EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING

(1)

Kulturhistorisk utredning

Kronetorpsområdet

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING

Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs kommun Skåne län

Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:013

Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin

(2)

(3)

Kronetorpsområdet

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs socken i Burlövs kommun

Skåne län

(4)

Malmö Museer

Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00

Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer

Kronetorpsområdet --- en studie av ett riksintresseområde för kulturmiljövården och hur riksintressets kulturmiljövärden kan beaktas vid en exploatering

Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs socken i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:013

Författare: Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin Foto: Pia Gunnarsson Wallin

Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Lars Persson

Omslagsbild: Karta över Kronetorpsområdet från 2000-talet

(5)

Innehåll

Tekniska och administrativa uppgifter 4

Inledning och syfte 5

Rapportens disposition 5

Kronetorpsområdet idag 6

Topografi och markanvändning 6

Bebyggelse 6

Vägar och alléer 6

Kronetorpsområdets närmsta omgivning 7

Riksintresseområde för kulturmiljövården 7

Områdets fornlämningar 8

Kronetorpsområdet igår - en kort kulturgeografisk historik 8

Området före 1790-talet 8

Gården Kronetorps tillkomst och dess utveckling under 1800-talet 8 Området och dess omgivning under 1900-talet och vid 2000-talets början 10

Kronetorpsområdets kulturmiljövärden av riksintresse 12

Motiv och uttryck för riksintresseområde M77 i relation till Kronetorpsområdet 14

Kommunens planering för områdets utbyggnad och exploatering 16 Utbyggnad inom Kronetorpsområdet med beaktande av dess

kulturmiljövärden 18

Utbyggnad om området förblir riksintresseområde för kulturmiljövården med

nuvarande värdebeskrivning 18

Utbyggnad om Kronetorpsområdet inte längre utgör riksintrese för kulturmiljövården,

eller om dess värdebeskrivning skrivits om 21

(6)

Tekniska och administrativa uppgifter

Län ... Skåne Kommun ... Burlöv Ort ... Burlöv Fastighet ...Kronetorp 1:1 m.fl.

(7)

Inledning och syfte

Burlövs kommun planerar för en utbyggnad av ett idag åkerdominerat område beläget mellan tätorterna Arlöv och Åkarp. Området benämns Kronetorpsområdet eftersom det inom det ligger en storgård med namnet Kronetorp. Området ifråga utgör en del av ett större riksintresseområde för kulturmiljövården och har därigenom ett förstärkt lagskydd mot förändringar som kan medöra påtaglig skada på dess kulturmiljövärden. Den närmsta omgivning har under senare årtionden påverkats av såväl nya vägdragningar som ny bebyggelse som medfört betydande förändring i landskapet. Burlövs kommun har därför ansökt om upphävande av riksintresset för kulturmiljövården för Kronetorpsområdet.

Länsstyrelsen för Skåne län har i dialog med kommunen under planprocessen påtalat att man inte anser att kommunen tillräckligt tydligt har visat hur planerad exploatering och utbyggnad kan påverka riksintresseområdets kulturmiljövärden. En tydligare redovisning av detta kommer sannolikt att ges då en områdesövergripande s.k. skelettplan tas fram.

Med avsikten att tydligare visa vilka kulturmiljövärden som finns inom den del av riksintresseområdet för kulturmiljövård som utgör Kronetorpsområdet, samt för att peka på vilken hänsyn som på olika sätt bör tas till dessa värden vid en exploatering, har Malmö museer fått uppdraget att genomföra en kulturhistorisk utredning.

Utredningen behandlar främst de kulturmiljövärden som bedömts vara riksintressanta i Riksantikvarieämbetets motivering och uttryck för riksintresset. Ur ett kommunalt perspektiv har områdets kulturmiljövärden hanterats inom ramen för Burlövs kommuns Bevarandeplan 2000. Denna utredning tar inte ställning till hur de värden som utpekas i bevarandeplanen kommer att beröras av en framtida utbyggnad eller om bevarandeplanen behöver uppdateras vad gäller bebyggelsen inom eller i anslutning till Kronetorpsområdet. Vad gäller andra landskapselement, vid sidan av bebyggelsen, bedömer vi att de uttryck som presenterats som riksintressanta även är det ur ett lokalt perspektiv.

Viktiga frågeställningar som vi försökt att besvara genom utredningen är:

Vilka av de kulturmiljövärden som Riksantikvarieämbetet redovisar i sin beskrivning av riksintresseområdet berör och äger relevans för Kronetorpsområdet idag?

Hur kan man beakta och skydda områdets kulturmiljövärden av riksintresse vid en framtida utbyggnad och exploatering av Kronetorpsområdet?

Vilka delar av Kronetorpsområdet bedömer vi kan bebyggas utan påtaglig skada på kulturmiljövärdena om Kronetorpsområdet förblir riksintresseområde för kultur- miljövården?

Vilka av de kulturmiljövärden som Riksantikvarieämbetet redovisat är av stor relevans för Kronetorpsområdet om riksintresset upphävs?

Vilka delar av Kronetorpsområdet bedömer vi kan utbyggas med beaktande av områdets kulturmiljövärden om riksintresset för kulturmiljövården upphävs, och vad bör man tänka på vad gäller utformning m.m. i en sådan situation?

Lars Persson är huvudförfattare till föreliggande rapport. Byggnadsantikvarien Pia Gunnarsson Wallin har deltagit i fältarbete och i bedömningen av utbyggnadsmöjlig- heter inom olika delar av området.

RAPPORTENS DISPOSITION

Rapporten inleds med en beskrivning av Kronetorpsområdet idag. Därefter följer en kortare redovisning av områdets historiska utveckling sedan 1700-talet. Som tredje del följer en redovisning av Kronetorpsområdets kulturmiljövärden satta i relation till kulturmiljövärdena för riksintresseområdet i stort. Efter det ges en beskrivning av kommunens utbyggnadsplaner för området. Rapporten fortsätter med ett kapitel i vilket vi redovisar hur vi bedömer att området kan exploateras och bebyggas, först under förutsättning att riksintresset för området inte upphävs, och därefter bedömt utifrån att riksintresset för kulturmiljövården blir upphävt eller fått en ny värde- beskrivning.

