To link to this article:

(1)

This article was downloaded by: [Monash University Library]

On: 03 February 2015, At: 23:06 Publisher: Taylor & Francis

Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar

Publication details, including instructions for authors and subscription information:

http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Studier öfver bergarter från morän vid Visby

Herman Hedström

Published online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Herman Hedström (1894) Studier öfver bergarter från morän vid Visby, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 16:4, 247-274, DOI:

10.1080/11035899409442269

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035899409442269

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) contained in the publications on our platform.

However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make no

representations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and views

expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be relied upon and should be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.

Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

(2)

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Downloaded by [Monash University Library] at 23:06 03 February 2015

(3)

GEOL. FORES. F ~ ~ I U I A X D L . S : o 15s. Btl 16. IIiift. 1. 247

I e n riitt vidlyftig literntur lin tysks geologcr iindn sedan tiden for ~ g l a c i a l t e o r i e n s ~ tillkomst iiieddelnt undersijkningnr ijfver skandinnviskn flyttllock, genom hvilka undcrsijkoingar de, efter en fciretriidesvis iiiak!oskopisk granskning och jeinfcirelse af respektire block ocli bergnrter, sokt Lestiimmn deras snnno- likn klyftort ocli dyiiiedelst erli5lla, niiriiiare kunskap ⁰¹¹¹is- trnnsportens riktningar. Eiiiellertid firiner iiinn ganskn oftn, vid genoniliisandet af deras beskrifningar, nnteckningar om flerc s l a g af block, siirskildt ihskillign gmniter, porfyrer, diabnser ocli diabasninndelstenar etc., a t t deras klyftort iir obckant eller csii- ker. i i f r c n svenska forskare. soni i d k a t blockstudier inoin det baltiska oniridet, ^Iialemrint likniinde uppgifter. Orsakeri 1iBr- till t o r d e till en del varn den, a t t inan Hnda till sennste tid haft ^eiigariska ofullstiindig kiinnedoiii ⁰¹¹¹de niiinda bergarternas knrakterer ocli iiiiriiiare utbredning.

De bergarter, son1 inoni d e t baltiskn oiiiridet i nlgon stijrre utstriickning nnviindts son1 ledblock, iiro hufvudsakligen d e iliindsks och finskn rnpakivi-, grnnit- ocli porfyrbergarterns saiiit Dalaporfyrernn. De fijrra bergarterna ha visserligen en tid bortHt till sina alloiiinna knrnkterer w r i t bekaiita, men deras nariiiare utbredning ocli nfgriinsriing fr8n d e medelpadska ocli Hngermanliindska massiven hnr t6rst under de senare 5reu blif- vit klargjord. Far den siidra delen n f d e t baltiska omridet iir

(4)

248 11. HEDSTROJI. DERQARTER FRAX MORXX YID YISBT.

det ernellertid f6r hedoinande af istransportens riktning a f n~indre betydelse, huruvida dessa ledblock harstamma f r i n den ena rllcr andra af de namda lokalerna. Dereinot spela Dalaporfyrerni en stijrre roll rid bediimandet a f istransportens riktningar. Dessa porfyrer ha visserligen varit fiiremil fijr makroskopiska under- sakningar, men nigon Inera ingiende mikroskopisk granskning har ej blifvit gjord. Detta synes vara orsaken till att Inan ofta till Dalaporfyrerna lilnfort bergarter, hvilkas klyftort med stor sannolikhet torde vara a t t sijka p8 lielt andra trakter.

DS inan, som sagdt, nu bijrjat a t t nigot narniare lira kgnna de niimda bergarternas utbredning och petrografiska ka- rakterer, si kan det vara skiil a t t underkasta flyttblocken en fiirnyad granskning.

Under e t t besiik B Geologiska B y r h viren 1893 visade mig d:r SYEDJIARI; bland a n n a t nigra i morln r i d Visby cementfabrik so~iiinaren fijrut tagna block af en cgendomlig gron herp- art, som fijretedde e t t visserligen vittradt men dock tillriickligt karakteristiskt utsecnde, fiir att inan med sakerhet kunde p i s t i , att nQgon sQdan ej rar k i n d i fast klyft frBn Yare sig Sverige eller Finland. Detta fijranledde mig a t t vid e t t kortare uppehill i Pisby stras derefter nkrmare undersoka, huruvida ~ n a n ej dersammastades kunde antriiffa andra bergarter, lirilkas klyft- o r t vore obekant, sanit a t t jag, nar detta visade sig Para fijr- hillandet, dL giorde stenrakningar fiir a t t utrijna procenttalet dylika. Den sedermera

B

de medfiirda profven foretagna niikro- skopiska undersiikningen idagalade flera fiir dessa bergarter karakteristiska egenskaper, ocli under ett fijrnyadt uppehill i Visby julen 1893 konipletterade j a g de gjorda iakttagelserna och stenrakningarne genom a t t , utoin i iiiorlnen vid cenientfabriken, iifven fijr jemfiirelses skull gora s i d a n a i rullstensisen och 1110-

ranen vid Halsjernet, s t r a s S ⁰¹¹¹Pisby.

DB j a g nu lemnar en redogarelse fijr desss undersiikningar, har j a g ansett det liinlpligt att fiirst meddela en petrografisk beskrifning iifver en del af de funna, mest karakteristiska bergarts- typerna.

(5)

uEOL. F8RES. FOItIi.4SDL. N : o 1%. Hd 1 G . Hiift. 4. 2.19

Granofyrisk grauit.

Block i niorRn vid Visby cenientfabrik. Grofkornig, lefver- brun till s u g t riidnktig bergart, iiied den brunaktiga fiiltspaten

f i r blotta 6gqt genomsatt af Iiiiirknre rokgrBa kvartskorn.

Bergartens Iiufvudmassa utgiires af ortlioklas ocli kwrts riled vncker, ganska graf granofyrstruktur snnit plagioklns. De niorkare mineralen utgiiras a f magnetit, hornblende och biotit.

DessutoIll finiias s i s o m accessoriska mineral n p a t i t ocli zirkon saint e t t obestiiiiibnrt sekundtirt mineral.

D:r HAMSAY, son1 sett dessa, liar vH1villigt meddelat, a t t d e rnycket yii1 k u n n a 11iirstamina frBn Xystadsoniridet i Finland. Dock m i niirniias, a t t egcntligen ingcn f r i n bladet Kystad beskrifven granit synes ful I t ii I'vere ¹¹ss t ii iii 111 B iiied den ¹¹iir o in n ii in d a.

T r e stuffar of d e n n a bergiirt 8ro tagna.

GlinimerdioritporfSrit.

I inoriin Yid T'isby ceiiirntfabrik pitriiffades c t t block, son1 visar s t o r s i v d makroskopisk som inikroskopisk likliet nicd cn nf iiiig f r h Giifvunda jernvlgsstation i Dalnrne lierufiird stuff af den af lektor T 6 n s ~ u O r ~ l benamda kVenjanporfyritenB. H a n s beskrifning af den fiirsta liufvudrarieteten af dcnnn slir s i \HI in p i det i moriinen funna blocket, a t t den i sina Iiufvuddrag' kan anviindas iifven 0111 detta.

