• No results found

Future Cities Framtidens städer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Future Cities Framtidens städer"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Future Cities – Framtidens städer

 Städerna växer snabbt. Idag bor 50 procent av världens befolkning i städer.

År 2050 beräknas 75 procent göra det.

 Växande städer skapar nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men ställer samtidigt oerhörda krav på att lösa energi-, miljö- och sociala problem.

 Vi måste tänka nytt.

(3)

Designing Future Cities

WSP vill vara med och bidra till att framtidens städer blir:

Hållbara

Socialt, ekonomiskt och för miljön

Flexibelt och anpassningsbart för tillväxt och förändring

Tillgänglig Attraktiva

Med hög livskvalitet – säkra, friska, socialt inkluderande, utan fattigdom

Ge möjligheter för människan, livaktiga nätverk, rikt kulturliv, god fritid och goda jobbmöjligheter

God stadsmiljö Konkurrenskraftiga

Ekonomiskt välmående

Där människor vill leva, arbeta och besöka

Gott företagsklimat

Attraherar talanger

(4)

WSP kraftsamlar kring 10 viktiga teman

 Stadsutveckling

 Klimatanpassning

 Energi

 Mobilitet

 Byggnader

 Förnyelse av stadsdelar

 Avfall

 Vatten

 Social hållbarhet

 Regional Utveckling

(5)

INNOVATION

(6)

Dagens tema: Att hållbarhetscertifiera stadsdelar

 Vad är hållbarhetscertifiering?

 Vad är projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar)?

 Varför satsar WSP på detta?

 Hur kan du bli involverad?

(7)

Dagens tema: Att hållbarhetscertifiera stadsdelar

Vad är hållbarhetscertifiering?

 Vad är projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar)?

 Varför satsar WSP på detta?

 Hur kan du bli involverad?

(8)
(9)

Exempel på system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar

 LEED Neighborhood Development

 BREEAM Communities

 Living Building Challenge

 Green Star Communities

 DGNB Sustainable Urban Cities

 CASBEE for Cities

(10)

The illustration is the property of PEAB

Adapt

Kanozi Arkitekter, Masthusen,

Diligentia, Malmö

Diligentia

Masthusen, Malmö

Kv Kabeln, Sundbyberg

(11)

White

PEAB, Varvsstaden Malmö

PEAB

Varvsstaden, Malmö

(12)

BREEAM Communities

Obligatoriska och valfria aspekter

6 kategorier, 39 aspekter

Tre steg

Step 1 – Establishing the principle of development

Step 2 – Determining the layout of the development

Step 3 – Designing the details

(13)

BREEAM Communities – 6 kategorier

Governance: To ensure community involvement and leadership in running the development

Social and economic wellbeing

Local economy: To create a healthy economy (employment opportunities and thriving businesses)

Health: To improve or maintain physical and mental health

Social wellbeing: To ensure a social cohesive community Resources and energy: To reduce carbon emissions

Land use and ecology: To improve ecological biodiversity

Transport and movement: To create an efficient and safe system for movement

Innovation

(14)

Governance

Consultation plan (M)

Consultation and engagement (M) Design Review

Community management of facilities

Resources and energy Energy strategy (M)

Existing buildings and infrastructure (M) Sustainable buildings

Low impact materials Resource efficiency

Alternative sustainable transport

Social and economic wellbeing Economic impact (M)

Demographic needs and priorities (M) Flood risk assessment (M)

Noise pollution (M) Housing provision

Delivery of services, fascilities and amenities Public realm

Microclimate Utilities

Adapting to climate change Green Infrastructure

Local Parking Local vernacular Inclusive Design Light pollution Labour and skills

(15)

Transport and movement Transport assessment (M) Safe and appealing streets Cycling network

Access to public transport Cycling fascilities

Public transport fascilities

Land use and ecology Ecology strategy (M) Land use (M)

Water pollution

Flood risk management

Enhancement of ecological value Landscape

Rainwater harvesting

(16)

BREEAM Communities - betyg

 Outstanding

 Excellent

 Very good

 Good

 Pass

 Unclassified

(17)

Dagens tema: Att hållbarhetscertifiera stadsdelar

 Vad är hållbarhetscertifiering?

Vad är projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar)?

 Varför satsar WSP på detta?

 Hur kan du bli involverad?

