Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid Fridolin, ingång Biblioteket, onsdagen den 9 december 2020 kl 14:00-17:00 Beslutande

(1)

Blerta Krenzi (S), vice ordförande Åsa Lövgren (S)

Göran Edström (S) Matilda Dellen (S)

Pontus Stålberg (S) ers Mikael Franzen (S) Maria Lee Johansson (S)

Mikael Moen (V) Johannes Kotschy (M) Katarina Andersson (M)

Pernilla Eklund (C) ers Christina Kaloinen (M) Annika Johansson (C) ers Jennifer Liljekvist (M) Lea Malmivirta (C)

Mattias Johansson (S) ers David Larsson (SD) Christer Karlsson (SD)

Övriga närvarande Björn Hansson Sofie Wiklund Anna Kastberg Eva Södergård Jerker Olofsson Rolf Engman

Justerare Katarina Andersson (M) med Lea Malmivirta (C) som ersättare Justeringens plats och tid Förvaltningskansliet, Anna Kastberg, fredag 11 december kl 14:00 Underskrifter

Sekreterare Paragrafer §§ 119-132

Ordförande

Justerare

ANSLAG

Sammanträde Bildningsstyrelsen

Datum 2020-12-09

Anslag sätts upp 2020-12-11 Anslag tas ner 2021-01-02 Protokollets förvaring

Förvaltningskansliet _______________________________________

Anna Kastberg

(2)

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

ÄRENDELISTA

§ 119 Rapporter ... 3

§ 120 Start av gymnasiesärskolans nationella program Karlfeldtgymnasiet ... 4

§ 121 Dio Lunds medborgarförslag om att bygga ett nytt lekland ... 5

§ 122 Medborgarförslag om bilbio och bilbingo ... 6

§ 123 Handlingsplan för intern kontroll ... 7

§ 124 Ansökan om medel IFA ... 8

§ 125 Ekonomisk rapport... 9

§ 126 Fördelning bildnings ram 2021 ... 13

§ 127 Ansökan om investeringsbudget för larmning av böcker Bibliotek ... 15

§ 128 Svar till Revisorerna gällande Lärarförbundets ranking ... 16

§ 129 Beslut om nytt dataskyddsombud ... 29

§ 130 Delegationsbeslut 2020 ... 30

§ 131 Delgivningar 2020 ... 31

§ 132 Övrigt ... 32

(3)

§ 119 Rapporter

Dnr 2020-000042 600

Jerker Olofsson, resultatenhetschef utbildning, rapporterar om nya kursplaner och ämnesplaner i grundskolan samt gymnasiet från och med 1 juli 2021.

Jerker Olofsson, resultatenhetschef utbildning, rapporterar om hur rektorsorganisationen ser ut efter organisations- och strukturförändringen.

Björn Hanson , förvaltningschef, rapporterar om läget i verksamheten med anledning av Covid-19.

- Stängning av klasser med anledning av smittspridning eller lärarbrist.

- Metropoolens personal stödjer omsorgen och skolsköterskor hjälper till med vaccinationer och smittspårning i omsorgen.

- Delegationsbeslut tagna om stängning av skolor/klasser på grund av Covid-19.

Sofie Wiklund, förvaltningsekonom, rapporterar om de 4,5 mrk som var tänkt att lindra kostnader i 2021.

Eva Södergård, resultatenhetschef fritid kultur måltider, rapporterar om svar till PRO angående öppettider Badhuset i Horndal. Man lägger nu in en extra tid mellan 11:00-13:00 på onsdagar för seniorbad. Detta ska gälla från vårterminen 2021.

Rolf Engman, rektor gymnasiet, har tre rapporter på dagens sammanträde.

- Kvalitetsredovisning Karlfeldtgymnasiet

- Händelseutveckling på Fordonstekniska programmet - Utvärdering yrkesintroduktion

Bildningsstyrelsen tackar Rolf Engman för hans tid som rektor med en blomma.

___

(4)

§ 120 Start av gymnasiesärskolans nationella program Karlfeldtgymnasiet

Dnr 2020-000593 612 Sammanfattning

Rolf Engman, rektor Karlfeldtgymnasiets, går igenom ärendet om start av nationellt program Hotell, restaurang och bageri på Karlfeldtgymnasiet.

Bakgrund

Behovet av fler nationella program inom gymnasiesärskolan har ökat över tid.

Omvärldsanalys

Elever folkbokförda i kommunen som studerar inom grundsärskolan samt elever från angränsande kommuner har uttryckt intresse för programmet.

Ekonomi

Endast driftkostnader beräknat till 10 000 kronor per läsår. Inga personalkostnader.

Förslag till beslut

-Starta nationellt program Hotell, restaurang och bageri inom gymnasiesärskolan på Karlfeldtgymnasiet Ht 2021.

Bildningsstyrelsens beslut

-Starta nationellt program Hotell, restaurang och bageri inom gymnasiesärskolan på Karlfeldtgymnasiet Ht 2021.

___

(5)

§ 121 Dio Lunds medborgarförslag om att bygga ett nytt lekland

Eva Södergård, resultatenhetschef kultur fritid måltider går igenom ärendet om ett nytt lekland.

