopplingen och att det är en faktor som kan höja eller sänka den upplevda kompetensen.

Vidare belyser Charbonneau och Camiré (2019) i sin studie att föräldrar även bör

uppmärksamma sitt kroppsspråk då det influerar ungdomars upplevda kompetens under och efter tävlingar. Ett positivt kroppsspråk i kombination med positiv återkoppling är två främjande faktorer för den upplevda kompetensen hos ungdomar (Charbonneu & Camiré, 2019). Föräldrars verbala återkoppling och kroppsspråk kan även stärka relationen mellan föräldrar och deras barn då föräldrars närvaro vid tävlingar är viktig för känslan av tillhörighet och stöd hos ungdomar (Charbonneu & Camiré, 2019). Strandbu, Stefansen, Smette och Sandvik (2019) fann i sin studie att ungdomar vill i stor utsträckning att föräldrar ska delta och vara närvarande i deras idrott, dock var det tydligt att föräldrarna inte ska lägga sig i det sociala livet mellan lagkamraterna.

Som tidigare nämnt har föräldrainvolvering en effekt på de tre grundläggande psykologiska behoven hos ungdomar. Gershgoren et al. (2011) har i en experimentell studie visat att föräldrainvolvering också kan ha en effekt på de två målorienteringarna (uppgifts- och resultatorientering) hos ungdomar. Resultatet från studien visade att endast en kommentar från föräldrar influerar ungdomsidrottares perception av målorienteringarna utifrån de

förväntningar som ställs på dem. Gershgoren et al. (2011) beskriver att ungdomsidrottare kan vara både resultatorienterad och uppgiftsorienterad men att individen tenderar att vara

antingen mer resultatorienterad eller mer uppgiftsorienterad. De två målorienteringarna fluktuerar beroende på de upplevda förväntningarna från omgivningen, dock är individer som är uppgiftsorienterade mindre mottagliga för resultatorienterade kommentarer då

uppgiftsorientering är mer stabilt över tid (Gershgoren et al., 2011). Däremot kan

resultatorienterade individer bli mer uppgiftsorienterade när föräldrarna använder sig av mer uppgiftsorienterade kommentarer (Gershgoren et al., 2011). Fördelarna med att vara

uppgiftsorienterad är att det främjar optimal prestation samt välmående inom idrott (Duda et al., 1995; Ohlert & Zepp, 2016). Resultatet i en studie av O’Rourke, Smith, Smoll och Cumming (2014) visar ytterligare fördelar med föräldrar som skapar ett uppgiftsorienterat klimat då barn och ungdomar visade högre nivåer av självkänsla, lägre nivåer av ångest och högre nivåer av självbestämmande motivation.

Sammanfattningsvis har tidigare studier visat att okunskap om de effekter föräldrar

har på idrottande ungdomar kan leda till problem (Wuerth, Lee & Alfermann, 2004; Hellstedt,

1987; Ullrich-French & Smith, 2006; Crane & Temple, 2015), ett föräldrabeteende som

upplevs pressande samt krävande är en riskfaktor för att barn och ungdomar ska sluta med sin

idrott (Bisso, 2019). Dock är det också ett faktum att föräldrar har en viktig roll i form av att

stötta och skapa en trivsam idrottsmiljö för ungdomar (Park & Kim, 2014; Gershgoren et al.,

2011; Knight et al., 2016). Genom att vara autonomistödjande, ha förtroende för ungdomarnas

idrottsliga kompetens samt ha en kommunikation om till vilken grad ungdomarna vill att

föräldrarna ska vara närvarande vid träning och/eller match kan man som förälder bidra till en

trivsam och främjande idrottsmiljö (Deci & Ryan, 1991; Charbonneu & Camiré, 2019; Ryan

& Deci, 2000). Uppgiftorienterade kommentarer från föräldrar har även visat sig vara positivt för att skapa en trivsam miljö för idrottande ungdomar medan resultatorienterade

kommentarer kan hämma ungdomarnas utveckling och välmående inom idrott (Gershgoren et al., 2011; Duda et al., 1995; Ohlert & Zepp, 2016).

Föreliggande studie är relevant ur ett vetenskapligt perspektiv då föräldrar är

involverade inom ungdomsidrotten och deras beteenden korrelerar med psykologiska faktorer som motivation, prestationsångest, målorientering och press (Sanchez-Miguel, Leo, Sanchez- Oliva, Amado, & Garcia-Calvo, 2013; Rodis, 2013; Gershgoren et al., 2011). Föräldrar har ett starkt inflytande på ifall deras barn kommer börja samt fortsätta med idrott (Knight & Holt, 2014) vilket är intressant att studera för att kunna se hur deras beteenden korrelerar med psykologiska faktorer som kan bidra med kunskap till att skapa en mer utvecklande och glädjefylld miljö inom ungdomsidrotten. Författarna i föreliggande studie har inte funnit någon tidigare forskning som undersökt sambandet mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering med föräldrainvolvering som moderator. Vidare har de studier som tidigare genomförts rekryterat deltagare som är aktiva på elitnivå, var under 15 år eller var över 18 år. Därmed finns det en kunskapslucka gällande hur fotbollsspelare i åldrarna 15- 18 år upplever föräldrainvolvering, de tre grundläggande psykologiska behoven och

målorientering. Strandbu et al. (2019) menar även att framtida forskning behöver fördjupa förståelsen för hur idrottande ungdomar själva upplever sina föräldrars involvering. För att expandera den befintliga forskningen ämnar författarna i föreliggande studie att genomföra en modereringsstudie för att undersöka om föräldrainvolvering reducerar eller ökar sambandet mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering.

Syfte

Syftet med studien är att (a) undersöka ifall det finns ett samband mellan de tre grundläggande psykologiska behoven, föräldrainvolvering samt målorientering och (b) undersöka om

föräldrainvolvering modererar unga fotbollsspelares tre grundläggande psykologiska behov (autonomi, kompetens och tillhörighet) i relation till målorientering.

H1: Det finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan behovstillfredsställelse, föräldraberöm och uppgiftsorientering.

H2: Det finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan behovsfrustration och resultatorientering vilket reduceras av föräldraberöm men ökar av föräldrapress.

H3: Det finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan behovstillfredsställelse och

uppgiftsorientering vilket reduceras av föräldrapress men ökar av föräldraberöm.

