Innehållsförteckning
Förord
Miljön i centrum 3
Förvaltningarnas framtida miljöredovisningar 7 Företagens miljöredovisning för verksamhetsåret 1999 8 Landskronamiljön och de femton nationella miljömålen 19
Frisk luft 19
Grundvatten av god kvalitet 27
Levande sjöar och vattendrag 29
Myllrande våtmarker 29
Hav i balans samt levande kust och skärgård 32
Ingen övergödning 36
Bara naturlig försurning 37
Levande skogar 39
Ett rikt odlingslandskap 41
God bebyggd miljö 43
Giftfri miljö 50
Säker strålningsmiljö 51
Skyddande ozonskikt 52
Begränsad klimatpåverkan 53
Biologisk mångfald 54
Naturvård 56
Ordlista 58
Backafall vid Rustningshamn (foto Olle Nordell).
Förord
Året 1999 är det framför allt tre beslut och händelser som bör uppmärksammas. Det förs- ta är det lokala investeringsprogrammet där regeringen beviljade 55 miljoner kronor till i kommunen. Kommunen och enskilda företag bidrar med över 70 miljoner i program- met på miljöförbättrande åtgärder. Bland kommunens insatser är satsningen på kretsloppsanpassning av ön Ven och miljöanpassning av kollektivtrafiken när västkust- banan ansluts till Landskrona de största. Detta är ett av kommunens bidrag till byggan- det av det gröna folkhemmet. Kanske kan ett återkommande grönt investeringsprogram vara ett sätt att gå vidare.
Kommunfullmäktige beslutade i juni 1999 om en miljöpolicy och miljömål för kommu- nens miljöarbete. Miljömålen skall nås inom en tioårs period. För att underlätta genom- förandet av miljöpolicyn beslutade kommunfullmäktige att inrätta en permanent tjänst som Agenda 21 samordnare från och med år 2000. Dessa beslut borde tillsammans kun- na förstärka det interna miljöarbetet och ge kommunen en tydligare miljöprofil.
Miljöövervakningen upptar en stor del av 1999 års miljöredovisning. Bevakningen av miljötillståndet är en viktig del av kommunens miljöarbete. Det ger kommuninvånarna en viktig information om hur läget är och oss i kommunen besked om vilka miljöfrågor som det är vikigt att satsa på. Miljöövervakningen är också en mätare på hur väl vi lyck- as i miljöarbetet i kommunen. Den visar att stora förbättringar har gjorts, men även att det återstår flera problem att lösa.
Miljöredovisningen innehåller sedan flera år tillbaka en redovisning av företagens miljö- belastning och miljöarbete. Många av företagen är miljöcertifierade och en del har fått priser för ett gott miljöarbete. Erfarenheten från Landskrona visar att kombinationen av ett målmedvetet miljöarbete från kommunens sida och ökad medvetenhet från företag och kommuninvånare ger bra resultat i miljöarbetet. Detta ökade medvetande underlät- tare vår väg mot det gröna folkhemmet.
Landskrona juni 2000
Lars Wallstén
Miljön i centrum
öreliggande miljöredovisning för Landskrona kommun utgör millenniets sista utgåva och utgör underlaget för kommunens framtida miljöarbete. I jämförelse med tidigare år har miljötillståndet i Landskrona fått ett större utrymme, bl a redovisas en sammanställning av genomförda miljöundersök- ningar efter varje kapitel. Företagens miljöredovis- ningar inkluderas även i år men behandlas mera kortfattat än tidigare.