Ilergartcn b e s t i r a f en g r i grundiiinssn, genomdragen a f riida, vittrade i d r o r , och i deniia grundmassn liggn inbiiddade otydligt begriinsade korn af gulgriina eller gulaktigt g r i Eiltspa- t e r jeinte gliniiiier ocli augit. sDessa utskilda bestindsdelar forefinnas ofta i den iiiiingd, a t t grundiiiassan for blotta iigat blir fiiga miirkbar, och bergarten f i r e t t mero granitlikt an porfyr- a r t a d t utseende. U n d e r mikroskopet visar sig grundliinssan

A . E. T~KSEIIOIIH: Beskrifning till blnd n:o 1 at Ccologisk 6fwrai@skartrr Bfier mellersta S v e r i p s Bcr,~slag. Sid. Z?--'L-I.

(6)

250 11. IIEDSTH63i. UEIlG.4RTER F H . i S M O R X S \'ID I'ISIX.

best; a f e t t iiiycket tydligt kornigt nggregnt at' k v a r t s o d i mesta, deIs e j strecknd fiiltspat, den forra i form a f snri rncr ellet mindre regelbundet riinda korn, iiiellnn livilka den senarc bildar Iiksoiu en utfyllning. O a k t a d t grundmnssnns kvartsrikedom fore- komina iitskildn stiirre kvnrtskorn endnst mycket siillan., 1 denna grundmassa ligga korn a f iungaetit, augit, gliminer ocll

s t a r k t kaoliniserad s i v $ I streckad soil) ostrecknd f$ltspat, ^dell sennre iifverviignnde. (3 lirnmern i r oftfist s t a r k t kloritisera(1, och augiten, ^sol11 vanligen f.jrekominer i tvillingnr, synes vwa rnnska frisk. Dock in; niimnas, n t t i preparatet inkttagits e t t tydligt tvsrjIlitt Rf sekundiirt hornblende.

Kvnrtsporfpr.

B i d e i rullstensisen ocli Inoriinerna vid Ilalsjernet ocli i iiiortincri vi(1 ccmentfnbriken utgiires st;;rsta delen af de h e r be- fintliga porfyrblocken nf en specielt -cinder inikroskopet synnerligen karnkteristisk t y p a f kvnrtsporfyrer. DB sb vidt j a g liar niig bekant n,igoii liknande bergart ej fiirut iir kiind och beskrifven, skall jag h3r siika leiiina en niera ingl:ende leskrifning

a f den ^sn^{i n iii}^a.

,lI&oskopiskt ge dessa porfyrer sig till kiinna soin temli- gen enfiirgade, ranligen mnttn, gribriiiin, lefverbruaa ocli ^rijd- bruiia bergnrter med i allmiinhet iiiycket iiiiiidre s k a r p t brott I n t. cs. Dn1:iporfyrernn. - De i den silundn fiirgnde grundmnssan fijrekonininnde gliinsande porfyriska f d t s p a t e r n n v e s l s till fiirgen siliindn, a t t de i de grKbruiit. ocli lefwrbrunt fiirgade rariete- t e r m ha en inera grH till brim fiirg, under d e t n t t de i d e niera i rijdt stiitande afnrterria ha en rodare fiirg, livilket har till fijljd, a t t ' de respektivc stulferna i sin lielliet giira e t t ternligen likartadt enfiirgndt intryck. Mera nnaiiirkningsviirda undantag frKn d e t t a fiirhillande fiirekoniina s5llan.

-

Kvnrtsen, soiii

fiirekoiiiiuer i smiirre rundade korn, iir till fiirgen g r i t i l l n16r- kare rijkgri. - I e t t s t o r t a n t n l stuffer fijrefinnes vidnre svarta ocli svartgriinn eller iiiera vittrade, ljnst griina, kloritoidisks

(7)

QEOL. FOREX . F ~ R I I A X D L . X:o 155. nil 16. 1Iiift. ^4. 231 I,nrtier, soni stundoiii Iia utseendet nf sniiirre niandlar men dock i allm8nhet a r o oregelbundet..begriin~ade, mgtande i liingd

ollIkr. 3

i

10 ~ ) I I och ej sallan omslutnnde en inindre IibIigIiet.

I en ocli iinnan stuff fijrefinnes \.idare e t t slags miarolitiska

~ l i l r n n i , Iivaroni illera Isngre fram.

DA fiirhillandet i storlek mellan d e porfyriskt utskilda fiilt- spaternx ocli kvartskornen iir af vigt., sisoiii varande en god karnkter n t t skiljn dessa kvartsporfyrer frdn t. ex. de ilgndska, 11iedileIas liBr n i p miitningar. Sdsom regel giiIlcr IiiirvidIng, n t t utom det att str6kornen i nlliniinhet Iro temligen' snii, tle instrijdda kvartskornen alltid iiro aiindre a n f a l t q ~ t e r n a . Dessn eistniinidas vanliga Iangd iir omkring 2 i 3 n m , ofta iifven 4,

j h G ^{7 ~ 2 ,}undnntagsvis deriiher. Kvxrtskoraen a.ro dcreiiiot i alliiiiinliet ej iiwa iin 1 k 4, iiiera saIInn 3

k

d m m i diameter.

Xigot storre dimensioner h strokornen I n dc liar angifna kuniin visserligen finnas, men alltid ytterst underordnadt.

De nu angifna inakroskopiskn karakterernx torde vnrn till- riickliga fiir a t t kunna skilja dcssa porfyrer f r i n dc f r i n &id,

Finland och Dalarne kanda, och om inan ocksi bland dessa got- liindsks porfyrblock kan uppleta en ocli nnnan typ, soin till utseendet nigot. nBrniar sig PorfyrcrniL f r i n Riidiin ocli i n g e r m a n - land, s i iir det dock litigst osnnnolikt, n t t blocken skullc hiir- leda sig f r i n dessa trakter, eniedan d e dcrstiides vanliga t 9 p e r n n ej nlls syiias vaxa represcnternde bland blocken, nigot soni ninn i s i fall nied skiil linde bort. vHnta sig.

Den ~nikrosbopisEu undersijkningen ger 8nnn tydli,oare vid handen, a t t vi hiir lin n t t gora med en n p t y p af kvartsporfyrer, h \ w s iiiest utpriiglade egendomlighet iir grundmassans frhn a n d r a porfyrer afvikande struktor.

De utskildn f ~ l i s p a t e r n n utgijras af sura plngioklaser ocli orthoklas. KristnllindividernR Kro vanligtvis bciiiiingda wed e t t g r h k t i g t eller brunt. stoft ocli inneliilla iifvcn ofta inneslutningar af grundiiiassan, hvarigenoin d e fijrcte e t t iidgot n a t for ^{i n}i g t u t s een d e. I si s t ¹¹iini da fa I1 1) liiga r d 5 h i s t nI I i nd i vi d e t oiiigifvas af en yttre, klarare ocli retiare zon. Den p t t r e be-

(8)

252 11. IIEDSTRGM. DERUARTEIL FRAN MORAX VID YIPBY.

griinsningen a r i flera fall s k a r p , nien stundoill I r o ssrskildt ortlioklas-individern~ rZtt inycket korroderade, nnggnde ocli tra- sira i k s n t e n ocli fursedda ined nier eller niindre djupgiendp i nbug t n i nga r.

hi.nrtseii u p p t r i d e r i regeln i fonn a f nier e1lt.r liiindre rundade ocli korroderade korn. Yanligtvis Pro dessa t'ijrsedda nied biijda sprickor, som stundoin niistan p:irdlelt s p a s fiilja

Fig. 1.

h-twrlsporfyr.