Figur 1. Föräldrainvolvering modererar de tre grundläggande psykologiska behoven i relation till målorientering

Metod Deltagare och Urval

Deltagarna i denna studie var fotbollsspelande ungdomar från fyra olika lag i Halmstad, tre utav dessa var breddlag och ett var elitlag. Ett icke slumpmässigt

tillgänglighetsurval genomfördes för att ta kontakt med fotbollsklubbarna. Antalet deltagare i studien var 80 fotbollsspelare. Fördelat på 70 pojkar och 10 flickor, mellan åldrarna 15-18 år (M=15.29 och SD=.69). Det förekom ett externt bortfall av deltagare på 17% från mättillfälle ett och mättillfälle två.

Instrument

Datainsamlingen skedde genom tre olika frågeformulär som mätte variablerna föräldrapress och föräldraberöm, behovsfrustration och behovstillfredsställelse samt resultatorientering och uppgiftsorientering. Dessa kompletterades med informationsbrev och samtyckesbrev (bilaga 1 och bilaga 2). Totalt bestod enkäten av 71 påståenden exklusive två bakgrundsfrågor om ålder samt kön.

The need satisfaction and frustration scale (NSFS) (Longo, Gunz, Curtis & Farsides, 2015).

Författarna använde en svensk version (Aurell et al., 2015). Detta frågeformulär kan användas för att mäta behovsfrustration och behovstillfredsställelse utifrån

självbestämmandeteorin. Frågeformuläret innehåller 18 påståenden där 9 av frågorna mäter behovsfrustration (ex. ”Jag har känt mig tvingad att följa andras anvisningar om vad jag ska göra”; a = .80) och 9 frågor mäter behovstillfredsställelse (ex. ”Jag har känt mig helt fri att

fatta

mina egna beslut”; a = .81

Frågeformuläret innefattade en femgradig likertskala där 1 = mycket ofta och 5 = mycket sällan.

The task and ego orientation in sport questionnaire (TEOSQ) (Duda & Nichols, 1992).

En svensk version användes (Gestranius, 2006), frågeformuläret består av totalt 13 påståenden där en subskala var uppgiftsorientering med totalt sju påståenden (ex. ”Något jag lär mig får mig att vilja träna mer”; a = .76) och den andra subskalan var resultatorientering med totalt sex påståenden (ex. ”jag är bäst”; a = .82). Varje påstående utgick från meningen

”Jag känner mig mest framgångsrik i min huvudidrott när…”. Frågeformuläret använder sig

av en femgradig likertskala där 1 är “Tar helt avstånd” och 5 är ”Instämmer helt och hållet”.

Den svenska versionen har använts i flertalet studier och visat god reliabilitet (Franck, Stambulova & Ivarsson, 2016; Ingrell, Johnson & Ivarsson, 2019).

Parental involvement in sport questionnaire (PISQ) (Lee & MacLean, 1997).

Instrumentet består av fyra subskalor, instruktivt beteende, förståelse och beröm, press samt aktivt engagemang. Instruktivt beteende och aktivt engagemang uteslöts från analysen och därmed har inte reliabiliteten för dessa två subskalor analyserats.

Frågeformuläret är uppdelat i två delar där det ena mäter moderns upplevda beteende och den andra delen mäter faderns upplevda beteende. I föreliggande studie skapades två totalvariabler som mäter föräldrapress samt beröm och förståelse där mamma och pappa inkluderades. Ett exempel på ett påstående om föräldrapress var ”Pushar din far/mor på dig att träna hårdare”; a

= .81. Ett påstående angående beröm och förståelse var ”Efter en tävling/match berömmer din far/mor dig för att du har kämpat väl?”; a = .85. Påståendena besvaras utifrån en femgradig likertskala från 1-5, 1 betyder “Aldrig” och 5 var lika med “alltid”. En svensk version av detta frågeformulär har använts av Larsson (2003).

Design och procedur

Studien som genomfördes var en panelstudie, vilket innebär att man mäter olika variabler vid två eller flera tillfällen med samma deltagare (Howitt & Cramer, 2017). För att bli inkluderad i studien var kraven att man spelade fotboll i en förening samt att man var mellan 15-18 år gammal. För att få en överblick över hur lång tid enkäten skulle ta att

genomföra samt om det var några otydligheter kring påståenden eller struktur genomfördes en pilotstudie. Pilotstudien genomfördes av tre fotbollsspelare i åldern 19-20 år och de upplevde inga otydligheter vilket innebar att inga justeringar i frågeformuläret var nödvändiga. Utifrån ett icke-slumpmässigt tillgänglighetsurval kontaktades tränarna via telefon, antingen samtal eller sms. Informationen som gavs vid kontakttagandet innefattade syftet med studien, tillvägagångssätt, hur lång tid enkäten skulle ta att genomföra, att mätningen behövde göras två gånger med en veckas mellanrum samt att inga namn på spelare, klubbar eller föräldrar kommer nämnas i studien. De som ville delta i studien besöktes och på plats gavs en presentation av författarna samt en förklaring av studien innan utdelning av enkäten, detta skedde för att inkludera de forskningsetiska principerna, vilket innefattar konfidentialitet och informerat samtycke (Vetenskapsrådet 2002). Vidare instruerades deltagarna att skriva ned en kod istället för namn, denna kod innefattade fyra siffror. Detta möjliggjorde att författarna kunde para ihop rätt enkäter från mättillfälle ett och mättillfälle två. Därefter delades enkäten i samband med informations- och samtyckesbrev ut till spelarna antingen innan eller efter träningen beroende på tränarens preferens. Enkäten tog ca 10-15 minuter att genomföra. Vid inlämningen av enkäterna var författarna noga med att tacka deltagarna för sitt medverkande.

Dataanalys

Den data som samlades in hanterades och analyserades i Statistical Package of Social

Scienes 25.0 (SPSS). Deskriptiv statistik beräknades och sedan gjordes en korrelationsanalys

mellan de sex variablerna för att besvara första syftet. Signifikansnivån som valdes var p<.05.

Åtta modereringsanalyser gjordes för att besvara det andra syftet. Modereringsanalyserna genomfördes i tilläggsprogrammet Process (Hayes, 2017). Fairchild och MacKinnon (2009) beskriver att en moderatorvariabel (Z) har en effekt på styrkan/riktningen i sambandet mellan oberoende variabel (X) och beroendevariabel (Y). En modererande analys genomfördes för att se ifall moderatorvariabeln (föräldraberöm/föräldrapress) påverkar styrkan i sambandet

mellan oberoende variabel (behovstillfredsställelse/behovsfrustration) och beroende variabel (uppgiftsorientering/resultatorientering). Vid modereringsanalyserna sattes signifikansnivån till p<.05. Ett fåtal studier har skapat en totalvariabel av de tre grundläggande psykologiska behoven till behovsfrustration och behovstillfredsställelse (Hagger, Chatzisarantis & Harris, 2006; Josefsson, Lindwall & Ivarsson, 2015) vilket även genomfördes i föreliggande studie för att minska antalet analyser.