Miljöpolicy för
Landskrona kommun
Fullmäktige antog följande miljöpolicy under 1999:
Landskrona kommun strävar efter ett uthål- ligt och bärkraftigt samhälle
I Landskrona strävar vi mot ett samhälle med hög livskvalitet och en miljö som är hälsosam för alla. Landskrona kommun skall i sin verksamhet vara en förebild och underlätta för andra att pröva nya vägar. Arbetet för en hållbar utveckling skall kontinuerligt förbätt- ras. Landskrona kommuns strävan efter ett uthålligt och bärkraftigt samhälle innebär att kommunen i sin verksamhet arbetar för:
1. att utvecklingsmålen utformas så att de le- der till en hållbar utveckling
2. att vid utbyte av teknik skall lösningar sö- kas som leder till en hållbar utveckling. Säm- re teknik byts ut efterhand systematiskt mot bättre teknik enligt utbytesprincipen
3. att genom ett ändrat förhållningssätt och för- ändrade attityder i kommunens verksamhet skall ohållbar utveckling motverkas och på sikt undvikas
4. att principen förorenaren skall betala (PPP) tillämpas i kommunens verksamhet. Avgifter bör användas för att styra mot ett sundare kretslopp där t ex mänskligt arbete utnyttjas el-
ler ändliga resurser används i mindre omfatt- ning
5. att försiktighetsprincipen tillämpas vid kom- munens aktiviteter
6. att vid utvärdering av alternativ skall åtgär- der som är utvecklingsbara i riktning mot krets- loppssamhället ges företräde. Miljöstörningar skall i första hand förebyggas
7. att i sin upphandling sträva efter hållbar ut- veckling
8. att genom aktiv tillsyn inom miljöskydds- och kemikalieområdet minska riskerna i samhället och genom miljöinformation påverka kommun- medborgarnas attityder och konsumtionsmöns- ter
9. att följa upp de nationella miljökvalitetsmå- len samt konkretisera dem till lokala mål och handlingsplaner
10. att upprätta egna lokala mål som behövs för att avsikterna med miljöpo- licyn uppnås
11. Under 1999 beslutades att anställa en Agenda 21 samordnare i kommu- nen.
Ansvar och organisation
• Alla verksamheter bör fortlöpande ta fram en egen miljöplan för ar- betet med hållbar utveckling. I planen bör finnas förvaltningsspe- cifika mål inom 10 år, 5 år och 3 år samt konkreta handlingspla- ner. Planen bör utvärderas årli- gen och uppdateras efter behov.
• Miljöledningssystem enligt EMAS/ISO 14001 bör vara infört före utgången av 2002
• En ledningsgrupp bestående av kommundirektör, samordnare och förvaltningschefer står för samordning och övergripande ar- bete och ansvarar inför kommun- styrelsen.
Redovisning
För att mäta och beskriva miljötill- ståndet och hur arbetet med kommu- nens mål framskrider bör kommunen varje år göra ett miljöbokslut. Alla verk- samheter har ett ansvar för att samla in uppgifter som behövs i bokslutet.
• Gröna nyckeltal, som visar hur man närmar sig sina mål, upprättas för verksamheterna.
Inledning
trukturen av årets Landskrona kommuns miljöredovisning utgörs i grunden av företagens miljöredovisning som följs av en beskrivning av miljötillståndet i Land- skrona i relation till de nationella mi- ljömålen. I Landskrona kommuns miljöredovisning redovisas även en sammanställning av tidigare miljöundersökningar samt förslag till utökad miljöövervakning. Re- dovisningen sker kapitelvis varvid varje enskilt kapitel behandlar ett nationellt miljömål. De kommunala förvaltningarnas miljöredo- visningar utgår och ersätts av ett antal relevanta gröna nyckeltal som kan tillämpas snarast.
De nationella miljömålen berör följande områden:
1. Frisk luft
2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker
5. Hav i balans samt levande kust och skärgård
6. Ingen övergödning
7. Bara naturlig försurning
8. Levande skogar
9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålningsmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan
Landskrona kommun har de senaste årtiondena genomfört en relativt omfattande miljöövervakning. Inom vissa bevakningsområden, såsom när det gäller luftmiljön, tungmetallförekomst i grönsaker och grundvattnets kvalitet, har en omfattande övervakning skett under lång tid. Genom Sax- ån-Braåns vattenvårdskommité och Rååns vattenvårdsförbund sker regel- bunden övervakning av vattendragen. Inom andra områden, såsom män- niskors hälsa, miljögifter, buller, lavar, kärlväxter, småvatten och olika aspekter av havsmiljön, har övervakningsinsatser av mer tillfällig karaktär förekommit. Vad beträffar biologisk mångfald, är floran relativt väl kart- lagd och lavar, fåglar samt vissa groddjur översiktligt eller punktvis inven- terade. Förändringar i dessa organismgrupper är dåligt kända. För övriga organismgrupper är kunskapsläget bristfälligt. Det finns också områden där en bevakning sker men där informationen ännu inte har samman- ställs.
