4/23/2014. Föreläsning 1. Föreläsning 2. Diskrimineringslagen. Kollektivavtal ( Den svenska modellen LAS. Kollektivavtal

Mikael Hansson

t

Ingående Innehåll Upphörande

Diskrimineringslagen

Kollektivavtal (”Den svenska modellen”

Föreläsning 1

Mikael Hansson

t

Ingående Innehåll Upphörande

LAS

Kollektivavtal

Föreläsning 2

”[Arbetsrätten är] das einheitliche Recht, das die Beziehungen der Arbeitnehmer regelt” .

Hugo Sinzheimer

”The discipline of labour law is defined in part by its subject- matter, in part by an

intellectual tradition.” Simon Deakin Gillian S Morris

Mikael Hansson

1976 – Medbestämmandelagen 1974 – Lagen om anställningsskydd 1938 – Saltsjöbadsavtalet

1928 – Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 – ILO

1915 – NJA 1915 s 233 1906 – Decemberkompromissen 1864 – Näringsfrihetsförordningen

≈ Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt

Mikael Hansson

Labour should not be regarded merely as a commodity or article of commerce

Labour is not a commodity

The labor of a human being is not a commodity or article of commerce.

PhiladelphiadeklarationenI a (1941)

Clayton antitrust act sect. 6 (1914)

Versaillesfördraget art. 427 (1919)

Näringsfrihetsförordningen 1864

Förvaltningsrätt, t familjerätt, straffrätt

Civilrätt

Subordination

Mikael Hansson

Civilrätt

Avtal Säljare

Köpare

Mikael Hansson

Arbetsrätt

Arbetstagare Arbetsgivare

Arbetstagar- organisation

Kollektivavtal

Mikael Hansson

Arbetstagare Arbetsgivare

”Ett kollektivavtal […]

är ett avtal [som]

uppställer normer –

på ungefär samma

sätt som en lag”

Mikael Hansson

Huvudorganisation Centralorganisation

Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation Huvudorganisation

Mikael Hansson

ATO ATO

AG

Inget krav på representativitet

Mikael Hansson

LO

Centralorganisation

Lokal organisation

(”fackklubb”) AB, HB,

Förening … SN

SKL AGverket TCO

SACO PTK OFR

Fristående förbund

Kommun, Myndighet

SAC KFO

Arbetsgivarförbund

Mikael Hansson

LO

Centralorganisation

Lokal organisation

(”fackklubb”) AB, HB,

Förening … SN

SKL AGverket TCO

SACO PTK OFR

Fristående förbund

Kommun, Myndighet

SAC KFO

Arbetsgivarförbund

Huvudorganisation

Centralorganisation

Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation

Huvudorganisation Huvudavtal

Branschavtal

Lokalavtal

Mikael Hansson

Huvudorganisation

Centralorganisation

Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation

Huvudorganisation Huvudavtal

Branschavtal

”Hängavtal”

Mikael Hansson

Arbetsgivare Arbetstagare

Industriavtalet 2013:

En sund och bärkraftig lönebildning förutsätter att förbundsavtalen inom industrin utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad.

Mikael Hansson

Huvudorganisation Centralorganisation

Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation Huvudorganisation

”Krisavtal” – (Tillfällig sänkning av arbetstiden, lönen dock minst 80 %)

Sjunkande medlemstal Kursändring för ”den svenska modellen?

Mikael Hansson

t

?

1976 – Medbestämmandelagen 1974 – Lagen om anställningsskydd

1969 – Gruvstrejk – social oro i Europa

1938 – Saltsjöbadsavtalet

1931 – Ådalen – social oro i Europa

1928 – Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 – ILO

1914 – 1918 – världskrig i Europa

1915 – NJA 1915 s 233

1909 – Storstrejk – social oro i Europa 1908 – Amalthea

1906 – Decemberkompromissen 1898 – Septemberforliget 1864 – Näringsfrihetsförordningen

1789 – Revolution i Frankrike

1995 – EG-medlemskap

2000-tal – Finanskris, ”flexicurity”,

nya bemanningsstrategier…? – social …

Mikael Hansson

Arbetsdomstolen första och sista instans:

Arbetsdomstolen Central förhandling

Lokal förhandling

Tvist om kollektivavtal eller tvist enligt MBL eller tvist mellan kollektivavtalsbundna parter eller tvist där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal och arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som omfattas av kollektivavtal.

Arbetsdomstolen

Mikael Hansson

Arbetsdomstolen fullföljdsinstans

:

”Annan arbetstvist”

Tingsrätt Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen

Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Arbetsdomstolen:

3 ”opartiska” (varav 1 ordförande) + 2 ”arbetsgivarledamöter”

+ 2 ”arbetstagarledamöter”

= 7 ledamöter

Majoritet

Mikael Hansson

Arbetsdomstolen

+ 2 ”arbetsgivarledamöter”

4 Föreningen Svenskt Näringsliv, 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 1 Arbetsgivarverket

+ 2 ”arbetstagarledamöter”

4 Landsorganisationen i Sverige (LO), 2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 1 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)

Arbetsdomstolen

Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister:

3 ”opartiska”

+ 1 ”arbetsgivarledamot”