Resultat

Nedan presenteras resultat från föreliggande studie. I tabell 1 redovisas beskrivande statistik som innefattar variablerna behovstillfredsställelse, behovsfrustration, föräldrapress,

föräldraberöm, uppgiftsorientering samt resultatorientering.

Tabell 1. Beskrivande statistik

N M Sd Cronbach’s Skala Min. Max.

Alpha

BT 68 4.31 .52 .81 1–5 2.78 5.00

BF 68 1.93 .65 .80 1–5 1.00 4.00

FP 68 2.42 .81 .81 1–5 1.13 4.75

FB 69 3.56 .68 .85 1–5 1.50 4.64

UO 68 4.44 .51 .76 1–5 2.43 5.00

RO 68 2.52 1.12 .82 1–5 1.00 5.00

Förkortningar: BT = Behovstillfredsställelse, BF = Behovsfrustration, FP = Föräldrapress, FB

= Föräldraberöm, UO = Uppgiftsorientering, RO = Resultatorientering.

I tabell 2 redovisas korrelationerna mellan de olika variablerna. Resultatet visade ett negativt statistiskt signifikant samband mellan behovstillfredsställelse och behovsfrustration samt ett positivt statistiskt signifikant samband mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering.

Vidare visade ett negativt statistiskt signifikant samband mellan behovsfrustration och

uppgiftsorientering. Det visades även ett positivt statistiskt signifikant samband mellan

föräldraberöm och uppgiftsorientering. För mer detaljerad information se tabell 2.

Tabell 2. Korrelationsmatris

BT BF FP FB UO RO

BT 1

BF -.71** 1

FP -.16 .18 1

FB .13 -.07 .11 1

UO .32** -.41** -.12 .28* 1

RO .08 .07 .16 -.03 -.18 1

BT = Behovstillfredsställelse, BF = Behovsfrustration, FP = Föräldrapress, FB =

Föräldraberöm, UO = Uppgiftsorientering, RO = Resultatorientering. * P < .05. ** P <.01.

Åtta stycken modereringsanalyser gjordes och i den första modereringsanalysen visades att de två variablerna föräldraberöm och behovstillfredsställelse kunde förklara 16% av variansen i uppgiftsorientering (R

=.16, F(3, 63)= 4.07, p = .01). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering. Föräldraberöm var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering. För mer detaljerad information se tabell 3.

Tabell 3. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är uppgiftsorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FB -.20 .69 -.29 .78 -1.58 1.18

BT -.01 .55 -.01 .99 -1.11 1.10

IE .09 .16 .54 .59 -.23 .40

FB = Föräldraberöm, BT = Behovstillfredsställelse, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall.

I tabell 4 visas den andra modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna

föräldraberöm och behovsfrustration kunde förklara 23% av variansen i uppgiftsorientering

(R

=.23, F(3, 63)= 6.38, p = .00). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan

behovsfrustration och uppgiftsorientering. Föräldraberöm var ingen statistiskt signifikant

moderator för effekten mellan behovsfrustration och uppgiftsorientering. För mer detaljerad

information se tabell 4.

Tabell 4

Modereringsanalys. Beroendevariabeln är uppgiftsorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FB .28 .24 1.17 .25 -.20 .77

BF -.12 .45 -.27 .79 -1.01 .78

IE -.06 .13 -.44 .66 -.31 .20

FB = Föräldraberöm, BF = Behovsfrustration, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall.

I tabell 5 visas den tredje modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldrapress och behovstillfredsställelse kunde förklara 18% av variansen i

uppgiftsorientering (R

=.18, F(3, 62)= 4.49, p = .01). Resultatet visade en statistiskt

signifikant effekt mellan behovstillfredsställelse och uppgiftorientering. Föräldrapress var en statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovstillfredsställelse och

uppgiftsorientering. För mer detaljerad information se tabell 5

Tabell 5. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är uppgiftsorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FP 1.40 .65 2.16 .04 .10 2.69

BT 1.15 .38 2.99 .00 .38 1.92

IE -.33 .15 -2.23 .03 -.62 -.03

FP = Föräldrapress, BT = Behovstillfredsställelse, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall

I tabell 6 visas den fjärde modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldrapress och behovsfrustration kunde förklara 17% av variansen i uppgiftsorientering (R

=.17, F(3, 62)= 4.38, p = .01). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovsfrustration och uppgiftsorientering. Föräldrapress var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovsfrustration och uppgiftsorientering. För mer detaljerad information se tabell 6.

Tabell 6. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är uppgiftsorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FP -.14 .23 -.61 .54 -.60 .32

BF -.47 .31 -1.52 .13 -1.10 .15

IE .06 .12 .52 .60 -.18 .31

FP = Föräldrapress, BF = Behovsfrustration, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI

= Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett konfidensintervall.

I tabell 7 visas den femte modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldrapress och behovstillfredsställelse kunde förklara 3% av variansen i resultatorientering (R

=.03, F(3, 62)= .55, p = .65). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovstillfredsställelse och resultatorientering. Föräldrapress var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovstillfredsställelse och resultatorientering. För mer detaljerad information se tabell 7.

Tabell 7. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är resultatorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FP .09 1.52 .06 .95 -2.95 3.14

BT .10 .90 .11 .91 -1.71 1.91

IE .03 .35 .08 .94 -.67 .72

FP = Föräldrapress, BT = Behovstillfredsställelse, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall.

I tabell 8 visas den sjätte modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldraberöm och behovstillfredsställelse kunde förklara 3% av variansen i

resultatorientering (R

=.03, F(3, 63)= .68, p = .57). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovstillfredsställelse och resultatorientering. Föräldraberöm var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovstillfredsställelse och resultatorientering. För mer detaljerad information se tabell 8.

FP = Föräldrapress, BT = Behovstillfredsställelse, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall.

I tabell 9 visas den sjunde modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldrapress och behovsfrustration kunde förklara 3% av variansen i resultatorientering (R

=.03, F(3, 62)= .64, p = .59). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovsfrustration och resultatorientering. Föräldrapress var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovsfrustration och resultatorientering. För mer detaljerad information se tabell 9.