Miljöbalken
Miljöbalken utgör den aktuella miljölagstiftningen i Sverige. I miljöbal- ken har tillsynsbegreppet utvidgats och omfattar inte bara myndighets- utövning utan också uppföljnings- och miljöstrategiarbete. Hit hör analys av miljötillståndet och kartläggning av hälso- och miljöproblem. Mil- jöövervakningsprogrammet ger kommunen möjligheter att kunna uppfyl- la stora delar av sina tillsynsskyldigheter i dessa avseenden.
I miljöbalken har också införts bestämmelser om miljökvalitetsnormer, d.
v. s. föreskrifter om lägsta miljökvalitet. Hittills har sådana normer med- delats för halterna i utomhusluften av kvävedioxid, svaveldioxid och bly.
Rikt- och gränsvärden
Rikt- och gränsvärden som ligger till grund för miljökvalitetsbedömning- ar utgör en kompromiss mellan ekonomiskt försvarbara och av hälsoskäl tolererbara belastningsnivåer. Problemet med dessa är bl a att man inte tar hänsyn till kombinationseffekter av olika miljöstörande ämnen. Den enda av hälsoskäl tolererbara belastningsnivån är således nollutsläpp av miljöstörande ämnen, vilket av ekonomiska- och tekniska skäl inte är möjligt i dag. Således medför alla utsläpp av miljöfarliga- och miljöstö- rande ämnen till miljön ökade hälsorisker.
Analys
En analys av åtgärdernas miljöeffekter baseras på utvärdering av mätdata från genomförda miljöundersökningar. Generellt ökar tillförlitligheten av en analys med ökat antal mätdata.
För att kunna ta fram en prognos om en framtida utveckling mot bak- grund av tidsserier (mätdata), bör dessa data behandlas statistiskt. Anled- ningen till detta är att det finns komplexa samband mellan mätresultat och andra faktorer.
För att illustrera detta, använder vi som exempel kvävetransporten i en å som med undantag för under det sista året (lägre) har varit relativt kon- stant under perioden. En minskning av näringstillgången under det sista året skulle kunna vara effekten av ett genomfört miljöarbete. Förutsätter vi att inga åtgärder mot en minskad kväveavrinning har vidtagits, men att nederbörden har varit betydligt lägre under det sista året än tidigare, kan man misstänka samband mellan nederbördsmängden och storleken på kvävetransporten. Flera sådana samband kan finnas.
Händelseutvecklingen i våra lokala miljöer är dessutom ingen isolerad fö- reteelse utan styrs delvis av miljösituationen i andra länder och därmed förbunden intransport av föroreningar.
Miljöskuld
En annan del i en miljöredovisning utgör värderingen av miljöskulden.
Miljöskulden definieras som återställandekostnad för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt genomförbara samt storleken av det ka- pital som erfordras för att betala återkommande reparationsinsatser.
Man skiljer mellan globala och territoriella miljöproblem och skilda mil- jöskulder. Naturvårdsverket betraktar intransporterade föroreningar och därmed förbunden miljöskuld som Sveriges oavsett vilket land som står för emissionerna. I 1998 års miljöredovisning beskrevs utförligt beräknings- underlagen för miljöskulden mot bakgrund av att beräkningen utgör en grov uppskattning av återställningskostnaderna. Dessa kan snabbt ändra sig i takt med att nya metoder utvecklas och nya beräkningsunderlag tas fram. För en fördjupning i beräkningsmodellen hänvisas till 1998 års mil- jöbokslut vars beräkningar även bör vara relevanta för 1999.
För att ytterligare komplicera beräkningen av miljöskulden, skiljer man mellan lång- och kortsiktiga miljöskulder. Långsiktiga miljöskulder ut- görs bl a av Landskronas bidrag till en ökad koldioxidbelastning av atmo- sfären samt kostnader för återställande av förorenade markområden.
