Jacob Lithammer, 016-710 19 89
Antagandehandling
Detaljplan för
0B
Del av Aspestahult 1:1 m.fl.
(Eskilstuna logistikpark)
Kjula Eskilstuna kommun
1B
Planbeskrivning
Planprocessen – Standardförfarande
I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna
synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning. Om synpunkter lämnas, ska dessa redovisas och berörda
underrättas innan planen antas. Efter antagandet har ”ej tillgodosedda sakägare”
möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft.
2B
INLEDNING
Plan-
processen Detaljplanen är upprättad enligt standardförfarande i enlighet med PBL (2014:900).
Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar;
Plankarta i två delar med bestämmelser (2020-05-04) Planbeskrivning (2020-05-04)
Granskningsutlåtande (2020-05-04) Fastighetsförteckning (2020-03-27) Samrådsredogörelse (2020-03-12) Behovsbedömning (2019-05-23)
Följande nya utredningar:
Miljökonsekvensbeskrivning, Norconsult AB, 2020-04-03 Flyghinderanalys, Luftfartsverket, 2020-02-24
Historisk inventering PFAS, Försvaret/Niras 2018-05-18
Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Structor, 2019-05-21 Brunnsprovtagning, Försvarsmakten/Niras, 2018–03
Följande utredningar från de gällande detaljplanerna:
Dagvattenutredning med bilaga, Vectura, 2012-03-16 Trafik PM, Vectura, 2012-05-10
Bullerutredning, Vectura, 2012-05-31
Kjula-Blacksta 1:6, Översiktlig markmiljöundersökning, Structor Miljöteknik AB, 2011-10-14
Miljöteknisk markundersökning, Vectura, 2011-11-15 Geoteknisk utredning, Vectura, 2011-12-20
Riskanalys avseende transporter och hantering av farligt gods och kemikalier, med bilagor, Brandskyddslaget, 2012-04-05
Miljöteknisk markundersökning, Vectura, 2012-09-20
Riskanalys avseende transporter och hantering av farligt gods och kemikalier, med bilagor, Brandskyddslaget, 2012-09-18
Syfte Syftet med detaljplanen är att ersätta de två gällande detaljplaner för området för att anpassas till kommande verksamheter. Området kommer bland annat att utvecklas utav e-handelsbolag, dagligvarudistribution, logistikbolag och datacenterverksamheter. Utöver detta kommer det i logistikparken finnas olika typer av servicebolag i form av
lastbilsservice, besiktning, bränslestationer med mera.
De två gällande detaljplanerna vann laga kraft 2013 och har
genomförandetid till 2028. Vid genomförandet av detaljplanerna har det framkommit behov av förändringar avseende allmän platsmark,
naturmark, dagvattenhantering, vägdragning och höjdangivelser.
Området har ur ett logistiskt perspektiv stora strategiska fördelar med närhet till Stockholm och en utbyggd infrastruktur: väg- tåg- och flygförbindelse. Eskilstuna logistikpark bedöms ha en viktig roll för utvecklingen av näringslivet i kommunen och regionen, en möjlighet att upprätta lager och hantering/omlastning av gods för Mälardalsregionen.
Logistikparken är även en del i en datacenterlokalisering.
Process Detaljplanen för Eskilstuna logistikpark var på samråd mellan den 8 juli och den 23 augusti 2019. Under samrådet omfattade detaljplanen hela logistikparken om ca 374 hektar. Sedan samrådet har detaljplanen delats upp i två detaljplaner, en större och en mindre som består utav två områden. Anledningen till uppdelningen är att kommunen funnit att det nu aktuella planområdet omfattade fler frågeställningar som behövde utredas vidare medan den avstyckande delen kunde gå vidare för granskning och antagande, den mindre delen antogs den 12 februari 2020.
Mindre delar mark som i de gällande detaljplanerna var planlagda som natur har även uteslutits ur detaljplanen. kommunen ska utreda frågan om hur den marken ska planläggas.
8B
Plandata
Läge och
areal Planområdet ligger cirka 15 km öster om Eskilstuna centrum och omfattar cirka 310 hektar.
Plan- områdets avgränsni ng
Planområdet avgränsas i norr av E20, i väster av länsväg 899, i söder av Svealandsbanan och i öster utgör Eskilstunas flygplats gränsen för planområdet.
Planområdet täcker delvis den yta som de två idag gällande
detaljplanerna för området, bortsett från den mindre del som efter samråd delades av till en egen detaljplan.
Mark-
ägande Marken inom planområdet ägs dels av Eskilstuna kommun, dels av privata ägare.
9B
Kommunala ställningstaganden
Översikts-
plan Planområdet omfattas av gällande översiktsplan från 2016.
Översiktsplanen pekar ut logistikparken som strategisk viktig för hela Mälardalsregionen.
Årsplan Årsplanen för 2019 beskriver att allt fler företag visar intresse för att etablera sig i logistikparken.
Detaljplan Det aktuella planområdet består av två gällande detaljplaner:
Den norra delen: detaljplan för Kjula- Blacksta 1:5 m.fl., 2010:334–1, med genomförandetid till och med 2028-04-30
Den södra delen: detaljplan för del av Aspestahult 1:1 m.fl., 2010:464–1, med genomförandetid till och med 2028-11-27
Då båda detaljplanerna har genomförandetid kvar ska en bedömning enligt PBL 4 kap § 39 ske. Kommunens bedömning för att en ändring av detaljplanerna kan ske innan genomförandetiden gått ut är att
förutsättningarna för området har ändrats i och med etableringen av större verksamheter inom området som inte var kända när planerna upprättades. Kommunen bedömer att det är av stor allmän vikt att dessa justeringar som föreslås sker för att ge möjlighet för området att utnyttjas på ett bättre och mer effektivt sätt.
Miljö- bedömn- ing
Vid upprättande eller ändring av en detaljplan ska kommunen alltid undersöka om planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11–18 § miljöbalken.
Till samrådet av detaljplanen ingick den, i befintliga planer, planlagda naturmarken. Kommunens bedömning var då att en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behövdes tas fram eftersom bland annat stora delar av planlagd naturmark i norra delen av planområdet avsågs att tas i anspråk som kvartersmark.
Syftet med MKB:n var att belysa de förändringar som detaljplanen för ELP-området innebar bland annat när naturmarken togs i anspråk. I och med att planområdets avgränsning justerats kommer MKB:n därför i vissa delar belysa delar (naturmarken) som ligger utanför de två nya detaljplanerna för ELP-området, men som regleras av tidigare framtagna detaljplaner.
Den nya MKB som tas fram har dels utgått från de tidigare framtagna MKB:er för norra och södra delen av ELP-området. Dessa äldre handlingar har arbetats in som underlag till den MKB som nu presenteras. Samtidigt har den nya MKB:n andra förutsättningar då nollalternativet denna gång utgörs av att området redan är planlagt till stora delar för kvartersmark för verksamheter.
De MKB:er som tidigare tagits fram till tidigare detaljplaner kommer fortsättningsvis att tillhöra de områden där dessa fortfarande har en juridisk verkan.
Miljökonsekvensbeskrivningarna redovisas i korthet under ”Inverkan på miljön och hälsan”, som underlag för politiska ställningstaganden.
3B
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
10B
Natur och kultur
Mark och
vegetation Planområdet består mestadels av ianspråktagen kvartersmark, med bevarade naturområden med delvis höga kvalitéer. Det omgivande landskapet består huvudsakligen av skog i de västra och norra delarna samt öppet odlingslandskap i de östra delarna och runt flygfältet.