(18)

VISION HCS

Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar och

leder till hållbar stadsutveckling

(19)

Maj 2010

(20)

Oktober 2010

(21)

Boverket

Juni 2011

(22)
(23)

10 workshops med 120 personer

(24)

Climate & Energy Resources

Transport & Movement Ecology & Biodiversity

Business & Economy Community

Place Shaping

Buildings

Workshops

(25)
(26)

HCS Steg 2

Beslut Utkast Workshops Pilotområden Manual

(27)

Umeå

Stockholm Huddinge Norrköping Malmö

5 kommuner i Steg 1

(28)

Umeå

Östersund Uppsala Täby

Stockholm Huddinge Nyköping Norrköping Växjö

Borås Göteborg Ängelholm Helsingborg Malmö

Lund

15 kommuner i Steg 2

(29)

Aktörer involverade i HCS Steg 1 (36 st)

WSP  Norrköping kommun Umeå kommun  NCC  Diligentia  Malmö stad  Stockholm stad  PEAB  IVL  Sweden Green Building Council  Linköpings universitet  Energimyndigheten  Trafikverket  Boverket  Göteborg energi  KTH  Delegationen för hållbara städer  White  SBUF  Atkins  Två punkt noll  Akademiska hus 

Energikontoret Östra Götaland  Skanska  Tema  Vattenfall 

Vasakronan  Quality Architects  Tengbom  Riksbyggen  Jernhusen

 Huddinge kommun  Mistra Urban Futures  HSB  Jernhusen  Avfall Sverige

(30)

Aktörer som medverkat i HCS Steg 1 och/eller

anmält intresse för medverkan i HCS Steg 2 (74 st)

Sweden Green Building Council  WSP  Norrköping kommun Umeå kommun  NCC  Diligentia  Malmö stad  Stockholm stad  PEAB  IVL  Linköpings universitet  Energimyndigheten  Trafikverket 

Boverket  Göteborg energi  KTH  Delegationen för hållbara städer  White  SBUF  Atkins  Två punkt noll  Akademiska hus 

Energikontoret Östra Götaland  Skanska  Tema  Vattenfall 

Vasakronan  Quality Architects  Tengbom  Riksbyggen  Jernhusen

 Huddinge kommun  Mistra Urban Futures  HSB  Jernhusen  Avfall Sverige  Arcona  Asfaltsblomman  Bengt Dahlgren  Borås stad  COWI  eon  Ecoprofile  Ekologigruppen Ekoplan  Forsen Projekt  Hifab  Karin Nykvist Arkitektkontor  Kim Weinehammar

Hyresgästförening  Kjellgren Kaminsky Architechture  Lunds

Universitet  Miljöbyrån Ecoplan  Niras  Nyréns arkitektkontor  Radar arkitektur & planering  Ramböll  Riksbyggen  Skanska  SP 

Spacescape  Strabag Projektutveckling  Sweco  Synk arkitektur  Trivector Traffic  Tyréns  Uppsala kommun  ÅF  Föreningen BoIHOP

 Täby kommun  Wallenstam  Växjö kommun  Älvstranden utveckling

 Ängelholms kommun  Byggvarubedömningen  Östersunds kommun

(31)

Dagens tema: Att hållbarhetscertifiera stadsdelar

 Vad är hållbarhetscertifiering?

 Vad är projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar)?

Varför satsar WSP på detta?

 Hur kan du bli involverad?

(32)

Socialt Ekonomi Infrastruktur Ekologi Stadsutv Innemiljö Energi Resurser Transport

Projektledning, hållbarhetsstyrning, process och kommunikation

Ex

(33)

Stockholm City The Royal Seaport

NORRA DJURGÅRDSSTADEN STOCKHOLM

(34)

STORSJÖ STRAND ÖSTERSUND

(35)

HÅLLBARA HILDA MALMÖ

(36)

Extern och intern samverkan

(37)

Skapa engagemang och samverkan i branschen

(38)

1. HÅLLBARHET

(39)

2. SAMVERKAN

(40)

3. FÖRTROENDE

(41)

4. NYTÄNKANDE

(42)

5. KVALITET &

ENGAGEMANG

(43)

SAMVERKAN

KVALITET OCH ENGAGEMANG FÖRTROENDE

NYTÄNKANDE HÅLLBARHET

(44)

TYCK TILL SAKKUNNIG WORKSHOPS

PILOT INFORMATION

(45)

Sweden Green Building Council projektägare 19 oktober

Välkommen till Building Sustainability 2012 i Stockholm 18 – 19 oktober

www.sgbc.se

(46)

FÖRVERKLIGA DINA

PROJEKTIDÉER

References

Related documents

To make the model useful for the analysis of SE traps, it needs to account for the self-reinforcing effect of human response on desires, abilities, and opportunities.. As

These changes may shift ecosystems within the SWAFR to a state of non-equilibrium, reducing resilience to future disturbance events and converting forests from carbon sinks to

The findings of this thesis’ add knowledge to two important intertwining areas that ensure and improve the quality of primary healthcare centres: firstly to the

[r]

Chosen analytes, bromothymol blue, methyl orange and phenolphthalein, differ from each other in chemical structure and pKa, figure 7. Whereas pKa is a measure of the

X-Codes are fully characterized by the pairings and a 2 ×2 real rotation matrix for each pair (parameterized with a single angle). This precoding structure enables us to express

The comparison is made by comparing the nodal displacement of the top flange on the right side beam and this time using the procedure of eliminating the rigid body motion of the

Chapter 2 gives an introduction to the electronic structure calculations and the Hartree–Fock method, Chapter 3 fo- cuses on the problem of inverse factorization, Chapter 4 gives