Kortsiktiga miljöskulder är kostnader som uppstår i samband medan att olika verksamheter anpassas till gällande regler. Exempel är brister i re-
ning av enskilda utsläpp, ventilationsåtgärder, avrinning av näringsäm- nen från jordbruksmark, rening av dricksvatten från kemikalier m m.
Hur ska man avgränsa vad som är återställningsbar och vilka tekniker som ska användas samt till vilket tillstånd miljön ska återställas? Ambi- tionsnivån är klart avgörande för den totala kostnadsbilden.
Miljökapital
På plussidan finner vi naturresursernas och naturområdenas värde i kom- munen som utgör en resurs som gagnar t ex turistnäringen och friluftsli- vet. Dessa resurser kan hamna på minussidan om det sker en negativ mil- jöpåverkan.
Mot bakgrund av de astronomiska kostnaderna som uppkommer i sam- band med sena åtgärder mot miljöförstöring, borde det vara ekonomiskt fördelaktigare att förhindra uppkomsten av miljöbelastningarna än att försöka återställa miljön. Kostnader för miljöåtgärder ökar principiellt med graden av påverkan.
Allt miljöarbete sker mot bakgrund av att ekologiska system under lång- tidspåverkan knappast kan återställas i sitt ursprungliga skick, även om miljöpåverkan skulle upphöra. Resultat blir alltid förändrade ekosystem som i olika grad lyckas anpassa sig till rådande miljöförhållanden.
Grundregeln bör dock vara att minimera miljöpåverkan i störst möjliga utsträckning om vi vill bevara miljön i ett visst tillstånd. Så länge tillväx- ten styr samhällsutvecklingen, kan en förbättring av miljösituationen ver- ka avlägsen.
I den rika industrivärlden borde det dock finnas finansiella underlag för att i ökad utsträckning kompensera miljön för tidigare misstag. Lyckas vi att ekonomiskt bevisa vinsten med miljöinvesteringarna, kan en åtgärdsfi- nansiering lättare motiveras.
Ett exempel på detta är bevarandet av regnskogarna i Costa Rica som från början vara hotade av avverkning, vilket skulle ha gett kortsiktiga vinster och förstört regnskogarna permanent. Genom att värdera inkomster från turism som långsiktiga och på sikt ökande, räddades stora delar av sko- garna från avverkning.
Miljöproblemen är globala och den lokala miljön utgör ingen isolerad en- het. Produktion av industriella produkter och vår dagliga mat är sedan länge ingen lokal företeelse, vilket försvårar våra möjligheter att kontrol- lera och påverka produktkvaliteten. Trots det finns det all anledning att värna om den lokala miljön i vilken vi tillbringa den största delen av våra liv och där vatten och luftkvaliteten påverkar vår hälsa.
Verktyg för att följa upp miljöutvecklingen
Gröna nyckeltal
Nyckeltalen ska ge oss information om utvecklingen mot ett ekologiskt samhälle. De ska vara lätta att förstå, mätbara och kunna följas upp i tids- serier som så långt som möjligt bygger på befintliga data. Nyckeltalen ska dessutom kunna påverkas av politiska beslut och relativt snabbt indikera effekter av olika åtgärder eller samhällsförändringar. Nyckeltal kan med fördel användas i mindre verksamheter som t ex olika kommunala för- valtningar.
Exempel på nyckeltal är t ex förekomsten av tarmbakterier i dricks- eller badvatten som en indiktor på vattenkvalitén (mäts i Landskronas badvatt- en under sommarhalvåret). Avser man att minska användande av tjänste-
fordon, kan antalet körda kilometer i tjänst under verksamhetsåret/antalet kommunanställda inom respektive förvaltning utgöra ett nyckeltal.
Nationell uppföljning av miljökvalitetsmålet (DPSIR modellen) enligt SNV (Naturvårdsverket)
De 15 nationella miljömålen beskriver översiktligt tillståndet i miljön i ett samhälle, som med dagens kunskap, bedöms som ekologiskt hållbara.
