Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

(1)

Södermalms stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen

Medborgarplatsen 25 Box 4270, 102 66 Stockholm Växel 08-508 12 000 stockholm.se

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

INLEDNING

Förskolan Skeppet

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Följande plan, med förebyggande arbete, har upprättats som stöd för barn, personal och vårdnadshavare på samtliga förskolor inom enheten. Denna plan ska ligga till grund för arbetet med värdegrunden i förskolorna.

Planen ska diarieföras vid förvaltningen.

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bestämmelser som styr

Arbetet med likabehandling mot diskriminering regleras i:

o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567)

o Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.

o Läroplanen

o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola

Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar,

diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå

(2)

skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.

Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskriminerings-

ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen.

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?

Diskriminering

Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, köns- överskridande identitet eller uttryck och ålder.

Trakasserier

Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon

diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

 mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)

(3)

Utvärdering av föregående års plan

När vi tittade tillbaka på vårt dokument Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för året 2014 märkte vi att det var bra att ha en egen likabehandlingsplan för bara vår förskola och inte en gemensam för hela enheten. Varje förskola är unik och behöver därför utforma sin egen plan.

Genom vår kartläggning av verksamheten har vi uppmärksammat utvecklingsområden både inne och ute där det finns risk att baren känner sig otrygga. Kartläggningen byggde på barn intervjuer och observationer av verksamheten.

Likabehandlingsplanen behöver konkretiseras så att den lättare kan följas och utvärderas.

Under året har vi involverat föräldrarna i vårt arbete med

likabehandlingsplanen genom att ha den tillgänglig på varje avdelning samt pratat om den på föräldramöten.

Vi har arbetat utefter målen men behöver tydliggöra arbetssätten ännu mer.

Hur vi främjar barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan

Förskolans vision

A

lla barns ska bemötas och behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell

läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

Konkreta åtgärder: kön

I det främjande arbetet kommer vi förutom att göra medvetna val kring miljö och material också mer medvetet använda sånger och berättelser samt observera pedagogers bemötande av pojkar och flickor.

Metoder:

 Vi går fortlöpande igenom sånger, ramsor, musik för att se om de ger uttryck för konsstereotypa mönster. När det finns sådana mönster kan vi kasta om roller och på så sätt utmana normen.

(4)

 Vi väljer medvetet ut normkritiska böcker och sagor när vi lånar på biblioteket.

 Vi för regelbundna diskussioner om användandet av ett könsneutralt språkbruk.

Konkreta åtgärder: etnisk tillhörighet.

Med hjälp av inventering av våra böcker och miljön har vi sett att det flesta representationer av människor som finns i verksamheten i bilder och böcker följer den etniska normen vit och svensk. Vi vill måna om att många olika människor och livsstilar synliggörs i förskolan.

Metoder:

 Vi väljer aktivt böcker och berättelser som berättar om andra kulturer än den svenska (t.ex. när vi lånar på biblioteket).

 Vi har läsombud som går på regelbundna möten kring ”rätt”

böcker för förskolebarn.

Konkreta åtgärder: religion eller annan trosuppfattning

Traditioner och festligheter i förskolan följer den kristna och svenska normen (lucia, jul, påsk, midsommar).

Metoder:

 Vi uppmuntrar barn, föräldrar och pedagoger att berätta om de högtider de firar så att vi kan uppmärksamma dem.

Konkreta åtgärder: funktionsnedsättning

Alla barn ska oavsett eventuella fysiska och/eller psykiska

funktionsnedsättningar kunna vara delaktiga i allt som förskolan har att erbjuda.

Metoder:

 Vi planerar projekt och aktiviteter så att alla kan delta och ges lika möjligheter.

Konkreta åtgärder: sexuell läggning

De familjer och levnadssätt som oftast representeras i miljö och material i förskolan är heterosexuella kärnfamiljer.

Metoder:

 Vi väljer sagor och berättelser som visar olika sätt att leva – både normativa och normbrytande.

(5)

 Vi väljer bilder och material som visar representationer av olika familjekonstellationer och livsstilar.

 Vi för diskussioner i barnens lek om att familjer ser olika ut och utmanar deras tänkande.

Konkreta åtgärder: könsöverskridande identitet

Bilder och böcker i förskolan är generellt normativa och man ser inte ofta representationer av människor eller figurer med normöverskridande identitet.

Metoder:

 Vi månar om att ha representationer av olika människor, olika utseenden och identiteter i vår miljö och vårt material.

 I leken uppmuntrar vi barnen att själva välja den roll de vill ha.

T.ex. flickor väljer typiska pojkroller eller en familj med två pappor etc.

Konkreta åtgärder: ålder

Vi har i observationer sett att barnen ganska ofta håller sig i åldersseparata grupper. Vi pedagoger delar ofta upp barnen efter ålder på grund av åldersanpassade miljöer. Vi vill att alla barn ska känna att det är möjligt att leka med en kompis oavsett ålder och skapar därför även tillfällen för det.

Metoder:

 Vi gör medvetna val vid gruppindelning av barnen så att det inte alltid blir uppdelningar efter ålder.

 Vi pedagoger undviker att använda ålder som värdemarkör t.ex.

inte säga ”du som är så stor nu borde kunna…”. Vi strävar efter att visa på att alla kan ha olika kompetenser och förmågor oavsett ålder.