Ärendet

Dio Lund 7 år har lämnat in ett medborgarförslag. Han önskar att kommunen ska bygga ett nytt lekland som heter Skuggornas land.

Dio Lund har ritat ett fint förslag på ett lekland som ska heta Skuggornas dal.

Han önskar att kommunen bygger ett lekland.

Det finns redan planer på att öppna ett lekland i Avesta.

Det är en privat aktör som tänker öppna upp Avestas första lekland, platsen är handelsområdet i Åsbo, intill Dalahästen. Lokalen är i gång att färdigställas.

Hoppborgar, studsmattor, klätterställningar, olika trampoliner, fotbollsplan, ninjabanor med mera planeras.

Kommunen ska inte och får inte konkurrera med privata marknaden, vilket betyder att vi inte kommer att bygga upp ett lekland, då det redan finns en privat aktör på marknaden.

Beredning/behandling

Dio Lunds medborgarförslag 7 juli 2020.

Kommunfullmäktige 28 september 2020, § 122.

Bildningsstyrelsens arbetsutskott 25 november 2020, § 59.

-Bildningsstyrelsen avstyrker medborgarförslaget

Utdrag skickat till Dio Lund, kommunfullmäktige.

___

(6)

§ 122 Medborgarförslag om bilbio och bilbingo

Eva Södergård, resultatenhetschef kultur fritid måltider går igenom ärendet om bilbio och bilbingo.

Ärendet

Jimmy Eriksson har lämnat in ett medborgarförslag om att anordna bilbio och bilbingo till exempel i Torp.

Det är en god idé som Jimmy Eriksson föreslår att anordna bilbio och bilbingo vilket breddar fritidsaktiviteterna i Avesta kommun.

Vem som helst får dock inte starta Bilbingo. Tillstånd ges till ideella föreningar som i huvudsak ägnar sig åt allmännyttig verksamhet. Föreningen ska vara öppen för alla och ha behov av inkomster från lotterier. Från 1 januari 2019 är det Spelinspektionen som är den myndighet som säkerställer att lotterier, kasinospel och annan spelverksamhet i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Vi ser även att bilbio bör startas och hanteras av någon förening.

Beredning/behandling

Inlämnat medborgarförslag 28 maj 2020.

Kommunfullmäktige 15 juni 2020, §86.

Kommunstyrelsens arbetsutskott 31 augusti 2020, § 90.

Bildningsstyrelsens arbetsutskott 25 november 2020, § 60.

Bildningsstyrelsens yttrande till kommunstyrelsen

-Bildningsstyrelsen avstyrker medborgarförslaget.

-Föreningskonsulenten får i uppdrag att se över möjligheten om någon förening kan arrangera bilbio/bilbingo och frågan ska lyftas med Avestas föreningsliv.

Utdrag skickat till: Kommunstyrelsen.

___

(7)

§ 123 Handlingsplan för intern kontroll

Björn Hansson, förvaltningschef går igenom handlingsplanen för intern kontroll.

-Godkänner handlingsplanen för 2021.

___

(8)

§ 124 Ansökan om medel IFA

Internationella föreningen i Avesta har inkommit med en ansökan om medel för sin verksamhet 2021. De bedriver verksamhet i cirkelform. Under året så har utbildning förts januari – mars då IFA fick stänga lokalen pga Covid-19.

Utbildningen startade igen 1 juli och cirkelledare startade då med cirklar på digitalt. Just nu kör man sina cirklar för ABF och Folkuniversitet digitalt och det fungerar mycket bra.

Verksamhet 2021

• Cirklar i svenska och samhällskunskap för asylsökande för att de snabbt ska komma i gång med språket och känna sig välkommen till Avesta kommun.

Cirkeldeltagare är asylsökande men även för de som genomgått SFI men ej fått jobb.

•Cirklar i svenska för de som erhållit uppehållstillstånd och bor kvar i Migrationsverkets lägenheter och ej kommit in på SFI.

•Cirklar för de som har uppehållstillstånd men är arbetslösa för att lära sig tala svenska för att snabbare komma in i arbete alt. studier.

•Just i dagarna har vi samtal med Arbetsförmedlingen ang. projekt ”Stöd och matchning” med studier digitalt pga. Corona pandemin.

Bildningsförvaltningen tillsammans med Omsorgsförvaltningen tycker att detta är viktigt och har även tidigare år valt att tillsammans stödja denna verksamhet.

Christer Karlsson (SD) yrkar på avslag till arbetsutskottets förslag.

Ordförande yrkar på arbetsutskottets förslag

Ordförande finner att arbetsutskottets förslag vinner med 13 st mot 1 st.

-IFA beviljas bidrag om 40 000 kr för sin verksamhet 2021 -IFA bjuds in till nästa bildningsstyrelse för dialog.

Utdrag skickat till: IFA (Internationella föreningen i Avesta) ___

(9)

§ 125 Ekonomisk rapport och årsprognos

Sofie Wiklund, förvaltningsekonom går igenom ekonomisk rapport och årsprognos.