Väster om Ärlavägen, länsväg 899, ligger skogsklädda Kjulaåsen.
Kjulaåsen är ett viktigt lokalt rekreationsområde med bland annat länets enda växtlokal för den fridlysta mosippan samt en mycket sällsynt hybrid mellan mosippa och backsippa.
Skogen i området är till största delen avverkad. Den natur som ska finnas kvar i området får planbestämmelsen [NATUR].
Natur-
värden De två gällande planernas genomförande medförde stora förändringar och innebar att stora delar av områdets ursprungliga naturmiljö försvann.
Denna omvandling från naturlandskap till ett område för verksamheter kommer att fortsätta genom genomförandet av det nu aktuella
planförslaget.
En naturvärdesinventering har genomförts 2018 som visar på höga naturvärden med rödlistade arter inom delar av den naturmark som i gällande detaljplaner har reglerats som naturmark. Vissa delar av naturmarken som inventerats uppvisar inga högre naturvärden.
Kommunen ska, i enlighet med sina miljömål och naturvårds- programmets handlingsprogram, värna om biologisk mångfald.
Livsvillkoren för rödlistade arter får inte försämras.
För den naturmark som bevaras i norra delen av planområdet skapas en spridningskorridor mot Kjulaåsen i väster genom att den tidigare planerade vägen ej anläggs utan marken planläggs som naturmark.
Dessutom skapas naturmark i väst-östlig riktning mellan naturmarken och väg 899 för att säkerställa möjligheterna för en spridningskorridor.
I mellersta delen av planområdet, längs med Flygbasvägen, bevaras ett naturområde där inventeringen 2018 visade på höga naturvärden samt rödlistade arter. Genom att naturmarken längs med Flygbasvägen sparas skapas en möjlig spridningskorridor för växter och djur mot Kjulaåsen i väster.
I planområdets södra del finns en ekdunge som utgör en helhetsmiljö med nyckelbiotopsvärden och ska bevaras. Området innehåller en blandning av barr- och lövträd med biologiskt värdefulla bryn och solitära träd. Inom ekdungen finns delar av torpmiljö, där grunden efter torpbebyggelsen (Kjula 285) eventuellt återfinns i anslutning till
västligaste delen av dungen. Skogsområdet öster om ekdungen ska också
bevaras. Området är livsmiljö för ett stort antal arter som insekter, svampar, lavar. Inom ekdungen finns ett rikt örtskikt med vårblommor som blåsippa, gullviva, vitsippor, liljekonvalj.
Den bevarade naturmarken bidrar till att skapa en trivsam närmiljö i området och kan ha en viss betydelse för närrekreation. Det kommer också att i viss mån avskärma planområdet gentemot omgivande naturmarker och rama in området gentemot Svealandsbanan i söder.
För att bevarade naturvärden ska behålla kvaliteter och på sikt utveckla högre naturvärden måste tillräckliga avstånd hållas vid uppförande av ny bebyggelse och vägar, så att problem med beskuggning och tryckskador etc. inte uppkommer. Ekdungen i söder behöver hållas öppen och nya ekar bör planteras för att säkerställa ekpopulationen och arterna som är knutna till den.
Geo- tekniska förhåll- anden, skredrisk, grundlägg ning
Marknivån inom området varierar från drygt +42 inom de lägre liggande partierna till drygt +55 inom höjdområdena. Topografin inom området är mer att betrakta som böljande än kuperat.
Områdets geologi präglas av närheten till Kjulaåsen, som delvis är belägen i områdets västra del. Jordarna i det undersökta området varierar mellan ”fastmark” av sand och sandig morän och ”lösmark” av lera.
Inslag av berg i dagen förekommer. Jordens lagringstäthet varierar, lokalt har inbäddade lager av lös lera under fastare ytlager av sand påträffats vid sondering. Inom östra delen av området förekommer partier med glacial lera.
Med utgångspunkt från Sveriges geologiska instituts jordarts- och
bergartskartor är det kommunens bedömning att marken kan tas i anspråk för verksamheter så som planförslaget visar. SGU:s bergartskarta visar att stora delar av berggrunden inom planområdet utgörs av granit.
Utdrag från SGU:s jordartskarta med plangränsen överlagrad med svart linje (orange=svallsediment, ljusblå=sandig morän, röd= urberg,
grön=isälvssediment, gul=glacial lera).
Från SGU:s jordartskarta går det att läsa att området har en skiftande karaktär med inslag av isälvssediment (grön), glacial lera (gul), urberg (röd), sandig morän (ljusblå), svallsediment grus (orange stora prickar), postglacial sand (orange små prickar), samt en mindre mosse/torv (ljusbrun). Färgerna relaterar till kartbilden ovan.
Då stora delar av planområdet redan är bebyggt så har geotekniska utredningar gjorts för de delar som är tagna i anspråk samt uppförda vägar inom området. Fördjupade geotekniska undersökningar ska göras för respektive fastighet när fastighetsgräns, höjdsättning och exakt
verksamhet bestämts. Detta regleras ej i detaljplanen utan regleras genom exploateringsavtal eller genom köpeavtal vid försäljning av mark.
Markradon Marken kan klassificeras som normalradonmark utifrån mätningar av markradon på tre platser inom området. (Miljöteknisk markundersökning, Vectura 2011-11-15). Inför exploatering bör kompletterande
undersökningar genomföras inom planområdet. Gränsvärde för befintliga
byggnader där personer vistas mer än tillfälligt är 400 bequerel/m3 luft.
Nyproducerade byggnader ska följa gällande lagstiftning vid uppförande avseende radonhalt i inomhusluft.
Markför-
oreningar Miljötekniska markundersökningar har genomförts, utförda av både kommunen och Försvarsmakten. Undersökningarna visar att marklagren inom området kan betraktas som opåverkade av föroreningar. I den norra delen påträffades en kobolthalt som var förhöjd jämfört med riktvärdet för KM (känslig markanvändning) i ett jordprov från en provpunkt inom åkermark. Denna halt kan bero på mänsklig verksamhet eller ha naturliga orsaker genom dränering med efterföljande oxidation av sur sulfatjord.
Alla analyserade halter av metaller, PAH (polyaromatiska kolväten som är en typ av lösningsmedel) och petroleumkolväten var låga i såväl jordprov som prov från grundvattnet, och i många fall låg halterna under analysmetodernas detektionsgränser.
Vectura tog fram en rapport 2011 avseende EBH id 132928, där resultatet visade att uppmätta halter var låga och under tillämpade riktvärden för samtliga provpunkter, undantaget en kobolthalt i ett av jordproven. Gällande EBH id 178490 gjorde Grontmij en undersökning på uppdrag av Fortifikationsverket där inga föroreningar påträffades.
Avseende EBH id 133208 lät Eskilstuna kommun Structor utgöra en miljöteknisk markundersökning 2011 som visade att inga halter i jord över MKM påträffades.
Den miljötekniska undersökning som Structor tagit fram 2019 på uppdrag av Eskilstuna kommun visade att det går att avföra frågan om PFAS i merparten av planområdet, förutom i ett delområde sydöst i den sydöstra delen. I det norra delområdet har PFAS detekterats i jord, men halterna understiger dock det preliminära riktvärdet för känslig
markanvändning (KM). Uppmätta halter ligger därmed långt under riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM), vilket är den bedömning som kommunen gör är grunden för planområdet.