(8)

Kronetorpsområdet idag

TOPOGRAFI OCH MARKANVÄNDNING

Kronetorpsområdet är ett ganska flackt område med bördiga jordar inom den skånska sydvästslätten. De delar av området som inte är bebyggda eller utgörs av permanent trädgårds- eller gräsmark kring bebyggelsen, består nästan enbart av åkermark. Något mindre åkerområde ligger för närvarande i träda. Inom den norra delen av området finns ganska stora arealer som används för trädgårdsodling av en plantskola.

Vid simhallen och Lidl-varuhuset i västra delen av området finns flera fotbollsplaner och annan gräsmark. Söder om Kronetorps gård finns en större park

Området saknar nästan helt öppet vatten i form av vattendrag, öppna diken eller dammar. Undantaget är en liten damm som är belägen strax sydväst om Kronetorps park.

BEBYGGELSE

I den södra delen av området ligger Kronetorps gårdsanläggning med ett flertal byggnader (figur 1). I områdets västra del, mellan rondellen på Kronetorpsvägen och järnvägen, ligger varuhuset Lidl, en simhall samt ytterligare en byggnad. Norr om Mossvägen, i områdets norra del, finns ett flertal byggnader och flera växthus.

Området mellan de nämnda tre bebyggelsesamlingarna är obebyggt.

Figur 1. Kronetorpsområdets geografiska läge och markanvändning på 2000-talet

VÄGAR OCH ALLÉER

Kronetorpsområdet avgränsas av väg eller järnväg åt alla håll. I sydvästra gränsen sträcker sig Kronetorpsvägen, åt öster och sydöst gränsar väg E22 samt Yttre ringvägens breda vägområden och åt nordväst utgör Södra stambanans järnväg områdesgräns.

Centralt genom Kronetorpsområdet sträcker sig sedan mycket lång tid landsvägen mellan Malmö och Lund. Från gamla Lundavägen går en mindre väg österut till, och vidare runt, Kronetorps gård. Längre norrut i området sträcker sig den s.k.

Mossvägen västerut från gamla Lundavägen, söder om den befintliga bebyggelsen.

Några mindre vägar finns också inom områdena vid simhallen i väster och vid plantskolan och växthusen i norr.

(9)

Gamla landsvägen Malmö-Lund kantas av en allé. Detsamma gäller uppfatsvägen västerifrån till Kronetorps gård. Dessa alléer är mycket karaktärsskapande för området.

KRONETORPSOMRÅDETS NÄRMSTA OMGIVNING

Runt Kronetorpsområdet finns angränsande bebyggelse åt såväl sydväst som nordväst.

Den åt nordväst belägna bebyggelsen på västra sidan av stambanan hindrar utsikten från Kronotorpsområdet mot de öppna åkermarksområden som finns omkring Alnarpsgården. Åt sydväst finns Svenshögsområdets höga bebyggelse och köpcentrat Burlövs Center.

De träd- och buskplanterade vallarna utmed E22 och Yttre ringvägen hindrar utsikten österut mot Burlövs by och Burlövs egnahemsområde. Åt nordöst medför bebyggelsen i Åkarps tätort ett hinder mot det omgivande odlingslandskapet. Från uppfartsallén vid Kronetorps gård har man emellertid utsikt över väg E22 mot Kronetorps mölla. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Kronetorpsområdet trots sitt läge i ett odlingslandskap är mycket avskärmat av bebyggelse och vägar. Det utgör alltså inte ett område med öppna horisonter och fri sikt mot omgivande slätter.

RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

Kronetorpsområdet ingår till större del i ett riksintresseområde för kulturmiljövården.

Riksintresseområdet benämns M77 Alnarp-Burlöv och innefattar markområden i både Burlövs, Staffanstorps och Lomma kommuner (figur 2). I Lomma kommun utgörs riksintresseområdet i huvudsak av mark som utgjort huvudgården Alnarps ägor under lång tid. Centralt i området ligger Alnarps gårdsanläggning och lantbruksuniversitet med tillhörande park, och däromkring utbreder sig ett öppet, åkerdominerat slättlandskap.

Figur 2. Ungefärliga gränser för riksintresse för kulturmiljövården M77 Alnarp-Burlöv.

Den del av riksintresseområdet som ligger i Burlövs kommun innefattar främst markområden som historiskt tillhört byarna Burlöv, Arlöv och Nordanå. Staffans- torpsdelen av riksintresset utgörs av mark till byn Kabbarp. Riksintressets två större delar i nordväst och sydöst sammanbinds av ett smalare område som till största delen utgjort odlingsmark till storgården Kronetorp.

Det aktuella riksintresseområdets motivering lyder:

Odlingslandskap i öppen slättbygd kring Burlövs kyrkby med av rationella brukningsmetoder och storgårdar präglat landskap successivt framvuxet ur en förhistorisk bosätt-

(10)

ningskontinuitet. Vid Alnarp institutionsmiljö för Sveriges lantbruksuniversitet som vuxit fram ur det forna Alnarps kungsgård, med bebyggelse av stort arkitekturhistoriskt värde belägen i öppen slättbygd med förhistorisk bosättningskontinuitet. Landskapet präglas helt av lantbruksuniversitetets försöks- och utbildningsverksamheter.

Riksantikvarieämbetet redovisar gällande delen i Burlövs kommun följande uttryck för riksintresset:

Fornlämningsmiljöer i fullåkersbygden i form av stenåldersboplatser och flera bronsåldershögar. Kvarnmiljö med Kronetorps stora holländaremölla från 1841 med dominerande läge i landskapet samt mjölnarebostad. Burlövs sockencentrum med medeltida kyrka något omgestaltad under 1800-talet, prästgård från 1773 med till- hörande trädgård, skola från 1848, sockenstuga och tät bebyggelse kring kyrkan med representativt bevarat äldre byggnadsskick och gårdsmönster. Burlövs Vanning (damm), äldre bevarat allé- och vägsystem, pilevallar. Kronetorp och Arlövsgården med väl- bevarad bebyggelse.

Vi ska återkomma till motivering och uttryck för riksintresseområdet senare när kulturmiljövärdena i Kronetorpsområdet behandlas mera ingående.

OMRÅDETS FORNLÄMNINGAR

De synliga fornlämningarna inom området är väldigt få. Här finns en milsten och rester av en hög som ev. utgör en gravhög. Bland övriga fornlämningar dominerar under mark dolda stenåldersboplatser och ett par överodlade gravhögar. Flera av stenåldersboplatserna har upptäckts vid arkeologiska utredningar i området. Ytter- ligare under jord dolda fornlämningar kan mycket väl påträffas vid en eventuell framtida exploatering av området.