Ekonomi

Bildningsstyrelsen har efter november ett läge på -5 674 tkr varav:

Aktuellt läge

Bildningsstyrelsen har inte haft och har inte en budget i balans vilket innebär att flera besparings- och åtgärdsplaner tagits fram under året som nu är både avslutade och pågående. I rådande läge med Covid-19 har förvaltningen fått extra kostnader som bokförts på kommunens aktivitet för Covid-19. Totalt för hela förvaltningen så har man bokfört extra kostnader i november på ca 300 tkr.

Covid-19 gör att det även är svårt att sätta en prognos då det påverkar våra verksamheter på olika sätt. Vid mötet i november hade vi samma dag fått information om att vi även skulle få viss kompensation för våra

sjuklönekostnader året ut. Vi hade dock ingen siffra på det. Nu i november fick vi ca 1 183 tkr i ersättning för de sjuklönekostnader som vi hade i oktober vilket påverkar resultatet positivt. I nedantabell visas förvaltningens totala

sjuklöneersättning för de sjuklönekostnader som vi haft mellan april-oktober.

Förskola 2 190 tkr

Utbildning 3 660 tkr

Fritid Kultur Måltider 741 tkr

Totalt 6 591 tkr

Vi har även fått 4,5 miljoner kronor i extra medel från KS att använda nu under 2020. Tanken med dessa medel är att minska våra kostnader inför 2021 samt att vi nu har möjlighet att göra något som vi inte hade gjort utan dessa medel.

Riktlinjer för detta har skickats ut och det har kommit in många bra förslag på hur dessa medel kan användas. Bland annat har man att genomfört en del

Bildning – övergripande 418 tkr

Förskola 2 031

Utbildning -8 991 tkr tkr

Fritid Kultur Måltider 868 tkr

(10)

§ 125 (forts)

reparationer på fordonsprogrammet, man har köpt vissa läromedel, man har bytt ut gamla/trasiga barnvagnar, man har även påbörjat en utredning kring utomhusbad vid Metropoolen mm.

Bildning – övergripande har ett resultat efter november på 418 tkr och förhoppningen är att bufferten inte kommer att behöva användas och då är prognosen att ha ett överskott på 2 360 tkr vid årets slut.

Förskolan har vid november månads slut ett resultat på 2 031 tkr. En stor förklaring till det positiva resultatet är att vi fått bidrag för våra

sjuklönekostnader. Man har även en god planering när det gäller vikarier och behov av dessa vilket bidrar till att hålla nere personalkostnaderna. Man har även varit återhållsamma på övriga inköp. Avetableringen av Talgoxen har betalats av de extra medel som vi fått från KS och påverkar därför inte förskolans resultat på ett negativt sätt. Man hittills fått in mer intäkter på avgiftskontrollen samt barnomsorgsintäkter än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt. Resultatenheten har bokfört extra kostnader på grund av Covid-19 på ca 7 tkr i november. Prognosen är att ha ett överskott på 3 900 tkr vid årets slut.

Resultatenheten Utbildning har ett resultat efter november på -8 991 tkr.

Totalt har man på resultatenheten bokfört extra kostnader på grund av Covid- 19 på ca 239 tkr i november.

Gymnasiet har efter oktober ett resultat på -105 tkr. Man har inför hösten fått utöka antalet platser på en del program för att kunna ta in fler elever och man har även nu under hösten fått in fler elever utifrån som genererat en intäkt. Man har även budgeterat för en kostnad för en elev på gymnasiesärskolan som slutat vilket påverkar oss positivt ekonomiskt.

Vux/Integration har efter november ett resultat på 213 tkr.

Grundskolan har efter november ett resultat på -9 099 tkr. Det stora underskottet på grundskolan består till största delen av de

omställningskostnader som omorganisationen inneburit. Personalkostnaderna fortsätter att i stort gå enligt plan. Det har dock uppstått vissa behov på några få skolor vilket gjort att personalkostnaden på dessa skolor inte minskat i den takt som det var tänkt. Man har även fått in mer interkommunal ersättning på grundsärskolan än budgeterat vilket påverkar resultatet positivt.

Resultatenheten prognostiserar ett underskott på -9 760 tkr vid årets slut, varav gymnasiet/vux/integration -260 tkr samt grundskolan -9 500 tkr.

Resultatenheten Fritid Kultur & Måltider har efter oktober ett resultat på 396 tkr. Man har bokfört extra kostnader på grund av Covid-19 på ca 59 tkr i november.

(11)

§ 125 (forts)

Kostverksamheten har till viss del påverkats positivt ekonomist på grund av Covid-19 då man har minskade livsmedelskostnader till följd av förre

barn/elever i verksamheten. Dock får man ett visst intäktsbortfall på försäljning av måltider. Man räknar med att ha budget i balans vid årets slut.

Fritid är svårt drabbat av Covid-19 med stora intäktsbortfall på bland annat Metropoolen. Mellan den 13 november-10 december är både Metropoolen och Horndals badhus helt stängda för allmänheten vilket ytterligare innebär en negativ ekonomisk effekt. Det är sedan tidigare bestämt att Tomtemarknaden i december ställs in. Vi har fått ett bidrag från Region Dalarna till följd av Covid- 19 på 600 tkr. Detta bidrag får dock användas till och med maj 2021 så det är i dagsläget inte klart hur stor resultatpåverkan det blir för 2020.