Överskottsmassor från det delområdet kan inte hanteras fritt, och i framtida markarbeten behöver hänsyn tas till att PFAS kan förekomma både vad gäller avlämning av jordmassor till extern deponi eller
återanvändning av jordmassor för anläggningsändamål. Genom utförda undersökningar finns vetskapen att PFAS kan förekomma i jord inom ett delområde och Eskilstuna kommun som markägare delar med sig av den informationen till köpare av mark.
När det gäller PFAS-föroreningar är det mer relevant att fokusera på grundvatten och ytvatten än jord. En anledning är att det finns ett flöde av ytvatten ut ur området med förhöjda halter av PFAS som rimligen har en källa. De låga halter som påträffats i brunnar (Försvarsmakten 2018) och två grundvatten (Structor 2019) förklarar inte de uppmätta halterna i det kontinuerliga flödet av ytvatten. Försvarsmakten har ansvar för de föroreningar som Försvarsmakten i egenskap av tidigare
verksamhetsutövare har orsakat. Försvarsmakten drivs av sin
tillsynsmyndighet att utreda och i nödvändig omfattning utföra åtgärder av PFAS.
Försvarsmakten har under hösten 2019 utfört en kompletterande
undersökning av PFAS, rapporten från undersökningen färdigställs under första kvartalet 2020. Resultat från undersökningen visar redan nu att det vid den tidigare brandövningsplatsen finns mycket höga halter av PFAS i grundvattnet och detta ger en förklaring till de svagt förhöjda halterna som påträffas i mark i planområdet. Brandövningsplatsen identifierades i den utförda historiska inventeringen och är belägen inne på
flygplatsområdet, utanför planområdet. Försvarsmakten kommer att avgränsa föroreningen mer noggrant och bedöma om det krävs åtgärder, under tillsyn från försvarsinspektören för hälsa och miljö hos
Försvarsmakten.
Försvarsmakten har ansvar för de föroreningar som Försvarsmakten i egenskap av tidigare verksamhetsutövare kan bevisas ha orsakat.
Eskilstuna kommun bedömer inte att de halter av PFAS som har uppmätts medför något hinder för ett genomförande av planen, men att hänsyn behöver tas till föroreningarna vid markarbeten i de områden där förhöjda halter uppmätts.
Efter att PFAS påträffats inom delar av planområdet har Miljökontoret beslutat att kommunen som markägare av Aspestahult 1:1 och Kjula- Åstorp 2:1 ska anmäla alla former av markarbeten, rivningsarbeten och byggnation till miljö- och räddningstjänstnämnden. Besluten blir inskrivna i fastighetsregistret och gäller därför för marken även efter framtida fastighetsregleringar eller avstyckningar.
Historik Landskapet bär spår från förhistorisk och historisk tid. Färdvägar har sträckt sig längs Kjulaåsen i nordsydlig riktning under överskådlig tid.
Under stenåldern (fram till ca 3500 f kr) låg området på en ö i havet.
Periodvis har förutsättningarna för bosättningar varit goda. Under brons- och järnålder (ca 1500 f kr – 1000 e kr) låg området mer indraget från kusten än under stenåldern. Ett fåtal stensättningar väster om flygplatsen visar att bebyggelse från järnålder troligen har funnits i trakten.
Kultur- miljövärd- en
Området består av planlagd kvartersmark och allmän platsmark i form av natur eller gator. Ingen klassad värdefull bebyggelse ur
kulturmiljösynpunkt har bedömts finnas inom planområdet.
Det finns dock gårds- och torpmiljöer som har ett värde i sig när det gäller historia, kulturellt arv m.m. Även den gamla vägen i norra delen av planområdet som knyter samman Kjulstaåsen/Ärlavägen i väster med Ekorneberg öster om flygfältet har ett kulturhistoriskt värde.
I modern tid har försvarets verksamhet satt sina spår i landskapet. Två mycket påtagliga inslag är dels en av Flygvapnets stålhangarer strax öster om Ärlavägen dels en stålbyggnad som använts för test- och provkörning av jetmotorer.
Längst i söder finns ett område som kallas för Lida hage. Där finns lämningar efter tio husgrunder från historisk tid som på häradskartan från 1903 omnämns som backstugor.
Kulturmiljön på Lida hage utgör ett vittnesbörd om de obesuttnas förhållanden under 1700- och 1800-talens intensiva befolkningstillväxt på Sveriges landsbygd. Området är planlagt som naturmark och har fått en skyddsbestämmelse i form av [fornlämning] infogats på plankartan för området.
Forn-
lämningar Inom planområdet och dess närhet finns flera fornlämningar.
Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i
kulturmiljölagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och
Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Den som på något sätt vill ändra eller flytta en fast fornlämning måste alltid ha länsstyrelsens tillstånd.
Inför framtagandet av de gällande detaljplanerna gjordes tre arkeologiska utredningar, den senaste hösten 2006. I MKB för befintliga planer drogs slutsatsen att ett antal fornlämningar med större värde ska bevaras, medan mindre bevarandevärda kan undersökas och plockas bort. De bevarade ingår i NATUR-områden och är delvis markerade. Skötselplan ska upprättas för natur- och fornlämningsområdet i dess helhet.
Arkeologerna, statens historiska museer, utförde under perioden 25 mars till den 11 apri 2019 en arkeologisk förundersökning och en
undersökning av fornlämningen Kjula 293. Vid den arkeologiska förundersökningen framkom och undersöktes anläggningar såsom en härd/kokgrop, stolphål, en stenpackning och gropar. Fynd av slagen kvarts, kvartsit och porfyr påträffades. Inom större delen av området påträffades mindre spridda fynd av slagen sten. Inom ett begränsat område framkom anläggningar och en aktivitetsyta med större koncentration slagen sten.
Länsstyrelsen beslutade den 18 mars 2020 att ge Eskilstuna kommun tillstånd till ingrepp i fornlämningen Kjula 293.
Fornlämningar som ska bevaras är på plankartan markerade med bestämmelsen [fornlämning].
Riks-
intresse Planområdet ansluter både direkt och indirekt till riksintresse för kommunikation (Svealandsbanan i söder, E20 i norr). Planområdet angränsar också till riksintresse för kulturmiljö, Kalfjärden, som återfinns norr om planområdet.
11B
Bebyggelseområden
Verksam- heter
Inom och i anslutning till planområdet finns ett antal befintliga
verksamheter som etablerat sig efter att de två gällande detaljplanerna vunnit laga kraft.
Området planläggs främst för industri, lager och logistik [J], inom vissa delar möjliggörs det även för kontor [K]. Den huvudsakliga inriktningen bedöms bli verksamheter inom lager, spedition och varuhantering.
Storlek och antal framtida verksamheter är inte känt varför områdets utformning inte närmare är preciserad. Fastighetsindelningen inom kvartersmarken läggs fast succesivt under områdets utbyggnad.
Indelningen kommer att bli beroende av ytbehovet för de företag som etableras inom området.
Flygplats Direkt öster om planområdet ligger Eskilstuna flygplats som ägs av kommunen. Flygplatsens rullbana är ca 1890 m lång. Nuvarande miljötillstånd omfattar 27 400 rörelser per år och medger en
banförlängning och breddning till 2 200*45 meter. Flygplatsen drivs av Eskilstuna Logistik och Etablering AB. Verksamheten består i huvudsak av lättare skolflyg, i övrigt av taxi-, affärs-, transport- och ambulansflyg.
Detaljplanen reglerar höjden på byggrätter inom kvartersmark mot flygplatsen genom att stegvis höja den för att leva upp till flygplatsens krav.
Placering, utformn- ing, material, byggnads- teknik
Planområdet tas i stort i anspråk för logistik-, lager och industriändamål.