Tabell 8. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är resultatorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FB -2.05 1.61 -1.27 .21 -5.27 1.17

BT -1.42 1.29 -1.10 .28 -4.00 1.16

IE .47 .37 1.26 .21 -.27 1.21

Tabell 9. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är resultatorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FP .54 .54 .99 .32 -.54 1.62

BF .57 .73 .78 .44 -.89 2.03

IE -.20 .28 -.69 .49 -.77 .37

FP = Föräldrapress, BF = Behovsfrustration, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI

= Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett konfidensintervall.

I tabell 10 visas den åttonde modereringsanalysen och resultatet visade att de två variablerna föräldraberöm och behovsfrustration kunde förklara 2% av variansen i resultatorientering (R

=.02, F(3, 63)= .32, p = .81). Resultatet visade ingen statistiskt signifikant effekt mellan behovsfrustration och resultatorientering. Föräldraberöm var ingen statistiskt signifikant moderator för effekten mellan behovsfrustration och resultatorientering. För mer detaljerad information se tabell 10.

Tabell 10. Modereringsanalys. Beroendevariabeln är resultatorientering.

Koefficient SE t p LLCI ULCI

FB .46 .60 .77 .45 -.73 1.65

BF 1.01 1.10 .92 .36 -1.19 3.21

IE -.26 .32 -.83 .41 -.89 .37

FB = Föräldraberöm, BF = Behovsfrustration, IE = Interaktionseffekt, SE = Standardfel, LLCI = Nedre gränsen för ett konfidensintervall, ULCI = Övre gränsen för ett

konfidensintervall.

Diskussion

Syftet med studien var att (a) undersöka ifall det finns ett samband mellan de tre

grundläggande psykologiska behoven, föräldrainvolvering samt målorientering, och (b) undersöka om föräldrainvolvering modererar sambandet mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering hos ungdomsfotbollsspelare. Resultatet från föreliggande studie bekräftade delvis hypotes ett då det visades ett positivt samband mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering, vilket innebär ju högre nivåer av

behovstillfredsställelse desto högre nivåer av uppgiftsorientering. Dock visades inget samband mellan behovstillfredsställelse och föräldraberöm. Vidare visade resultatet ett

positivt samband mellan föräldraberöm och uppgiftsorientering, vilket innebär ju högre nivåer av föräldraberöm desto högre nivåer av uppgiftsorientering. Resultatet stödjer inte hypotes två då inga signifikanta modererande effekter kunde bekräfta hypotesen. Vidare bekräftades delvis hypotes tre då föräldrapress reducerade sambandet mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering, vilket innebär att ju högre grad av föräldrapress desto svagare blir sambandet mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering. Dock var inte

föräldraberöm en signifikant moderator för sambandet mellan behovstillfredsställelse och

uppgiftsorientering.

Det positiva sambandet mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering stöds av tidigare forskning. Sari (2015) fann i sin studie att det var ett signifikant samband mellan uppgiftsorientering och de tre grundläggande psykologiska behoven, detta fann även Ahmadi, Namazizadeh och Mokhtari (2012) i sin studie vilket innebär att när de tre grundläggande psykologiska behoven är uppfyllda tenderar man att vara mer uppgiftsorienterad. För att minska antalet analyser skapade författarna i föreliggande studie två totalvariabler för de tre grundläggande psykologiska behoven, dessa två totalvariabler är behovstillfredsställelse och behovsfrustration, vilket även har gjorts i ett fåtal andra studier (Hagger, Chatzisarantis &

Harris, 2006; Josefsson, Lindwall & Ivarsson, 2015). Därmed går det inte att veta vilken/vilka av de tre grundläggande psykologiska behoven som korrelerar med uppgiftsorientering eller i vilken utsträckning, till skillnad från Sari (2015) som undersökte autonomi, kompetens och tillhörighet som enskilda variabler kopplat till uppgiftsorientering.

Resultatet från studien av Gershgoren et al. (2011) visade att en enstaka kommentar från föräldrar kan påverka ungdomarnas målorientering. Det skulle kunna kopplas till resultatet från föreliggande studie som visade ett positivt signifikant samband mellan föräldraberöm och uppgiftsorientering. Därmed kan beröm från föräldrar leda till att ungdomarna känner mer glädje och kompetens inom deras idrott, vilket är två bidragande faktorer för att höja uppgiftsorientering (Smoll et al., 2011).

Behovstillfredsställelse och föräldraberöm visade ingen signifikant korrelation vilket delvis kan förklaras av en studie av Wagnsson (2019), författaren problematiserar

föräldraberöm då det kan minska graden av behovstillfredsställelse hos ungdomar om det framkommer på fel sätt, vid fel tillfälle eller inte upplevs vara ärlig. Wagnsson (2019) menar även att låg behovstillfredsställelse kan grunda sig i att individen aldrig får beröm. Däremot menar Wagnsson (2019) att beröm och uppmuntran som ges när ungdomarna själva anser sig ha ansträngt sig och gjort sitt bästa främjar deras behovstillfredsställelse och ökar

självbestämmande motivation. Vidare beskriver Wagnsson (2019) att beröm och återkoppling bör anpassas efter varje individs behov eftersom det som upplevs konstruktivt och givande för en individ kan för en annan upplevas pressande. Inom lagidrott kan beröm anses ännu svårare att framföra på ett främjande sätt då man i ett lag kan vara 25 unika individer som behöver bemötas på olika sätt. Anledningen till att behovstillfredsställelse och föräldraberöm inte visade något signifikant samband kan bero på att frågeformuläret som användes i föreliggande studie mätte hur mycket beröm ungdomarna får av sina föräldrar men inte hur det upplevs, vilket är problematiskt då beröm både kan upplevas positivt och negativt (Wagnsson, 2019).

För att tydliggöra resultatet från modereringsanalyserna kan man se att både värdet

samt riktningen på koefficienten för relationen mellan oberoende variabel och beroende

variabel förändras beroende på vilken moderatorvariabel som används. I tabell 3 är värdet på

koefficienten för relationen mellan behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering -.01 när

föräldraberöm är moderatorvariabeln, i tabell 5 är dock värdet på koefficienten 1.15 när

föräldrapress är moderatorvariabeln. I tabell 7 och tabell 8 kan man också se att värdet på

koefficienten för relationen mellan behovstillfredsställelse och resultatorientering förändras när föräldraberöm är moderatorvariabeln (-1.42) och när föräldrapress är moderatorvariabeln (.10). Nedan diskuteras resultatet utifrån de två moderatorvariablerna som använts i

föreliggande studie.