Polnriscradt ljus. 100 g r s f6rstoring.

Figuren visar tveniie lirnrtskorn, soni genom en grSfru g r a n o f p t r u l i t u r utan skarp grins saiiinianfl.vtn ~ i ~ c d nitriifiisden i grundmassan.

den yttre begriinsningcn. AllmBnt f6rekomina d a r e rundade, slang- ocli siickformiga inbugtningar ocli instjelpningar a f yes- lande form ocli utseende: visande hur intensivt kvnrtsen blifvit korroderad, innan inagman stelnat. Den n8rmast kvartskornen liggandc deleii af griindmassan sliicker ljuset saiiitidigt son1 d e w , derigenoni bildande en ofta s p n c r l i g e n \-acker ocli tydlig kvarts- globulaire-struktur (jenif. efterfoljnnde f i p r 2). I3redden p i denna

(9)

GEOL. FORES. FBRIIASDL. N:o 16s. Ed 1 G . IInft. 4 . 253

z ~ ~ar vcslnndc ocli synes i stB i snmband iaed det siitt, p i hyilket gruiidriiassaii iir utbildad. Uiider dct n t t kvarteeii siluiidn

j vissa fall tir gaiiska skarpt afgriinsad friii den egentliga grund- Inassan (jeinf. fig. 3), s s ntt den egentlign gruiidtiias~estrukturen vidtager niistnn direkt vid d e respcktive kornen, ^S?I synes den i rndra fall s i a t t siiga iifwrgg till denna s t r u k t u r genoni ofran n h d n zon, derigenoni a t t dcrina liar en grofrc eller finnre grnno-

Fig. 2.

Kcartspor$yr.

Polnriseradt ljus. 60 gzrs f6rstoring.

Till hEger ett korroderndt Lvnrtsliarn, 6nni liar saniiiin utslickniop soin dc i en ljusnre zon oinkring detto liggaude livartslistcrna. Xiitrerket i pindinassnu har iliicliris lilin utsliickning. L)e nHgot st6rrc ljusi Irvnrtslisternn i ncdre h6rnet nf

fig. l i g a i e n kloritisk inassn.

fyrist hahitus (.jenif. fig. 1 5 motstlende sida). - I cn n f stuf- ferna, soin inneliiller Iiblruni, de1vi.s fylldn iiied sekundiira mineral, skjuter kvartsen tiied sknrpa kristallkonturer i n i IGilruiiiIiiet, under dct n t t dessn kvnrtsindividers i t gruridiiiassaii w t t n n d c del iir naggad ocli uppfriitt. IIPriiicd i sanibniid m B nniiiiirkas, a t t under det a t t soniliga 1il"llruni 1i;lIa jemfiirelsevis stora

(10)

254 ^11. IIEDSTR63I. IIEROARTER F R . h JfORX?; YID VISIIY.

kvartskristnller, s5 inneliHIIa andrn e t t niitverk n f sn~io, stoala kristaIInitnr, iiiellati Iivilkn. d e s c k u n d ~ r a inineralen utlildnt sig ocll livilka till sitt IBge och utseende i iifrigt erinrn om den i grundiiinssnn fcrefintliga kvartsen (Be fig. 2 nedre 11Urnet).

ti d i 11 sp rii 11 g 1 in gnrn e fij rcko 111 111 ;Iv idnre oregelh 11 nd n n

,

vanligen n i g o t rundnrlc pnrtier a f ett i serpentin eller klorit om- vnndladt mineral, soiii synes ^11av-nrit en pyrosen.

Fi:. 3.

Kvn rtsjro rfyr.

Vanligt Ijus. GO ggrs fiirstoring.

I inidten elt sl6rrc irird L6jdjds spriokor fdraedt, liorrodcrndt krartskorn utan ntgon caentlig iifrcrgiug till grondninssao, bvnrs niitwrk ^at'riltap~ten ;cnornviirjdsnde

lirartslister tIdligt fraintriider.

Fiir ofrigt finiies karn nf magiletit cller t i t ~ i i i ~ i i ~ ~ g ~ ~ e t i t , so111

iiro iner eller niindre oinvniidlnde i en grR, opnk, leakosenai tad substnns pci dct siitt, a f t iin fiirekominer en ring nf den g r i substansen onik ri n g et t 111 R gn eti t k orn, ii 11 11 n r 0111 rand li ti gen frain- skridit llingre, ocli af magnetiten i t e r s t h d 5 endast c t t skelett af Iameller, ofta bildande omkring 70" vjnkel mot hvnrandra och ompifna af dct leukosennrtndc mineralet.

(11)

CEOL. PURES. F ~ R I I A S D L . X:o 1;s. Utl 16. Heft. 4. 255 Sisoiii accessoriska bestindsdelnr fiirekoniiiin ~ i ~ l m t , q m f i t Griciitlinassairs hufvudsnkligaste bestindsdelar iiro jenifcjrelse- yis ren ocli klnr kvnrts ocli nier eller miiidrc intcnsivt wed brunt stoft LeinZngd Kiltspat. De bids miiicrnleii genoniviisa iinise- sidigt livnrandra 1'5 mingfaldigt siitt ocli bildn e t t slags granofyrstruktur, soiii r a t t betydligt afviker f r i n den vnnlign (se fig. 1, 2 ocli 3). Kvartsen forekominer silundn v a d i g t v i s i nblforiniga snitt, soin korsa grundiiinssan i nlla riktningar, bil dande e t t n l t v e r k a f kvnrtsnilar, i innskorna nicllan Iivilka den stoftbeiu&igda fkltspaten ligger. Mcd koreade nilioller upp- l6ser sig grundmaeean otta i f d t nied lika utsllickning pil alla de i fiiltet ingiende delarne af saninia mineral (jemf.

fig. 2). I dylika preparat forefinnes d i vanligen iifven den omtalade livarts-globulaire-stru~turen, soiii i visea t d l iiied en n,5gorlun$a bred zon visar iifverging f r h dcn vanlign grano- fyrstrukturen till den grundniassan karakteriserande nilstruk- turen, i andra fall tlereniot salinar en dylik a f vanlig granofyrstruktur bildad ijfvergiiigszon. Einellertid t'iirekonimer ej alltid dylika fzlt. Grundiiiassan iir d i s i a t t ssga niera Iio-

niogen ocli stiiter direkt intill strijkornen af kvarts utan nigon livarts-globulaire-zoo emcllan. Uenna nilforniiga granofyrstruktur 5r i olika block olika grof, s i a t t under det den i l-issa fall narniar sig vanligen granofyr, den i a n d r a fall ar s i fin, a t t den fiirst tydligt ger sig tillkiinna, d i m a n anvander den starkastc fijrstoringeii.