De avsedda verksamheterna kommer att kräva stora plana ytor för rangering och stora hallar för omlastning och förvaring av gods.
Detaljplanen kommer att vara flexibel för att möjliggöra för olika typer av verksamheter.
Planområdets främsta markanvändning kommer att vara industri, lager och logistik [J]. I norra delen kommer det även vara möjligt med kontor [K]. Mindre ytor tas även i anspråk för tekniska anläggningar [E].
Detaljplanen anger ett exploateringstal på 0,6 byggnadsarea per fastighetsarea[e1].
Detaljplanen reglerar höjdsättningen inom planområdet med totalhöjd, med tanke på det korta avståndet till flygplatsen. Från öster mot väster ökas den tillåtna höjden stegvis utifrån de höjder som flygplatsens skyddszon medger. Inom detta område regleras höjderna med en
totalhöjd över nollplanet. Som grund för höjderna är det landningsbanans medelmarknivå, som ligger på +42,4 meter över nollplanet (höjdsystem RH 2000) som varit avgörande.
För den norra delen av planområdet hålls bebyggelsen lägre mot E20, med en högsta totalhöjd om 18 meter. Höjderna hålls lägre här för att beakta riksintresset i för kulturmiljövården norr om planområdet.
För de mellersta och södra områdena regleras byggnadshöjderna till en totalhöjd om högst 30 meter.
Inom en mindre del av planområdet tillåts skorstenar nå en totalhöjd om +139 m över nollplanet. För att få bygga högre än +87,4 m inom
planområdet krävs det dispens från skyddszonen för flygplatsen, [e3].
Dispens ges av Transportstyrelsen och regleras inte i detaljplanen.
Inom vissa utpekade områden möjliggörs för en totalhöjd upp till 40 meter över flygplatsens medelnivå (+42,4 meter). Detta regleras genom bestämmelsen ”30 % av byggrätten får överskrida högsta byggnadshöjd om 30 meter till en högsta totalhöjd om 40 meter. Byggnadens totalhöjd får inte överskrida + 87,4 m över nollplanet. [e2].
Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenyta ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra fara för luftfarten (TSFS 2016:95).
Eftersom planområdet ligger i närhet Eskilstunas flygplats och har en flyghindersanalys beställts av Luftfartsverket, denna kommer bedöma om det är möjligt med de byggnadshöjder som detaljplanen föreslår.
Slutsatserna från flyghindersanalysen beskrivs under rubriken
”flyghindersanalys”.
Byggnader ska placeras minst 5 m från fastighetsgräns.
Det norra området är exponerat mot E 20 och bland det första av Eskilstuna som möter trafikanter som närmar sig staden österifrån.
Utformningen av utemiljön och formgivningen av byggnaders fasader längs med E 20 kommer att bli viktig. Markanvändningen och
bebyggelsen ska bidra till att ge en positiv bild och uppfattning av Eskilstuna. En omsorgsfull och medveten arkitektonisk gestaltning av byggnader inom området är därför viktigt för att ge ett gott intryck av området. Valet av byggnadsmaterial har även stor betydelse för
uppfattningen av området och dess beständighet. I planbestämmelserna [f1] regleras byggnadernas utformning mot E20 vad gäller fasadfärg- och material, att dessa ska utformas med särskild hänsyn till E20. Detta innebär bland annat att material och färg vara enhetliga och inte
kontrasterande. Gälla färger ska inte användas. Hänsyn ska även tas till hastigheten på E20, varför byggnader bör hålla en låg detaljeringsgrad för att minimera intrycken för trafikanter. Byggnader bör inte heller ha utstickande och delar.
Belysning och skyltar
I allmänhet är funktionella krav och behov styrande för hur belysning anordnas. Belysningen bör placeras på sådant sätt att den kan bidra till att förebygga skadegörelse och så att den förstärker utformningen av stråk och platser. En jämn och behaglig belysning, som inte bländar och har god färgåtergivning, ska eftersträvas. Med tanke på närheten till
Eskilstuna flygplats och dess in- och utflygning är det särskilt viktigt att stark belysning inte är bländande och kan verka störande för piloterna.
Genom plankartan regleras att belysningsanordningar inom kvartersmark ska anordnas så att det inte uppstår bländande eller störande ljus för flyget.
Väg- och informationsskyltar inom området ska samordnas för att ge ett enhetligt intryck och för att underlätta orienteringen. Skyltar samlas lämpligen vid infarter till respektive kvarter eller delområde.
Verksamhetens ägare har ett ansvar för en helhetslösning med god
kvalitet. Skyltning bör utgöra en del av den arkitektoniska helheten och inte vara det dominerande elementet. Skyltar inom respektive fastighet ska därför inte placeras över byggnaders takfot, varken fristående eller på byggnaden. Däremot kan de gärna integreras i byggnadens arkitektur eller på annat sätt samordnas med anläggningen. Skyltställningar av tillfällig karaktär ska undvikas. Skyltar ska uppföras enligt Eskilstuna kommun skyltprogram, antaget 2016-05-31 § 129, eller motsvarande som ersätter detta.
Service
Offentlig och kommersiell service finns idag inte inom planområdet. I tätorten Kjula, ca 1 km norr om planområdet, finns följande service:
- Kjula skola, grundskola årskurs 1 – 6 och en förskola
- Bibliotek
- Församlingshem, kyrka och en baptistförsamling - En dagligvarubutik och en mindre kiosk
Tillgänglig het
Planen möjliggör för en ökad tillgänglighet genom att det i vägområdena finns möjlighet att uppföra separata gång- och cykelvägar. Trygga och hastighetssäkra passager blir viktiga ur tillgänglighetssynpunkt och ska placeras på strategiska platser inom planområdet för att underlätta för de som ska korsa vägar.
Ny bebyggelse ska uppfylla tillgänglighetskraven som de uttrycks i svenska nybyggnadsregler, där alla tillkommande bostäder och utemiljöer ska göras tillgängliga för människor med funktionshinder:
rullstolsburna och andra grupper. Parkeringsplatser för människor med nedsatt rörelseförmåga ska finnas. Detta hanteras i bygglovsprocessen och regleras ej genom planbestämmelser.
Friytor
Lek och
rekreation Gemensamt för attraktiva rekreationsmiljöer är variationen i landskapet, tilltalande landskapsbild, inslag av kulturmiljövärden, artrikedom och god tillgänglighet. Vissa naturtyper är särskilt attraktiva för det rörliga friluftslivet.
Området längs Kjulaåsen är inte enbart biologiskt och geologiskt värdefullt utan utgör också enligt den gällande översiktsplanen ett
”kommunalt intresse för rekreation” här är det främst åslandskapet som är tilltalande och fungerar som ett större område för rekreation och friluftsliv.
För att de människor som kommer att arbeta inom verksamhetsområdena ska trivas bör det inom alla kvarter sparas grönytor där anställda kan vistas under raster. Kommunen har för avsikt att anlägga motionsspår inom den större naturmarken som ligger öster om det norra planområdet.
12B
Vattenområden
Vatten-
områden Inom planområdet finns småvatten och grävda diken, i huvudsak inom åkermarken i den östra delen samt våtmarksområden och diken i norra delen av planområdet. Dessa omfattas inte av strandskydd.
