Utställningshandling
Detaljplan för
Forsen 2, ”Tunafors fabriker”
Nyfors
Eskilstuna kommun
Planbeskrivning
Planprocessen – normalt planförfarande utan program
I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten, utställningsskedet. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.
INLEDNING
Handlingar Planhandlingar: Plankarta med bestämmelser, illustrationskarta,
behovsbedömning, fastighetsförteckning, planbeskrivning (detta dokument) samt genomförandebeskrivning
Bilagor: Bullerutredning, riskutredning och dagvattenutredning.
Handlingarna använder följande benämning för byggnaderna:
Figur 1. Benämning på husen. Norrut är åt höger. (Foto från 2009)
A
B C
D
E F
Syfte I området finns de kulturhistoriskt värdefulla fabriksbyggnaderna som är kvar sedan Tunafors fabrikers tid, men som idag står tomma. Nuvarande detaljplan över området är från 2006 och hade som mål att skapa förutsättningar för att få liv i området. Den gällande planen behandlar ett användande av
fabriksbyggnaderna för olika verksamheter såsom hantverk, kontor, vuxenutbildning etc. men inte som bostäder. Syftet är nu att tillåta även bostadsändamål samt möjligheten att anpassa byggnaderna och marken därefter. Ambitionen är att området åter ska tas i bruk och att samtidigt främja tillgängligheten till Eskilstunaån för allmänheten. Gångvägen efter vattnet är tänkt att bli en del av åstråket. Åstråket mellan Vilsta koloniområde och Gasverksbron finns med i Grönstrukturplanen för stadsbygd i Eskilstuna kommun antagen 2006. Inom planområdet föreslås att stråket utformas som bryggor långs med Eskilstuna ån.
I planförslaget möjliggörs ett tydligt definierat allmänt gångstråk längs med bryggor på utsidan av fastigheten som ger en direkt tillgång till årummet.
Plandata
Läge och areal Planområdet har ett attraktivt och centralt läge invid Eskilstunaån och från fastigheten är det gångavstånd till det mesta av Eskilstuna stads utbud. Både Fristadstorget samt resecentrum finns inom 700 meters avstånd.
Planområdets
avgränsning Planområdet omfattar fastigheten Forsen 2, en mindre del av den södra grannfastigheten Forsen 4 samt del av fastigheterna Nyfors 1:1 och Tunafors 1:30 vilka utgör planens vattenområde. Avgränsningen är en avvägning mellan att reglera huvudfastigheten samt att helt ersätta nu gällande detaljplan.
Markägande Forsen 2 och 4 ägs av Forsen 2 i Eskilstuna AB respektive Byrk AB. De delar av Eskilstunaån som är inkluderat ägs av kommunen.
Miljöbedöm-
ning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har en behovsbedömning gjorts för planförslaget. I behovsbedömningen anges att ett genomförande av detaljplanen kan få negativa effekter, men att förebyggande åtgärder ska vidtas så att dessa inte blir betydande och att de ska redovisas i planbeskrivningen. Punkterna som redovisats som problematiska är miljö- och hälsofarliga aspekter det vill säga markföroreningar med anledning av tidigare verksamheter, kulturmiljövärden samt vatten- och markförhållanden för framtida bostadsändamål.
Godkända föroreningsnivåer för bostadsändamål har inte uppnåtts och beskrivs vidare i kapitlet Förutsättningar, under avsnittet Föroreningar. Buller,
vibrationer och risker med trafik identifierades också som potentiella hälsorisker. Dessa behandlas i avsnittet Störningar och risker i kapitlen Förutsättningar respektive i Förslag till förändring.
Den vattenfråga som identifierats rör vattenverksamheten, dvs. själva
byggnationen av bryggorna. Frågan utvecklas ytterligare i kapitlet Förslag till förändring under avsnittet Strandskydd.
Kulturmiljöaspekterna har prövats i samrådet. Inkomna synpunkter har tydliggjort konflikter mellan föreslagen bostadsanpassning och allmänna intressen och har varit ett underlag för avvägningar.
Kommunala ställningstaganden
Översiktsplan Förslaget till ny detaljplan överensstämmer med gällande översiktsplan antagen 2005 och Fördjupad översiktsplan för stadsbygden antagen 2005 med avseende på den förändrade användningen. Förslaget till kommande översiktsplan
efterlevs då detaljplanen bidrar till den typ av förtätning som eftersträvas. Detta sker genom att ett ökat underlag bedöms stärka centrum och att fler människor kollektivt bidrar till en känsla av trygghet samt gynnar förutsättningarna för gemensam infrastruktur och kollektivtrafik.
I pågående arbete med ny översiktsplan eftersträvas boendemiljöer som innehåller många olika funktioner och mötesplatser i det offentliga rummet.
Bland annat anges att ”[å]stråket ska särskilt beaktas som värdefull potential för besökande, boende i centrum och stadens befolkning [i] stort, där omsorg ska läggas vid funktionella samband och estetiska uttryck”. Detta är tänkt att främjas med hjälp av stråken omkring och genom planområdet samt genom ett tillåtande av olika typer av ändamål.
Gällande planprogram och detaljplan
För området finns en gällande detaljplan, Detaljplan för Forsen 2 (Tunafors fabriker) 1184-1, vilken har en genomförandetid till 2021. I samband med planarbetet sanerades området till mindre känslig markanvändning. Det vill säga verksamheter tillåts, men inte bostäder, daghem eller utbildningslokaler för barn.