Naturvårdsverkets avser att inrätta ett system för uppföljning av miljökvalitetsmålen, den så kallade DPSIR modellen. Modellen bygger på ett urval av indikatorer som ger information om orsakssambanden från påverkande faktorer till åtgärder. Indikatorerna utgörs ofta av tidsserier (mätdata) men kan även på annat sätt beskriva miljöutvecklingen samt resultaten av samhällets insatser för att uppnå miljömålen. Här finns det likheter med de gröna nyckeltalen. Här avser man dock större orsakssam- band.
Exempel på en kedja av orsakssamband enligt DPISR modellen. (( riving forces), påverkande faktorer ( ressure), tillstånd, ( tate), onsekvenser ( mpact), åtgärder ( esponse)).
— Drivkraften (D): Indikator; Samhällets transportbehov (tonkm/år
— Påverkan (P): Indikator; Trafikens utsläpp av avgaser (ton kväveoxi- der/år)
— Tillstånd (S): Indikator; Försurning av miljön (antal försurade sjöar)
— Konsekvenser (I): Indikator; Fiskars art och åldersfördelning (tidsse- rie)
— Åtgärd (R): Indikator; Kalkning som motåtgärd (kostnader/år) Med hjälp av dessa verktyg hoppas man att det ska det vara möjligt att bättre kunna följa upp miljöutvecklingen. Förutsättningen till en bedöm- ning av miljöutveckligen är dock kontinuerliga miljöundersökningar så att relevanta tidsserier är tillgängliga. Listan av indikatorer kompletteras för närvarande.
Investeringsprogrammet som ökar den ekologiska hållbarheten i Landskrona kommun.
andskrona kommun var en av 47 kommuner som 1999 beviljades stat- ligt bidrag till ett lokalt miljöprogram. Totalt omfattar kommunens pro- gram 126 miljoner varav 55 miljoner är statligt bidrag som hjälp till att genomföra 21 olika miljöåtgärder under åren 1999-2001.
Kretsloppsön i Öresund
På Ven pågår ett intressant projekt där man ser ön som ett system. Själv- försörjningsgraden ökar och miljöbelastningen minskar då öns egna re- surser tas tillvara på ett annat sätt än idag. T ex blir avloppsvattnet en re- surs för bevattning av energigröda, ytvatten från 150 ha jordbruksmark skall samlas upp i magasin för jordbruksändamål, hushållens bioavfall (biologiskt avfall som t ex matrester) stannar på ön och komposteras.
Halm, som produceras i stora mängder, skall värma upp en del av öns hus. Även kollektivtransporterna på Ven ingår i Venprojektet. Ven kommer att ta de första stegen mot ett kretsloppssamhälle med hjälp av 13 miljoner från regeringen och lika mycket från Landskrona kommun.
Järnvägens förlängning in i staden
Vid årsskiftet 2000-2001 kommer Västkustbanans nya sträckning från Hel- singborg via Kävlinge till Malmö att öppnas. En snabb och säker busspen-
del med hög turtäthet mellan nya stationen vid Östervång och centrum är då viktig för att kollektivtrafiken inte skall tappa resenärer.
Kommunen har fått 12,4 gröna miljoner för att miljöanpassa stationspen- deln som kommer att lanseras som järnvägens förlängning in i staden.
Miljöanpassningen borde innebära en satsning på miljövänliga bussar med i princip nollutsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser.
Cykelvägar, våtmarker och fiske i yttre vallgraven
Landskronacyklisten är en av vinnarna i vårt lokala investeringsprogram då kommunen sammanlagt kommer att satsa 8 miljoner på att förbättra cykelvägnätet.Saxån-Braåns vatten kommer att bli bättre då vi i avrinningsområdet sat- sar sammanlagt 10 miljoner på miljöförbättrande åtgärder som anlägg- ning av dammar, våtmarker, restaurering av kulturlandskapet och på en förbättrad dagvattenhantering från några mindre samhällen i området.
Sanering av yttre vallgraven är ytterligare en åtgärd som förbättrar Lands- kronamiljön och ökar rekreationsmöjligheterna i tätorten. Statens Fastig- hetsverk kommer tillsammans med Tekniska verken se till att vi i framti- den bl a slipper den obehagliga lukt som kan förekomma sommartid.
Möjligheterna att både fånga och äta fisken från vallgraven ökar.