Kronetorpsområdet igår - en kort kulturgeografisk historik

OMRÅDET FÖRE 1790-TALET

Området har sannolikt utnyttjats kontinuerligt av människan under mycket lång tid, förmodligen ända sedan stenåldern. Under historisk tid fram till 1700-talets slut har området utgjort bymark till byarna Burlöv (huvuddelen), Tågarp (den västra delen) och Åkarp (den norra delen) som alla tillhört Burlövs socken. Inga av de tre byarnas bytomter och bebyggelse fanns under 1700-talet i områdets direkta närhet, utan området har varit relativt perifert.

Den del av området som senare kom att utgöra gården Kronetorps ägor var fram till 1791 en del av Burlöv bys Västre och Norre vångar. Området genomskars av landsvägen mellan Malmö och Lund och av en väg som sträckte sig mellan byarna Burlöv och Tågarp. I anslutning till korsningen mellan de båda vägarna fanns vid kartering år 1778 ett hus.

GÅRDEN KRONETORPS TILLKOMST OCH DESS UTVECKLING UNDER 1800- TALET

År 1791 genomförde lantmätare en utbrytning av ägorna till den största gården i Burlövs by, gård nr 1 som även kallats Storegård, ur Burlövs bys tegskiftade mark.

Utbrytningen medförde att gården Burlöv nr 1 nu fick all sin tillhörande mark sam- lad till den västligaste delen av byns markområde (figur 3).

Gården som flyttades från Burlövs bytomt till sin nuvarande plats kom att kallas Kronetorp. Under 1800-talets första hälft kom ytterligare ett antal angränsande gårdar i Arlöv och Nordanå att brukas i s.k. sambruk med Kronetorp. Hela området karterades av lantmätare år 1855 (figur 4). De markområden som drevs i sambruk med Kronetorp var belägna direkt söder och sydöst om Kronetorps mark.

(11)

Figur 3. Karta över utbrytningen av Kronetorps gård ur Burlövs by från 1791.

På mark till en av sambruksgårdarna som tillhörde Arlövs by visar kartan bebyggelsen vid Kronetorps mölla, och öster där om ytterligare en gårdsanläggning (figur 4).

Kronetorps mölla hade uppförts år 1841. Vid denna mölla har sannolikhet mycket av den spannmål som producerades vid Kronetorps gård malts till mjöl. Det finns således historiskt ett funktionellt samband mellan Kronetorps gård och Kronetorps mölla även om de två anläggningarna 1855 låg på olika fastigheter.

Kartan från 1855 visar också Kronetorp gårds tillhörande trädgård- och park- anläggning som sträckte sig söderut från gårdsbebyggelsen. Gamla landsvägen Malmö-Lund och uppfartsvägen till Kronetorps gård västerifrån hade nu fått samma raka sträckning som de har idag.

Den ängsmark som tidigare funnits i området (gröna ytor i figur 3) var 1855 i princip helt uppodlad till åkermark. I åkrarna fanns på flera olika platser s.k.

märgelgravar där man brutit märgellera som spreds på åkrarna för att öka avkast- ningen.

(12)

Figur 4. Kronetorps gård och mark som drevs i sambruk med Kronetorp år 1855.

OMRÅDET OCH DESS OMGIVNING UNDER 1900-TALET OCH VID 2000- TALETS BÖRJAN

Det tidiga 1910-talet

Genom den gamla ekonomiska kartan, den s.k. Häradskartan, kan vi få en översikts- bild av Kronetorpsområdet och dess omgivning i början av 1910-talet (figur 5.).

Kronetorpsområdet hade nu husbebyggelse direkt väster om den plats där uppfartsvägen till Kronetorp ansluter till gamla Lundavägen. Dessa hus låg på mark som tillhörde Tågarps by. Nu fanns det även en del husbebyggelse och åtminstone en mindre gård i den norra delen av området, utmed nuvarande Mossvägen. Denna bebyggelse hade uppförts på fastigheter tillhörde Åkarps by.

Huvudvägen genom Kronetorpsområdet var vid denna tid den allékantade gamla landsvägen Malmö-Lund. Längs områdets nordvästra gräns sträckte sig järnvägen mellan Malmö och Lund (stambanan).

Alléer kantade nu även uppfartsvägen till Kronetorp och Mossvägen. Allén vid Kronetorp fortsatte österut hela vägen till Burlövs gamla bytomt. En allékantad väg följde även utmed den västra sidan av Kronetorps trädgård och park åt söder, ända ner till Helenelunds gård och Kronetorps mölla.

Kring Kronetorpsområdet var det öppen åkermark som dominerade markanvänd- ningen. Tätortsbebyggelsen i Arlövs municipalsamhälle och i Åkarp hade ännu inte brett ut sig så att den anslöt mot Kronetorpsområdet. Sydöst om området, mellan Kronetorps gård och Burlövs kyrkby hade ett ganska stort område delats upp på s.k.

egnahemsenheter. Det var främst hus med tillhörande trädgård och ett mindre odlingsmarksområde. Totalt fanns ungefär 15 sådana enheter då kartan ritades. I norra delen av egnahemsområdet fanns även en klunga med tätare placerade hus.

Kronetorps gård, Kronetorps mölla, egnahemsområdet och Burlövs kyrkby utgjorde vid denna tid en intressant och sammanhängade bebyggelsestruktur med starka funktionella samband

(13)

Nordväst om Kronetorpsområdet fanns ett område med permanent ängsmark utmed stambanan, och norr där om gränsade Alnarps öppna, åkerdominerade markom- råden. Ingen bebyggelse skilde ännu Kronetorpsområdet från Alnarpsområdet.

Figur 5. Ekonomiska kartan från tidigt 1910-tal med Kronetorpsområdets nuvarande gräns särskilt marjkerad.

Figur 6. Ekonomisk karta från 1970-talets början med Kronetorpsområdets nuvarande gräns särskilt markerad

Början av 1970-talet

Tidigt under 1970-talet trycktes en ny ekonomisk karta över området (figur 6).

Kartan visar att en motorväg mellan Malmö och Lund sedan några årtionden låg i direkt anslutning till Kronetorps gård och hade ”klippt av” det sydöstra hörnet av

(14)

gårdens park. En trafikplats med avtagsväg från den nämnda motorvägen mot norr utgjorde nu barriär mellan Kronetorpsområdet och tätorten Åkarp åt nordöst.