Gällande plan föregicks av ett planprogram som inkluderar ett större område kring Eskilstunaån och sträcker sig från Gillbergavägen i söder till
Svealandsbanan i norr. Syftet med planprogrammet var bland annat att pröva förutsättningar för bostadsändamål i Konstmuseiparken (grannfastigheten norr om Forsen 2). Under arbetet var ambitionen att Kyrkogatan skulle få en tydligare roll som centrumtillfart och att negativa effekter för föreslaget bostadsområde skulle utredas. Resultatet syns idag genom att de efterföljande detaljplanerna medfört två nya flerbostadshus samt att fd konstmuseet nu är bostäder.
Utöver bostadsändamål tog programmet fasta på vikten av det kulturhistoriska värdet samt av park- och årummet. Höga ambitioner och förhoppningar fanns för att tillgängliggöra dessa genom att skapa gångstråk genom fastigheterna och längs ån. Visserligen befäste gällande detaljplan allmän tillgång till Forsen 2 men trots ambitioner om ett attraktivt åstråk var marken snarare tänkt att fungera som parkeringsyta.
Figur 2. Illustrationskarta från nu gällande detaljplan (1184). Ytor för parkering hindrar tillgång till årummet.
Övrigt Under större delen av 2000-talet har Eskilstuna kommun och Trafikverket fört diskussioner om en planskild korsning vid Gillbergavägen, sydväst om
planområdet. Ett realiserande är osäkert inom en överskådlig framtid men en ny korsning har ingått som en förutsättning i arbetet.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Geoteknik och kultur
Markradon En översiktlig markradonundersökning visar att området är att betrakta som lågriskområde.
Geotekniska
förhållanden En översiktlig skredriskinventering anger att marken har otillfredsställande stabilitet samt att detaljerad utredning rekommenderas. Vid planområdet redovisas en ca 60 till 90 meter bred zon på båda sidor om Eskilstunaån (mellan Stålforsbron och nya järnvägsbron vid Fors kyrka). Då de geotekniska förutsättningarna inte är utredda i detalj är det viktigt att skredrisken beaktas vid schaktningsarbeten.
Exploatören har inte identifierat sprickor eller andra tecken i byggnaderna eller i kajen vilka skulle kunna indikera sättningar. I detta fall bedöms inte en djupare utredning vara nödvändig eftersom planläggningen inte medger nya byggnader (utöver en miljöbod och en carport). Bostadsändamål bedöms inte belasta byggnaderna mer än tidigare industriändamål.
Föroreningar Marken, byggnaderna och anläggningarna genomgick en omfattande
sanering som avslutades hösten 2005. Saneringsnivån innebär att verksamheter kan inrymmas i lokalerna, dock inte bostäder, daghem och utbildningslokaler för barn. Godkända nivåer för bostadsändamål är ett krav men har ännu inte uppnåtts.
Exploatören har utfört ytterligare undersökningar och sanering under våren och sommaren 2012.
Historik Bebyggelsen vid Tunafors går tillbaka till i varje fall medeltiden. Kraften ur forsen har använts till kvarnar, sågar och järnbearbetning. Redan under 1570- talet fanns ett järnbruk som fick ett stort uppsving på 1620-talet. Eskilstunas tradition som smedstad var grogrunden för den omfattande industri som växte upp under 1800-talet och första hälften på 1900-talet.
Även vid Tunafors växte nya industrier fram. Tunafors bruk (kvarteret Forsen 2) förvärvades 1873 av Eskilstuna Jernmanufaktur AB och inledde en modern industriell masstillverkning. En omfattande nybyggnation påbörjades 1876 med ny knivfabrik, hejarsmedja och vattenkanaler med turbiner för
kraftförsörjningen. Utbyggnaden fortsatte som mest under 1900-talets första hälft och avslutades 1924. Sedan dess har endast snickeriet och några bodar av trä rivits, i övrigt finns byggnaderna kvar. I mitten av 00-talet inleddes arbete för att ta ett helhetsgrepp med hjälp av planprogram och detaljplaner för Tunaforsområdet. Med avseende på Forsen 2 var ambitionen att fylla byggnaderna med diverse verksamhetshyresgäster, men trots detta har byggnaderna förblivit tomma och området står idag avspärrat och förfallit.
Figur 3. Utdrag från Eskilstuna stadskarta 1876 (Beskow). Vatten togs in via kanaler från söder och leddes under byggnaderna där kraften tillvaratogs.
Figur 4. Utdrag från Eskilstuna stadskarta 1890 (Åkerstein). Jämfört med Figur 3 har fem byggnader tillkommit.
Figur 5. Utdrag från Eskilstuna stadskarta 1907 (Sjöling). Området har utvecklats ytterligare med bla den stora fabriksbyggnaden. Entrén till huvudbyggnaden nås via en bro över kanalen.
Utbyggnader, ändringar och användning av området och dess lokaler har varierat under åren efter de behov som tiden medfört. År 1994 dokumenterades de verksamheter och de företag som då avhystes i syfte att göra bostäder av området. Framförallt var det småindustrier och verkstäder som senast höll till i lokalerna. Att göra fabriksområdet tillgängligt för allmänheten och kombinera kulturarvet med ny användning har varit en tydlig ambition i snart 20 år.