Förebyggande åtgärder

Kartläggning:

Vi gör en kartläggning av riskområden och situationer genom observationer och ”skyddsronder” tillsammans med barnen Vi genomför regelbundna samtal som t.ex. utvecklingssamtal med föräldrar och har Förskoleråd (består av förskolechef, pedagoger och föräldrar).

(6)

Föräldrar har bjudits in att diskutera likabehandlingsplanen på Förskoleråd.

Vi gör en djupanalys av Stockholm Stads årliga föräldraenkät.

Analys av kartläggningen: Återkoppling/ reflektion med barnen, hur känns det nu?

- Ny kartläggning oktober och februari.

- Återkoppling till Barbro – formulering av frågorna vid

barnskyddsronden. Vilka formuleringar kan vi använda med de barnen vi har?

Planerade insatser och åtgärder

Mål: Vi arbetar för att alla barn ska ha en trygg vistelse på förskolan.

Arbetssätt:

Pedagogerna fördelar sig i lokalerna och ute på gården beroende på antal och personal. Låsta dörrar ut till de rum vi inte vistas i, likaså grindar t.ex. i hallarna.

Kartläggningen av barnens trivsel sker regelbundet och per automatik i det dagliga mötet med barnen.

Se barns olikheter. Alla barn har olika behov. Inte lika för alla. Anpassar verksamheten i största möjligaste mån utifrån varje barn.

Uppföljning:

- Värdera vad vi väljer att lägga tid på att diskutera på APT

och AGM, kunna dela upp oss mer för effektivitet.

(7)

Åtgärdande arbete

Upptäcka:

 Via dagliga samtal enskilt och/eller i grupp, observationer och utvecklingssamtal.

 Misstanke om kränkning tas alltid på allvar och följs upp.

 Vi pedagoger måste ständigt reflektera kring vårt eget förhållningssätt till barnen, både enskilt och tillsammans med andra. Vi kan hjälpa varandra och synliggöra vårt bemötande och agerande i olika sammanhang.

Utreda

När kränkningar förekommer är det högsta prioritet att personalens förhållningssätt och organisation genomlyses för att ge en förbättring. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa ska utredning sättas igång.

Kränkning mellan barn

1. Vuxna genomför ett kartläggningssamtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt.

2. Pedagogerna kartlägger hur barngruppen ser ut, den dagliga strukturen och hur personalen organiserar sig.

3. Pedagogerna tar kontakt med förskolechef och vid behov förskolepsykolog eller specialpedagog (föräldrar om det är relevant) för stöd i analys- och utvecklingsarbetet.

4. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.

5. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid. Ansvariga är de som genomfört det inledande

kartläggningssamtalet.

6. Om ingen förändring sker ska ett nytt möte med förskolechef, pedagoger, förskolepsykolog och eventuellt föräldrar och barn bokas.

7. Förskolechefen ansvarar för att socialtjänstanmälan görs vid misstanke om att ett barn far illa eller om annan allvarlig kränkning sker.

(8)

Dokumentera

Punkt 1-5 dokumenteras av berörd pedagog för framtida behov av uppföljning. Punkt 6 dokumenteras av förskolechef.

Vuxnas kränkning av barn

Om personal misstänks för kränkning av ett barn ansvarar förskolechefen för utredningen.

1. Förskolechefen samlar information om händelsen.

2. Förskolechefen och/eller kollega genomför samtal med de inblandade.

3. Berörda föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne.

4. Uppföljning inom överenskommen tid.

Dokumentera

Punkt 1-4 dokumenteras av förskolechefen.

(9)

Ansvarsfördelning - anmälningsplikt

Förskolechef: Annacarin Haeggman ansvarar för att

likabehandlingsarbetet genomförs, att planen årligen följs upp och en ny upprättas.

Personal: Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.

Lagarna omfattar all personal som kommer i kontakt med barn det vill säga även till exempel köks- och städpersonal.

Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet

Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden till att barnet utvecklas till en öppen,

hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra, i stånd att komma fram till egna omdömen och problemlösningar.

Barnens delaktighet:

 Regelbundet föra diskussioner med barnen i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde.

 Fortsätta att vidareutveckla våra metoder för att stödja barnen i sitt lärande av empati och social kompetens. (en av metoderna är Start/Stegvis)

 Alla barn ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation.

Vårdnadshavares delaktighet:

 Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på varje avdelning bland föräldrainformation.

 Regelbundet föra diskussioner med vårdnadshavare i jämställdhetsfrågor och alla människors lika värde.

(10)

Personals delaktighet:

 Sker genom återkommande diskussioner och reflektioner i arbetslaget.

 Utgår från dokumenterande exempel utifrån verksamhetens vardagsituationer samt styrda aktiviteter.

Kommunikation

Tillsammans med barnen pratar vi om hur man blir vänner och

tillsammans för vi samtal kring barnens rättigheter och fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör i sin vardag på förskolan.

Likabehandlingsplanen presenteras på höstterminens föräldramöten och diskuteras på förskolerådet och finns sedan tillgänglig bland

föräldrainformationen i varje entré och på förskolans hemsida.

Ledningsgrupperna på respektive förskola, introducerar den nyskrivna likabehandlingsplanen för övriga medarbetare. Representanter för

likabehandlingsgruppen driver utvecklingen av likabehandlingsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar tillsammans med pedagogiska

utvecklingsledaren som stöd.