D e t 8 r denna nilforiiiiga utbildning p<% kvartsen i grundmassan, soin gijr denna graiiofyrstruktur siirdeles egendomlig ocli sliiljer den f r l n fcjrut bckanta sanit i t dessa kvartsporfyrer ger deras Iiiest utpreglade karakter.

Slutligen ^int%⁰¹¹¹ dessa kvartsporfyrer niiiiinas, n t t j a g t r o t t inig finna, a t t d e riida porfyrernn i regel iiro de suraste ocli h a vanlig granofyrstruktur niera alliiiiiiit, under det ntt, n l l t efter soni porfyrerna bli brunare till fiirgen, surlictcn synes nftaga ocli i grundriiassnn den typiska nfitviifnaden m e r ocli iiier t a r Gfverhand.

och ~ l l l ~ ~ i i t t i t n ~ t i t .

L

(12)

Iivnrtsporfyrtuff.

Fig. 4.

Kcartap orfyrf u ff.

Y'auligt Ijus. 50 ggrs f6rstoring.

spat, kvnrts, granofyr ocli c t t isotropt leukosenartadt mineral, iiibtiddade i en kvnrtsrik grundimssa, fur ufrigt triiiligcn r i k s p i kalkspnt. Tnffen visar under mikroskopet en synnerligen i.ncker s t r u k t u r (se ofvanstsendc figur 4).

J I v a r i t i i n d e n n a tuff h8rleder sig, iir s v i r t a t t sRga.

(13)

GEOL. FOllES. F6JtIIASDL. h':o 156. nd ^1G. lliift. 4. 257

SJX tiit porfjr.

K t t block at'en g e n i t p o r j y iir funnet i nioriinen vid cementfabriken. n e t iii' eii t c m ~ i g e n frisk bergart nicd grAbruii grund- 111assa ocli spnrsniiit instriiddn strijkorn nf rijdbrunn till 2

i

5 n i m

I i n ga tii I t spa t er sa 111 t in neli i I I an de ens t nk a, g rii n s va rt a , run dade ilinndlar nied en diaincter ^{n f}oiiikring 4 h 5 ^1nn1.

De' porfyrirka fiiltspnterna, soiii iiro nigot kaolinisernde, visa sig under niikroskopet utgiiras dels a f strecknd stir plngioklns, dels . nf ortlioklas, b i d a slagens kristaller p i ett. niitforiiiigt siitt genoiudragnn at' inneslritningnr at' grundiiiarsn saint yttcrst 0111-

gifiia af en snial, friii dylika innesli~tningni.. rcnare zon. Dct fortjennr aniii5rkas, -att bland de porfyriska plagioklaserna 'finnas s&nii, sotti Yisa gandka sned utsliickning ocli syniis vnrn inera basiska.

Grundinnssan fijreter e t t flackigt utseende och iir till fiirgen gulbriin, rik p i instiiidda n i l n r nf siir plngioktns ocli ortlioklas.

Fiirutoiii korn ^at'titaiioinagnetit eller ningnetit (soiii oftn iir oiii-

validlad till g r i , opak leukoscn) zirkon ocli npatit synes grundiiiassan i Iinfvudsak utgijras nf seknndiira mineral. Mnndlnrrie hest5 nf griinn oiiivniitlliiifsprodukter och sekiindiira mineral.

Till

t l o i i t c i s&itpo<fyr' aiislztta siy j ? w e b i d e vid nnlsjernet och ceineiitfabriken 'funna Ijust bliig1*61in, ?nestadels mycket om- caiitllude block. E t t tlylikt var det, som d:r SVEDMARI; visnde mig vid besijket it Geologiska Byrbii.

hlakroskopiskt, visa ' d e s a block e t t fliickigt, nfta breccieartadt utseende, i dct n t t i den grigriinn till blKgriina Iicfvudniassnn fijrefinnns inbiiddsde oregelbundnn nier eller iiiindrc rundnde, dock ofta teriiligen sknrpt begrsnsade, brunnktiga fllickar. I f r h deniia pK d e t t a siitt fliickigii grundninssa afsticka tle porfyriskt iiistrodda bruna eller rijdn Eiltspaternii iiiycket tydligt. Dessn porfyriska filtspater miitn i liingd oiiikring 1-5 mm.

-

^I^vissnfall fiire- koiilma, vidare enstnkn strijkorn af kvitrts. \'idi!re fiirefinnas vanligen sriiiirre, svartalitiga eller hrunii, oftast Ijusyiina rnnnd-

(14)

Inr af en ellipsoidiskt rundad forin. Ue synns f6rekoiiima all- niiinnast der Iliifwdiiiassnii 9r gri- eller g r i h n k t i g och i r o i regel oiiikring 0,5-3 ^nmi,stundotii 4 h 5 ^{m i i}IRngn.

I e t t a f de erltillna blocken synes en teinligen markerad griins itrellan den rgentliga b1,~griinn. bergarten och en grifiirgad utbildningsforni. D e n n a sistuiininda I r likaledcs fliickig, luen fliickarne Iia en nnnan fiirg, i det a t t g r i till s v a r t a partier ocll Inera enstaka rundade ljust g r i p l a t a t a partier jemte brunriida f d t s p a t e r ocli liiir n i g o t stijrre mandlar liggn inbiiddade i den g r i hufvudniassan.

Af hitliiirande block vill j a g dessutom sarskildt natuna rtt, son1 herr J-. SCHJIALESS~~E t a g i t i Sliiilaij norr 0111 J'isby ocll sotii liar e t t karakteristiskt, n i g o t afvikande iitseende. Iliir iiro ncmligen d e fiirefintliga Bmandlarnes Letydligt stiirre, de stijrsta kunna m s t a iinda till oiiikring 20 m n i Ianpd, bergarten fir 6frigt iir fliickig af grc:- ocli grigriina partier ocli de porfyriskt instriidda faltspaturns ljusare, gulbruna till hvitgula, omkring 1 h 2 ^{m i t} Iinga. ~>Iandlarnes$ innersta k l r n a iir h i t , den yttre grsbrun, vanligen n i g o t iiiijrkare iin hufviidmassan, mot Iivilken ,xiland- l a m e s aro s k a r p t begransade, s i a t t vid siinderslagning af bergarten antingen liela ~ n i a n d l a r n c ~ ~ eller deras innersta kiirna ofta utfaller.

I denna sistnamda bergart visa sig de' pnrfyriskn fsltspa- t e r n s under miliroskopet utgiiras mestadcls' af streckad sur pla- gioklas, inen derjeiiite synes afven ortlioklas finnns. I)e iiro vnnligen iiiycket korroderade, ocli pb kristallerna kan m a n ur- skilja t v b zoiier, en inrc renare zon ocli en yttre, d e r faltspaten a r rik p i niitforniigt anordnndc inneslutriingar a f grundniassan.