Kulturmiljö-
värden Tunaforsområdet är en av Eskilstunas mest värdefulla industrimiljöer. Området ingår i riksintresseområdet för Eskilstuna tätort. Eskilstuna museer har i en historisk beskrivning av Tunaforsområdets fabriker lämnat följande
karaktärisering och sammanfattning:
"Hela området kring Tunafors, inklusive fastigheterna Tackjärnet 1 (f d gjuteri tillhörigt Tunafors fabriker), Tunafors 1:10 (kraftstationen) & 1:11 (Anchorverken) utgör en ovanligt välbevarad äldre industrimiljö.
Byggnaderna identifieras lätt som industribyggnader med sina stora tätspröjsade fönster och övervägande putsade fasader.
Detta ger området en enhetlighet trots skillnaden i tillkomsttid alltifrån det lilla Stålfors bruk byggt under 1800-talets senare hälft till Anchorverken, som fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1942 (ritad av Frej Klemming)."
"Områdets karaktärsbyggnad är den stora fabriksbyggnaden och hejarsmedjan men miljön, både visuellt och kultur/industrihistoriskt skapas av mångfalden av byggnader med ett utseende som präglas av de olika funktioner de ursprungligen haft. Spännande är också kontrasten mellan den stora ’moderna’ fabriken, Forsen 2, etablerad 1876 och byggd för masstillverkning, och den äldre industrin, Forsen 4, byggd mer för hantverksmässig produktion och med fabrikörens bostad invid fabriken på
ett sätt som liknar bruksmiljöer. Tunafors fabrikers stora huvudbyggnad har både genom sin storlek och sin mer påkostade fasadutformning blivit den slutgiltiga visuella manifestationen av en mycket lång och skiftande industrihistoria."
Figur 6. Forsen 2 från Eskilstunaån.
För fastigheterna Forsen 2, 4, 9 och 10 väcktes frågan om
byggnadsminnesförklaring 1994-09-20. Länsstyrelsen beslutade 2004-02-10 att inte byggnadsminnesförklara byggnaderna med motivet att ”Tunaforsområdet utgör en historisk industrimiljö där värdet ligger i miljön som helhet”.
Med gällande plan infördes ett rivningsförbud och byggnaderna skyddas av 8 Kap. 13§ PBL (2012) som ett särskilt värdefullt bebyggelseområde. Trots detta förfaller byggnaderna och risken att kulturvärdet helt förvandlas till ruiner går inte att bortse från. Kommunen har med tiden fått in alltfler klagomål och hade inte en ny planläggning varit i görningen hade anmälan om ovårdad byggnad varit aktuell med krav på åtgärder. Utgången av en sådan process är ändå osäker och skulle slutligen kunna resultera i att kulturvärdet ändå förgås.
Figur 7. Bilder som visar fasadernas skick (vinter/vår 2011). Överst, vy norrut: t.v. från gården med hus F i centrum, t.h. släppet mot parken mellan hus F och hus E. Nere, vy söderut: huvudbyggnadens (hus B) fasad mot Kyrkogatan samt den igenfyllda kanalen.
Fornlämningar I samband med den omfattande marksaneringen inför gällande detaljplan hittades ingen fornlämning. Tillståndsprövning med avseende på
fornlämningsfrågan krävs inte vid schaktning.
Bebyggelseområden
Verksamheter Området är idag avspärrat och lokalerna står tomma.
Service All slags service finns inom gångavstånd då området gränsar till Eskilstunas centrum med hela dess kulturutbud och kommersiella service. Skolor och förskolor finns inom gångavstånd. Vilsta friluftsområde med
motionsanläggningar, friluftsbad och slalombacke ligger 2 km söderut.
Lek och
rekreation Närliggande Museipark och Fors kyrkopark är en viktig resurs som kan nyttjas för promenader och avkoppling.
Naturmiljö Befintliga träd är i dålig kondition och efter inventering har inget bevarandevärde identifieras.
Vattenområden
Strandskydd De lagändringar som under senare år genomförts angående strandskydd medför att när befintlig detaljplan upphävs träder automatiskt ett strandskydd ikraft. En ny detaljplan måste därför behandla frågan för delar där det tidigare inte funnits strandskydd.
Gator och trafik
Järnväg I syfte att undanröja köer vid Gillbergavägen studerade trafikverket och
Eskilstuna kommun tidigare en lösning med planskild järnvägskorsning. Skulle en planskild korsning vid Gillbergavägen bli av innebär det antagligen att järnvägsspåret höjs och flyttas österut på sträckan mellan busstationen och bo- stadsområdet Brunnsbacken. Spårets högsta punkt blir vid den nya järn-
vägsbron över Gillbergavägen, där rälsen kommer att ligga på en höjd cirka 5,5 meter över nuvarande gata. Framför Forsen 2, i förlängningen av
Zetterbergsgatan, höjs då spåret med c:a 2,5 m.
I tidigare arbete fanns en förhoppning om att den nya järnvägen skulle vara klar under 2009. En tillräckligt bra och ekonomisk lösning har ännu inte
presenterats. Det är osäkert huruvida den planskilda korsningen kommer att realiseras inom en överskådlig framtid.
Gatunät och
trafik Planområdet gränsar i väst till Kyrkogatan och har sina tillfarter därifrån. Gatan trafikerades 2011 av ca 6300 fordon/dygn. Uppskattningar har gjorts som anger att denna trafikmängd i framtiden väntas öka till ca 11 000 fordon/dygn då en del av trafiken på Tegelbruksgatan överflyttas till Kyrkogatan (förutsatt att den planskilda korsningen byggs). En del av denna överflyttning har emellertid redan skett då Tegelbruksgatan under mätningarna 2010 haft begränsad framkomlighet på grund av ombyggnationer.