I den norra delen av Kronetorpsområdet, inom områdets Åkarps-del och norr om Mossvägen, fanns en plantskola med växthus. I övrigt var markanvändningen inom området i princip densamma som sextio år tidigare. Åkermarken dominerade över hela området.

Runt om Kronetorpsområdet hade en hel del ny bebyggelse uppförts. Bebyggelse- området i Åkarp hade växt till åt sydväst och närmat sig Kronetorpsområdet. Samma sak hade skett sydväst om Kronetorpsområdet, där Arlöv hade expanderat åt nordöst.

I anslutning till Kronetorpsområdets västra hörn hade ny, storskalig bebyggelse uppförts inom Arlövs industriby, i direkt anslutning till stambanan. Både åt nordöst och mot sydväst fanns dock fortfarande öppna ytor med jordbruksmark och bond- gårdar. Detsamma gällde åkermarkerna mot Alnarp.

Bebyggelsen inom Burlövs egnahemsområde hade ökat betydligt sedan 1910-talet.

Den tidigare allékantade väg som sträckte sig mellan Kronetorp och Burlövs kyrkby hade kapats av motorvägen (nuvarande väg E 22) och redovisas nu sakna allé på sträckan mellan motorvägen och kyrkbyn. Motorvägen hade också skuret av Kronetorps gård från Kronetorps mölla i söder. Fragmenteringen av odlingslandskapet kring Burlövs by och Kronetorp genom väganläggningar och bebyggelse- expansion hade börjat, och skulle komma att fortgå.

Vid 2000-talets början

I slutet av 1990-talet anlades Yttre ringvägen kring Malmö till den nybyggda Öre- sundsbron. Nordöst om staden kopplades Yttre ringleden samman med det befintliga vägsystemet precis invid Kronetorp och Burlövs kyrkby (figur 1). Anläggningen medförde att trafikplatsen öster om Kronetorp växte betydligt i areal. Den delvis nedgrävda Yttre ringleden skär igenom åkerlandskapet mellan Burlövs kyrkby och Burlövs egnahemsområde. För att inte bryta förbindelsemöjligheten mellan byn och egnahemsområdet anlades en s.k. ekodukt över den nya motorvägen. Förbindelsen vidare västerut till Kronetorps gård går i en tunnel under väg E 22. Tillsammans utgör dock väganläggningarna med anslutande träd- och busktäckta slänter och bullervallar en mycket kraftfull visuell barriär mellan Kronetorpsområdet och det öppna åkerlandskapet kring Burlövs kyrkby. Från Kronetorpsområdet ser man nästan ingenting av landskapet längre öster- och söderut. Ett undantag är siktlinjen mellan Kronetorps uppfartsväg och Kronetorps mölla på en höjd rakt söder där om. Här kan man ännu, över väg E22, få ett visuellt samband mellan storgården och möllan.

Det är inte bara väganläggningarna som blivit större och krupit allt närmre Kronetorpsområdet, detsamma gäller tätorstsbebyggelsen. Nordöst om området har Åkarp expanderat ända fram till motorvägen och åt sydväst har bebyggelse i Arlöv uppförts fram till, och t.o.m. över, Kronetorpsvägen och Kronetorpsområdets ytter- gräns. Åt sydväst från Kronetorp ligger höghusområdet Svenshög och strax norr där om anlades stormarknaden Burlövs center med tillhörande parkeringsytor. Inom Kronetorpsområdets västra del har det som tidigare nämnts byggts en simhall, en Lidl-affär och vid stambanan ett ställverk. I anslutning till simhallen finns flera fotbollsplaner. Nordväst om området har det sedan början av 1970-talet tillkommit mycket ny bebyggelse i Arlövs industriby.

Sammantaget har Kronetorpsområdet sedan 1970-talet blivit allt mera omgärdat och avskärmat av bebyggelse och vägar och därigenom nästan helt mist sin koppling till det omgivande odlingslandskapet. Området ligger idag som en åkermarksenklav i ett urbant landskap.

Kronetorpsområdets kulturmiljövärden av riksintresse

Efter den historiska genomgången ska vi nu rikta blicken mot de kulturmiljövärden som finns inom själva Kronetorpsområdet. Efter denna presentation ska området sättas i relation till den tidigare presenterade motiveringen och de uttryck som framförts av Riksantikvarieämbetet för riksintresseområdet M77.

(15)

Det kulturmiljövärde som vi anser vara mest betydande inom Kronetorpsområdet är själva gårdsanläggningen Kronetorp. Bebyggelsen med trädgård och park har redan behandlats ingående i en separat kulturmiljöutredning från Malmö museer, och ska inte beröras i detta sammanhang. Nära sammankopplat med gården är också den grusade uppfartsallén västerifrån vilken givetvis också har ett betydande kulturmiljövärde. Allé finns även längs gamla landsvägen Malmö-Lund som skär genom områdets centrala del. Även denna väg och allé har ett kulturmiljövärde och ger området sin karaktär.

Figur 7. Kronetorps uppfartsallé västerifrån. Höghus i Svenshögsområdet i bakgrunden.

Av den övriga bebyggelsen inom området har husen utmed Mossvägen, vilken är belägen i och markerar bygränsen mellan Burlöv och Åkarp, ett visst kulturmiljö–

värde. Den plantskole- och växthusmiljö som finns norr om Mossvägen utgör ett bra exempel på den storskaliga trädgårdsnäring och grönsaksodling som på många håll uppstod i närheten av större städer under 1900-talets första hälft.

Dessutom har den öppna åkermarken kring storgården Kronetorp ett kulturmiljö- värde eftersom den utgjort grunden för den storskaliga jordbruksdriften här ända sedan 1700-talets slut.

Figur 8. Mossvägen med angränsande bebyggelse.

(16)

Slutligen vill vi lyfta fram ett av få visuella samband mellan Kronetorpsområdet och dess agrart präglade omgivning som bestått fram till idag. Det gäller utsikten från Kronetorps gårdsanläggning, eller snarare från dess uppfartsallé, mot den stora och monumentalt placerade Kronetorps mölla som ligger söderut på andra sidan väg E22.

Figur 9. Utsikt från Kronetorps mölla över väg E22 mot uppfartsallén till Kronetorps gård.