-

Denna sistniinida b e s t i r a f sura, listforniign fsltspater, inbiiddade i e n massa, soni sauiiolikt w r i t glas. Denna ar emellertid nu betydligt otiivandlad, rik p i zeolitcr, epidot, klorit och snii sferoliter, soin Lro optiskt yositiva ocli synns utgijras af zeoliter. tMandlarnes, innerstn hvita k a r n a utgijres sRlunda niistan enbnrt a f dylika sferoliter (se fig. 5 och

G),

under det att. deras yttre zon, derigenoni a t t den, utoni dessa sferoliter, Bfven 1iQllcr

(15)

GEOL. FORES. FORIfAXDL. 3 : o 1%. Bd 16. [Iiift. 4. 259 p r f y r i s k a fiiltspnter ocli de grundmassnii karakteriserande sekun- dsra mineralen, bilda eii ijfverghg till niiiiidn grundmassa. Desslt fiirhillanden at'vensoiii den oiiistandigheteii, n t t ja,n i en sinandel>

pitiaffnt c t t korroderndt kvartskorn, t a l a tiir, n t t dessn >iiinndlnrB

~11arare iiro a t t anse son1 omvandlnd glasninssa An so111 fyllds drum.

-

Fiir ijfrigt finnes apntit, zirkon, till Ieukoseli 0111-

vandlndt titarijern (af titanjel.net finnes d i cndast kvar e t t skelett

Fig. 5

>.llandeZB af en ayenitporfyrirt l e r g a r t . 1-aulipt Ijus. 16 FZra fijrstorinp.

Figoren risnr riiiandelnsr innersta pi sferoliter rita k h n .

af Iaaicller, aiiigifnn ;if leukosen) saiiit till bnstit eller klorit omvandlatie korn ^at'e t t pyrosenoiineral.

De LZlipdrin blocken visa under mikroskopet full ijfverens- stPminelse med t'ijregiende, ehuru omvandlingen liar fraiiiskridit Iangre. A t t ri iifven liar Iia n t t gora ined omvandlad glas- niassn, derfijr t a l a de i e t t och a n n a t preparat funna isotropa

19

(16)

260 11. HEDSTRO~I. DERGARTER FRAS MORXX I-ID m n y . stiilleiia ocli pcrlitnrtade strukturcrna. ¹IIvnd iiiandlarne betriiffnr, aro soniliga fullkomligt fyllda af sekundara mineral, utaii att nipon sferolitstruktur fiiiiies, under dct n t t andrn visa enstaka sfwoliter, af h r i l k n en del iiro ruridn. nied tydligt kors, 111edan

Fig. G .

~ . J f n n t l e I ~ nf en syenitporfyrisl; bzrgurt.

50 ggrd fijratoring.

Seiiinia m i t t son1 f o r c g k n d c i pohrirceradt Ijue.

andra iiro iiiiridre sknrpt begriinsade ocli korset d c r t'iirliip~r iiiera oregelbuudet.

I Uetriitlnndc de 6istn5mdn r i l l jag cndast n i n i n n , ntt under dct somliga mcd perlitstrulrtu: fcirseddn pnrticr iiro n l s t a n isotropa, $9 f6rcfinncs H nndrn s t i l l e n dercniot cn s S d m struktur i t ~ d l i p scb-undirn niiuernl, 69soui zeolitcr, epidot etc. ' Under hinrisnnde t i l l den intrcssnntn diskuosion, BOUI brtriifhnde perlit- och sferolitstrukturcrnn n j l i g c n h i l l i t s i England (F. RUTLET: On the Sequcnce of I'rrlilic nnd Sphcrulitic Structures: a Rcjoindre to kritieisru. The Runrterly Journal of t h e Gcol. SOC. Vol. L..K:o 107 rill 10-14), sS Fill jay eu- d a d r6rnnde d e h i r bchnndlnde bergnrternn ntt313 'den tsigtrn, att d m s hufrud-

mn880 urspruu$yen utgjorts a f glw, &om nu i allniinhet i r liier eller mindre omrandlndt. A t t pcrlitstrukturcii o a l t n d t dentin omrnndling kunnat bihehfrllo gig, visor endart, ntt den i r ganslin resistcut.

(17)

OEOL. F ~ R E S . FORIIAXDL. S:o 1:s. Ud 1G. Hilt. 4 . 261 Bergartens iiiakroskopiskt sedt ^,brcccieartade, niikroskoyiskt sedt fliickign beskaffenliet syiies i i i i a n p fall bero pH olikn grad af oiiivandling iiien . i aiidra fall dcreiiiot vnra urqrunglig.

Labradorporfjriter, dlabrser, riaudelsieiinrocli iiiirstiirnde bergnrter.

Block i inor9n vid ceiiientfa1)riken och vid Ualsjernet.

I)e iiiakroskopiskt niest ut preglade laLt.ntlo,~,o,;f~,.ilel.rln hblla tnlrika, nier ellcr niiiidre bredt listlbriiiip, porfyriskn, grigrijna till rijdbruna plngioklaser, soin niitn i liingd linda till iifvpr 16

Lobrodorporfyri:.

Ynnligt Ijus. 15 p z r s f6rstoring.

I midten cn stor, n 3 p t oinrnndlad labradorkristall ined upptill napgad Loutur, lig~nude i cn m6rt grundmassa, f6rscdd i n d sniiirrc Ijnra riltspatn5lnr.

nuti .och iiro iiibaddnde i en niiirkgri till svart, tCt griindmassa.

Undcrordiindt forckoiiiiiia enstaka, wnligen svartgriina iiiandlar, i Inedeltal oiiikring 3-5 mni i diaincter.

Under inikroskoprt .visa sig de porfyriskn faltspaternn vara bctydligt onivnndlnde, kaoliiiiserade saint genomsatta at' klori- tiska partier. De friskaste kristallerna Iia en gnnska sned ut-

(18)

262 11. IIEDSTRGJI. BEROARTEIL F l L h XORXS !'ID YISDY.

slgckning, n t t tliiriia af Iivilken f'iltspatcn iir en Inbrador, soIn

&got niiriuar sig bytownit. I?; kristnllernn kan l m n i regel urskiljn t r c zoner, nemligen en inre reii Z O D , en iiiellanzon fglld nied niit for111 ig t nnordnade gru nd iiiassei n~ieslu t ningn r 0 ~ 1 1 en yttrc, siiial, frHn dylika inneslutningar liknledes fii zon. Oftn iiro dc porfyriskn f;'il(spnternn synncrligen w c k c r t naggade O C ~ I sigade i knnten (jenif. fig. 7) och dervid uppkoniinn sknrpknntign flikar.

Fig. S.

.+tandeleten.

Vnnligt ljus. lo0 FSrs h s t o r i n ; .

Fignren v i m de f6r co Jel nf maodelstennroes och hbrdorporfyiternas p o d i n m a hrnkteristirkn bGjdn n5larnc of Cltspnt.

De t t a fnrlibl Iande, sninin ans t Kld t iiied den oiiis t Kndiglie t en, a t t i kristalleron oftn forekommn erundiiiasseinneslutninEar, giir a t t inan libr snarare f i r .betrakta det naggade utseendet soin e t t t il l v ~ x t fen0 ^{i n}e n ii 11 so ^{i n}e t t korrosi o n s fe n o nien.

