2006-10-16 09:30 CEST
Ryggmärgsstimulering lindrar effektivt vid svår kärlkramp – men få patienter får tillgång till tekniken
Kärlkramp blir allt vanligare och betraktas idag som en folksjukdom. Exempel på vanliga symtom är smärta eller tryck över bröstbenet, samt att smärtan strålar ut i en arm. En nyligen presenterad SBU-rapport visar med hög evidens att patienter med svår kärlkramp får minst 50 procent färre
smärtattacker och bättre livskvalitet med hjälp av ryggmärgsstimulering (1).
Trots detta får få patienter tillgång till denna behandling.
Pressinformation den 16 oktober 2006 – Närmare 200 000 svenskar har kärlkramp, även kallad angina pectoris. En växande grupp är patienter med en svår invalidiserande angina pectoris som inte blir bättre trots
läkemedelsbehandling. Dessa kan heller inte genomgå (ytterligare)
kranskärlsingrepp, som ballongvidgning (PTCA) eller by-passoperation (2).
Detta tillstånd kallas refraktär angina pectoris. Antal nya fall i denna grupp uppskattas till cirka 2 000 per år (3).
I SBU-rapporten utvärderas olika behandlingar vid långvarig smärta.
Rapporten visar att det föreligger vetenskapligt underlag för att ryggmärgsstimulering ger minst 50 procent färre smärtattacker
(anginaattacker) och bättre livskvalitet för patienter med refraktär angina pectoris eller smärtsam perifer kärlsjukdom (kärlkramp i benen) . Detta gäller även på lång sikt (evidensstyrka 1).
– Att SBU nu för första gången utvärderat ryggmärgsstimulering som behandling vid svår kärlkramp och gett tekniken högsta evidensgrad är ett viktigt erkännande. Sverige är först i världen att evidensvärdera denna behandling, säger Clas Mannheimer, professor vid multidisciplinärt smärtcentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.
Sahlgrenska är världsledande inom detta område och utför merparten av dessa ingrepp i Sverige idag. Ca 850 ryggmärgsstimulatorer hos patienter med svår kärlkramp har implanterats vid Smärtcentrum SU/Östra sedan 1985.
– Fler bör få tillgång till denna teknik ute i landet. Ett av problemen är att få läkare att remittera patienter med refraktär angina till de kliniker som idag behärskar behandlingen. En av orsakerna till detta är ofta brist på kunskap om tekniken. Ett önskvärt nästa steg är nu att ta fram behandlingsriktlinjer för ryggmärgsstimulering vid kärlkramp och perifer kärlsjukdom. Nationella riktlinjer saknas och ökade resurser behövs för att öka kunskapen och
användningen av ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp tillägger Clas Mannheimer.
Elektrisk ryggmärgsstimulering liknar ett hjärtpacemakersystem och går i korthet ut på att man stimulerar de segment av ryggmärgen som förser hjärtat med nerver. Detta görs via en liten implanterad elektrod som man förbinder med ett batteri och som läggs in under huden. Systemet är helt slutet och patienten kan stänga av och sätta på sin stimulator via en fjärrkontroll. Patienten kan även öka och minska strömstyrkan efter behov (läs mer i bakgrundsinformationen nedan).
Medtronics implanterbara system för nervstimulering har använts för
behandling av kronisk smärta av över 120 000 patienter världen över sedan systemet introducerades 1981.
Om Medtronic
Medtronic, Inc. med huvudkontor i Minneapolis, är världens ledande
medicintekniska företag som lindrar smärta, återställer hälsa och förlänger liv för miljontals människor. Läs mer om Medtronic på www.medtronic.se,
www.medtronic.com. För mer pressinformation hänvisas till nyhetsrummet på www.medtronic.se
För mer information kontakta
Pernilla Sjöstrand, nordisk kommunikationschef Medtronic, tel 08-56 858 526, 0704-31 00 04, e-post: pernilla.sjostrand@medtronic.com
Professor Clas Mannheimer, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, tel 031-343 40 75, e-post: clas.mannheimer@hjl.gu.se
Ytterligare bakgrundsinformation om ryggmärgsstimulering och kärlkramp samt pressbilder finner du längst ner i detta mail samt se även
www.medtronic.se eller www.newsonline.se/medtronic
Referenser
1. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU, rapport metoder för behandling av långvarig smärta, april 2006.
2. Socialstyrelsens riktlinjer för Hjärtsjukvård 2004, sid 24.
3. SBU Alert ETS - endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp1999 reviderad 2002, samt artikeln Incitament nr 2 2003, sid 92.
Alla långsiktiga påståenden kan medföra risker och osäkra uppgifter som till exempel de som beskrivs i Medtronics årsrapport i Form 10-K för tiden fram till 28 april 2006. Aktuella resultat kan skilja sig materiellt från förväntade resultat.
Bakgrundsinformation
om kärlkramp och ryggmärgsstimulering
KÄRLKRAMP
Kärlkramp, angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Kranskärlen försörjer hjärtat med blod. Förträngningen orsakas av åderförfettning (åderförkalkning) som betyder att blodkroppar, fett och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Högt blodtryck, höga blodfetter och stress är några vanliga orsaker till denna förändring av kärlväggen.
Förändringarna i kärlväggen på kranskärlen försämrar blodflödet samtidigt som hjärtat får arbeta extra och ischemi, syrebrist, uppstår i den del av kroppen som skulle ha fått blodet. Om delar av hjärtmuskeln inte får något syre alls inträffar en hjärtinfarkt. Symtomen vid kärlkramp kan yttra sig på många sätt men det vanliga är att man känner smärtor som ett brett band eller tryck över bröstbenet. Vanligt är även strålande bröstsmärtor till exempel ut mot en arm.