MOTIV OCH UTTRYCK FÖR RIKSINTRESSEOMRÅDE M77 I RELATION TILL KRONETORPSOMRÅDET

Beskrivningen till riksintresseområdet för kulturmiljövården M77 pekar ut de kulturhistoriskt mest värdefulla objekt och förhållanden som finns i riksintresse- området i stort (se s. 8). Nedan följer en uppräkning av motivering och uttryck för riksintresseområdet samt en bedömning av deras eventuella relevans för just Krone- torpsområdet:

- Odlingslandskap i öppen slättbygd kring Burlövs kyrkby.

Kronetorpsområdet består förvisso av en relativt stor areal öppen åkermark, men genom att området omgärdats av bebyggelse och större vägar med vallar upplevs kopplingen till det öppna odlingslandskapet kring Burlövs kyrkby inte längre inom området. Dock bidrar avsaknaden av högre bebyggelse inom Kronetorpsom- rådet till upplevelsen av att bebyggelsen på Burlövs bytomt ligger i ett öppet odlingslandskap när man befinner sig där.

- Ett av rationella brukningsmetoder och storgårdar präglat landskap.

Den relativt stora, obebyggda åkermarken norr och väster om Kronetorps gård är förmodligen en effekt av att den länge utgjort en storgård med stor tillhörande odlingsmark. Rationella odlingsmetoder har använts vid gården under lång tid.

- Alnarps kungsgård

Alnarps kungsgård med de markområden som historiskt tillhört densamma har varken någon funktionell eller visuell koppling till Kronetorpsområdet. Kronetorp har utgjort en självständig brukningsenhet under lång tid och har sin bakgrund i Burlövs by. Vi bedömer att odlingslandskapet kring Alnarps gård inte skulle på- verkas nämnvärt av ny bebyggelse inom Kronetorpsområdet.

- Fornlämningsmiljöer i fullåkersbygd med främst stenåldersboplatser och bronsåldershögar.

Med undantag för en hög i direkt anslutning till Kronetorps gårdsanläggning vilken möjligen kan vara en gravhög, saknas synliga bronsåldershögar helt i området. Man känner dock platserna för några överodlade högar där eventuella

(17)

lämningar finns under mark. Spåren av de inom området kända stenåldersboplat- serna är belägna under mark.

- Kvarnmiljön vid Kronetorps mölla.

Anläggningen är belägen utanför Kronetorpsområdet, men är synlig från Krone- torps gårdsmiljö. Dessutom är Kronetorps allékantade uppfartsväg och park synliga från höjden där Kronetorps mölla är belägen. Allé, park och odlingsmark bidrar till upplevelsen av det storgårdspräglade landskapet.

- Burlövs by med kyrka, prästgård, skola, sockenstuga, vanning och tät bebyggelse kring kyrkan.

Bymiljön med bebyggelse och vanning är belägen utanför Kronetorpsområdet.

Idag finns i princip inget visuellt samband med Kronetorp och bymiljön.

- Äldre bevarat väg- och allésystem.

Vägsystemet inom Kronetorpsområdet är delvis av hög ålder. Äldst är gamla landsvägen Malmö-Lund som med säkerhet fanns redan före 1770-talet. Upp- fartsvägen till Kronetorp anlades efter gårdens tillkomst 1791, men en väg med nästan samma sträckning fanns redan tidigare och förband Burlövs och Tågarps byar. Mossvägen har förmodligen uppstått efter enskiftet i Åkarp. Den finns inte utsatt på skånska rekognosceringskartan från 1810-talet. Alléerna i området har förmodligen anlagts på 1800-talet.

- Kronetorp och Arlövsgården med välbevarad bebyggelse.

Kronetorps gård ligger i området och har en välbevarad bebyggelse och träd- gård/park. Arlövsgården ligger utanför Kronetorpsområdet.

- Burlövs egnahemsområde.

Burlövs egnahemsområde ligger utanför Kronetorpsområdet, och går inte att se ifrån detsamma.

En naturlig fråga att ställa sig efter denna genomgång är om Kronetorpsområdet idag har kulturmiljövärden som motiverar att det utgör riksintresseområde för kulturmiljövården. Vi har inte bedömt riksintressets relevans i förhållande till andra skånska riksintresseområden. Men vi har försökt bedöma om det lever upp till det som en gång ansågs vara motiv och uttryck för riksintresset. Samman- fattningsvis är det som visas ovan bara en begränsad del av de kulturmiljövärden som utgör motiv eller uttryck för riksintresseområdet i stort som har direkt relevans för Kronetorpsområdet idag.

Det är inte vår uppgift att avgöra om området ifråga ska behålla eller mista sin status som riksintresseområde för kulturmiljövården. Efter vårt fältbesök och efter de områdesstudier vi genomfört, vill vi dock framföra att vi anser det vara tvek- samt om området idag har så betydande kulturmiljövärden att det bör förbli riksintresseområde för kulturmiljövården. I alla fall med sin nuvarande avgräns- ning och med gällande beskrivning av motiv och uttryck för riksintresset. Därmed inte sagt att området saknar kulturmiljövärden.

(18)

Figur 10. Länsstyrelsens avgränsning av områden med särskilt kulturmiljövärden inom riksintresseområde M77 enligt Kulturmiljöprogram för Skåne.

Kommunens planering för områdets utbyggnad och exploatering

Som angavs i inledningen har Burlövs kommun ifrågasatt riksintresset för kulturmiljövården vad angår Kronetorpsområdet. Man har därför ansökt hos länsstyrelsen om ett upphävande av den del av riksintresseområdet som berör om- rådet. Länsstyrelsen har i sin tur vidarebefodrat frågan till Riksantikvarieämbetet.

Kommunen önskar riksintresset upphävt för att kunna bebygga det stationsnära Kronetorpsområdet. Området finns med som utbyggnadsområde för ”blandad bebyggelse” i fördjupad översiktsplan för Arlöv (FÖP). Blandad bebyggelse anges innebära bostäder, idrottsanläggningar, evenemangsverksamheter samt viss bebyggelse för handel och service. Området är särskilt attraktivt för utbyggnad med bostäder pga.

att det ligger inom en radie på 1,5 km från Burlövs station. Bebyggelsens täthet föreslås i ÖP medge ett tillskott av mellan 2400 och 3000 bostäder i området.