Åtgärder som t.ex. utfyllnad, dämning, grävning, pålning i ett
vattenområde eller bortledning av vatten från ett vattenområde kan vara vattenverksamhet. Med vattenområde avses det område som täcks av vatten vid högsta förutsägbara vattenstånd. Det innebär att kärr, sumpskogar, våtmarker, svämskogar och liknande miljöer utgör ett vattenområde. Åtgärder i befintliga diken kan även det vara
vattenverksamhet. Vattenverksamhet är i grunden tillståndspliktig verksamhet. Tillstånd söks hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Vissa mindre verksamheter kan anmälas till Länsstyrelsen.
13B
Gator och trafik
Gatunät
och trafik Området berörs främst av länsväg 899 (Ärlavägen) i väster. Länsväg 899 fungerar som primär led genom planområdet för trafik i nord-sydlig riktning. Länsväg 899 sträcker sig från Kjula tätort, norr om planområdet, söderut via Ärla tätort till riksväg 53. Trafikverket är väghållare för vägen. Enligt Trafikverket trafikeras länsväg 899 av cirka 2000
transporter, varav hälften är tunga fordon/ÅMD (år 2018). Den skyltade hastigheten är 80 km/h.
Kommunen är huvudman för alla vägar inom logistikområdet.
Verksamheter kommer att trafikmatas från de lokala vägarna inom området. Ärlavägen är huvudväg in till området från E20 och endast en mindre yta i detaljplanens nordvästra del trafikmatas direkt från
Ärlavägen.
Ärlavägen får inom detaljplanen bestämmelsen genomfartsväg [VÄG1].
Övriga gator ges planbestämmelsen industrigata [GATA1].
Vägområdet för vägarna har i detaljplanen dimensionerats för att möjliggöra framtida ombyggnad av korsningar och breddning av körbanor om behov uppstår.
Järnväg Inom området möjliggörs för spårtrafik med anslutning till
Svealandsbanan i söder. Spårområdet regleras med planbestämmelsen [T1] på plankartan.
Entréer Entrén till områdets centrala del föreslås bli utformad med en enhetlig informationstavla där företagen inom verksamhetsområdet kan placera sina egna skyltar.
Den norra entrén består av informations- och rastplats i direkt anslutning till trafikplatsen E 20/Ärlavägen.
Entréernas utformning regleras inte genom bestämmelser på plankartan.
Gång- och cykelvägar
Inom planområdet finns separata gång- och cykelvägar längs med flera av industrigatorna. Nya separata gång- och cykelvägar ryms inom det planlagda området för vägar.
Kollektiv- trafik
Buss 230 trafikerar mellan Eskilstuna centrum och logistikparken.
Tiderna är anpassade efter arbetstider för verksamhetsområdet.
Kollektivtrafiken kan komma att öka i takt med att efterfrågan ökar.
Detta regleras dock inte av detaljplanen men kommunen ser positivt på en utveckling.
Parkering Inom planområdet ska parkering ordnas på kvartersmark i anslutning till de olika verksamheterna. Riktlinjer för att beräkna parkeringsbehovet finns i kommunens parkeringsnorm. Längs gatorna möjliggörs enstaka parkeringsfickor, främst avsedda för lastbilar.
14B
Störningar
Buller Vid etablering av verksamhetsområden finns riktvärden för buller som bör beaktas. En logistikpark kan ge upphov till buller dels från
verksamheten som sådan dels trafikbuller i samband med transporter till och från planerade verksamheter. Inom planområdet planeras, utöver de som redan färdigställts, nya vägar och industrispår från Svealandsbanan.
Respektive verksamhetsutövare ansvarar för att säkerställa att
bullernivåerna hålls nere. I de allmänna råden anges att bedömning ska ske i det enskilda fallet. Tabellen med begränsningsvärden ger
vägledning och utgångspunkt för denna bedömning. Buller från trafik, godshantering etc. inom verksamhetsområdet bör betraktas som industribuller och räknas in i ljudnivån från verksamheten. Bullrande verksamhet kommer att ske på olika platser under byggtiden. Byggbuller hanteras enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från
byggplatser (NFS 2004:15). Riktlinjerna bedöms kunna innehållas.
Bullret bedöms inte medföra någon allvarligare störning för människor, förutsatt att de mer störande arbetena inte utförs nattetid.
Buller kan medföra störning för bostäder i närområdet och för friluftsliv i omgivande naturområden.
Flygbuller Planområdet är beläget väster om flygplatsen. Detta medför höga värden på utomhusbullret. Ekvivalenta dygnsmedelvärden för utomhusbuller har beräknats kunna uppgå till mellan 55 och 70 dB(A) ekvivalent ljudnivå beroende på avstånd till start- och landningsbana och flygverksamhetens utveckling. Maximalvärden ligger betydligt högre. Dessa bullervärden kan jämföras med rekommenderade högsta värden för vägtrafikbuller vid befintlig utomhusmiljö på 70 dB(A). Utomhusvistelse kan upplevas som exponerad för störande buller, vilket berörda parter ska vara medvetna om. Flygbullret blir sannolikt styrande även vad gäller möjligheterna att anordna rekreationsmöjligheter utomhus för anställda, så som
utomhusservering m.m.
Flyghind- ersanalys
Byggnadskonstruktioner ska anpassas efter lokalanvändningen (kontor, sammanträdesrum mm) så att högsta godtagbara värden för
inomhusbuller, enligt BBR, inte överskrids på grund av flygverksamheten.
En flyghindersanalys är framtagen av Luftfartsverket (2020-02-24). Den visar att en bebyggelse på +139 gör inskränkningar i flygplatsens luftrum och att kontakt måste tas med flygplatser för tillstånd. Detta görs utanför detaljplanens ramar. Flyghindersanalysen bifogas till planhandlingarna.
Risker Inom planområdet finns möjlighet för anslutning till Svealandsbanan, via industrispår. Hänsyn ska tas till industrispåret, ett 15 meters
bebyggelsefritt område från spårmitt rekommenderas. På avståndet 15 meter kan lagerbyggnader och containeruppställningsplatser anordnas.
Kontor bör placeras på längre avstånd än 30 meter från spåret.
Byggnader för omlastning av gods kan placeras närmare spåret.
Industrispåret har på plankartan angetts med bestämmelsen [T1].
E20 trafikeras av transporter med farligt gods
Närheten till dessa ställer krav på att olycksrisker förknippade ned trafiken på väg beaktas vid ny bebyggelse, dessutom planeras
verksamheter i planområdet som kan påverka risknivån inom området och dess omgivning. En riskanalys avseende transporter och hantering av farligt gods och kemikalier gjorde i samband med den gällande planen, framtagen av Brandskyddslaget 2012-04-25. Kommunen bedömer att den fortfarande är aktuell.
Syftet med riskanalysen var att undersöka lämpligheten med det då aktuella planförslaget genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i
förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Analysen syftade även till att studera huruvida planförslaget då innehöll några eventuella riskkällor som behövde beaktas med avseende på människor i anslutning till området.
Markanvändningen av området har inte förändrats på ett sådant sätt att det bedöms krävas en ny riskanalys.
Utifrån underlag över transporter och hanterade mängder av farligt gods på E20 och kringliggande vägar identifierades ett antal olycksrisker, dessa har sedan värderats i en översiktlig grovanalys. Resultatet visade att det huvudsakligen är följande olyckshändelser som förknippas med trafiken på E20 och som kan medföra allvarliga konsekvenser inom planområdet.
- Olycka med transport av explosiva ämnen - Läckage och hantering av brännbara gaser - Läckage av giftig gas
- Läckage och antändning av brännbara vätskor - Olycka med oxiderande och organiska peroxider
Riskerna förknippade med ovanstående olycksrisker har studerats detaljerat. Syftet med beräkningarna var att kunna precisera behov och omfattning av åtgärder vid planerad bebyggelse. Risknivån värderades utifrån det förslag på riskkriterier som MSB tagit fram, med hänsyn tagen till de särskilda riskkriterier och vägledningar som anges i rapporten
”Riktlinjer för riskhänsyn i samhälls-planeringen – Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods” (RIKTSAM).