Föräldrapress

Utifrån de modereringsanalyser som genomfördes visades en signifikant modererande effekt där föräldrapress reducerade sambandet mellan behovstillfredsställelse och

uppgiftsorientering. Detta stöds av Amado et al. (2015) som fann i sin studie att föräldrapress negativt predicerar behovstillfredsställelse och visar en negativ indirekt effekt på inre

motivation. Resultatet från föreliggande studie samt Amado et al. (2015) indikerar att föräldrapress kan anses hämmande då det korrelerar med lägre nivåer av

behovstillfredsställelse. Behovstillfredsställelse är optimalt för en individs välmående, personliga utveckling och inre motivation (Deci & Ryan, 2000).

Författarna i föreliggande studie har till skillnad från Amado et al. (2015) undersökt uppgiftsorientering som är en bidragande faktor till att uppleva mer glädje samt högre grad av kompetens inom idrott (Smoll, Cumming & Smith, 2011). Vidare är det fördelaktigt att vara uppgiftsorienterad då dessa individer tenderar att vara mer hängivna, anta utmaningar och är mer ihärdiga (Duda et al., 1995; Veskovic & Milanovic, 2011; Sit & Lindner, 2004). Vidare kan det spekuleras att föräldrapress minskar sannolikheten för ungdomarna att känna sig behovstillfredsställda samt vara uppgiftsorienterade, vilket kan försämra ungdomarnas välmående och utveckling inom idrotten. I sin tur kan det leda till att de slutar med sin idrott då behovstillfredsställelse är viktigt för att bevara intresset för en aktivitet (Deci & Ryan, 2000). Detta belyser Bisso (2019) som ett problem då ett av fem barn väljer att sluta med sin idrott på grund av press från föräldrar och andra vuxna. Vidare menar Bartholomew et al.

(2011) att om betydelsefulla människor (ex. föräldrar, tränare eller vänner) motarbetar de tre grundläggande psykologiska behoven så kommer individen uppleva en frustration, denna frustration kan leda till att problemet förvärras då individen börjar agera på ett sätt som har negativa konsekvenser (Ryan & Deci, 2002). Denna behovsfrustration kan resoneras medföra att barn och ungdomar får negativa erfarenheter från idrott, en konsekvens av detta kan tänkas bli ett mindre aktivt liv i framtiden.

Ytterligare tre modereringsanalyser med föräldrapress som moderator genomfördes

där ingen av dessa visade en signifikant modereringseffekt. En orsak till detta kan vara att de

tre grundläggande psykologiska behoven är sammansatta till en totalvariabel vilket begränsar

möjligheten att se om det finns en korrelation med ett av de tre grundläggande psykologiska

behoven, exempelvis autonomi. En annan orsak till att ingen modereringseffekt var funnen

kan bero på att det är fler faktorer än föräldrapress som påverkar ungdomsfotbollsspelares

upplevda behovstillfredsställelse och behovsfrustration eller resultatorientering. En faktor som

kan öka en individs behovsfrustration kan till exempel vara känslan av att vara utstött från

sina lagkamrater (Bartholomew et al., 2011). Att vara utstött från sina lagkamrater kan

resoneras vara mer påtagligt jämfört med föräldrapress kopplat till behovsfrustration då ens

lagkamrater är mer närvarande under träningarna, matcherna och även i omklädningsrummet jämfört med föräldrarna. Därmed kan det tänkas att upplevelsen av att bli utesluten från gruppen förekommer mer frekvent än upplevelsen av att känna press från sina föräldrar.

Föräldraberöm

Samtliga modereringsanalyser med föräldraberöm som moderator var icke- signifikanta. Att modereringsanalyserna var icke-signifikanta kan delvis bero på att de tre grundläggande psykologiska behoven mättes som en totalvariabel. I och med detta kan studien inte visa om föräldraberöm är en signifikant moderator för de tre grundläggande psykologiska behoven som enskilda variabler i relation till resultatorientering eller

uppgiftsorientering. Som tidigare nämnt menar Wagnsson (2019) att beröm har främjande effekter om det uppfattas på rätt sätt av mottagaren samt om det ges vid rätt tillfälle, dock kan beröm ha negativa konsekvenser om mottagaren inte anser att den är ärlig eller befogad.

Därav kan det icke-signifikanta resultatet förklaras av att högre grad av beröm inte

nödvändigtvis innebär högre nivåer av behovstillfredsställelse. I kontrast till resultatet från föreliggande studie fann O’Rourke et al. (2014) att stöttande föräldrar som bidrar med en uppgiftsorienterad miljö tenderar att ha en positiv effekt på ungdomsidrottare och deras autonomi. Utifrån studien av O’Rourke et al. (2014) kopplat till föreliggande studies resultat kan det vara autonomi som främst korrelerar med stöttande föräldrabeteende samt vilken målorientering som ungdomarna har. Alltså kan den icke-signifikanta modereringsanalysen bero på att föreliggande studie inte undersökte autonomi som en enskild variabel utan även kombinerade autonomi med kompetens och tillhörighet.

Att ingen signifikant modererande effekt visades i föreliggande studie är intressant då tidigare studier har funnit samband mellan föräldraberöm och de tre grundläggande

psykologiska behoven (Babkes & Weiss, 1999; Charbonneau & Camiré, 2019) samt funnit samband mellan föräldrars återkoppling och målorientering (Gershgoren et al., 2011). Det har även visats samband mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering (Sari, 2015; Ahmadi, Namazizadeh och Mokhtari (2012). Vidare menar Gershgoren et al.

(2011) att en individs målorientering är relativt stabil över tid, dock fann författarna i sin studie att föräldrar kan påverka ungdomars målorientering kopplat till straffsituationer i fotboll. Författarna i föreliggande studie har undersökt ungdomar inom en mer generell fotbollkontext och inte utifrån en specifik fotbollssituation. Vilket kan vara en anledning till att ingen signifikant modererande effekt visades då föräldrars kommentarer kan resoneras ha störst effekt vid specifika situationer.

Metoddiskussion

En panelstudie genomfördes vilket innebär att mätningar görs vid två tillfällen med samma grupp (Howitt & Cramer, 2016). Panelstudier är en mer avancerad design än

tvärsnittsstudier och ger ett starkare förtroende för orsak-verkan samband, dock inte i lika hög

utsträckning som experiment (Howitt & Cramer, 2016). I föreliggande studie genomfördes två

mättillfällen med en veckas mellanrum. Optimalt hade varit att ha ett lite bredare tidsspann

mellan de två mätningarna då en vecka kan resoneras vara en för kort tid för att styrka att

variablerna är stabila över tid. Mätningar genomfördes i form av frågeformulär vilket kan vara begränsande då deltagarnas svar inte kan bekräftas vara ärliga. Vidare problematik med självrapportering är att det är svårt att avgöra om det är bakomliggande faktorer som påverkar svaren (Duckworth & Yeager, 2015). Ett exempel på en bakomliggande faktor som kan påverka självrapportering är social-önskvärdhet, vilket innebär att man som deltagare försöker svara på ett sätt som får en själv att framstå bra (Duckworth & Yeager, 2015). Inom fotboll kan en person till exempel svara på frågor och få det att framstå som att individen är en stöttande lagspelare men i verkligheten är egoistisk.