Burlövs kommun arbetar med en s.k. Framtidsplan som just nu befinner sig i samrådsskedet. Stambanan och Burlövs station är av riksintresse för kommunikation vilket medför att Kronetorpsområdet berörs av flera riksintressen (kustzon, kultur- miljö, väg och järnväg). Om inte Riksantikvarieämbetets nuvarande utredning av riksintresseområdet för kulturmiljövård skulle medföra att det upphävs för Kronetorpsområdet, önskar kommunen kunna bebygga området med tät, blandad bebyggelse trots riksintresset. Framtidsplanen redovisar en mera omfattande bostadsbebyggelse än ÖP:n och det bedöms här istället kunna skapas cirka 7300 nya bostäder i området.

Burlövs kommun arbetar även med ett särskilt kvalitetsprogram för Kronetorps–

området, och i en förhandsversion av detta dokument försöker man beskriva kommunens miljö- och utformningskrav för området ifråga. Vi ska inte behandla detta program mera ingående här, men några saker från det bör nämnas. Området som uppgår till totalt cirka 100 ha redovisas vara bullerutsatt och en utbyggnad kommer att kräva att stora delar inte kommer att kunna bebyggas, utan istället måste tas i anspråk för bullerdämpande anläggningar.

Kronetorpsområdet bedöms med den närliggande Burlövs station ha förutsätt- ningar att bli ett regionalt centrum och attraktivt för boende och arbetande i

(19)

Öresundsregionen. Områdets bostäder och arbetsplatser ska bli attraktiva och vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara.

Handeln i området ska inte ske i enplans, ytkrävande anläggningar utan ligga i bottenvåningen på bostadshus. Kontorsbebyggelse anges lämplig att uppföra utmed järnvägen, gamla Lundavägen och Kronetorpsvägen. Bebyggelsen ifråga kan fungera som bullerskydd för bakomliggande bostadsbebyggelse.

Kommunen önskar utveckla Kronetorps gård, som inte längre utgör en jordbruksenhet, till en resurs för både Kronetorpsområdet och kommunen i stort.

Gården föreslås kunna användas för ”småskalig publik verksamhet”. Katrinetorps gård i Malmö kommun ses som en förebild. Kronetorpsgården ska knytas närmare till Burlövs station.

Angående övrig bebyggelse inom området har kommunen deklarerat att man avser ta hänsyn till den befintliga småhusbebyggelsen längs Mossvägen som antas kunna ligga kvar.

Höjden på planerad bebyggelsen inom området ska variera. Inom området avses husen vara högst längs huvudstråken (avgränsningen av områdena med högre bebyggelse redovisas dock inte klart) samt i anslutning till Burlövs station. I den norra (nordöstra) delen av Kronetorpsområdet planeras bebyggelsen anpassas och inspireras av Åkarps gamla kvartersstuktur och dess villabebyggelse längs gatorna. Området ska upplevas som en tät stadsbebyggelse som är högst närmast Burlövs centrum.

Planprocessen för Kronetorpsområdet

Som redovisats ovan arbetar kommunen för närvarande med sin övergripande Framtidsplan för kommunområdet. Vad gäller Kronetorpsområdet avser man skapa en s.k. skelettplan som visar den övergripande strukturen för bebyggelse och infra- struktur inom området. Skelettplanen ska tas fram genom en tävling för arkitekter, en tävling som ännu inte genomförts. En sådan skelettplan är nödvändig för att man mera ingående ska kunna bedöma hur en exploatering kan påverka områdets kulturmiljövärden.

Trots att skelettplanen inte existerar har kommunen påbörjat arbetet med en detaljplan för området närmast Kronetorps gård. Även detta arbete baseras på en arkitekttävling i vilken tre utvalda planer för området bedömts och en vinnare utsetts av en jury. Vi ska komma tillbaka till de tre planförslagen och bedöma deras respektive påverkan på kulturmiljövärdena vid Kronetorps gård i slutet av denna utredning.

Rent principiellt anser vi, i likhet med länsstyrelsen, att planarbetet inte skett i önskvärd ordning. Detaljplanen för området närmast Kronetorps gård arbetas fram innan en skelettplan för hela området har tagits fram och fastställts. Detta är olyckligt och försvårar bedömning av detaljplanen ur kulturmiljösynvinkel.

Vad gäller utbyggnadsordningen inom Kronetorpsområdet anser vi också att en inledande detaljplanering och utbyggnad av området närmast Kronetorps gård, perifert belägen i förhållande till områdets omgivande tätortsbebyggelse, framstår som olämplig. Vi bedömer det som lämpligare att i grova drag påbörja en utbyggnad i områdets nordvästra delar, i anslutning till badanläggning, fotbollsplaner och den existerande bebyggelsen vid Mossvägen. En orsak till detta är att vi bedömer att områdets största kulturmiljövärden är kopplade till Kronetorps gårdsanläggning och uppfartsallé, och att det där krävs särskilt stort hänsynstagande till kulturmiljön.

En detaljplanering och exploatering av området närmast storgården bör enligt oss inte genomföras förrän detaljplanen kan relateras till en områdesövergripande skelettplan som sätter det lilla delområdet i relation till helheten.

Vi ska nu lämna planprocessen och i följande kapitel göra en värdering av kulturmiljövärden och behovet av kulturmiljöhänsyn vid en ev. exploatering av olika delar av Kronetorpsområdet. I den första delen görs bedömningen mot bakgrund av antagandet att området förblir riksintresseområde för kulturmiljövården. I den andra delen utgår bedömningarna från att riksintresset för kulturmiljövård har upphävts.

(20)

Utbyggnad inom Kronetorpsområdet med beaktande av dess kulturmiljövärden

Ett sätt att på ett strukturerat sätt redovisa Kronetorpsområdets kulturmiljövärden och behovet av hänsynstagande till dessa vid en exploatering, är att dela in det i flera delområden och behandla dem var för sig. Behovet av hänsynstagande är nämligen rumsligt varierande och inte lika stort inom hela området. I figur 11 visas hur vi valt att dela upp området i delområden som behandlas individuellt i följande redovisning.

Först ges en bedömning av områdets utbyggnadsmöjligheter mot bakgrund av att det förblir ett riksintresseområde för kulturmiljövården, och därefter en motsvarande bedömning om riksintresset ifråga blir upphävt.

Figur 11. De numrerade delområdena inom Kronetorpsområdet.

