Kvalitetsrapport ”Så här går det”
Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet
på
Förskolan Bullerbyn, Lyckåker förskoleområde
Verksamhetsåret 2013/2014
Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Fler och fler använder sig av pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Det finns en bra förståelse för den pedagogiska lärmiljöns och projektets innebörd för verksamhetens ökade kvalitet. Det finns en kunskap om värdegrundens innebörd som styr pedagogernas förhållningssätt.
1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 a Mål och resultat, angivna förbättringsområden
.
A:
Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten
B: Arbetslaget ska erbjuda en god miljö, för utveckling, lek och lärande och ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära, samt stärka barns tillit till den egna förmågan.
C:
Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.
D:
Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
E:
Arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!
Vi utgått från barnets/gruppens intressen och behov. Stationerna, regelbundna aktiviteter, samlingar, dags rutiner. Samlingar: bli sedda, stå i centrum, språkstimulering, utmaningar och väcka nyfikenhet, socialt samspel. Vi bjuder in barnen till olika aktiviteter. Vi respekterar när de avböjer och har andra idéer.
Alla kan.
Vi har ökat vår medvetenhet kring genus med hjälp av pedagogisk dokumentation, genom reflektion.
Fortsätta reflektera och diskutera, både på avdelningen och i hela huset, tankar kring ”det kompetenta barnet”.
B: Barnen utvecklar byggleken och använder sig av materialet och utvecklar sin kreativitet. Vår lärmiljö består av rum i rum. Vi tänker på att skapa en bra ljudmiljö. I vårt språkstimulansarbete har vi
Barnen har varit kvar och utforskat aktiviteterna. De har upptäckt nya möjligheter.
Ge barnen verktyg för att klara sig själva i lekstationerna Utveckla lekstationerna, vad erbjuder vi? Många barn på liten yta och barn som är i behov att särskilt stöd.
bl.a. använt oss utav delar ur ”Före Bornholmsmodellen”.
Vi har arbetat mycket med barns inflytande.
Lyssnat på deras intressen, funderingar och behov. Både genom samtal med barnen och genom observation av barnen. Detta har speglat vår verksamhet i projekt, samlingar, stationer m.m.
En av stationerna har varit att måla vid staffli, detta har visat tydligt barnens utveckling i målandet.
Stationerna har bidragit till att barnen har lärt sig att koncentrera sig på en sak i taget.
Sommarminnet ledde till projektet teater. Barnen var indelade i tre olika grupper, 5 barn/grupp
Barnen får rätt förutsättningar. Barnens självförtroende har utvecklats i en positiv riktning då vi pedagoger har ett medvetet förhållningssätt och ger barnen utrymme till utveckling.
Barnen har diskuterat och reflekterat mycket både med oss och med varandra. Nästan mer i leken än i styrda aktiviteter. Ibland svårt med så spridda åldrar (2-4).
Fördela personalen bättre i de små rummen. Fortsätta att utmana barnen och inte tappar utvecklingen för att ”stationen” fungerar utan fortsätta att utmana.
Byggrummet och samlingsrummet vill vi förbättra och förändra, detta är en pågående process.
Fler möjligheter till reflektion och diskussion. Fånga upp ännu mer av barnens tankar.
C: Vi har dokumenterat verksamheten. En del av dokumentationen sätts in i barnens pärmar, en del sätts upp på väggar. Sätter upp dokumentationer i den pedagogiska lärmiljön för att skapa
utmaningar och väcka nyfikenhet hos barnen, och skapa tydlighet. Vi har fångat barnens intressen utifrån sommarminnen. Arbetat i mindre grupper i olika konstellationer, fokus på samspel. Tagit bilder, lyssnat, filmat och utgått ifrån reflektioner och systematisk kvalitetsarbete. Vi har erbjudit barnen olika material, tekniker och
uttryckssätt(språk). Barn och vuxna har reflekterat och jobbat med processen. Vi har gjort föräldrar och andra vuxna delaktiga genom projektvägg och månadsbrev. Projektväggen delad för vuxna upptill och barnen nertill, akvariet, bildskärm, stationerna, månadsbrev, dagliga samtal med föräldrarna och kalender i entrén. Använt stora, tydliga bilder för reflektion till barnen speciellt.