En begränsning med enkätutdelningen var att två av lagen fick svara på

frågeformuläret innan träningen och de andra två lagen fick svara på frågeformuläret efter träningen. De som fick svara på frågeformuläret efter träningen kan ha påverkats av hur bra eller dåligt träningen gick, att de var uppe i puls eller var stressade för att de ville åka hem. En av grupperna ville svara på frågorna utomhus direkt efter träningen, problematiken med detta var kylan och att flera av deltagarna med stor sannolikhet ville svara på frågorna snabbt på grund av att de frös. Det hade varit fördelaktigt att dela ut enkäterna innan träningen hos alla fyra lagen för att minska sannolikheten att deltagarna blir påverkade av tidigare nämnda faktorer.

I föreliggande studie uteslöts två av fyra subskalor från frågeformuläret PISQ i analysen. De som uteslöts var instruktivt beteende och aktivt engagemang, instruktivt beteende kan ses som både positivt och negativt hos en individ beroende på hur mottaglig personen är för kritik eller hur kritiken framförs. Aktivt engagemang uteslöts på grund av att Wuerth et al. (2004) beskriver hur skalan anses bristfällig då den visade låg intern konsistens samt svag reliabilitet. Föräldraberöm och föräldrapress var mest intressant att undersöka då föräldraberöm kan ses som en mer positiv aspekt av föräldrainvolvering medan föräldrapress kan ses som en mer negativ aspekt av föräldrainvolvering. Detta bidrar med två tydliga dimensioner av föräldrainvolvering, en positiv riktning samt en negativ riktning.

Vidare undersöktes inte de tre grundläggande psykologiska behoven som tre enskilda variabler utan slogs ihop till två totalvariabler där den ena mätte behovsfrustration och den andra mätte behovstillfredsställelse. Problematiken med detta är att analysen inte visar vilka av de tre psykologiska behoven som korrelerar starkast med målorientering. Ryan och Deci (2002) menar att alla tre grundläggande psykologiska behoven (autonomi, kompetens och tillhörighet) behöver vara tillfredsställda för att öka inre motivation. I och med detta menar Hagger et al. (2006) att det är möjligt att lägga ihop de tre psykologiska behoven till en totalvariabel.

Implikationer

Utifrån resultatet där behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering reducerades av moderatorn föräldrapress kan det vara fördelaktigt för föreningar med ungdomslag samt förbund att utbilda föräldrar. Exempelvis kan de utbildas för att förstå hur välmående och motivation kan påverkas av pressande attityder och beteenden som föräldrar kan uppvisa.

Detta eftersom behovstillfredsställelse och uppgiftsorientering är två viktiga faktorer som

bidrar till inre motivation och mer glädje inom idrott (Deci & Ryan, 2000; Smoll, Cumming

& Smith, 2011). Detta är viktigt för att barn och ungdomar inte ska välja att sluta med idrott för att de upplever att deras föräldrar är för pressande eller för att de mår dåligt (Bisso, 2019).

Framtida forskning

Det krävs mer forskning om hur föräldrainvolvering kan moderera sambandet mellan olika psykologiska fenomen, exempelvis självförtroende, motivation och välmående, hos ungdomsidrottare. För att utveckla föreliggande studie bör de tre grundläggande psykologiska behoven, autonomi, kompetens och tillhörighet, studeras som enskilda variabler för att man ska få en djupare förståelse för vilken/vilka variabler som har en faktisk effekt. Vidare bör fler föräldrabeteenden studeras och även som modererande variabler, i föreliggande studie

studerades föräldraberöm och föräldrapress, andra föräldrabeteenden skulle till exempel kunna vara instruktivt beteende, aktivt engagemang och föräldrastöd. Framtida forskning bör även jämföra om det finns någon skillnad för hur elitungdomsidrottare och

breddlagsungdomsspelare upplever föräldrainvolvering samt om det är någon skillnad mellan kön. Att undersöka könsskillnader är aktuellt då det är många frågor kring hur flickor

upplever sig bli bemötta inom idrotten i jämförelse med pojkarna. Det skulle även vara intressant att genomföra föreliggande studie vid tre mättillfällen, till exempel en månad innan säsongen startar, under säsongen och en månad efter säsongen. Genom att göra dessa tre mätningar kan man se ifall ungdomarna upplever föräldrarnas involvering annorlunda vid olika tidpunkter av säsongen samt hur ungdomarna själva värderar sitt beteende över tid.

Konklusion

Föreliggande studie ämnade att undersöka om det fanns ett samband mellan de tre grundläggande psykologiska behoven, målorientering och föräldrainvolvering inom

ungdomsfotboll. Vidare undersöktes föräldrainvolvering som moderator för sambandet mellan de tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering. Föräldraberöm har i tidigare studier visat positiva korrelationer med ungdomarnas upplevda kompetens och deras

välmående idrott. Föreliggande studie fann ett positivt samband mellan föräldraberöm och

behovstillfredsställelse, dock var inte föräldraberöm en signifikant moderator för sambandet

mellan det tre grundläggande psykologiska behoven och målorientering. Vidare har tidigare

studier visat att föräldrapress har negativa effekter på ungdomsidrottare då det kan minska

deras behovstillfredsställelse och skapa en mer resultatorienterad miljö. Resultatet från

föreliggande studie fann att föräldrapress reducerar sambandet mellan behovstillfredsställelse

och uppgiftsorientering. Därmed konkluderar författarna att föräldrar bör undvika pressande

beteenden för att skapa en mer trivsam idrottsmiljö för ungdomar och på så sätt främja deras

behovstillfredsställelse och skapa ett mer uppgiftsorienterat klimat.

Referenser

Ahmadi, M., Namazizadeh, M., Mokhtari, P. (2012). Perceived motivational climate, basic psychological needs and self determined motivation in youth male athletes. World Applied Sciences Journal, 16(9), 1189-1195.