UTBYGGNAD OM OMRÅDET FÖRBLIR RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN MED NUVARANDE VÄRDEBESKRIVNING

Länsstyrelsen har meddelat Burlövs kommun att det är stor sannolikhet att området även i fortsättningen kommer att utgöra riksintresse för kulturmiljövården. De menar dock att detta inte måste innebära ett hinder för exploatering och byggande i stationsnära lägen. Utbyggnaden måste dock ske på ett sätt som inte medför betydande skada på de kulturmiljövärden som redovisats för riksintresseområdet. En bedömning av denna eventuella skada är svår att göra innan en skelettplan tagits fram för området. I följande delområdesredovisning vill vi peka på de värden som är viktiga att förhålla sig till vid en kommande planering och utformning av bebyggelse, infra- struktur och annan markanvändning.

Fornlämningarna i området beaktas inte i den följande delområdesvisa genom- gången. För fornlämningarna gäller ett generellt lagskydd och det krävs särskilt till- stånd från länsstyrelsen för alla arbeten som kan medföra skada på dem. Detta gäller även för under mark dolda fornlämningar.

Delområde 1 och 2

Område 1 är beläget längst åt norr i Kronetorpsområdet. Åkermarken ligger som en kil mellan stambanan och väg E6. Åt söder angränsar ett större område (delområde 2)

(21)

med trädgårdsodlingar och växthus. Vi bedömer att det inte finns några påtagliga kulturmiljövärden av riksintresse inom delområde 1.

Delområde 2 innehåller bebyggelse i form av bostadshus, ekonomibyggnader och växthus på norra sidan av Mossvägen (se figur 11). Plantskoleverksamhet och växthusodling har länge utgjort en viktig del odlingslandskapet inom de större städernas närmsta omland. Här bör bebyggelsen få ligga kvar och det är ur kultur- miljösynpunkt positivt om plantskoleverksamhet och odlingen kan få finnas kvar även efter en exploatering av omgivande områden. Vi vill inte uttala oss om bebyggelsens eventuella kulturmiljövärden inom delområdet (detta skulle kräva en mer detaljerad bebyggelseinventering), men dessa ev. värden pekas åtminstone inte ut i riksintressebeskrivningen eller i Burlövs bevarandeplan.

Mossvägen bör behålla sin nuvarande sträckning i framtiden eftersom den följer bygränsen mellan byarna Burlöv och Åkarp. Gränsen har haft betydelse för områdets invånare under lång tid och har verkat strukturerande för bebyggelsens placering.

Inom den norra delen av delområde 2 bör ny bebyggelse kunna placeras utan betydande skada på de riksintressanta kulturmiljövärdena.

Delområde 3

Området består idag av åkermark i träda och gränsar åt nordöst mot Yttre ringvägen.

Åt sydöst utgörs gränsen av den allékantade, gamla landsvägen mellan Malmö och Lund. Landsvägen ifråga utgör en av Kronetorpsområdets verkligt strukturerande linjeobjekt. Vägen har hög ålder och måste med sin allé få ligga kvar i befintlig sträckning och utgöra en utgångspunkt för placering av omgivande bebyggelse vid en eventuell framtida exploatering. Planerad bebyggelse inom delområde 3 bör höjd- mässigt anpassas till villabebyggelsen i det närliggande Åkarp.

Delområde 4

Detta område utgör det arealmässigt största väster om den gamla landsvägen. Liksom för delområde 3 är det landsvägen med allè som utgör det viktigaste objektet ur kulturmiljösynpunkt. En utbyggnad av detta område bedömer vi som möjlig utan att riksintresseområdets utpekade värde med ett öppet slättlandskap kring Kronetorps gård tar påtaglig skada. Vi tolkar kommunens beskrivning av hur bebyggelsen ska variera i höjd inom området som att det är i detta delområdes västra del som den högre bebyggelsen avses uppföras. Bebyggelse utmed Mossvägen bör vara lägre och bilda en mjukare övergång mot den befintliga bebyggelsen norr om vägen. Området är redan detaljplanelagt för rekreation och fritidsverksamheter

Delområde 5

Denna del av Kronetorpsområdet är redan delvis exploaterat och utgör inte längre ett odlingslandskap. Området, med sin närhet till järnvägsstationen bör kunna förtätas och kompletteras med högre bebyggelse. Delar av de ytor som idag används som fotbollsplaner kan ev. bebyggas och nya fotbollsplaner anläggas inom andra delar av Kronetorpsområdet. Gärna på platser där behovet av öppna ytor är större betraktat ur ett kulturmiljöperspektiv (t.ex. i området mellan Kronetorps uppfartsallé och Krone- torps mölla där en fortsatt öppen siktlinje är önskvärd). Delområde 5 är redan detaljplanelagt för rekreation och fritidsverksamheter.

Delområde 6

Område 6 är stort och består av åker som historiskt tillhört Kronetorps gård. En ev.

utbyggnad måste, om riksintresseområdet för kulturmiljövården inte upphävs, ta hänsyn till såväl den allékantade landsvägen som det öppna odlingslandskapet kring Kronetorps gård. Den norra hälften av området bör kunna bebyggas med inte allt för hög bebyggelse trots att det utgör ett öppet slätt- eller åkerlandskap.

Vad gäller den södra delen av området är det svårare att bedöma vad som kan tolereras om Kronetorpsgårdens även fortsatt ska kunna upplevas som en gård i ett rationellt brukat, öppet odlingslandskap. Här är det mycket en fråga om individuella uppfattningar och bedömningar hur nära gården ny bebyggelse kan tillåtas utan att den utgör en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. Vår bedömning är att åtminstone ett hundratal meter längst åt söder i delområdet bör hållas fri från

(22)

bebyggelse och högre vegetation. Kanske kan gränsen mellan det bebyggda området i norr och de öppna ytorna närmre storgården göras mindre påtaglig genom an- läggande av någon form av trädrad, parkyta eller liknande i gränszonen.

Delområde 7

Detta delområde har ytterligare något starkare kulturmiljövärden pga. vägsystemet och allérna utmed landsvägen och uppfartsvägen till Kronetorp (se figur 11). Om Kronetorp med uppfartsväg ska kunna behålla ett monumentalt uttryck betraktat från området vid rondellen och Lidl i väster, måste det finnas en obebyggd zon på båda sidor av uppfartsvägen. En sådan zon bör åtminstone vara några tiotal meter på respektive sida av allén. Närmast allén måste bebyggelsen vara relativt låg och anpassas till bebyggelsen vid Kronetorp i form och färgsättning. Ny bebyggelse utmed Kronetorpsvägen och i anslutning till rondellen medför mindre negativ påverkan på kulturmiljövärdena.

Figur 12. Utsikt från Kronetorps uppfartsallé mot Kronetorps mölla. Kronetorps park i bildens vänstra del. (delområde 9).