Kärlkramp i bröstet blir allt vanligare och har blivit en folksjukdom.
Förklaringen är vårt förändrade levnadssätt (stress, fet mat, stillasittande, rökning) och en ökad medellivslängd. Varje år drabbas i Sverige ungefär 16 000 personer av kärlkramp, 11 000 av dessa är mellan 45 och 70 år.
Nästan 100 000 personer i åldrarna upp till 75 år har kärlkramp, till dessa kan läggas ytterligare ungefär 90 000 personer i åldrarna över 75 år. Omkring hälften av dem som drabbas har symtom som begränsar deras dagliga liv.
Kärlkramp är ungefär dubbelt så vanligt bland medelålders män som hos kvinnor och en förklaring kan vara att kvinnor skyddas av det kvinnliga hormonet östrogen. Efter klimakteriet ökar risken för kälkramp hos kvinnor (1).
Man kan dela in kärlkramp i stabil och instabil kärlkramp. Stabil innebär att den varit oförändrad den senaste månaden och ganska förutsägbar, dock kan symtomen variera något från dag till dag. Den instabila kan vara en
nyupptäckt eller en försämring av en tidigare stabil kärlkramp och kan vara förtecken på hjärtinfarkt och patienten ska vårdas på sjukhus snarast (inom ett dygn).
Ofta kan man klara sina dagliga uppgifter och intressen trots kärlkrampen.
Tyvärr kan själva rädslan för att bli sjuk bli ett stort hinder i vardagen – för många går det så långt att de drabbas av panik och ångest. Rädslan för smärta och sjukdom kan också göra att personen exempelvis undviker att ägna sig åt fysisk träning, något som tvärtom kan ge god lindring och minska kärlkrampen.
Bland de drabbade finns en växande grupp med en svår symtomatisk, kronisk, besvärande kärlkramp, så kallad refraktär angina pectoris. Antalet nya fall av refraktär angina uppskattas till cirka 2 000 per år (2).
Refraktär kärlkramp innebär att patientens smärttillstånd inte kan
kontrolleras med traditionell behandling med kärlvidgande läkemedel eller kirurgiska ingrepp som ballongvidgning (PTCA) och bypass-operation.
Refraktär angina ses ofta felaktigt som det sista stadiet av hjärtsjukdom. Ofta får patienten beskedet att ”inget finns kvar att göra”. Här har
ryggmärgsstimulering visat sig ge effektiv smärtlindring och ökad livskvalitet.
RYGGMÄRGSSTIMULERING
Elektrisk ryggmärgsstimulering har använts sedan 1968 och kliniska studier visar att den både är effektiv och säker för lindring av svårbehandlade smärtillstånd som svår kärlkramp, ischemiska symtom vid perifer kärlsjukdom, samt vid kronisk nervsmärta (neuropatisk smärta).
Vid ryggmärgsstimuleringen lindras smärtan genom att smärtsignalerna till hjärnan påverkas eller moduleras och en behaglig ”pirrande” känsla skapas i det område där smärtan finns.
För att utreda om ryggmärgsstimulering är lämpligt, teststimulerar man ofta
via huden, så kallad TENS-test (Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering).
Systemet för ryggmärgsstimulering liknar ett hjärtpacemakersystem med den skillnaden att elektroden ej är placerad i hjärtat utan istället vid ryggmärgen.
Elektroden stimulerar det område som förser hjärtat med nerver. Svaga, behagliga impulser från en pulsgenerator stimulerar ett specifikt område i ryggmärgen och minskar därmed smärtan. Patienten kan därmed göra saker som han eller hon tidigare varit tvungen att välja bort.
Flera studier från olika forskargrupper har visat att ryggmärgsstimulering minskar eller tar bort den akut uppkomna syrebristen till hjärtmuskeln vilket gör att smärtan vid kärlkrampen försvinner (3, 4, 5). Ryggmärgsstimulering berövar däremot inte patienten från någon varningssignal som t ex den typiska smärtan vid en eventuell hjärtinfarkt. Den exakta bakomliggande mekanismen, det vill säga den så kallade anti-ischemiska effekten är idag inte helt fastställd.
Själva implanteringen av systemet är ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp som utförs under lokalbedövning och patienten kan gå hem redan dagen efter ingreppet. När huden är bedövad placeras en elektrod strax utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas sedan till en pulsgenerator via en
förlängningskabel. Både pulsgeneratorn och förlängningskabeln implanteras därefter under huden, vilket innebär att hela systemet är implanterat.
Systemet sköts sedan via en fjärrkontroll som patienten själv kontrollerar.
Med hjälp av den kan patienten höja och sänka styrkan på impulserna samt starta och stänga av stimuleringen.
Referenser
1. Vårdguiden www.vardguiden.se om kärlkramp, uppdaterad 2005-10-13.
2. Socialstyrelsens riktlinjer för Hjärtsjukvård 2004, sid 24.
3. Mannheimer C et al. Effects of spinal cord stimulation in angina pectoris induced by pacing and possible mechanisms of action. BMJ 1993;307:477- 480.
4. Eliasson P et al. Myocardial turnover of endogenous opioids and calcitonin- gene-related peptide in the human heart and the effects of spinal cord
stimulation on pacing-induced angina pectoris, Cardiology 1998;89:170-177.
5. Norrsell H et al. Effects of pacing-induced myocardial stress and spinal cord stimulation on whole body and cardiac norepinephrine spillover, Eur Heart J 1997;18:1890-1896.
Om Medtronic:
Medtronic, Inc. med huvudkontor i Minneapolis, är ett världsledande
medicinsktekniskt företag som lindrar smärta, återställer hälsa och förlänger livet för miljontals människor över hela världen. Läs mer på
www.medtronic.se.