Växthuseffekt och sysselsättning
Vilka blir då miljövinsterna?Ja, när det gäller landskronabornas bidrag till växthuseffekten så kommer det att minska med över 5000 ton om vi genomför samtliga åtgärder.
Det motsvarar 1800 landskronasbilisters koldioxidutsläpp per år. Syssel- sättningseffekterna blir ca 75 årsarbeten under programtiden och i för- längningen hoppas vi på några stadigvarande arbetstillfällen
Det här var några exempel från kommunens investeringsprogram. Vill du veta mer finns hela programmet och aktuell information på kommunens hemsida (www.landskrona.se)
Allmänna resultat och erfarenheter
Lokala investeringsprogrammet är i grunden något nytt och det är första gången kommunerna får möjligheten att genomföra ett helt program med miljöförtecken.
En erfarenhet vi hittills har dragit är den att det krävs mer av framförhåll- ning och strategiskt tänkande när man genomför ett helt program omfat- tande 21 åtgärder än när man skall genomföra enkilda åtgärder.
Allmänt kan sägas att kommunen i sin ansökan underskattade den tid det tar att fatta erforderliga beslut för att komma igång med de olika åtgärderna i ett program av den här storleksordningen. Man kan konstatera att miljö- tänkandet kommit högre upp på dagordningen och blir mer och mer en del av den ordinarie verksamheten. Fullmäktige fattade i oktober beslut om att investera mer än 22 miljoner på lokala investeringsprogrammet och mer är på gång. Återkommande rapportering till kommunstyrelsen är också en vik- tig del av förankringsprocessen
Utsläpp från trafiken ut- gör en stor källa till luft- föreningar och ökar växt- huseffekten. Köbildningar med långa perioder av tomgångskörning medför stora förluster för sam- hället. En ökad använd- ning av kollektiva färd- medel kan minska an- vändning av privatbilar och därmed reducera halten luftföroreningar.
I Orleans (Frankrike) bygger man ett nytt spår- vagnssystem i tätorten för att minska luftutsläppen (bilden till vänster).
Förvaltningarnas framtida miljöredovisningar
Gröna nyckeltal inom kommunal verksamhet
rets miljöredovisning innehåller inga redovisningar från kommunens förvalt- ningar. Avsikten var att ge förvaltningar- na möjlighet att under nästa år börja tillämpa nyckeltal som ska underlätta en bedömning av miljöarbetet. För att kun- na jämföra effekten av genomförda mi- ljöåtgärder inom samma och mellan olika förvaltningar, kan de gröna nyckel- talen skapa jämförbara tidsserier. Under år 2000 bör det presenteras förslag till nyckeltal för den samlade kommunala verksamheten, så att en till- ämpning kan ske så snart som möjligt.
Den kommunala verksamheten består, med
undantag för delar av vårdsek- torn, renings-
verk, fjärrvärmeverket och av- fallshante-
ringen, till en stor del av admi- nistrativa ar- betsuppgifter. Antalet nyckeltal för den admi-
nistrativa verksamheten kan sannolikt be-
gränsas till ett fåtal. Även om miljöredo-
visningen för 1999 inte presenterar bindande
nyckeltal, ska den följande sammanställningen av relevanta nyckeltal ge en fingervisning om vad
det hela handlar om.
För att förtydliga användande av nyckeltalen ska vi med hjälp av följande exempel uttrycka sambandet mellan pappersförbrukningen och antalet kommunanställda inom en förvaltning:
Exempel: Den total mängden förbrukat papper (kg) under verksam- hetsåret/antalet kommunanställda inom respektive förvaltning.
Beräkning: Under verksamhetsåret förbrukades 3000 kg papper inom en förvaltning som hade 24 kommunanställda. Uträkningen ger nyckeltalet 3000/24=125. Med minskad pappersförbrukning minskar även värdet för nyckeltalet.
Beräkning: Under följande verksamhetsår förbrukades det 2000 kg papper inom samma förvaltning. Uträkningen ger 2000/24=83.
Förslag på nyckeltal
Följande nyckeltal ska kunna ge en överblick över förvaltningarnas verk- samheter:
Målsättning: Att öka antalet miljöutbildade
— Antalet kommunanställda som under verksamhetsåret har deltagit i miljöutbildningar/antalet kommunanställda inom respektive förvalt- ning.