Resultatet av den detaljerade riskanalysen visar ett de aktuella
olycksriskerna förknippade med trafiken på E20 medför en något förhöjd risknivå. Med hänsyn till den planerade markanvändningen inom
området bedöms dock risk-nivån vara acceptabel, under förutsättning att vissa villkor tillgodoses genom säkerhetshöjande åtgärder och
restriktioner:
Lager/ industribyggnad ska placeras minst 30 meter från trafikled, gata eller järnväg där farligt gods transporteras. Byggnadsverk med sådan konstruktion som inte bedöms kunna orsaka skada på eventuell avåkande fordon/godsvagn får placeras 15–30 meter från trafikled, gata, eller järnväg där farligt gods transporteras, detta gäller dock ej för stickspår inom respektive kvarter. Kontor ska placeras minst 70 meter från trafikled, gata eller järnväg där farligt gods transporteras. Detta regleras genom en generell planbestämmelse på plankartan.
Verksamheter som önskar lokalisera sig i området och som innebär att de kan utgöra en risk på grund av sin verksamhet kan komma att behöva göra en riskutredning. Denna utredning behöver då ta i beaktande de verksamheter som omgärdar området för att visa på de kumulativa effekterna av den samlade risken för området. Detta regleras inte genom detaljplanen utan hanteras genom lovprövning och därmed tillhörande tillstånd.
15B
Teknisk försörjning
Vatten och
avlopp Ett nytt system för kommunala huvudledningar har byggts ut för att försörja området med vatten och avlopp. Inom allmän platsmark finns utrymme för områdets huvudledningar för vatten och avlopp.
Behovet av ytterligare pumpstation/pumpstationer utreds vidare i
samband med detaljprojektering av planområdets tekniska infrastruktur.
El, tele, bredband och värme
För att möta nya verksamheters behov krävs uppbyggnad av ett nytt system av hög- och lågspänningsledningar inom och fram till
planområdet. Inom planområdet finns två befintliga nätstationer, samt att planen möjliggör för fler tekniska anläggningar genom
planbestämmelsen [E]. Behovet av ytterligare nätstation/nätstationer utreds vidare i samband med detaljprojektering av områdets tekniska infrastruktur.
SKANOVA har i anslutning till länsväg 899 kablar i mark för teleledningar. Området förbereds för anslutning till Stadsnätet med optofiber. All kommande bebyggelse kommer att kunna anslutas till
Stadsnätet. Vid flytt av ledningar ansvarar markägaren för att bekosta flytt och säkerställa att samverkan med ledningsägaren sker.
Avfall
Recipient
För hantering av avfall inom planområdet gäller ”Eskilstuna kommuns renhållningsföreskrift”, antagen av kommunfullmäktige 2012-06-19, samt motsvarande dokument som ersätter denna. Återvinningsstationer ska byggas inom planområdet och renhållningsförordningen ska beaktas beträffande vägar och vändplaner.
Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Sörfjärden (VISS:
SE658715-155810) som mynnar ut i Mälaren. Vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status först 2027. Detta beror på att en del av de nödvändiga åtgärder som behövs med avseende på näringsämnen har orimliga samhällsekonomiska kostnader och därför kan inte god
ekologisk status uppnås till 2021. En rad åtgärder har dock identifierats som bör implementeras till 2021 för att kunna uppnå god ekologisk status till 2027. God ekologisk status för de morfologiska förhållandena ska uppnås till 2021 (VISS, 2019). Enligt VISS senaste bedömning är den ekologiska statusen måttlig för recipienten och den uppnår ej god kemisk status. Att vattenförekomsten ej uppnår god kemisk status beror på att gränsvärdena för polybromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver överskrids. Klassningens tillförlitlighet anses vara god (VISS, 2019).
Dagvatten Dagvatten ska främst tas om hand inom fastigheten genom LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten. 10-årsregn ska kunna fördröjas på tomtmark. För verksamhetsområdet bör ett 50-års regn kunna fördröjas.
För hela området bör ett 100-årsregn kunna fördröjas.
Till de två gällande detaljplanerna tog Vectura fram dagvattenutredningar som har utgjort underlag när det befintliga dagvattensystemet har anlagts.
Dagvattenhanteringen i den föreslår en trestegslösning där dagvattnet först tas omhand i underjordiska avsättningsmagasin på kvartersmark för att sedan ledas vidare i diken som mynnar ut i två torrdammar.
Trestegslösningen innebär att förändringarna av föroreningshalter och föroreningsmängder blir små.
Genom att mer kvartersmark tas i anspråk innebär det en ökad mängd hårdgjorda ytor, vilket i sin tur kommer innebära att mängden vatten som leds vidare till de gemensamma dikena och torrdammarna ökar.
För att säkerställa att delar av marken blir genomsläpplig finns
bestämmelsen att endast 80 % av fastighetsarean får hårdgöras [n1]. Vid exploatering ska möjligheterna att spara naturmark detaljstuderas. Sparad vegetation underlättar för omhändertagandet av dagvattnet samt mjukar upp intrycket av området och gör gränserna till verksamheterna mindre skarp.
Dagvattendammar inom planområdet är markerade med bestämmelsen [damm] i plankartan.
Nedströms dagvattnets avrinning finns flera dikningsföretag. Påverkan på dessa måste utredas vidare och nya tillstånd kommer sannolikt att behöva sökas. En sådan omprövning förs i Mark- och miljödomstolen.
Dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken. Kontakt ska tas med miljökontoret inför anläggandet av dagvattenanläggningar.
Grund-
vatten Fem grundvattenrör har installerats inom området, utöver dessa finns även ett referensrör som SGU installerat för långtidsmätning.
Grundvattennivåerna i området är varierande. Fritt vatten har påträffats i diken och ner till ca 0,5 meter under markytan. Inom moränmarken i områdets västra del ligger grundvattenytan på ca 2–3 meter under markytan.
För att undvika att eventuella föroreningar sprids ner till grundvattnet föreslås ett antal brunnar placeras ut för att styra undan förorenat grundvattenflöde från att nå grundvattenmagasin. Dagvatten från ytor med risk för slam och olja ska ledas genom oljeavskiljare innan det infiltreras, vilket inte får regleras med bestämmelse på plankartan men bör regleras genom avtal.
4B
Inverkan på miljön och hälsan
Norconsult AB har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning till den nu aktuella detaljplanen (2020-04-03).
Som grund till den uppdaterade miljökonsekvensbeskrivningen ligger de två tidigare framtagna miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). De togs fram för de två gällande detaljplanerna av Vectura och är upprättade 2012-04-10 och 2012-10-15, reviderade 2012-07-13 och 2013-03-04.
En sammanfattning av den uppdaterade miljökonsekvensbeskrivning och påverkan på följer nedan. De tidigare framtagna miljökonsekvens-
beskrivningarna till de gällande planerna finns tillgängliga hos planavdelningen.
Avgränsningen av de miljöaspekter som behandlas i MKB:n har utgått från Eskilstuna kommuns behovsbedömning av detaljplanen, samt Länsstyrelsens yttrande från samrådet.
Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturvärden, vattenförhållande, samt transport av farligt gods. För förorenad mark, geoteknik samt landskapsbilden innebär planförslaget medelstora negativa konsekvenser. För kulturmiljön och buller innebär planförslaget inga konsekvenser och för trafik innebär det små positiva konsekvenser.