Fritid Kultur & Måltider prognostiserar ett underskott på -2 900 tkr vid årets slut, varav fritid -3 500 tkr samt kultur 0 tkr. Måltider prognostiserar ett överskott på 600 tkr.

Årsprognos

Det har under året varit stora svårigheter med att sätta en prognos i rådande läge. Samtidigt som vi får stora intäktsbortfall på till exempel Metropoolen så har vi fått full ersättning för våra sjuklönekostnader under april-juli samt viss kompensation för augusti och september. Det kom också i november besked om, som tidigare nämnts, att vi skulle fortsättningsvis skulle få viss

kompensation för våra sjuklönekostnader året ut. Dessa ersättningar kommer men en månads försening och det är nu också bestämt att vi ska boka upp den ersättning vi bedömer att vi kommer att få för våra sjuklönekostnader i

december. Totalt sett bedömer vi att vi kommer att få ca 2 mkr ytterligare i ersättning för våra sjuklönekostnader.

Alla resultatenheter har gjort ett mycket bra jobb med att hålla igen för att hjälpa till att minska förvaltningens underskott. De extra medlen på 4,5 mkr har också hjälpt förvaltningen att minska kostnaderna för 2020.

Utifrån dessa förutsättningar prognostiserar bildningsstyrelsen ett underskott på -4 400 tkr vid årets slut.

PERSONAL

Tillsvidareanställda

I november 2020 fanns 851,04 tillsvidaretjänster i Bildningsstyrelsen jämfört med samma period förra året då det fanns 894,47 tillsvidaretjänster. Vilket är en minskning med 43,43 tjänster.

(12)

§ 125 (forts)

Övertid

Perioden dec 2019-nov 2020 var antalet rapporterade övertidstimmar 2311 jämfört med motsvarande period förra året då det var 2702 timmar, vilket är en minskning med 391 timmar.

Sjuktal

I oktober 2020 var antal sjukdagar per månad och anställd 2,6 varav

korttidssjukskrivningar 1,31 i jämförelse med föregående år då det i oktober 2019 var 2,2 sjukdagar varav korttidssjukskrivningar 0,78.

-Godkänner den ekonomiska rapporten.

___

(13)

§ 126 Fördelning bildnings ram 2021

Bildningsstyrelsen beslutade den 9 september 2020 om bland annat nedan ramändringar inför 2021.

Ramförstärkning styrelse 2 800 tkr

Organisations- och strukturförändring grundskolan 1 500 tkr

Totalt 4 300 tkr

Bildningsstyrelsens beslut 9 sep 2020, § 79 -4 300 tkr fördelas enligt nedan.

Resultatenhet övergripande 1 400 tkr Resultatenhet fritid kultur och måltider 500 tkr

Resultatenhet utbildning 500 tkr

Resultatenhet förskola 1 900 tkr

På grund av ändrade förutsättningar där förvaltningen kommer att få tillfälliga medel nästa år är det nya förslaget att låta grundskolan behålla 1 500 tkr i sin ram och endast fördela ut den generella ramförstärkningen på 2 800 tkr.

Kommunfullmäktige beslutade den 30 november om nedan ramändringar inför 2021.

Ramförstärkning styrelse 4 000 tkr

Skol IF 150 tkr

Totalt 4 150 tkr

I och med politiska beslut och en politisk viljeinriktning ska medlen bland annat användas till nedan:

150 tkr till Skol IF

800 tkr till 2stycken skolvärdar 500 tkr till förskolegård år 2023

(14)

§ 126 (forts)

Utifrån dessa förutsättningar är förvaltningens förslag att fördela medlen, 2 800 tkr & 4 150 tkr enligt följande:

Resultatenhet övergripande 1 400 tkr Resultatenhet fritid kultur och måltider 500 tkr Resultatenhet utbildning 3 250 tkr

Resultatenhet förskola 1 800 tkr

-Resultatenhet övergripande 1 400 tkr -Resultatenhet fritid kultur och måltider 500 tkr -Resultatenhet utbildning 3 250 tkr -Resultatenhet förskola 1 800 tkr

___

(15)

§ 127 Ansökan om investeringsbudget för larmning av böcker Bibliotek

Eva Södergård, resultatenhetschef fritid kultur måltider går igenom ansökan om investeringsbudget för larmmärkning av böcker.

Godkänner ansökan om investeringsbudget.

___

(16)

§ 128 Svar till Revisorerna gällande Lärarförbundets ranking

Björn Hansson, förvaltningschef, och Jerker Olofsson, resultatenhetschef utbildning, går igenom skrivelse till revisorerna.

Svar till revisorerna angående skrivelse, Avesta en skolkommun med stor utvecklingspotential

Sammanfattning

Kommunrevisionen har tagit del av Lärarförbundets rapport om ”Skolans utveckling i kommunen” och vid sammanträde den 10 november har vi

analyserat densamma ur ett kommunrevisionsperspektiv. Kommunrevisorernas uppgift är att varje år granska all verksamhet. Det innebär att de granskar huruvida målen uppnåtts men även styrelsens agerande vid låg måluppfyllelse.