Lärplattan har använts till att återkoppla genom att
Barnen kan själva ta del av
dokumentationen och föräldrar kan göras delaktiga. Vi har sett att dokumentationer i den pedagogiska lärmiljön skapar
turtagning, modighetsträning, samspel, självständighet, samlärande, koncentration reflektion. Vi har observerat barnen och sett en glädje, nyfikenhet och intresse i projektet.
Barnen har fått ett utvidgat perspektiv, Ser hur barnen lär sig av upprepning och hur de härmar varandra. Att arbeta utifrån bilder ger barnen bra förutsättningar för att vara delaktiga i verksamheten t.ex. att orientera sig i tid och rum samt se sammanhang och lärprocesser.
Barnen visar intresse och nyfikenhet när de får se bilder på sig själva och varandra och vad de gjort.
En fråga som vi måste jobba med; måste all pedagogisk
dokumentation vara i bildform? Tiden för dokumentation finns inte alltid.
Barnens pärmar med dokumentationer: Kvalité istället för kvantitet.
Vi har satt in lärande vi uppmärksammat i verksamheten. Inte så mycket traditioner. Fokuserat på projektet. Barnen tittar ofta i dem och reflekterar tillsammans.
Få projektet att leva hela dagen och på hela avdelningen
.
Dokumentationer som möjliggör reflektion för barnen på flera sätt.
Ta med bilder till samlingen, fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen till en del i vardagen.
Vi fortsätter använda lärplattan. Mycket uppskattat av barnen vid de tillfällen vi använt oss av den.
Fundera hur vi organiserar enskild dokumentationstid
Träna mer på att fånga händelser samt att hitta stunder att skriva ner.
Bli bättre på att reflektera mer tillsammans med barnen.
visa bilder
Vi har satt upp vår nya vision på anslagstavlan och använt citat både till månadsbrev, till mål på stationer och reflekterat över innehållet.
Vi har blivit bättre på att få med
läroplansmålen i våra dokumentationer.
Föräldrar och barn uppskattar dokumentationen och vernissagen.
Använda ”det pedagogiska året” mer under året
D: På samlingarna o i de vardagliga mötena tränar vi på att lyssna på varandra.
Barnen har sommarminnen som de berättar om, en och en. Vi uppmuntrar barnen att berätta om olika händelser. Alla barn fick komma till tals, lära sig vänta på sin tur. (Se även nedan, 2a och 2b)
Allas svar och berättelser är lika mycket värda. Ser en positiv utveckling där barnen vågar ta plats och uttrycka sin åsikt.
Barnen har varit nyfikna, mycket
intresserade och talat mycket om detta även när vi inte arbetat med projektet.
Genom att arbeta i mindre grupper har vi pedagoger fått en annan kontakt med barnen. Det har även gjort att vi pedagoger har lättare kunnat hjälpa barnen med att alla får komma till tals och bli sedda samt lyssnade på.
Nytt sommarminne till hösten.
E: Vi arbetar med värdegrunden: Allas lika värde.
Socialt samspel; vänta på sin tur t.ex. vid maten, gå in, tvätta sig, vänta på sin tur att rita eller vara på en viss station. Personalen har diskuterat barnsyn, kunskapssyn och påvisat praktiskt allas lika värde. Arbetet med likabehandlingsplanen har varit en del av arbete med normer och värden.
(Se även nedan, 2a och 2b)
Vi ser barn som vågar tycka och föreslå olika lösningar.
Det har varit bra att normer och värde har gått hand i hand med likabehandlingsplanen.
Arbeta med barnen i smågrupper.
2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 a Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden
A: :
Arbetslaget ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
B:
Arbetslaget ska stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!