Små negativa konsekvenser Naturmiljö
Planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön, i jämförelse med nollalternativet. Skillnaden i hur stora arealer naturmark som exploateras är mycket små. Att de mest värdefulla naturområden styckats av från planen medför dock en risk för hela eller delar av dem i framtiden kommer exploateras, vilket bidrar med negativa konsekvenser. Planförslaget bedöms inte ha någon påverkan på
omgivande naturområden som Kjulaåsen och Ekorneberg.
Inga/obetydliga konsekvenser Förorenad mark och grundvatten
Med dagens spridningssituation från brandövningsplatsen finns risk för spridning av PFAS via yt- och grundvatten vid exploatering av området.
Nollalternativet likt planförslaget innebär båda en ökad exploatering därför bedöms miljökonsekvensen till oföränderlig för mark och vatten.
Geoteknik
Sammantaget bedöms planförslaget innebära obetydliga konsekvenser för påverkan på geoteknik och geohydrologiska förhållanden, eftersom skillnaden jämfört med nollalternativet är mycket liten.
Vattenförhållanden
Sammantaget bedöms planförslaget innebära obetydliga konsekvenser för påverkan på vattenförhållanden då planförslaget inte skiljer sig nämnvärt från nollalternativet.
Landskapsbild
Sammantaget bedöms planförslaget innebära obetydliga konsekvenser för påverkan på landskapsbilden då skador på landskapsbilden redan skett under markförberedelserna. Skillnaden jämfört med nollalternativet är mycket liten.
Kulturmiljö
Den skada som uppkommer för kulturmiljön har redan skett i samband med markförberedelserna för gällande planer. Konsekvenserna av ett genomförande av planförslaget, i jämförelse med ett genomförande av nollalternativet, bedöms därför bli obetydliga.
Buller
I jämförelse med nollalternativet kommer obetydliga skillnader i bullerstörningar att uppstå.
Luftkvalitet
Ökad trafik ger ökade utsläpp, dock görs bedömningen att
miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid troligtvis inte kommer överskridas. Det blir ingen större skillnad i jämförelse med
nollalternativet vilket medför bedömningen inga/obetydliga konsekvenser.
Transport av farligt gods
Med hänsyn till den planerade markanvändningen inom området bedöms risknivån för transporter av farligt gods vara acceptabel under
förutsättning att vissa förutsättningar tillgodoses genom säkerhetshöjande åtgärder. Konsekvenserna bedöms i jämförelse med nollalternativet vara obetydliga.
Små positiva konsekvenser Trafik
Planförslaget medför ökade trafikmängder, men detta innebär
små/obetydliga konsekvenser jämfört med nollalternativet som också medför ökad mängd trafik. Samtidigt medför trafiksäkerhetshöjande åtgärder att bedömningen för trafik sammantaget blir små positiva konsekvenser.
Uppföljn- ing av betydande miljö- påverkan
En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt kraven i miljöbalken innehålla en redogörelse av de åtgärder som planeras för uppföljning och
övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen medför.
Kommunen är vidare enligt miljöbalken skyldig att skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som planens genomförande faktiskt medför. Syftet med detta är bland annat att kommunen tidigt ska få kännedom om sådan miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder kan vidtas.
En riskanalys rekommenderas upprättas i byggskedet gällande risker för natur- och kulturmiljöer, yt- och grundvatten samt byggnader och anläggningar. Säkerhetsåtgärder vidtas så att oskyddade trafikanter kan vistas i planområdets närhet på ett säkert sätt under byggskedet.
Innan projektstart upprättas projektspecifik miljöplan av berörda entreprenörer.
Försiktighet bör iakttas när det gäller föroreningar i och grumlighet av länsvatten. Länsvatten kontrolleras och renas vid behov innan utsläpp sker till recipient. Uppställningsplatser för maskiner och fordon samt platser för upplag, avgränsas mot omgivningen och utformas så att läckage av drivmedel, olja eller andra ämnen inte sker till omgivande mark- och vattenområden. Placering på Kjulaåsen ska undvikas. Om tankning sker på området ska flyttbara tankar av godkänd typ användas.
Uppställning av tankarna sker på hårdgjord yta där eventuellt spill kan upptäckas och saneras. Tankarna ska vara invallade och skyddade mot påkörning. För att undvika skador som orsakas av utsläpp (oljor,
drivmedel etc.) ska tillgång till saneringsutrustning samt utrustning för att förhindra spridning till vattenområden i anslutning till arbetsområdet finnas. Uppmärksamhet ska alltid iakttas vid schakt, då förekomst av markföroreningar aldrig kan uteslutas helt. Om föroreningar upptäcks eller om miljöskada inträffar ska tillsynsmyndigheten underrättas enligt bestämmelserna i 10 kap miljöbalken. Vidare ska, enligt 28 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, anmälan ske till tillsynsmyndigheten innan avhjälpandeåtgärder vidtas.
Innan projektstart ska entreprenörer ta fram en projektspecifik miljöplan.
I miljöplanen beskrivs hantering av förorenande ämnen under byggskedet (förvaring av kemikalier, lagring av avfall, miljöanpassade drivmedel etc.). Det är viktigt att hanteringen av förorenande ämnen sker på ett korrekt sätt. Känsliga miljöer längs Kjulaåsen ska undvikas.
Kompensa tions- åtgärder
Krav gällande arbetsmaskiners utsläppsprestanda etc. förutsätts ställas i samband med upphandling av entreprenad. Damning kan vid behov begränsas genom skyddsåtgärder som bevattning av körytor och schaktområden.
Arbeten bör planeras så att den totala ytan vegetationsfri mark under byggskedet minimeras i det område där risk för erosion finns. Detta gäller särskilt under perioder med hög nederbörd. Eftersom
anläggningsskedet kommer att pågå under en lång tidsperiod, är det viktigt att byggtransporter (som påverkar med luftföroreningar, vibrationer etc.) inte leds förbi Natura 2000-området Ekorneberg.
Känsliga natur- och kulturmiljöer skyddas under byggtiden genom stängsling eller utmärkning. Exempelvis bör gamla och värdefulla tallar bevaras och skyddas. Upplagsplatser lokaliseras med hänsyn till såväl befintliga naturvärden som mark- och vattenförhållanden samt
optimering med avseende på transporter. För att skydda fåglar kan vidare särskild hänsyn krävas under häckningsperioden.
Säkerhetsåtgärder vidtas så att oskyddade trafikanter kan vistas i planområdets närhet på ett säkert sätt under byggskedet.
Ett PM med kompensationsåtgärder – Kompensation och skötsel, 2011- 11-14, togs fram av Vectura i samarbete med Eskilstunas
kommunekolog, tillhörande de gällande MKBer. Dessa är
kompensationer för den naturmark som togs i anspråk för de gällande detaljplanerna. Detta PM gäller för Logistikparken i dess helhet.
Dispensen från biotopskyddet i enlighet med kompensationsåtgärderna har godkänts av Länsstyrelsen genom beslut 2013-05-10 och
genomförandetiden för detta program har förlängts med ytterligare två år genom beslut 2018-10-18.
Det förslag som redovisades 2011 hade huvudinriktningen att beakta vad som var lämpligt i omgivande miljöer samtidigt som den förlust av värden som sker genom exploateringen av Logistikparken ska beaktas.