Griindniassnn iir under miliroskopet griin, szllan brunfiirgod och inneliiller liorii a f tiingnetit cller titanornagnetit s a m t tal- rilin Liltspatlister, hvilkns omr-andlade beskuffenliet omiijligdort

(19)

OEOL. FORES. F ~ ~ R I I A S D L . X:O 165. lhl 16. HHft. 4. 263 n o g r a n n a r e bestiiriining. I allniiinlict iir bergarten betydligt olnvandlnd. I\Inodlnrne iiro fyllda iiied sekuiidiira niineral sK-

~ 1 1 1 klorit, livnrts etc. Karakteristiskt fiir Ialradorporfyriteruas nrundniassa Br emellertid, att den inneliBller s ~ i i i fina, bii.jdn, stundoiii krnstlikt a.nordnade iiilar af f j l t s p a t iiien i iifrigt Rr nzstan utan inrerkan pB det polarisernde ljuset. Dettn utseende hos gruiiduiassan synes 5 f i p r 8.

Anslutnndc sig t i l l dessn porfyriter fiirekommn flern block, so111 niakroslopiskt IiRIla porfyriska, grigriina, mera elistaka Iig- gande Eiltapater, inbiiddade i en fcir Llotta iigat tydligt kristnl- liiiisk g r i till g r k r a r t gruiidiiiassa, nier eller mindre rik pi svnrtgriins eller ljusgrijna ntandlar.

De porfyrislia labradorerna sakna i alliiiWnliet de i fiiregiende ^.bergart. s l karaliteristiska zonerna. Grui~dmassnn iir griifre och liar en tydlig ofitisli struktur. Den bestir sdlunda af tnlrika, hsr inera frislia fiiltspatlister, iiiellan hvilka f6re- koiiiina augit, antingen fliclivis cller i foriii af korn, saint skelett eller stundoni korn af magnetit. Dessutoni finnes en griiii omrand- lingsprodukt. I stiirre augitpartier, son1 utfFlla rummet inellan fAtspatlisterna, ialittogs i e t t prepmat e t t liknande undulations-

feiioiiieii, soin oiiinaints af d:r FROSTERUS~ ocli soiii nyligen be- skrifvits af kand. HOLYQUIST,? :lien iir 0111 iuiijligt hiir Hnnu vackrare an i 0t.tfjellsdiabasen. Augitens genoiiigingar Bro s t n r k t biijda ocli i polariserndt ljus visa partieriia ett roterande s v a r t kors.

Ros en del liitliiirande block iiro d e porfyriskn plngiokla- serna fijrsedda nied zoiier (sisoiii 110s de fdrut oiiiniiiiida porfyriterna) ocli nnggnde i knnten. Grundri~nssn~i iir brunaktig ocli griifre Bn 110s de fijrstniiiuda pnrfyriternn nien syncs, derigeiioni att hiir fllickvis finiiils pnrtier af grundtiiassnn, soin liar dylika biijda fiiltspatnKlar, petrografiskt bilda en iiiellanliink iiiellin de b i d % urskilda slageii.

'

^1).FROSTERCS: O m en dinbns i Fijfli, i den BIPudska 8kiirgSrden. Geol.

FGren. FBrhsndl. 16: 2 i S .

* P. J. IIOLYQCIST: OUI dinbasen p i Otlfjellet i Jtmtlnnd. Grol. t'Sreu.

FGrhaudl. 16: lSG-lS.

(20)

Fig. 9.

Basoltliknande d i n b m . Vnnligt Ijus. 100 ggrs f6rstorinr.

I niidttn ses en nf klorit bestiende inandel, begrhsad af olnkring dennn ringfor- migt nuordnadc fiiltspatlister. Grundmnssnn iir rik p i fiiltspitcr, incllm hrilka

finnes maguetit och klorit.

ar under iiiikroskopet nigot finare och innelihller frisknre fiiltspat (labrador). I ett och annat prepnrat finnes sekundiir kvarts. Desss bergarter anslutn sig nariiiast till den af lektor TORXEBOIIJI~ ut- skilds typen POjediAm. Utom dylika block liar j a g pstraffat nbgra Inern enstaka fiirekonimande, soin fijrete stBrre eller

'

^A. ^E.T ~ R S E B O ~ J I : O m Srerigcs rigtignre dinbas- och gnbbro-arter. I;.

V. A. H. Bd. 14 S:o 18 sid. 26.

(21)

OEOL. FORES. FGRUANDL. x : o 1%. Dtl 16. Haft. 4. 2G5 iiiindre afvikelser. A f porfyriterna .finnes sKlunda e t t block, soni liar porfyriskt instriidda korn af augit. Dlnnd dinbnsernn finnes en stufi, soiii under mikroskopet visar en synnerligen vncker, rktt grof ofitisk struktur. I denna stuff fijrekoniiiier iiugiten hiir niellan de s k a r p t b e g r h s a d c f d t s p a t e r n a i sii storn partier, att e t t dylikt nied enlietlig utsliickning forsedt pnrti iblnnd k a n upptnga lieln s y n f d t e t i inikroskopet; iiiagnetiteri fdrekoiiinier niera ontlerordnndt. Hnruvidn dessa ocli nndrn n i g o t afviknnde bergnrter iiro utbildningsforiiier af fijregiende ocli ltijrn snniman nied deiii eller ej, deroni kan j a g ej y t t r n mig.

A f stijrre intresse Cr dereniot en bergart, livars makroskopiska utseende I r niistsn basnltiskt ocli soni t'iinnits i 4 h 5 block i iiioriinen vid cementfabriken. 13ergni t m , ^soiii 1tIller en ocli nnnnn porfyrisk plagioklas ocli siiiiirrc 1-3 7 1 m lingn, rundnde, svarta ninndlar, a r synrterligeii frisk, svnrt ocli glhisnnde sanit liar iifven under niikroskopet e t t basaltiskt utseende. Den h i l l e r friskn, listforiiiiga labradorer inbsddade i en niistnn ute- slut;rnde a f magnetitskelett fylld Iiufvudmnssn. Fur ufrigt finnes iiicr eller iiiindrc frisk augit i foriii af korn eller smiirrc partier.

Egendoniligt ftjr tlc i dennn bergart fijrekominnnde r u n d n mand- lnrne iir, a t t de niirinast dessa l i g a n d e latradorlisternn i regel anordnat sig i ring kring mnndeln (se fig. 9

i

inotstiende sida).

Bergarten, soni ger intryck af ott vnrn en ytbergnrt, liknar e j nRgon f r h Svcrigcs fast land beskrit'veii diabns.

Slutligen sknll j a g niiiiina nsgot on1 de funna egentliga 711andelst~iin~ne. De iiro till frirgen mycket veslnndc, vanligen grigrijnn, g r i , bruna, en ocli annaii gin:: violettn eller choklnd- fargnde bcrgarter, i allrniinliet bpscknde med runda iiiandlar af omkring 1 till 5 mill i dinineter. Dessa sni8 iiiandlnr Iigga stundom

EB

tiitt, ntf de upptaga O f w r hiilften nf bergartens niassn ocli pe It denna e t t niistan pimstensnrtadt utseende. Dock n i i niiinnas a t t enstnka liitliijrnndc block finiins, i Iivilkn niand- lnrne iiro iiiern sparsaint instroddn, och c t t ocli nnnnt nf dessa liar iifvert porfyriska inspriinglingnr nf fiiltspat. Afven iiinndlar- nes fiirg ocli utseende i ufrigt veslnr allt efter liesknffenlteten nf d e d c r utsondrnde mineralen.