A. (se även föregående) Barnen får berätta hur vi ska vara mot varandra och vi tränar på att göra det, inte bara prata om det.
Barnen stannar upp och tar hand om sina kamrater.
Att tänka kring och arbeta med normer och värde samt utveckling och lärande har blivit ett
förhållningssätt i vardagen.
Vi har haft med likabehandlingsplanen i systematiskt kvalitetsarbete, så som kö ”Det händer att barn tränger sig före i kön”.
Barnen visar sina sommarminnen (bild),
respekten för andras bilder, fokus på att låna ut, stimulera barnens samspel och kommunikation, filma möten.
Barnen har många bra tankar om att alla är värdefulla och att vi hjälps åt och tänka på varandra, istället för att bara säga förlåt, så är de bättre på att ta hand om varandra.
Barnen har blivit mer medvetna om hur en kö fungerar, kunna vänta på sin tur och att kunna ta hänsyn till varandra.
Vi hänger upp bilderna synligt och
överskådligt. Barnen delar med sig mer, fått en erfarenhet av det.
Bra att dela barnen i små grupper. Viktigt att reflektera och upprepa tillsammans med barnen.
B: (se även föregående) Barnen får en i taget berätta hur konflikten blev till; Vad hände?
Vi har även arbetat med att barnen ska säga stopp till varandra samt säga ordet. Värdegrund och respekt för varandra har tydliggjorts.
Vi har pratat om olika attityder, om att respektera varandra och hur vi löser konflikter. Vi har t.ex.
haft rollspel och jobbat med små grupper.
Bra att alla barn känner att de blir lyssnade till.
Vi har observerat att det blir mindre konflikter i små grupper, vilket vi försökt skapa förutsättningar för genom bl.a. att vi jobbar i stationer.
Vi forts. träna på att man kan vara tillsammans flera och samsas även om en inte vill och säger stopp. Barnen jobbar med att förstå begreppen och vad de innebär när någon säger stopp till en och varför man säger stopp till andra.
Fortsätta vara konsekventa. Vara ännu tydligare med stationstänk.
I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever.
Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!
Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten
AFörskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
B: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal och ordning och talbegrepp, samt för mätning, tid och förändring. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar
C: Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!
A: Finns en bygg och konstruktions- station, med olika material. Barnen är intresserade, provar mycket, i bakom, genom, på (Lägesord). De kämpar/vill utforska vidare. Vi sätter ord på deras görande och reflekterar med barnen. Barnen fick skokartonger att bygga med. Bygger högt och långt.
Det finns samarbete och har tålamod. Samspelar och sorterar, radar upp, börjar räkna, delar med sig. Tittade på varandras byggen - intresserade
Erbjuda mer material, som är föränderligt.
B: Vårt projekt har handlat om matematik utifrån våra två prioriterade mål om matematik. Vi har jobbat med stationstänk utifrån ett lärande. T.ex.
en bygg och konstruktionsstation, och
matematikstation, en station för socialt samspel Alla barnen är intresserade av siffror och antal. De reflekterar ofta över matematiska begrepp.
Ålder spelar ingen roll när det gäller att visa intresse för de matematiska begreppen.
Matematiken har genomsyrat all verksamhet. I såväl styrda aktiviteter som fria leken. Barnen har pratat matematik såväl ute som inne. Hittat siffror ute, kategoriserat pussel utifrån färg, hittat mönster, reflekterat över många matematiska begrepp såsom många, fler, färre, lång, kort m.fl.
Barnen har inspirerat oss i vårt arbete. . Vi har observerat att barn reflekterar över matematiska begrepp även utan stöd av pedagog. Föräldrarna har även uppmärksammat att barnen reflekterar över matematiska begrepp hemma.
Bygga vidare på barnens intresse.
Fortsätta utveckla arbetet med projekt. Få in ännu mer i projektet samtidigt som vi måste lära oss att begränsa det.
C: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar
Vi upplever att vi har nöjda föräldrar. Speciellt vernissagen har vi fått mycket positiv respons kring.