Kommunrevisionen ställer tre övergripande frågor för bildningsstyrelsen att svara på,

1. Avesta rankas som nr 43 av 290 vad gäller ”resurser för undervisning”.

Vad bedömer ni är den/de främsta orsakerna till att vi inte lyckas utnyttja denna styrka? Och vad gör ni för att, som det uttrycks i rapporten, ”fånga upp och utnyttja” dessa resurser och den potential som de indikerar? Det gäller även det förhållandet att i ”lärartäthet” där hamnar Avesta som nr 64 av 290.

Lärarförbundets skrivningar liksom frågorna ovan antyder att grundskolan i Avesta kommun använder ovanligt mycket resurser/skattepengar och presterar ett ovanligt dåligt resultat vilket intuitivt skulle indikera antingen mycket svåra förutsättningar eller en mycket ineffektiv organisation.

För att ta ställning till detta behöver emellertid siffrorna i lärarförbundets ranking analyseras för att se vad som mäts och utifrån det ta ställning till vad som är mer eller mindre oroande.

Kriteriet ”Resurser till undervisning” är enligt informationen på lärarförbundets hemsida

(17)

§ 128 (forts)

”Baserat på statistik från SCB hämtad via Kolada. För samtliga skolformer (förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola) hämtas kostnaden för skolformen delat med antalet invånare. Denna kostnad jämförs sedan med

referenskostnaden i den kommunala kostnadsutjämningen. En kommun som lägger mycket i förhållande till referenskostnaden får ett högt indexvärde och den som lägger lite får ett lågt indexvärde.”

Det är lätt att få intrycket att kommunens grundskolor kostar skattebetalarna mycket pengar jämfört med andra kommuner. Det är emellertid svårt att se att Avesta sticker ut genom att satsa uppseende mycket pengar på skolan. Kolada har flera sätt att mäta kostnader. Ingen av dem visar att Avesta skulle lägga mer pengar än kommuner i genomsnitt, snarare något mindre. Siffrorna blir något olika beroende på om man mäter kostnader per elev eller, som Lärarförbundet, kostnad per invånare. Skillnaden beror givetvis på att andelen elever av hela befolkningen skiftar mellan olika kommuner. Nedan används måttet kr/invånare i enlighet med Lärarförbundets metod.

Grundskolans kostnader

Nettokostnaden definieras i Kolada som…

Nettokostnad för grundskola inklusive förskoleklass, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Källa: SCB.

I Avesta kostar en grundskoleelev 11 301 kr/invånare vilket är något lägre än måttet för alla kommuner, 12 225 kr/inv.

Nettokostnad grundskola F-9, kr/inv

(18)

§ 128 (forts)

Nettokostnaden jämförs enligt Lärarförbundet med referenskostnaden för respektive verksamhet. Referenskostnaden beskrivs i Kolada som…

Referenskostnaden för grundskola inkl. förskoleklass redovisas i kronor per invånare den 31/12, och bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av

standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och

befolkningsutveckling. Dataunderlaget avser som regel det aktuella året. Källa: SKR Här kommer Kolada/SCB, något överraskande, fram till att Avestas grundskola borde vara något billigare än genomsnittskommunen. Referenskostnaden i Avesta anges till 11 267 kr/inv. För alla kommuner är referenskostnaden 12 027 kr/inv.

Referenskostnad grundskola F-9, kr/inv

(19)

§ 128 (forts)

Grundskolan är, räknat i kr/inv, alltså något billigare än vad den utifrån förutsättningarna kan förväntas vara och signifikant billigare än i genomsnittskommunen.

Mäts (brutto)kostnaden istället för nettokostnaden blir bilden något annorlunda. Kostnaden definieras i Kolada som

Bruttokostnad - interna intäkter + kostnad för skolskjuts - försäljning av verksamhet till andra kommuner för grundskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12.

Avser grundskolans verksamhet år 1-9 (motsvarande). Under verksamheten redovisas också köp av verksamhet för specialskola och sameskola. Avser samtlig regi. Källa:

SCB:s Räkenskapssammandrag

Kostnaden för en elev i Avesta är 13 358 kr/inv medan den för alla kommuner är 12 733 kr/inv. Det beror sannolikt på de stora statliga bidrag som

grundskolan erhållit sedan 2016. Dessa bidrag har ju emellertid tilldelats Avesta kommun för att vi har haft särskilt svåra förutsättningar under de senast åren.

Eftersom syftet med de statliga bidragen inte har varit att kommunen i sin tur i samma omfattning ska minska sina kostnader är det fullt rimligt att

bruttokostnaden per elev eller invånare är högre i Avesta än i kommuner med mindre statliga bidrag. Kostnadsökningen sammanfaller väl med hur de statliga bidragen ökat.

Kostnad grundskola åk 1-9, hemkommun, kr/inv

Kostnaderna för en elev i Avestas grundskola är alltså något högre än

genomsnittskommunernas men det beror på statliga bidrag. Avesta kommun lägger något mindre skattepengar per invånare på sin grundskola än

genomsnittskommunen.