(22)

2GG 11. I I E D S T R ~ X . UERGARTER FRAF MORXF T’ID TISUT.

Under mikroskopct visnr sig grundrnrissan best; af till kaolin niistan fullstWndigt onivnndlade filtspntlister, inbiiddnde i en brun, grAbrun eller griin hufvudinnssa. I denna sistnHiiida, under- stundoiii isotropn, p i korn eller skelett nf inagnetit rika iiiassa

fowfinnes nu dessa fiir en tlel lahradorport’yriter s i karnkteristiska biijda fiiltspatnllarnn (se fig.

a).

Dessn iiro liiir Zfvenledes mer eller tiiiiidre kvnstlikt anordnade sntiit utstriln 11; detta siitt iblnnd direkt f r l n d e vnnligen i spetsen klufna storre fiiltspnt- listernn. AIandelstennrne visa derigenom sitt sanibnnd nied Inbra- dorpot’fyriter~~n, till livilka dc iifven makroskopiskt h a ijfvei@ngnr, s i s o m derigenoin a t t inaodIarne aftngn i tnlrikliet ocli porfyriskn. i n s p r i n g l i n p upptrida.

Uland de i niandlaime inglende minerden ^111; niimnas klorit, kvarts, knlkspat, prelinit, kiser etc.

I alliniinhet k a n man s a p , a t t riiellan de liar aflinndlade labratEol.porfyri~e~ri(i, dintcisenin ocli maiidelsteriarxe i petrografiskt liiinseende ej finnes nigon s k n r p griins, utnn n t t alla nifij-

liga ofverghignr dein einellan finnne. E t t undnntng Iiiirifrbn giir antngligen den basaltliknande diabasen.

S f v e n inellan lnbl.adoi.l~ol.~~~,itel.rln ocIi s,yniitpo1:f?lt’eriin syues

mellanliinknr i petrografiskt afseende finnas. S s l u n d a fijreligger e t t block f r i n rullstensisen rid Hnlsjernet, Iivnrs pii uiandlar rika, till Eirgen grigriina Iiufvudiuassa hiller porfyriskn fiiltspat- hrist;iller iiied t v i olika storleksfiirliillnrid~n, neniligen dcls

Gi-

dana, soiii tiiera iifverensstsninia ined syenitporfyrernns, drls sbdana, soni liknn labradorporfyriternas. nlocket liknar mnkro- skopiskt i iifrigt d e t under syenitporfyrernn oiiiniinidn blocket f r , h Skiilsu och liar l k s o m dettn en och niinnn stor 2tii:indelv.

Afven iiiikroskopiskt iir iifvcrensstiiniiiielsen riit t stor; grundnins- s a n iiineliBller ofta klufnn, stundoin svngt biijdn. fiiltsyater, in- baddnde i e n grigriin, p5 korii af magnetit rik hufvudmnssa.

Denna gruiidinassans mngoetitrikedom piit’, a t t bergnrtrn blir inera basisk. I grundmassnn saknas egentlign. sferoliter nien iiiandlnrne lia dylika Iliickvis kvnrliggande niellan sekundiir kalkspat, livilken sistniinida 5f‘ven i poliiriseixdt ljus r i s a r e t t svnr t kors.

(23)

QEOL. FBRES. FBRIIAXDL. S:o 15s. Ud 1G. Hiift. 4 . 267 I sambnnd liiirnied vill jag slutligcn niimna, att i e t t block .?f en breccia, son1 af d r MJXTIIE pitriiffats i Etelliems socken, fijrekonirna. brottstycken nf brun kvnrtsporfyr, sycnitporfyr och dinbas liopade on1 hvarnndra. Denna o m s t h i i g h e t t a l a r all- deles otvctydigt fiir, a t t de n5mdn bergartcrnn anst,: i niirheten af hvarnndra. - I e n a kanten a f ett bland d e \id cenientfnbriken fagna porfyritblocken fijrekoninicr Rfven en breccia, n i g o t analog ,]led fiiregiende.

A f ofvnnstiende petrografiska beskrifning frnmgir iiied temligen s t o r siikerliet, a t t de hiir beskrifnn kvnrtsporfyrernn, syenitporfyrernn, labradorporfyriterna, inandelstennrne nch en del af diabaserna ej fcrut 8ro bekanta f r i n vare sig Sverige eller Fin- land sarnt vidare, a t t de, sisom flera fijrliillandeii gifva vid handen, synas st; i d e t narmaste sanibnnd med hvarnndra och tillhijra sniiiiiia cruptivornride. DH dessa bergnrter delvis 8ro utmiirktn for synnerligen egendoniliga ocli knraktcristiska struk- turer, hvilka, si r i d t jag liar mig beknnt, c j fiirut iiro beskrifna, saint fijr ijfrigt i s i t t iiiakroskopiska utscende iiro gnnska utpriiglade typer, sB synes de kunnn vnra viil liimpade till ledblock.

De ofriga lidr beskrifnn bergarterna, nernligen graniten, glirnmerdioritporfyriten och en del a f de ejedinbasen sig m e r a nlriiiaiide diabaserna, k u n n a tiinkns vara f r i n kiinda loknler. I ssnibnnd liiiriiied n i i nkinnas, at.t siirskildt i den blocksnmling, soin inkiipts till StockhoInis H o p k o I a [if docenten HESRIK MUSTIIE, och at' hvillia block de flesta iiro frbu det Laltiska oiiir,'ldet, f'ijre-

koiiiiiin flcrn slag a f bergarter, hvilkns petrografiska beskaffenhet torde vara af intresse; inen d i dessn block dels fijrekoiiinia iiiera enstaka, dels ej s p a s s t k i snmband ^iiied ofvan bcskrifna berg- artstyper, sii vill j a g e j nu ingB p i en beskrifning nf dcssa iiien hoppas i framtiden k u n n a blifva i tillfiille a t t fri ,iterkoiiima till d e t t a iiiiinc. Dylikn block iiro fijr iifrigt ej fuiinn i d e nf

iiiig u n d e r s d i t a morsnerna.

(24)

2G8 11. HEDSTROM. BERGARTER FRAN MORXN VID VISBT.

Block at' de hiir beskrifna n y a bergnrterna ha ej pitciflat, i Upland, hvarken i skiirgirden eller i Stockholrns- eller

up-

salntrakterna under de talrika geologiska eskursioncr, soiii under d:r IIijauo~s ledning till dessa t r a k t e r firetagits dels f r h Up- sala, dels f r i n Stockholm, ocIi i llvilka j a g deltagit. Ej 1leIIer pitrlffades de p i g l a n d , enligt ineddelande af d:r H ~ Q B O J I , vid

den af honoiii dit foretagna eskursionen i r 1892. T'i ha si- ledes att soka klyftorten fijr dessa bergarter n3rmiire Gotland, nagot soni d:r JJUSTIIE~ betr8Rande Dbruna kvartsporfyrens, klyft- o r t a n t y d t och so111 iifven f r a m g i r af dessn bergarters tnlrikhpt vid de af mig f i r e t a p a stenriikningarne i inorHn vid Vishy.