Utan ett upphävande av riksintresseområdet för kulturmiljövården har vi mycket svårt att se att delområdena 8 och 9 kan komma ifråga för utbyggnad. Ny bebyggelse inom dessa ytor innebär att Kronetorps existerande bebyggelse inte längre kan upplevas som belägen i ett öppet odlingslandskap. Detta gäller såväl vid betraktande från väster, norr och öster.

Delområde 9 är speciellt eftersom det bara är genom ett öppethållande av detta som man fortsatt kan ha ett visuellt förhållande mellan Kronetorps uppfartsallé och den till gården nära kopplade Kronetorps mölla (jfr. figur 9). Denna koppling är viktig att bevara eftersom väg E22 och planteringar kring denna och trafikplats Kronetorp medfört att man inte har någon visuell koppling mellan Kronetorps gård och Burlövs by och egnahemsområde i öster. Storgården och den stora holländare- möllan är båda objekt som visar på områdets agrara expansionsperiod under 1800- talet. Anläggande av bebyggelse eller en park med hög trädvegetation inom delområde 9 skulle innebära att det visuella sambandet försvann och att Kronetorp blev än mer isolerat från odlingslandskapet i öster och söder.

Delområde 10

Detta område består av Kronetorps gårdsmiljö med tillhörande park. Området och dess bebyggelse har behandlats i separat utredning från Malmö museer och kommunen har uttryckt att man avser bevara området.

(23)

UTBYGGNAD OM KRONETORPSOMRÅDET INTE LÄNGRE UTGÖR RIKSINTRESE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN, ELLER OM DESS VÄRDEBESKRIVNING SKRIVITS OM

De kulturmiljövärden som redovisats i föregående avsnitt försvinner givetvis inte bara för att områdets status som riksintresseområde för kulturmiljövården upphävs. Ett upphävande skulle däremot innebära att hänsynstagandet till kulturmiljövärdena vid en ev. exploatering kan vara något mindre långtgående. Vi gör därför ytterligare en delområdesredovisning mot bakgrund av ett upphävt riksintresse.

Delområde 1, 2 och 3

Inom den norra delen av Kronetorpsområdet är kulturmiljövärdena främst kopplade till gamla landsvägen Malmö-Lund samt Mossvägen som ligger i bygränsen mellan Burlöv och Åkarp. De båda vägarna bör få behålla sin sträckning vid en exploatering av de tre delområdena även med ett upphävt av riksintresse.

Även dessa delområden skulle utan riksintressets skyddskrav främst ha sitt kultur- miljövärde kopplat till de båda nämnda vägarna. I övrigt är kulturmiljön inte ett hinder för en utbyggnad. En förtätning av delområde 5 bör dock prioriteras före exploatering av den brukade åkermarken i område 4. All åkermark som har en lång brukningshistoria kan nämligen anses ha ett visst kulturmiljövärde vid sidan av sitt värde för framtida livsmedelsproduktion.

Delområde 6

Om området inte längre utgör riksintresse för kulturmiljövården bör en exploatering och utbyggnad inom delområde 6 kunna ske betydligt närmre Kronetorps gård.

Kravet på ett omgivande öppet, slättlandskap kring storgårdsanläggningen blir rim- ligtvis mindre i detta fall. Viss utbyggnad skulle kunna ske ända fram till delom- rådesgränsen åt söder om den anpassas till befintlig bebyggelse vid Kronetorps gård.

Delområde 7

Även detta delområde skulle med ett upphävt riksintresse kunna bebyggas i större omfattning än annars. Ett bevarande av uppfartsvägen med allé och en angränsande skyddszon skulle dock även i detta fall stå kvar som ett hänsynskrav för områdets kulturmiljövärden.

Delområde 8

Här skulle viss ny bebyggelse, anpassad till Kronetorps existerande byggnader, kunna uppföras om behovet av hänsyn till ett riksintresse inte längre föreligger. Särskilt ytorna närmast norr om gården, där det redan finns bostadsbebyggelse, skulle kunna tillföras ytterligare byggnader. Övriga ytor bör ej bebyggas

Delområde 9

Detta område anser vi har så stora värden för områdets kulturmiljö att det inte får bebyggas eller planteras med högre trädvegetation även om riksintresset upphävs. Här måste sambandet mellan Kronetorps storgård och Kronetorps mölla på andra sidan E22 även i fortsättningen kunna upplevas från gårdens uppfartsallé. Området ska hållas öppet.

Delområde 10

Precis som ovan får vi här hänvisa till redan genomförd kulturmiljö- och bebyggelseutredning från Malmö museer. Behovet av hänsynstagande till den värde- fulla bebyggelsen och den närliggande parken föreligger även om riksintresseområdet ör kulturmiljövården upphävs. Bebyggelsemiljön bör q-märkas i framtida detaljplan för området.

(24)

Årets rapporter

Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport:

Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert

Byggnadsdokumentation. Stinshuset – dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson

Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist

Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka – Invändig restaurering.Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter

Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård – Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter

Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park – Fd Malmö östra sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län.

Antikvarisk rapport. Sankt Andreas kyrka – Ombyggnadsarbeten.

Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad, Skåne län.

Antikvarisk rapport. Oxie kyrka – Byte av läktarorgel. Malmö kyrkliga samfällighet, Oxie socken i Malmö kommun, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:008 Carola Lund och Maria Johansson

Arbeten utförda 2002-2013. Kvarndala gård – Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård.

Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:009 Maria Lundberg och Maria Johansson

Arbeten utförda 1997-2010. Katrinetorps gård – Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp.

Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson

Antikvarisk rapport. Västra Klagstorps kyrka – Uppförande av utvändig ramp samt invändiga förändringar. Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:011 Helena Nilsson

Antikvarisk rapport. Bunkeflo kyrka- Ramp samt dörr för nödutrymning. Malmö kyrkliga samfällighet, Bunkeflo socken i Malmö kommun, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:012 Maria Johansson och Olga Schlyter

Byggnadsantikvarisk dokumentation. Malmö Stora Valskvarn.

Fastigheten Triton 6 i Malmö stad, Skåne län.

Kulturarvsenheten Rapport 2013:013 Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin

Kulturhistorisk utredning. Kronetorpsområdet- En studie av ett riksintresseområde för kulturmiljövården och hur

riksintresseområdets kulturmiljövärden kan beaktas vid en exploatering. Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs kommun, Skåne län.