+ 1 ”arbetstagarledamot”

= 5 ledamöter

Majoritet

Mikael Hansson

Diskrimineringslagen (2008:567)

Ersatte:

Jämställdhetslagen (1991)

Lagen mot etnisk diskriminering (1999) Lagen mot diskriminering av funktionshindrade

(1999)

Lagen mot diskriminering p g a sexuell läggning (1999)

Lagen om förbud mot diskriminering (2003)

Mikael Hansson

Fem diskrimineringsgrunder: 1-årsplaner för studenter

Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande arbete för anställda

En diskrimineringsgrund: 3-åriga planer för anställda

Ett resultat…

Mikael Hansson

Andra diskrimineringsförbud

Deltid och tidsbegränsat anställda Missgynnande av föräldralediga

(Föräldraledighetslagen)

Föreningsrättskränkning (7-8 §§ MBL) Negativ föreningsrätt (Artikel 11 EKMR)

Mikael Hansson

1 kap. 1 §

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Diskrimineringslagen (2008:567)

Arbetslivet Utbildning

Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling Start och bedrivande av näringsverksamhet etc.

Medlemskap i vissa organisationer (t.ex. fackföreningar) Tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder m.m.

Hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialförsäkringssystemet m.m.

Värnplikt och civilplikt

Det offentligas rådgivning m.m. till allmänheten

Diskrimineringsförbud

Mikael Hansson

Diskrimineringslagen

(Arbetslivet)

Tillämpligt diskrimineringsförbud (2 kap. 1 §) + Inget tillämpligt undantag (2 kap. 2 §)

+ Uppfylld definition av ”diskriminering” (1 kap 4 §)

= Diskriminering

Mikael Hansson

Förbud mot repressalier 2 kap. 18 §

Diskrimineringsgrunder

Kön: Att någon är kvinna eller man.

Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Den som är gravid.

Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder

Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Ålder: Uppnådd levnadslängd.

OBS, jfr. 1:5

Mikael Hansson

Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier

Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera

Diskriminering

Mikael Hansson

Diskriminering

Trakasserier

ett uppträdandesomkränker någons värdighet och som har samband med [diskrimineringsgrund]

Mikael Hansson

Diskriminering

Trakasserier

ett arbetsledningsbeslutsommedför obehag, inte är sakligt motiverat och som har samband med [diskrimineringsgrund]

Direkt diskriminering

”att någon missgynnasgenom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med[diskrimineringsgrund]”

Diskriminering

Mikael Hansson

Miss-

gynnande Orsaks-

samband Diskriminerings- grund

-

Person i jämförbar

situation Bevisbörda

Direkt diskriminering

Mikael Hansson

Jfr.

Graviditet

Bevisbörda

6 kap. 3 § DiskL

Om den som anser sig ha blivit diskriminerad […] visar omständigheter som ger anledning att antaatt han eller hon har blivit

diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.

Mikael Hansson

Rättsfaktum: Orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.):

- Uttalad negativ inställning

- Tidssamband mellan kännedom och missgynnande åtgärd

Käranden:

Mikael Hansson

Miss-

gynnande Diskriminerings-

grund

-

Person i jämförbar situation

Direkt diskriminering

Presumtion Bevisbörda Ickebevisat

ickesamband

Mikael Hansson

Rättsfaktum: Icke-orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.):

-Organisatoriska skäl (arbetsledningsrätten)

- AG inte känt till arbetstagarens grupptillhörighet

-Säkerhetsskäl Svaranden:

Miss- gynnande

Diskriminerings- grund

-

Person i jämförbar situation

Direkt diskriminering

Presumtion Bevisbörda Ickebevisat

ickesamband

Mikael Hansson

Klädsel Klädsel Religion

Religion Klädsel Säkerhet

Funktionshinder (?)

(Sömnapné) Sömnapné AG:s intresse

(säkerhet)

Mikael Hansson

Om funktionshindret påverkar arbetsförmågan negativt har arbetstagaren inte sakliga förutsättningar för arbetet. I sådant fall föreligger inte heller en jämförbar situation och därmed inte heller diskriminering.

“att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med

[

],

Mikael Hansson

Indirekt diskriminering

Miss- gynnande

Diskriminerings- grund

-

Person i jämförbar situation

Ickebevisat ickesamband

Statistiskt förhållande

Tillämpligt diskriminerings- förbud

”Rätt” ”Fakta”

Diskriminering

Ickeproportionalitet

Mikael Hansson

Person i jämförbar situation

Proportionalitet

”Uppsåtliga”

handlingar, säkerhetskrav Löneskillnader

Säkerhetsregler, kompetenskrav etc.

?

Mikael Hansson

[Reglerna om indirekt diskriminering har en enorm potential.] ”Så snart man kan konstatera att en viss norm ger sämre utfall för den grupp som skyddas av ett diskrimineringsförbud kan domstolen pröva innehållet i den tillämpade normen”.

Men…

Mikael Hansson

… ”Samtidigt vet alla att det inte går an och inte är meningen att en domstol skall kunna ifrågasätta de mest grundläggande normerna i

samhällsstrukturen, t. ex. de strukturella olikheter som den fria marknaden ger upphov till.”