F o r r ^$11 j a g redogor f i r dessa, vill j a g blott n31n11i1, a t t ibland de af d:r FEGR~EUS f r i n Gotska Sandiin insamlade sandslipndc ste-

narne, hvilken snmling finnes L Geol. J3yrAn, liirekoinnia e t t par block af kvnrtsporf'per och diabnser, soni torde fh anses hora till de hiir beskrifna typernn. T a l r i k a s t bland blocken derstHdes aro eiiiellertid de ljiisa ocli riidaktign kambriskn snndstenarne.?

I

P r o c e n t.

-

Urbergsberprter

. . .

16 Brrgnrter frLn det bottniskn eruptivomridet 0

I5rnnn krsrtsporfyrer

. . .

6 LabrndorporfTritcr, diabnser ^0.mnndelstennr 4 Kambriska sandstenar

. . .

16 GrSa knlkstennr ocb merglar

. . .

47

Ostersjckn~k

. . .

G Gotlonds n d r e r6dn loser

. . . 1

⁴

-

16 2 11 3 '1.1 1 4 10

0

-

21 12 26

1 3 1

7 2 1

1 2 1

31 15 21 32 5G t'S

4 7 16 0 21 4

'

11. >rURTHE: Inktta$ser i X w r qrnrtirn nflogringnc pi Bornholm. G . F.

* ¹^'^.FEGKXUS: Snndslipide stennr frSn Gotska SandBn. G. F. f. 6: 616.

F. 11: 278, not. 2.

(25)

QEOL. F~RE?;. F ~ R H A S D L . K:o 15s. Btl 16. H i f t . 4. 269 I. Direkt i morlnen vid \%by cementfabrik. Det rllinadc Illaterialet, son1 u p p g i r till oinkring GO block, innefattar a l l a Gfver valnotstora stenar.

I1 ocli 111. Riikningar a f de ur lnoriinen vid cementfabriken f6re lerans uppforslande utrangerade stiirre blocken, ^soiiii bottnen p i lertnget ligga upplagda i strlngar. I1 innefattor en striing p i oinkring 300 block ocli 111 en nnnan d:o 1); nsgot iifver 100 block.

IV. Dirrkt i den Gfre moranen vid Halsjernet, S 0111

\%by. Itiikiiadt material 100 st. Storleksfiirliillniidenn s8som vid 1.

V.

Riikning direkt i rullstensisen vid IIalsjernet. D e t rlknnde iuaterialets beskafl'enliet och storlek sisoin vid fGreg.

VI. Ar en af d:r hIUSTIIE i den m d r e morHnen vid llala- jernet i r 1887 foretagen stenriikiiing, son1 af honom viilvilligt blifvit stalld till mitt fiirfogande. Den undre iiioranen var vid

iiiina besijk i I'isby e j tillgiinglig. RIkningen omfattar vid pass 700 stenar ocli de niinsta r8kn:tde stenarnc iiro 1 c m storn.

Det at' d:r

NUSTHE

hiirvidlag nnvInda materialct, soni jag varit i tillfdle att genoinse, iir eiiiellertid i nllniiinhet af sH ringa storlek, a t t det i minga fall omojliggiir en noggrann makrosko- yisk bestiimning. Dock torde den a f hono111 gjorda beritkningen i stort sedt vara riktig och iiieddelas hiir med n i p oiiiiindringar, sisom esempelvis, a t t diabnserna etc. utrangerats f r h urlergs- ber,nnrternn. 111. in.

ilngiende de i tnbellen uppsattn bergartskoluninerna mi namnas fijljnnde.

Till ridmgsbergnr!er ha samiiianf'ijrts sivviil gneiser och andra skiffriga kristalliniska bergarter soni eruptivbergorter, graniter, dioriter 111. fl., ined e t t ord alla sRdana, soiii itian i allni~inliet plagar liiinfiira till urberget. Bland dessa bergnrter torde gnei- serna vara de allni8nnnste7 ocli af sidann finnns representerade - s;

val Bgongneiser som granatgneiser, livilkns inoderklyft iir s v h a t t med bestltiidhet afgijra. Af graniter synes den grQ, stundom riida >Upsnlngraniten~ med hornblende ocli b l i kvarts vara den

(26)

270 11. I I E D S T R h i . I3ERQARTER FRhX MORTS VID VISDT.

ytiitigast fiirekoniniande, iiiera e n s t a k a finnes e t t ocli nttnat block a f finkornig DStockliolinsgranit,.

Under rubriken Leryui*tet* f j - t i i i det Lotfniska eiwpfiromrci~la snmmnnfattar jag d e postarkgiskn eruptivbergnrter, ^soiii fijre- konima A . d e . v i d Ilottenhaf\-et liggande delarrie af de

ocli finskn kustcrnn s a m t h n d . D e t iir neriiligen understundoll, gnnska svirt a t t nfgorn, Iiuruvida blocken Itiirleda sig f r i n det e n a eller a n d r a af d e dithiirande omr5dena. Af d e siikert be- stiitiibara typerna iiro de flestn f r i n B l a n d , under det a t t en- s t a k a block iiro frdn a n d r a t r a k t c r ^inoiitonirklet. rltiiiiiirk-

ningsl-iirdt iir, a t t intet tj-piskt block nf i l a n d s kvartsporfyr nntriiffats vid stenr2kuingarne.

D e under de tvb fiiljande rubrikerna inordnnde blocken till- h8ra de Iilr beskrifna nya bcrgnrterna ocli iiro e j kRnda fast n n s t B e 11 de.

De knnzb~iskn sandstztiariie iiro till fiirgen ljusa, svagt riid- letta eller mer3 rent riida, och n f dessa fiirgvarieteter iiro .de Iju- sare, kaolinrika sandstenarne de nllm8nnaste. I sill beskaffenhet i ijfrigt aro sandstensblocken synnerligen varierande, storleken p i d e ing$ende kornen Yeslar, ofta fijrekomtiia Ierskifferinneslutningar

in. ni. Eniellertid synes denna snndsteiiarnes alliiiiiruia Eirgbe- skaffenhet, soin Br helt a n n a n iin inotii det bottniska omr5det,l tifvensom deras talrikhet, sb n t t procenttalet afdylikn i de glaciala bildningnrne p i Gotland iir niistnn lika stor soni i detii p s A h t n d 2 (ocli p i fiirstiiiitiida Etalle i alla fall stiirre Bn procenttalet bottniska eruptivblock), t a l a fcir derns IiRrstanining t.ri"tn niinnare hill ,iin f r , h Bottenliafvet.

-

E n a f d e furinn sandstensvariete- terna ar, eliurti endast antratfad i n5gra f i block, synnerligeti knrakteristisk oc11, s i v i d t ,jag vet, Fj fiirut bekant. D e t a r en rod cller riidbrun kalkhaltig sandsten, s i tiit att w a n fiir blotta iigat ej k a n urskilja de ingiende kornen, hvilket giir att nian

Jenif. t. ex. CARL ~ Y I J I A S : L'cber dns Silurgrbiet drs Bottniscben JIceres.

Ant. st. sid.

a.

131111 of the Geol.'Inst. of the UniwrsitF of Upsnlo, 1-01. 1. K:o 1, sid. 67.