Amado, D., Oliva, D., Ponce, I., Gonzalez, J., & Miguel, P.A. (2015). Incidence of parental support and pressure on their children’s motivational processes towards sport practice regarding gender.

Plos One, 10(6). 10.1371/journal.pone.0128015

Augustsson, C., & Patriksson, G. (2007). Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott. Svensk Idrotssforskning.

Aurell, J., Wilsson, L., Bergström, A., Ohlsson, J., Martinsson, J., & Gustavsson, P. (2015).

Utprövning av den svenska version av the need satisfaction and frustrations scale.

SOM-institutet.

https://som.gu.se/digitalAssets/1548/1548415_utpr--vning-av-nsfs-2015.29.pdf Babkes, L. M., & Weiss, R. M. (1999). Parental influence on children’s cognitive and affective responses to competitive soccer participation. Pediatric exercise science, 11(1), 44-62. 10.1123/pes.11.1.44

Bartholomew, K.J., Ntoumanis, N., Ryan, R.M., & Ntoumani, C. (2011). Psychological need thwarting in the sport context: assessing the darker side of athletic experience. Journal of Sport and Exercise Psychology, 33(1), 75-102. https://doi.org/10.1123/jsep.33.1.75 Bisso, A. (2019). Barnens idrott. Stockholmshandbollförbund.

http://www.svenskhandboll.se/StockholmsHandbollforbund/Nyheter/BarnensIdrott/

Charbonneau, E.F., & Camiré, M. (2019). Parental involvement in sport and the satisfaction of basic psychological needs: Perspectives from parent–child dyads. International Journal of Sport and Exercise Psychology.

10.1080/1612197X.2019.1570533

Crane, J., & Temple, V. (2015). A systematic review of dropout from organized sport among children and youth. European Physical Education Review, 21(1), 114-131.

10.1177/1356336X14555294

Deci, L. E., & Ryan, M. R. (1991). A motivational approach to self: Integration in personality.

I R. A. Dienstbier (Red.), Perspectives on motivation (s. 237-288).

Lincoln: University of Nebraska Press.

Deci, L. E., & Ryan, M. R. (2000). The what and why of goal pursuits: Human needs and the self-determination of behavior. Psychological inquiry, 11(4), 227-268.

10.1207/S15327965PLI1104_01

Duckworth, L. A., & Yeager, S. D. (2015). Measurement matters: Assessing personal qualities other than cognitive ability for educational purposes. Educational researcher, 44(4), 237-251. 10.3102/0013189X15584327

Duda, J.L., Newton, M., Chi, L-K., & Fry, M. (1995). Task and Ego Orientation and Intrinsic Motivation in Sport. International journal of sport psychology, 26 (1). 40-63.

Duda, J.L., & Nicholls, J.G. (1992). Dimensions of achievement motivation in schoolwork and sport. Journal of Educational Psychology, 84(3), 290-299.

Elliot, A.J. (1999). Approach and Avoidance motivation and achievement goals. Educational Psychologist, 34 (3). 169-189. DOI: 10.1207/s15326985ep3403_3

Fairchild, J. A., & Mackinnon, P. D. (2009). A general model for testing mediation and moderation effect. Prev sci, 10(2), 87-99. 10.1007/s11121-008-0109-6

Franck, A., Stambulova, B. N., & Ivarsson, A. (2016). Swedish athletes adjustment patterns in the junior-to-senior transition. International journal of sport and exercise psychology, 16(4), 398-414. https://doi.org/10.1080/1612197X.2016.1256339

French, S., & Smith, L. A. (2006). Perceptions of relationships with parents and peers in youth sport: Independent and combined prediction of motivational outcomes. Psychology of sport and exercise, 7(2), 193-214. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2005.08.006 Gershgoren, L., Tenenbaum, G., Gershgoren, A., & Eklund, C. R. (2011). The effect of parental feedback on young athletes’ perceived motivational climate, goal involvement, goal orientation, and performance. Psychology of Sport and Exercise, 12(5), 481-489.

https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2011.05.003

Gestranius, J. (2006). Factors influencing athletes’ tendencies towards healthy vs unhealthy sport participation. Kandidatuppsats. Halmstad University (School of social and health sciences: sport psychology).

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237683/FULLTEXT01.pdf

Gould, D., Lauer, L., Rolo, C., Jannes, C., & Pennisi, N. (2008). The role of parents in tennis success: Focus group interviews with junior coaches. The Sport Psychologist, 22(1), 18–37. https://doi.org/10.1123/tsp.22.1.18

Hagger, S. M., Chatzisarantis, N. L. D., & Harris, J. (2006). From psychological need satisfaction to intentional behavior: Testing a motivational sequence in two behavioral contexts. Personality and Social Psychology Bulletin, 32(2), 131-148.

10.1177/0146167205279905

Hayes, F. A. (2017). Introduction to mediation, moderation, and conditional process analysis

(2

ed.). The Guilford press.

Hellstedt, J.C. (1987). The Coach/Parent/Athlete Relationship. The Sport psychologist, 1 (2).

151-160. DOI: doi.org/10.1123/tsp.1.2.151

Hennessey, E., Hughes, S. O., Goldberg, J. P., Hyatt, R. R., & Economos, C.D. (2010).

Parent-child interactions and objectively measured child physical activity: a cross-sectional study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical activity, 7(71).

10.1186/1479-5868-7-71

Howitt, D., & Cramer, D. (2017). Research Methods in Psychology (

Pearson Education Limited.

Ingrell, J., Johnson, U., & Ivarsson, A. (2019). Developmental changes in burnout perceptions among student-athletes: An achievement goal perspective. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 17(5), 509-520. 10.1080/1612197X.2017.1421679

Jagacinski, C.M., & Strickland, O.J. (2000). Task and Ego orientation: The role of goal orientations in anticipated affective reactions to achievement outcomes. Learning and Individual Differences, 12 (2). 189-208. DOI: doi.org/10.1016/S1041-6080(01)00037-1 Knight, J.C., Dorsch, T.E., Sellars, P.A., Osai, K.V., & Haderlie, K.L. (2016). Influences on parental involvement in youth sport. Sport, Exercise, and Performance Psychology, 5(2), 161-178. ttp://dx.doi.org/10.1037/spy0000053161

Knight, J. C,. & Holt, L. N. (2014). Parenting in youth tennis: Understanding and enhancing children's experiences. Psychology of Sport and Exercise, 15(2), 155-164.

https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2013.10.010

Landry, R., & Koestner, R. (2008). A Self-Determination Theory Perspective on Parenting.