Inriktningen att flytta genomfartstrafiken från Gillbergavägen till Kyrkogatan har i planarbetet ifrågasatts då miljön längs Eskilstunaån identifieras som en av Eskilstunas mest värdefulla och att befästa Kyrkogatans funktion som
genomfartsgata är kontroversiell.
Gång- och
cykelvägar Längs Kyrkogatans östra sida finns en gång- och cykelväg som förbinder centrala Eskilstuna med stadens södra delar och Vilsta friluftsområde. Det finns även god möjlighet att promenera in mot staden längs åstranden.
Kollektivtrafik För framtida boende i området finns goda förutsättningar att uppleva kollektivtrafiksalternativet som smidigt och effektivt. Lokalbussarna har hållplatser på Tegelbruksgatan och området ligger nära den regionala kollektivtrafiken med busstationen på västra sidan av Kyrkogatan. Efter ytterligare några minuters promenad västerut nås järnvägsstationen som har goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och övriga Mälardalen.
Parkering Fastigheten har idag två tillfarter från Kyrkogatan, en i norr och en i söder.
Någon anordnad parkeringsplats finns inte och området är avspärrat Störningar och risker
En eventuellt utbyggd och ökad järnvägstrafik kan i framtiden påverka såväl buller- som vibrationssituationen vid fastigheten, dock finns samtidigt stora möjligheter till mildrande åtgärder närmare källan.
Buller Höga ljud från spår- och vägtrafik har identifierats som mest problematiska, men en varierad och god ljudbild bedöms ha bra förutsättningar uppbyggd av stadens trafik, livet i parken och forsen i ån.
Som underlag har ÅF-Infrastructure AB/ÅF Ljud och vibrationer utfört en trafikbullerutredning där hänsyn tagits till att Kyrkogatan kommer trafikeras med 11 000 fordon/ÅMD (jämfört med dagens ca 5 700 ifall trafik flyttas över från Gillbergavägen). I beräkningarna har andelen tung trafik angetts vara 8 % och skyltad hastighet längs sträckan är 50 km/h. Trafikverket har angett att 28 resandetåg samt 19 godståg passerar fastigheten. Slutsatsen är att:
”Mest utsatta hus får upp mot 64 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad mot Kyrkogatan från väg- och spårtrafik.
Med miljöbod i gavel mot Kyrkogatan uppnås mål enligt riksdagsbeslutet för hus F.
Med lämplig genomgående planlösning kan mål enligt Boverkets allmänna råd med 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå på den bullerdämpade sidan innehållas för hus A.
Med föreslagen planlösning kan mål enligt Boverkets allmänna råd med 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå på den bullerdämpade sidan innehållas för samtliga lägenheter förutom gavellägenheter i hus B där bullerskyddsskärm samt absorbenter fordras.
Gemensam uteplats med högst 55 dB(A) ekvivalent och 70 dB(A) maximalnivå ljudnivå kan anordnas på gårdssidan.”
Figur 8. Urklipp från bullerberäkningen. Se kapitlet Förslag till förändring angående hus B:s norra gavel. (ÅF-Infrastructure AB/ÅF Ljud och vibrationer) Vibrationer Data angående vibrationer har inhämtats från två mätpunkter.
Figur 9. Vibrationsmätning, markeringarna visar mätpunkternas placering.
Vibrationer har en dokumenterat negativ effekt på boendemiljön och
järnvägstrafik är ofta den faktorn som identifieras som störningskälla. För att beskriva en vibrationssvängning anges hastighetsenheten millimeter per sekund, mm/s. Högsta acceptabla vibrationsnivå är enligt Trafikverkets
riktlinjer 2,5 mm/s nattetid men långsiktigt anges att ingen ska behöva utsättas för nivåer över 1 mm/s i sovrummet.
Mätningen, som pågick från morgonen 12:e november 2011 och avslutades morgonen den 16:e, är redovisad i entimmesperioder. Uppmätta värden ligger runt 0,02 mm/s P, fåtalet är över 0,04 mm/s P och ett enstaka högsta värde är 0,09 P samt 0,11 mm/s P för den södra respektive norra mätpunkten.
Mätningen redovisar alltså värden långt under riktlinjerna.
Riskanalys
avseende En analys med avseende på risker för framtida boende orsakade av trafiken på järnvägslinjen har tagits fram av Structor miljöteknik AB. De trafikuppgifter
Järnvägstrafik som analysen bygger på skiljer sig i jämförelse med bullerutredningen då färre antal tåg anges. Skillnaden är 28 resandetåg jämfört med 21 samt 19 godståg jämfört med ca 13 (per dygn). Bedömning (av uppdragsledaren hos Structor) är att analysen skulle komma till ett likvärdigt resultat även med de högre flödena.
Följande risker behandlades i analysen:
Risk 1: - Urspårning/olycka med tåg innehållande last av farligt gods Risk 2: - Urspårning/Olycka med övriga tåg eller andra spårfordon Risk 3: - Risker förknippade med elektromagnetiska fält
Risk 4: - Brand i järnvägsfordon, spår och på banvall
Risk 5: - Risker förknippade med vibrationer orsakade av järnvägstrafiken Risk 6: - Risker förknippade med buller orsakat av järnvägstrafiken Risk 7: - Andra risker för obehag orsakade av järnvägstrafik.