(20)

§ 128 (forts)

2. Långt ner hamnar vi som skolkommun med ”andel godkända elever”

(268 av 290) och ”fullföljd gymnasieutbildning” (270 av 290). Vi efterlyser även här besked om vad ni gör - styrelsens agerande – för att uppnå de mål som redovisas ovan.

Grundskolans resultat

Långt ner hamnar vi som skolkommun med ”andel godkända elever” (268 av 290) och ”fullföljd gymnasieutbildning” (270 av 290). Vi efterlyser även här besked om vad ni gör - styrelsens agerande – för att uppnå de mål som redovisas ovan.

Resultatet för grundskolans mäts dels som ”Meritvärde årskurs 9”, dels som

”Andel godkända elever”

Definitionen i Lärarförbundets ranking avseende ”Meritvärde årskurs 9” är…

Baserat på officiell statistik från Skolverket. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Kriteriet består även jämförelse mellan elevernas sammanvägda genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 och det förväntade genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 utifrån ett likvärdighetsindex som är framtaget av SCB.

Det framgår inte vad som avses med ”elevernas sammanvägda genomsnittliga meritvärde” och inte heller vad likvärdighetsindexet visar. Det är sålunda svårt att ha en entydig uppfattning om relevansen av detta.

”Andelen godkända elever” definieras som…

Baserat på officiell statistik från Skolverket och SCB. Kriteriet består av en jämförelse mellan andel elever som i åk 9 är godkända i alla ämnen och förväntad andel elever med godkänt i alla ämnen utifrån ett likvärdighetsindex framtaget av SCB.

Fram till 2014 har Avesta kontinuerligt presterat nära genomsnittskommunen.

Därefter sjönk andelen elever som är godkända i alla ämnen dramatiskt från cirka 75% ner till 53% 2017. Sedan dess syns en kontinuerlig uppgång till 61,3%

2020. Mycket tyder på att kurvan från 2014 till 2020 är en bild av att en stor andel nyanlända elever passerat genom grundskolan. Det har inneburit dels att många elever inte ens har hunnit börja läsa alla ämnen och att många har haft dåliga förutsättningar att klara alla ämnen på få år i svensk skola. Förbättringen sedan 2017 beror sannolikt på en kombination av att färre elever med mycket svag skolbakgrund har tillkommit och att skolan allt eftersom lärt sig att bättre hantera dessa utmaningar.

(21)

§ 128 (forts)

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%)

Även om kurvan ovan ger en tydlig bild av att utveckling, till stor del har samband med de särskilda påfrestningar som i olika grad belastat grundskolan i Avesta de senaste åren, bör det inte bortses ifrån att även elever som är födda i Sverige och gått hela sin skolgång i Avestas grundskola presterar något lägre än vad som är rimligt att förvänta. Vi har, även bland dessa elever, haft en stor andel elever som inte nått godkända betyg i matematik i åk9 och en allt för liten andel elever med höga betyg. Det är bekymmer som stått i fokus under de senaste två-tre åren vilket börjar visa visst resultat. Behörigheten till gymnasiets yrkesprogram har ökat från 64% av eleverna 2018 till 83% 2020 och det genomsnittliga meritvärdet i matematik har ökat från 9,3 2018 till 11,8 2020.

Att resultaten visar en positiv trend betyder inte att vi har nått målet att vara en ledande skolkommun. Grundskolan jobbar vidare med en rad åtgärder för att nå bättre resultat.

• Under läsåret 2020-21 är ett gemensamt utvecklingsområde Studiero.

Där jobbar samtliga grundskolor under hela året med kontinuerliga och strukturerade utbildningsinsatser kring rubriken ledarskap

• Redan nu stärker vi samverkan mellan de skolor som ingår i samma skolkedjor för att säkerställa en organisatorisk och pedagogisk röd tråd från förskoleklass till åk9

• Matematikutvecklingsarbetet har pågått i tre år och ser ut att ge resultat

• Läs-och skrivutveckling tillsammans med förskolan har inletts och leds av en språk-läs- och skrivutvecklare i samverkan med Högskolan dalarna

(22)

§ 128 (forts)

• Den nya organisationen från HT21 syftar till att ge alla elever

förutsättningar att nå sin fulla potential i sitt lärande genom att erbjuda socioekonomiskt och organisatoriskt mer likvärdiga förutsättningar än vad som hittills varit fallet.

Den sista punkten är avgörande. På några av kommunens skolor har de socioekonomiska förutsättningarna avvikit radikalt från övriga skolor vilket visat sig i att det har varit mycket svårt att prestera höga resultat trots hårt arbete, stora resurser och goda lärare.

Slutsats

De resurser i form av statliga bidrag som kommit skolan till del utifrån de utmaningar som Avesta kommun ställts inför, gör att kostnaderna för skolan ser höga ut. Dessa resurser har kommit till oss för att det funnits särskilda behov under några år. Resurserna har emellertid inte klarat att fullt ut

kompensera för svårigheterna. Skolan har inte klarat av att växla upp i samma takt som utmaningarna har ökat under några år. Det beror sannolikt till del på att dessa svårigheter inte fördelats jämnt över kommunens skolor, varför några skolor inte har haft nöjaktiga förutsättningar. Den senaste tiden är det tydligt att resultaten vänder uppåt och med höstterminens förändrade organisation är förhoppningarna stora att det är en trend som ska kunna fortsätta under överskådlig tid.