Canadian Psychology, 49 (3), 194-200. DOI: 10.1037/a0012754

Larsson, P. L. (2003). Föräldrainvolvering, självkänsla och upplevd kompetens hos

fotbollsspelande flickor och pojkar. Kandidatuppsats. Halmstad University (Sektionen för hälsa och samhälle).

Le Bars, H., Gernigon, C., & Ninot, G. (2009). Personal and contextual determinants of elite young athletes' persistence or dropping out over time. Scandinavian Journal of Medicine &

Science in Sports, 19(2), 275-285. https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.2008.00786.x Lee, M., & MacLean, S. (1997). Sources of parental pressure among age group swimmers.

European Journal of Physical Education, 2(2), 167-177. 10.1080/1740898970020204 Lindwall, M., Stenling, A., & Josefsson, W. K. (2019). Motivation inom träning, hälsa och idrott: Ett självbestämmande perspektiv (1.1). Lund: Studentlitteratur.

Longo, Y., Gunz, A., Curtis, G., & Farsides, T. (2015). Measuring need satisfaction and

frustration in educational and work context: The need satisfaction and frustration scale

(NSFS). Journal of happiness studies, 17(1). 10.1007/s10902-014-9595-3

Nicholls, J.G. (1989). The Competitive Ethos and Democratic Education. Harvard University Press.

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=CmdUo6P9CL0C&oi=fnd&pg=PA1&ots=Wv Go9wNOY_&sig=X_r_0W-

wyqYDIUvDhBV3ZoggGEg&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false

Ntoumanis, N. (2001). Empirical links between achievement goal theory and self-determination theory in sport. Journal of Sports Sciences, 19(6), 397-409.

https://doi.org/10.1080/026404101300149357

O´Rourke, D.J., Smith, R.E., Smoll, F.L., & Cumming, S.p. (2014). Relations of parent- and coach-intiated motivational climates to young athletes self-esteem, performance anxiety and autonomous motivation: who is more influental?. Journal of Applied Sport

Psychology, 26(4), 395-408. 10.1080/10413200.2014.907838

Ohlert, J., & Zepp, C. (2016). Theory-based Team Diagnostics and Interventions. Sport and Exercise Psychology Research. 347-370. doi.org/10.1016/B978-0-12-803634-1.00016-9 Park, S., & Kim, S. (2014). Parent’s perspectives and young athletes perceptions of social support. Journal of exercise rehabilitation, 10(2), 118-123. 10.12965/jer.140099 Rodis, A. (2013). Swedish Swimmers’ Perception of Parental Involvement.

http://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2013/12/rodis131126.pdf

Ryan, M. R., & Deci, L. E. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55(1), 68-78.

10.1037110003-066X.55.1.68

Ryan, M. R., & Deci, E. L. (2002). Overview of self-determination theory: An organismic dialectical perspective. In E. L. Deci & R. M. Ryan (Eds.), Handbook of self-determination research (pp. 3–33). University of Rochester Press.

Sanchez-Miguel, P.A., Leo, F.M., Sanchez-Oliva, D., Amado, D., Garcia-Calvo, T. (2013).

The importance of Parents’ Behavior in their Children’s Enjoyment and Amotivation in Sports. Journal of human kinetics, 36. 169-177. DOI: 10.2478/hukin-2013-0017

Sari, H. (2015). Satisfaction of basic psychological needs and goal orientation in young athletes: a test of basic psychological needs theory. Kinesiology, 47(2), 159-168.

Sari, H., Ilic, J., & Ljubojevic, M. (2013). The comparison of task and ego orientation and general self-esteem of Turkish and Montenegrin young basketball players.

Kinesiology, 45(2 ), 203-212.

Sit, C.P.H., Lindner, K.J. (2004). Motivational Orientations in youth sport participation:

Using Achievement Goal Theory and Reversal Theory. Personality and individual

differences, 38. 605-618. DOI: doi:10.1016/j.paid.2004.05.015

Smoll, F.L., Cumming, S.P., & Smith, R.E. (2011). Enhancing coach-parent relationships in youth sports: increasing harmony and minimizing hassle. International Journal of Sport Science & Coaching, 6(1). 10.1260/1747-9541.6.1.13

Stefansen, K., Smette, I., & Strandbu, Å. (2018). Understanding the increase in parents’

involvement in organised youth sports. Sport and Society, 23 (2). 162-172.

doi.org/10.1080/13573322.2016.1150834

Strandbu, Å., Stefansen, K., Smette, I., & Sandvik, R. M. (2019). Young people’s experiences of parental involvement in youth sport. Sport, Education and Society, 24(1), 66-77.

10.1080/13573322.2017.1323200

Turman, D. P. (2007). Parental sport involvement: Parental influence to encourage young athlete continued sport participation. Journal of family communication, 7(3), 151-175.

https://doi.org/10.1080/15267430701221602

Veskovic, A., & Milanovic, M. (2011). Relationship Between Goal Orientation, Motivation and Positive Affective Outcomes of Young Athletes in Serbia. Physical Education and Sport, 9 (4). 455-464.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vlachopoulos, P. S., & Michailidou, S. (2006). Development and Initial Validation of a Measure of Autonomy, Competence, and Relatedness in Exercise: The Basic

Psychological Needs in Exercise Scale. Measurement in Physical Education and Exercise Science, 10(3), 179-201. 10.1207/s15327841mpee1003_4 ’’

Wagnsson, S. (2019). Barn och ungdomsidrott. I Lindwall, M., Stenling, A., & Weman Josefsson, K. (Red.), Motivation inom träning, hälsa och idrott ett självbestämmande perspektiv. (1

., pp. 161-191). Studentlitteratur.

Welk, J. G., Babkes, L. M., & Schaben, A. J. (2016). Parental influences on youth sport participation. Coelho e Silva, J. M., Figueiredo, J. A., Gemser, T. M., & Malina, M. R (Eds.), Youth sports participation, trainability and readiness (2

ed., pp. 75-102).

Coimbra.

https://dl.uc.pt/bitstream/10316.2/38863/7/Youth%20Sports%20-

%20Participation%2C%20Trainability%20and%20Readiness.preview.pdf

Weman-Josefsson, K., Lindwall, M., & Ivarsson, A. (2015). Need satisfaction, motivational regulations and exercise: Moderation and mediation effects. INT J BEHAV NUTR FHYS ACT. 10.1186/s12966-015-0226-0

Wuerth, S., Lee, M.J., & Alfermann, D. (2004). Parental Involvement and athletes’ career in youth sport. Psychology of sport and exercise, 5(1). 21-33.

doi.org/10.1016/S1469-0292(02)00047-X