Figur 10. Riskmatris för järnvägstrafiken. (Structor miljöteknik AB)
Angående risk 7, andra risker och obehag orsakade av järnvägsbuller, avses exempelvis avgaser och luftpartiklar. Risk 5 och 6 (vibrationer och buller) var inte inkluderat i riskbedömningen då dessa frågor redan avhandlats.
Analysen rekommenderar att risker förknippade med elektromagnetiska fält (risk 3) bör undersökas vidare med hänvisning till försiktighetsprincipen.
Analysen påpekar samtidigt att det inte finns något entydigt samband mellan denna typ av exponering och någon kronisk sjukdom.
Detaljplanen ställer inga krav på undersökningar eller åtgärder angående elektromagnetisk strålning från järnvägen inom planområdet.
Mildringsåtgärder mot strålning skulle exempelvis vara att ompröva lokalisering eller materialval i byggnaderna. Inget av dessa alternativ är aktuellt. Dessutom anger Trafikverket ett referensvärde för magnetfält som typiskt sett underskrids med bred marginal redan vid en meters avstånd från järnvägen. Framtida modernisering av sträckan, med bättre avskärmande material direkt vid källan, skulle kunna förbättra situationen än mer.
Sammanfattningsvis (gällande övriga icke grönmarkerade risker) bedöms sannolikheten för att en brand på järnvägen ska inträffa som medelstor.
Urspårning eller olycka med tåg innehållande last av farligt gods bedöms kunna medföra allvarligast konsekvens. Sannolikheten för att det ska inträffa bedöms i dagsläget som liten. Efter en eventuell spårförnyelse görs
bedömningen att det är osannolikt att olyckan ska inträffa.
Förmildringsåtgärderna beskrivs senare i Förslag till förändring.
Teknisk försörjning
Bebyggelsen är ansluten och kan anslutas till de befintliga tekniska
försörjningssystemen vilka har goda förutsättningar att klara den kapacitet som kommande bostäder behöver.
Vatten och
avlopp VA-ledningar korsar fastigheten mellan ån och huvudbyggnaden.
El, tele, bredband och värme
Fastigheterna är anslutna till fjärrvärmenätet med en anslutningspunkt i gamla smedjan, hus A.
Kablar för IT att ansluta till ligger längs Kyrkogatan.
Befintlig transformatorstation är uppställd 2008 men försörjer idag inte fastigheten.
Avfall Avfall skall sorteras enligt Eskilstuna kommuns avfallsordning.
Dagvatten Dagvattnet skall omhändertas lokalt och renas inom fastigheten. Det är en fördel om dagvattnet även kan infiltreras inom fastigheten.
FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING
Natur, kultur och bebyggelseområden
Kulturmiljö-
värden Målsättningen är att tillvarata och använda den unika miljön och göra det möjligt att använda de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna som bostäder, eller alternativt för inte störande verksamheter. För att bevara byggnadernas exteriörer så långt som möjligt införs skyddsbestämmelser enligt PBL 8 kap.13§ En byggnad som är särskild värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel får inte förvanskas.
Trots ett riksintresse så finns ingen tydlig vägledning för byggnadernas utformning. Som beskrivits ovan har området utvecklats med tiden för att anpassas efter nya funktioner och ny användning, vilket kan ses som en del av områdets historia. Planen syftar till att överensstämma med förslaget till
kommande översiktsplan genom att spegla nutiden, men samtidigt ta hänsyn till kulturhistoriska aspekter så att exteriöra förändringar inte gör att dessa värden går förlorade.
Figur 11. Vy från gården söderut mellan byggnaderna. Bostadsanpassning med privata uteplatser, terrasser, balkonger och fasadöppningar på övergången. Mellan
byggnaderna tillåts även väderskyddad cykelparkering. (SWECO Architects AB)
Hur en lämplig behandling av kulturvärdet ser ut är ingen objektiv fråga. Olika åsikter finns angående bästa avvägningen mellan bevarande och omvandling. I samrådet prövades en relativt stor förändring mot det befintliga.
Figur 12. Området idag jämfört med Figur . Vy från gården söderut mellan byggnaderna.
Mark,
vegetation och bebyggelse
De speciella byggnaderna med sina stora rum bedöms lämpliga för olika typer av verksamheter eller som attraktiva boendeytor. Goda förutsättningar finns för att ändamålen kan samverka och inte orsaka störning sinsemellan eller med omgivningen.
Innebörden av förändringarna som föreslås framgår tydligast av illustrationerna samt av kartorna. En ny byggnad tillåts inom kryssmarkerat område på
plankartan och är tänkt att användas som miljöbod. Befintlig byggnad, strax nordväst om tänkt miljöbod rivs och ersätts av en bilparkering då byggnaden saknar bevarandevärde. Hus A och hus B är sammansatta via en lägre sektion som föreslås rivas för att ersättas med en gångpassage mot parkeringen samt mot gång- och cykelvägen längs Kyrkogatan.
Figur 13. Till vänster: lägre sektion ersätts av gångförbindelse mellan hus A och B.
Balkonger tillåts på gaveln. Till höger: byggnad som ersätts av parkering.
De största exteriöra förändringarna är takterrasserna och balkonger samt fasadöppningarna som krävs för att nå uteplatserna. Krav på balkongfronterna är att de ska vara av klarglas i syfte att utgöra ett modernt tillägg och samtidigt vara ett förhållandevis diskret materialval. Benägenheten att sätta upp
balkongskydd antas vara mindre om det till exempel inte finns smidesräcken att trä skyddet mellan. Glas ger också ett vindskydd.