3. Lärartäthet, bedöms vara förhållandevis bra. Friska lärare, här rankas Avesta väldigt lågt jämfört med andra kommuner, 7% sjukskrivna jämfört med Faluns 1.5% under samma period. Lärarlöner, även här rankas Avesta lågt. Vad är er analys, kommentar och ert agerande inom dessa områden.

Lärartäthet i Lärarförbundets ranking definieras som …

Baserat på officiell statistik från Skolverket. Lärartäthet mäts i antal inskrivna barn per årsarbetare med förskollärarexamen, antal elever per lärare i förskoleklass, antal elever per lärare i grundskola inklusive undervisning i modersmål och svenska som andraspråk och antal barn per årsarbetare i fritidshem. Kriteriet dubbelviktas

(23)

§ 128 (forts)

I Avestas grundskola är lärartätheten hög vilket i huvudsak beror på

• Många modersmålslärare

• Många lärare i SvA

• Många små klasser

Det är lite oklart vilka personer som räknas in i kategorin ”lärare” i Kolada. Där framgår till exempel att antalet grundskollärare (heltider) ökade från 168 till 214 från 2015 till 2016. Det har förstås inte netto-nyanställts 46 legitimerade lärare från ett år till ett annat vilket talar för att det snarare beror på att befintlig personal har redovisats olika från ett år till ett annat. Inte heller har det utan att ersättas försvunnit 24 legitimerade lärare från 2018 till 2019.

Årsarbetare, kommunalt anställda grundskollärare, antal

Huvudsakligen beror den höga lärartätheten på att man med hjälp av de mer eller mindre tillfälliga statsbidragen anställt personal för att möta utmaningarna i att grundskolan sedan 2014 utökats med 500 elever var en stor del inte har haft fullständig skolgång i svensk skola och därmed behövt extra resurser i form av förberedelseklasser, modersmålslärare, språkstöd och många andra insatser.

En signifikant del av bidragen avvecklas i takt med att många nyanlända nu har haft uppehållstillstånd i mer än två år. Det visar sig också i att antalet personal också minskar i grundskolan. Preliminära siffror visar att från oktober 2019 till oktober 2020 har grundskolans personal räknat i heltider minskat från 536 till 473, vilket sannolikt kommer att visa sig i Lärarförbundets kommande ranking 2021. I grundskolan finns det emellertid fortfarande cirka 500 fler elever än 2014, vilket förstås är en utmaning.

(24)

§ 128 (forts)

Friska lärare i Avesta kommun

Baserat på partsgemensam statistik över sjukskrivningar. Kriteriet mäts i andel som är sjuka och består av andelen medlemmar i Lärarförbundet som i november föregående år var tjänstlediga p g a sjukdom, helt eller delvis 30 dagar eller mer.

Lärarförbundets kommentar är att lärarnas behörighet och nivån på sjukfrånvaron drar ner kommunens rankning.

Lärarförbundets siffror gäller enbart lärare som är medlemmar i Lärarförbundet och redovisas på en kommunövergripande nivå.

Då det är relativt stora skillnader mellan förvaltningens olika verksamheter, har vi i denna utredning valt att redovisa Avesta kommuns statistik uppdelad på verksamhetsnivåerna förskola, grundskola och gymnasium.

Avesta kommuns utredning bygger på sjukstatistik över tid, där underlaget baseras på samtliga lärare (pedagoger), oberoende på facklig tillhörighet eller icke fackligt anslutna lärare.

(25)

§ 128 (forts)

Härvid kan vi se att vi har gått upp och ned för förskolan under de senaste tre åren och att grundskolan har haft en negativ trend med högre sjukskrivningstal från 2017 till 2019. Gymnasiet däremot har en positiv trend med en minskad andel sjukskrivna.

Vi ser att andelen långtidssjukskrivningar minskar men korttidssjukskrivningar har ökat, framför allt på grundskolan. Analysen ger att vi lyckas relativt bra med att skapa en god arbetsmiljö för våra lärare då långtidssjukskrivningar oftast återspeglar sig på hur arbetsmiljön är i verksamheten.

Lärarlönerna i Avesta kommun

Lärarförbundets kriterier gällande lärarlöner är baserat på partsgemensam statistik och SCB. Löneuppgifter baseras på medellöner från samverkansrådet och avser kommunal sektor, november 2019.

Kriteriet baseras på fyra delkriterier, medellöner bland:

a. grundskollärare b. förskollärare c. fritidshem

d. lärare i praktiska/estetiska ämnen.

Utöver Lärarförbundets lönestatistik innehåller kriterier även SCB:s löneindex för varje kommun samt genomsnittlig lön för personer med minst treårig

(26)

§ 128 (forts)

högskoleutbildning som är kommunalt anställda enligt SCB/MI:s lönestatistik 2019.