Exempel på åtgärder som nämndes var kompensation- och
skötselåtgärder av miljöer gynnsamma för mosippa, ryl och insektsarter i åsen samt skötsel och röjning av ekområde. Vidare nämndes bevarande av grönområden för att utveckla dessas värde samt åtgärder för att förstärka en sumpskogsmiljö i norr.
Åtgärder med att flytta ryl genomfördes för ca 5 år sedan till två olika växtplatser. Överlevnaden av växterna är relativt god. Ekområdet i den södra delen är väl omhändertaget.
Övrigt
Förutsättn ingar för räddnings- ingripande
Räddningstjänstens huvudstyrka kan antas nå området inom en tidsram på ca 10 minuter. Brandpostsystemet som ska finnas i området ska dimensioneras så att vatten för släckning av brand inom avsedd bebyggelse finns tillgängligt. Detta gäller för alla byggnader som är möjliga att uppföras inom planområdet. Det är även nödvändigt att
beakta att krav på invändiga sprinklers i byggnader kan komma att ställas vilket ställer stora krav på hög kapacitet i brandpostnätet.
Om byggnader behöver installera egna sprinklersystem som är en förutsättning för byggnadens brandskydd kommer de själva behöva förse fastigheterna med dammar eller tankar för anläggningen.
Planens innehåll och utformning innebär att framtida verksamheter inom planområdet kan komma att välja att använda sprinklers som
egendomsskydd. Då krävs ett väl dimensionerat brandvattensystem alternativt möjlighet att anlägga egna dammar avsedda för
sprinklersystem.
5B
GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor
Tidplan Sommaren 2019 Vår 2020
Vår 2020
Vår/sommar 2020
Samråd Granskning Detaljplanen antas
Detaljplanen vinner laga kraft förutsatt att den inte överklagas.
Genomför
andetid Genomförandetiden är, likt de två detaljplaner som denna detaljplan ersätter, 10 år från den dag att detaljplanen vinner laga kraft.
Huvudman naskap
Kommunen är huvudman för allmän platsmark.
Ansvars-
fördelning Eskilstuna kommun ansvarar för anläggande och skötsel av allmän platsmark, med undantag för länsväg 899, inom planområdet. Inom kvartersmark ansvarar fastighetsägare för alla åtgärder.
Avtal Mellan kommunen och Trafikverket upprättas avtal som relegerar genomförandet av anslutning samt ombyggnad av länsvägarna 891 och 899. Kostnad för ombyggnad av väg 899 ska till del bäras av
exploateringen av området.
16B
Fastighetsrättsliga frågor
Berörda fastigheter
Följande fastigheter och samfälligheter finns inom planområdet.
Kommunalt ägda fastigheter:
Aspestahult 1:1 Aspestahult 1:6 Aspestahult 3:1 Kjula-Asplund 1:3 Kjula-Blacksta 1:5 Kjula-Åstorp 2:1 Ribbingelund 2:4
Kjula-Blacksta 1:14 Kjula-Blacksta 1:91 Kjula-Blacksta 1:93 Kjula-Blacksta 1:94 Kjula-Blacksta 1:95 Kjulsta 1:14
Privat ägda fastigheter:
Aspestahult 1:5 Aspestahult 1:8 Aspestahult 1:4 Aspestahult 3:2 Kjula-Blacksta 1:84 Kjula-Blacksta 1:85 Kjula-Blacksta 1:86 Kjula-Blacksta 1:87 Kjula-Blacksta 1:88 Kjula-Blacksta 1:89 Kjula-Blacksta 1:90 Kjula-Blacksta 1:92 Kjula-Blacksta 1:96
Samfälligheter inom planområdet:
Heby S:1
Ekorneberg GA:1
Fastighets
bildning Köpare initierar och bekostar den fastighetsbildning samt övriga
fastighetsbildningsåtgärder som krävs för genomförande av detaljplanen.
Gemensam hetsanlägg ningar
För gemensamma nyttigheter inom kvartersmark kan
gemensamhetsanläggningar inrättas enligt anläggningslagen. Exempel på gemensamma anläggningar för två eller flera fastigheter kan vara
internvägar, oljeavskiljare för dagvattenrening, fördröjningsmagasin för dagvatten, biodiken och interna ledningar. Efter särskild utredning kan gemensamhetsanläggning anordnas inom allmän platsmark.
17B
Ekonomiska frågor
Plan-
ekonomi Fastighet- och exploateringskontoret är beställare och bekostar
detaljplanearbetet. Kommunen, tillsammans med det kommunala bolaget EEM (Eskilstuna Energi och Miljö AB) ansvarar och bekostar utbyggnad av allmän platsmark samt teknisk infrastruktur. Kommunen eftersträvar att skapa massbalansering inom detaljplaneområdet. Kostnader tas in som genom anslutningsavgifter.
Kommunen svarar även för alla kostnader som är hänförliga till arkeologiska utredningar, utgrävningar samt borttagande av fornlämningar.
Genomförandet sker i etapper i takt med försäljning av tomter.
Exploatör ens investerin
Inom kvartersmark bekostar framtida fastighetsägare/exploatörer alla åtgärder.
gar
18B
Tekniska frågor
El, vatten
& avlopp, fjärrvärme
Kommunen bekostar utbyggnad av teknisk infrastruktur avseende VA fram till fastighetsgräns. Eventuell utbyggnad av fjärrvärme ska utredas vidare.
Parkering All parkering sker inom kvartersmark.
Dagvatten Eskilstuna Energi och Miljö Ab, bekostar utbyggnaden av det allmänna dagvattensystemet inom allmän platsmark som avleder dagvatten från kvartersmark samt ansvarar för drift och underhåll av dessa anläggningar.
Dagvattenanläggningen i södra delen av planområdet, på plankartan betecknad [E1], är främst avsedd för rening och hantering av dagvatten från biobränsleterminalen. Verksamhetsutövaren ska ansvara för drift, underhåll och utsläpp från denna anläggning.
Inom kvartersmark ansvarar framtida fastighetsägare/exploatörer för alla åtgärder.
Brand- skydd
Eskilstuna Energi och Miljö AB, ansvarar för att dimensionera de allmänna huvudledningarna och distributionsledningarna för brandvattenkapacitet.
Mark- sanering
Om markföroreningar påträffas ska dessa anmälas. All hantering av förorenade massor är anmälningspliktig verksamhet. Enligt 28 §
förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan om avhjälpande åtgärder lämnas in och godkännas av kommunens tillsynsmyndighet innan en eventuell åtgärd påbörjas. En åtgärdsplan ska lämnas in för granskning i god tid innan åtgärder får påbörjas. Om bedömning görs att en förorening inte behöver åtgärdas ska detta kunna backas upp med stöd av data i en riskvärdering. Vid
schaktsanering bör miljökontroll och provtagning göras för att säkerställa att de förorenade massorna tagits bort och att riskerna för människor och miljö är acceptabla.
6B
ARBETSGRUPP
Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform under ledning av plankonsult Carl-Henrik Barnekow, Norconsult. Medverkande
tjänstemän har varit:
Jacob Lithammer Charlotta Kjellström Karin Israelsson Magnus Lind Karin Stolt
Manuel Brändeborn
Medverkande konsulter:
Carl-Henrik Barnekow Sarah Olsson
Planchef, SBF Kommunbiolog/SBF FoEX/KLK
FoEX/KLK
Landskapsarkitekt/SBF
Marknadschef/ Eskilstuna logistik och etablering AB
Planeringsarkitekt FPR/MSA Planarkitekt
Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen
Jacob Lithammer Planchef
Carl-Henrik Barnekow Planeringsarkitekt FPR/MSA