Figur 14. Exempel på materialval för balkongräcken.
Längs bottenvåningarna ges möjlighet till privata uteplatser. Av hänsyn till de kulturhistoriska värdena kommer inga uteplatser att tillåtas vid hus Bs fasad mot Kyrkogatan. Som framgår av Figur krävs det att marknivån anpassas för dessa längs hus A´s fasad mot Kyrkogatan.
Figur 15. Del av illustrationskartans sektion A1. Principskiss över hur marken anpassas för att uteplatserna ska ligga i höjd med golvnivån i lägenheterna. (SWECO Architects AB)
Framför huvudbyggnaden återskapas vattenspegeln i befintlig kanal. (se Figur 16).
Vid hus A kommer ytan ovan kanalen att användas för parkering och måste därför fyllas igen. Här är kravet att kanalen ska kunna återställas.
Figur 16. Överst till vänster ses vattenspegeln vid hus A och hus B Överst till höger den tidigare gångbron över kanalen till huvudbyggnaden Under finns en skiss på en framtida entré över kanalen till huvudbyggnaden (SWECO Architects AB)
En carport får uppföras vid Kyrkogatan i den södra delen av planområdet. För att det ändå ska gå att se hus A från Kyrkogatan ska det vara ett avstånd mellan muren och taket på carporten.
Byggnaden i bakgrunden på den översta vänstra bilden är idag riven och på platsen finns en transformatorstation. Ytan omkring transformatorn är föreslagen som parkering. För att dölja och skärma bilarna mot
Konstmuseiparken ska en mur uppföras om ca 1,2m i fastighetsgränsen mot parken.
Figur 17. Modell över hur området i stort kan komma att anpassas med avseende på mark och bebyggelse. (SWECO Architects AB)
Material och byggnads- teknik
Utöver de anpassningar som redovisas för fönster, balkonger, terrasser och uteplatser får inte fasaderna förändras. De putsade fasader som idag är målade med en modern färg, skall vid renoveringen ersättas med kalkfärg.
Befintliga fönster behålls och renoveras så långt det är möjligt. Generellt är det viktigt med detaljutformningen av takfönster. Nya fönster skall placeras i takfallen och inte anordnas som kupor eller vertikala fönster med ursparning i taken. Takens material och färg skall behållas.
Vad beträffar den yttre miljön, såsom gården, parkeringsplatser, angöringsytor m m, bör man hålla i minnet att detta har varit ett industriområde och låta det styra valet av markbehandling, hägnader, belysning, skyltning etc.
Ändringar för att möta buller- eller energikrav skall utföras på byggnadernas insida.
Verksamheter och fastighets- indelning
En ändring av fastighetsbildningen bör undvikas på grund av bebyggelsens historiska samband. Vid en eventuell förändring får inte områdets karaktär förändras. Således får inte de nya gränserna bli uppenbara med staket och hägnader eller på annat sätt hävdas. Det är viktigt att området upplevs som en enhet.
Hus E, byggnaden längst mot nordöst invid ån, har identifierats som ett potentiellt lämpligt ställe för ett café, restaurang- eller annan
besöksverksamhet. Tidigare har även byggnaden haft liknande funktion. Annan verksamhet än bostad ligger inte i exploatörens intresse så engagemang från annan part behövs. Planförslaget medger att byggnaden kan styckas av och
bilda en egen fastighet så en kommande bostadsrättsförening inte behöver vara part i verksamheten.
En eventuell flytt av järnvägsspåren gör att Kyrkogatan kan komma att flyttas österut. Detta uppskattas orsaka ett markintrång på Forsen 2 på c:a 4,5-5,0 meter. Det finns en del osäkerheter som kan förklara varför regleringen inte genomförts. Bland annat är tidsperspektivet osäkert men bedöms ligga längre bort än föreslagen detaljplans genomförandetid. Hänsyn till en framtida flytt tas genom att en remsa med bestämmelsen PARK/TILLFART följer Kyrkogatan och sträcker sig 4,5 m in på Forsen 2 i syfte att marken hindras från att bli privatiserad kvartersmark. Anledningen till att inte remsan anges med en gatubestämmelse redan nu är att en flytt av järnväg och gata bör prövas i egen process.
Vattenområden
Vattenområde Det är en prioriterad fråga att i de detaljplaner som omfattar Eskilstunaån utreda möjligheten att utveckla åstråket och planområdet är en viktig länk i att öppna landskapet och ån för allmänheten. I planförslaget möjliggörs ett tydligt definierat allmänt gångstråk längs med bryggorna på utsidan av fastigheten som ger en direkt tillgång till årummet. Fastigheten ska vara öppen för allmän gångtrafik men inte inbjuda till vistelse närmast husen. Därför är det viktigt med ett tydligt definierat stråk för allmänheten. Det handlar om en avvägning mellan att skapa en god boendemiljö och att tillgodose allmänhetens intresse av platsen. Planförslaget befäster också möjligheten att korsa Forsen 2 för att nå vattenkraftsdammen (via uxy-området i plankartan). En förhoppning har länge funnits att det ska vara möjligt att skapa en allmänt tillgänglig gångförbindelse över dammen (Tunafors 1:10). Eftersom dammen drivs kommersiellt i privat regi är förbindelsen i dagsläget inte aktuell. Att göra passagen säker för allmänheten men samtidigt inte hindra ägaren att driva kraftverket har tidigare bedömts som en svår och kostsam kombination. Ett annat alternativ är att öppna upp en del av dammen för att tillgängliggöra vyn över ån (passage över skulle fortfarande inte vara möjligt). Med en gångbrygga utmed hus C får allmänheten en jämförbar vy som med det sista alternativet. För att stärka kontakten med vattnet och för att stråket ska bli kontinuerligt föreslås en brygga även utanför hus D.