Vid en granskning av lärarlönerna i Avesta kan vi inte se att vi ligger nämnvärt efter kommuner i Dalarna eller i Västmanland. Enligt nedan presenterad statistik ser vi att nivån på våra löner för förskollärare och lärare i yngre åldrar i skolan ligger relativt bra. Kommunen har satsat på de senaste lönerevisionerna och därigenom har vi fått ett stort utrymme att jobba med och kunna göra de satsningar vi ansett att vi behöver för att våra lärare ska ligga väl framme i löneutvecklingen.

Sedan 2017 har kommunens lönesatsning varit enligt nedan, vilket också varit över det nationella märket:

- 2017: 2,8%

- 2018: 2,9%

- 2019: 2,8%

- 2020: 2,8%

Vi har valt att presentera de lärarkategorier som har flest lärare anslutna till Lärarförbundet, lärare tidigare år samt förskolelärare. Enligt nedanstående graf går det att utläsa hur våra löner står sig i förhållande till Dalarna och

Västmanland för lärare tidigare år.

(27)

§ 128 (forts)

Enligt statistiken vi inhämtar årligen från respektive kommuns HR-avdelning kan vi se att vi ligger över snittet för Dalarna i alla tre mätområden. Vi ligger något lägre i jämförelse med Hedemora, Mora och Ludvika på 10:e percentil och median. 90:e percentil ligger Avesta högst av samtliga.

En av anledningarna till att vi ligger väl till på 90:e percentilen är att vi

systematiskt jobbat för en god lönespridning, helt enligt gällande kollektivavtal.

Vi vill att det ska löna sig att jobba kvar i Avesta.

Enligt nedanstående graf går det att utläsa hur våra löner står i förhållande till Dalarna och Västmanland för förskolelärare.

Förskolelärarlönerna är vi något under på 10:e percentilen men median och 90:e percentilen ligger vi bättre till än jämförbara kommuner och län. Här ser vi också ett gott resultat av att verksamheterna jobbar med att bibehålla en god lönespridning och att det inte bara är en bra ingångslön som gäller. Det ska löna sig att arbeta kvar i samma kommun även när man blivit äldre.

Vår analys grundar sig på de systematiska löneprocesserna som vi haft under flera år inom bildningsstyrelsen. Vi tillser att revidera ingångslönerna varje år samt att vi jobbar med fackliga företrädare i ett projekt för att stärka strategisk kompetensförsörjning. Vi är överens med våra fackliga företrädare, så även med

(28)

Lärarförbundets kommunombud, att vi ligger bra till i våra lönenivåer. Då vi inte vet hur Lärarförbundets ranking viktar lönestatistiken kan vi inte påverka deras sätt att räkna. Vi kan bara konstatera att vi inte ligger mycket sämre till än vad andra kommuner i Dalarna gör samt att vi jobbar löpande med frågan.

-Bildningsstyrelsen godkänner skrivelsen till revisorerna.

Skickat till: kommunrevisorerna ___

(29)

§ 129 Beslut om nytt dataskyddsombud

Från och med den 1 december 2020 har Avesta kommun utsett ett nytt dataskyddsombud. Detta efter en direktupphandling gjord av tf

kommundirektör, Anders Kilström. Nytt dataskyddsombud är dataskyddsombud Johan Dibb, Qbase AB.

Upphandlingen gäller för två år med möjlighet till ett års förlängning.

För att nå dataskyddsombudet används, som tidigare, e-postadressen dataskyddsombud@avesta.se.

Beslutet gäller för kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen, valnämnden, överförmyndaren, revisionen och V-Dala miljö- och

byggnadsnämnd.

- Bildningsstyrelsen utser Johan Dibb, Qbase AB, till dataskyddsombud för bildningsstyrelsens verksamhet från och med den 11 dec 2020.

___

(30)

§ 130 Delegationsbeslut 2020

Dnr 2020-000004 600

Nr 22-24 / 2020 Enhetschef fritid Nr 3-10 / 2020 Ordförande

Nr 13-15/ 2020 Resultatenhetschef förskola Nr 11 / 2020 Förvaltningschef

Bildningsstyrelsen godkänner delegationsbesluten.

___

(31)

§ 131 Delgivningar 2020

Dnr 2020-000003 600

1. Kommunfullmäktige 2020-10-12 §, 134, Organisations- och strukturförändring Bergsnäs- och Markusskolan.

Bildningsstyrelsen har tagit del av delgivningarna

(32)

§ 132 Övrigt

Dnr 2020-000044 600

Göran Edström (S) rapporterar från programråd vid fordonsprogrammet.

Med anledning av Covid-19 skedde mötet digitalt.

Han rapporterar att programmet är väldigt attraktivt. Man kan inte längre ta in alla.

Av 20 elever är 9 st flickor i åk 1 vilket är glädjande.

Mikael Westberg (S) rapporterar om att vi har 3 st klasser av 8 st som deltar i Vi i femman är från Avesta.

Björn Hansson, förvaltningschef, informerar efter fråga om asylboendet i Horndal där Migrationsverket gått ut med att det ska läggas ned. Detta kommer att innebära en del förändringar i verksamheten. Man kommer att ha ett möte med Migrationsverket i januari.

Ordförande önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

(33)