Figur 18. Vy från vattenkraftsdammen (Tunafors 1:10). Hus A ses till vänster.
Bryggorna som föreslås är placerade utanför byggnaderna som annars hindrar tillträde till årummet. Utformningen ska undvika att dölja stenmursockel och kanalöppningar. Illustrationsplanen redovisar ett förslag som har en höjd på drygt 2,5m ovan medelvattenståndet. Vattenområdet utanför bryggan vid hus C är grunt, normalt delvis torrlagt och med olika små forsar och vattenytor.
Spännande för barn och attraktivt för fiskare. Samtidigt ligger området precis nedanför kraftverksdammen. Vid ett stopp i kraftverket. T.ex. till följd av avbrott på elnätet, öppnas dammluckor automatiskt och området blir helt överspolat av kraftigt strömmande vatten. Därför är det viktigt att gångbrygga placeras och utformas på ett sådant sätt att den inte underlättar passage ner i vattenområdet. Slutgiltig utformning prövas i bygglovskedet. Bryggorna kommer inte att snöröjas så av säkerhetsskäl kommer de att vara avstängda vintertid.
Figur 19. Bilden visar hur området skulle kunna se ut när bryggor och balkonger är byggda.
(SWECO Architects AB)
Strandskydd Strandskyddet upphävs inom planområdet utom för området med öppet vatten.
Motiveringen är att området redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Motiveringen till att upphäva
strandskyddet för områdena där bryggorna ska byggas är att de för sin funktion måste ligga vid vattnet och att och behovet inte kan tillgodoses utanför
området.
Strandskyddet kommer även att utökas något jämfört med idag. Utöver att ersätta gällande plan för Forsen 2 täcker planförslaget delar av Eskilstunaån som nu regleras av en plan antagen före juli 1975 och därigenom saknar strandskydd.
Detaljplanen prövar inte den vattenverksamhet som uppförandet av bryggorna innebär. Färdiga konstruktionsritningar finns ännu inte utan miljöpåverkan och miljöbedömning hanteras i senare bygglovskede. Förutsättningar bedöms som goda för att byggandet kan undvika grumling eller att störa vattenlivet. Som framgår av bilderna (Figur 18 och Figur 20) är det inte särskilt djupt vid de tänkta bryggorna. Vid forsen kan det tänkas att lite sediment ackumuleras i det strömma vattnet och att risken för föroreningsspridning därför är liten.
Byggandet är dock en vattenverksamhet som ska anmälas till kommunens miljökontor.
Figur 20. Bilder från åsänkningen 1982. Botten vid tänkta bryggor. Överst:
förhållanden vid hus C, nere; förhållanden vid hus D. (Stadsmuseets bildarkiv)
Detaljplanen ställer inte krav på att bryggorna skall dimensioneras för snöröjningsfordon.
Trafik
Tillfarter och
parkering För Eskilstuna innerstad gäller en parkeringsnorm på 0,7. Byggnaderna antas rymma cirka 70 lägenheter och de angivna ytorna för parkering inom
fastigheten rymmer ca 50 bilplatser, vilket ger en kvot på drygt 0,7 platser/lgh.
Goda förutsättningar finns för alternativa och hållbarare transportmedel än bil.
Då gården inte längre tillåts vara en parkeringsplats minskar genomfartstrafiken och säkerheten ökar.
På gårdssidan, inom område som på plankartan korsprickats, får cykelparkering med väderskydd anordnas. Cykelparkeringen skall undvika att uppfattas som fullvärdiga byggnader utan som nätta inslag vars eventuella inhägnad utan hinder skall gå att se igenom.
Osäkerhet gällande en framtida järnvägsflytt samt att Kyrkogatan är utpekad som en gata för genomfartstrafik har gjort att alternativet inte prövas
ytterligare. För besökare finns, i anslutning till busstationen, en allmän
parkering som kan användas mot avgift. Möjligen kan på sikt ytterligare platser rymmas utmed Lindtorpsgatan om järnvägen väl flyttas. För att öka säkerheten och bekvämligheten flyttas den södra tillfarten norrut så att lutningen kan göras flackare. Tillfarten blir gemensam med parkeringen. Befintligt vägservitut för Forsen 4 kan om så önskas flyttas till det nya läget. Den norra tillfarten
bibehålls och anpassa till flyttningen av Kyrkogatan. In- och utfartsförbud kommer delvis att gälla mot Kyrkogatan.
Gång- och
cykelvägar Illustrationsplanen visar två nya gångvägar mot Konstmuseiparken Gångbanan som korsar parken kommer justeras något för att anpassas till den norra
parkeringen.
Planen tillvaratar intresset för allmänheten att röra sig genom området och mellan byggnaderna där marken på plankartan redovisats som x-område. Det vill säga att marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Ingen vegetation i området har bedömts som särskilt värdefull, då utblickar och kontakt med miljön kring ån och vattnet är områdets största tillgångar kan detta tillvaratas genom genomtänkt gallring och nyplantering.
Störningar och risker
Buller Boverkets allmänna råd med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå på den bullerdämpade sidan kan innehållas för samtliga lägenheter förutom gavellägenheter i hus B där särskilda lösningar kan komma att krävas.
Risker Ingen av riskerna som redovisats ovan i kapitlet Förutsättningar bedöms vara av sådan art att man inte kan fortsätta med planerna att omvandla byggnaderna till bostäder. Rekommendationen i analysen är att vidare hänsyn tas till
följande risker:
Risk 1: Urspårning/olycka med tåg innehållande last av farligt gods Risk 2: Urspårning/olycka med övriga tåg eller andra spårfordon Risk 4: Brand i järnvägsfordon, spår och på banvall
Risk 7: Andra risker för obehag orsakade av järnvägstrafik.
Dessa risker hanteras eller mildras genom att följande förutsättningar uppfylls:
Entréer till byggnaden bör byggas på den östra sidan
Tomten bör utformas så att räddningsfordon, evakueringsfordon etc. lätt kan komma intill på den östra sidan av byggnaden.
Infarter/utfarter till och från fastigheten bör finnas i både den norra och den södra delen av fastigheten för att underlätta vid en eventuell
evakuering.
Se över möjligheten att placera luftintag så att de inte är riktade mot Kyrkogatan och järnvägen. Utred möjligheten att minska riskerna genom ventilationstekniska lösningar. I dessa frågor rekommenderas kontakt med experter inom ventilationsteknik.
Krav ställs på att de tre översta punkterna uppfylls. Möjligheten att nå
gårdsytan med räddningsfordon är god. Begränsningen gällande fri höjd under bron mellan huvudbyggnaden (hus B) och hus C ligger på ca 3,6 m. Den fjärde punkten bör uppfyllas om den inte bedöms som orimlig i bygglovskedet.
Teknisk försörjning
Fastigheten är ansluten till de tekniska försörjningssystemen. Vid förändringar kontaktas respektive huvudman. Kablar och ledningar skyddas med u-områden i detaljplanen.
El, tele, bredband och värme
Befintlig transformatorstation försörjer idag inte fastigheten. Kapacitet i befintlig station är god men det är upp till exploatören att kontakta
ledningsägaren angående servis eller byggkraft. Parkeringen får inte hindra tillgången till transformatorn och ledningsägaren har angett att ett fritt område på ca 2,5 m krävs runt stationen förutom mot fastighetsgräns.
Föreslagen mur, vid norra parkeringen mot fastighetsgräns, bedöms inte komma i konflikt med u-området. Vid framtida ledningsbyte bedöms det inte vara ett större problem att tunnla sig under muren.
Uteplatserna och föreslagen miljöbod gör att uxy-området vid hus A:s
sydvästra hörn minskas något. Totalt gör detta att uxy-området minskas med ca 50 m2 jämfört med gällande plan.
Vid anläggning av gångbron mellan Kyrkogatan och hus B (över tänkt
vattenspegel) ska exploatören tillsammans med ledningsägaren komma överens om skyddsåtgärder för ledningar som går längs Kyrkogatan.
Vid hus A ska fjärrvärmeledningar beaktas vid större markarbeten. Vid flytt eller ändring av ledningarna ska nätägare kontaktas och åtgärden bekostas av exploatören.
Dagvatten
Idag avleds det samlade dagvattnet från fastigheten via ledningar och över mark direkt till Eskilstunaån, utan att belasta det allmänna dagvattennätet.
Dagvattenutredningen (VAP) föreslår att takvattnet avleds i ledningar eller ovan mark direkt till ån och att dagvatten från kör- och parkeringsytor avleds till längsgående makadammagasin för fördröjning och rening.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Genomförande-
tid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
Huvudmanna-
skap Kommunen är huvudman för allmän platsmark.
ARBETSGRUPP
Utöver Peab Bostad AB och SWECO Architects AB har följande tjänstemän deltagit i detaljplanearbetet.
Anna Götzlinger , Antikvarie, Kultur och fritidsförvalt./Stadsmuseét
Anne-Marie Engman, Markingenjör, Kommunledningskont./Samhällsbygg.
Cecilia Knutsson, Trädgårdsmästare, Stadsbyggnadsförvalt./Park Erik Pahlbäck, Projekteringsledare, Stadsbyggnadsförvalt./Projekt Ivan Andic , Trafikplanerare, Stadsbyggnadsförvalt./Plan
Joakim Larsson, Distributionschef, Eskilstuna Energi och Miljö/ Värme John Reinbrand, Fysisk planerare, Stadsbyggnadsförvalt./Plan
Karin Ermegård , Landskapsarkitekt, Stadsbyggnadsförvalt./Plan Kent Andersson, Trafikingenjör, Stadsbyggnadsförvalt./Trafik Mats Ohlin, tf Stadsarkitekt, Stadsbyggnadsförvalt./Bygg
Michael Eklind, Planeringsingenjör, Eskilstuna Energi och Miljö/Elnät Patrik Bäckström, Driftingenjör, Stadsbyggnadsförvalt./Gata
Per Wiig, Bygglovingenjör/tf avdelningschef, Stadsbyggnadsförvalt./Bygg Peter Jensen-Urstad, Miljöinspektör, Miljö och räddningsförv./Miljökont.
Sari Virkkala, VA-utredare, Eskilstuna Energi och Miljö/VA Lisbeth Dahlbäck, Planarkitekt, Stadsbyggnadsförvalt./Plan
Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen
Madeleine Lundbäck Karin Ermegård
Planchef Landskapsarkitekt
Lisbeth Dahlbäck Planarkitekt