Målsättning: Att minska pappersförbrukningen
— Den total mängden förbrukat papper (antal eller vikt) under verksam- hetsåret/antalet kommunanställda inom respektive förvaltning.
Målsättning: Att minska trafiken inom tätorten
— Antalet kommunanställda som under verksamhetsåret huvudsakligen är kollektivresenärer eller cykelanvändare (eller motsvarande) /anta- let kommunanställda inom respektive förvaltning.
Målsättning: Minska användande av tjänstefordon
— Antalet körda kilometer i tjänst under verksamhetsåret/antalet kom- munanställda inom respektive förvaltning.
Målsättning: Minskad energiförbrukning
— Energiförbrukningen (GWh) under verksamhetsåret/samtliga kom- munanställda.
Företagens miljöredovisningar för verksamhetsåret 1999
Enkät till företag
Ett 40-tal tillståndspliktiga företag ombads att besvara följande frågor:
1. Har ni under 1999 gjort miljörelaterade investeringar, genomfört miljörelaterad forskning och/eller utbildning (även Agenda 21-arbete) samt blivit certifierade eller registrerade med något
miljöledningssystem? Om ja, redogör kortfattat för typ av system, investering samt kostnader.
2. Har ni under 1999 genomfört miljörelaterade investeringar som ligger före tillstånds- och lagkrav?
(Avser teknik, forskning, miljöarbete och miljöutbildning).
3. Ange företagets energiförbrukning i MWh/år och ton/år för respektive energislag.
4. Redovisa förändringar i produktion och
avfallsmängder under 1999, samt ange vilken sortering som görs av avfallet. Vilket avfall återanvänds och vilket återvinns?
5. Redogör för företagets utsläpp till luft och vatten.
6. Hur tillämpas produktval och försiktighetsprincipen (enligt miljöbalken) i företaget.
Svar erhölls av 14 företag.
Alfahills gård
På Alfahills Gård brukas 135 hektar åkermark med inriktning på utsä- desproduktion, sockerbetor samt slaktsvinproduktion (maximalt 640 djur- platser). Alfahills Gård har tre anställda och på gården finns egen tork, fo- derberedningsanläggning samt verkstad. Till verksamheten hör även viss uthyrning av hyresfastigheter samt verksamhet utomlands. Gården har tillstånd för hela verksamheten enligt miljöskyddslagen/miljöbalken. Mi- ljöpåverkan uppstår i samband med:
• användning av kemiska bekämpningsmedel
• generering av restprodukter som förpackningar, skrot mm
• Luftföroreningar från förbränningsanläggningar i traktorer, tröska, transportredskap mm
• läckage av näringsämnen
• ammoniakavgång från djurproduktion
1. Miljörelaterade investeringar
Företaget har anlagd biobädd och skyddszoner, införskaffat ny däcksut- rustning (minskar markpackningen) samt ökat kraven på gödselmedel med avseende på kadmiumhalter. Transporter och kommunikation har effektiviserats. I stallet har investeringar gjorts för att minska ammonia- kavgången. Källsortering har införts på uthyrningsfastighet.
Två anställda på företagit har under verksamhetsåret deltagit i olika mil- jöutbildningar. Ny skyddsutrustning har inköpts till verkstad och växt- skyddsarbete.
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Inga förändringar föreligger.
Avfall 1999 (ton)
Schacktmassor 0,8
Plastavfall 1
Metallskrot 3
Kadaver (komposteras) 0,4 Farligt avfall 1999 (ton)
Oljeavfall 0,4
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Se under punkt 1.
Besam
Besam är den enda svenska tillverkaren av dörrautomatik och karusell- dörrar. Företaget är världsledande inom detta område, med försäljning i mer än 70 länder och egen serviceorganisation som monterar och servar dörröppnarna. Besam har utvecklat dörröppnare för alla typer av dörrar:
slagdörrar, skjutdörrar och karuselldörrar i olika miljöer som sjukhus, ho- tell, banker, flygplatser, butiker, köpcentra, kontor, industrier och egna hem.
All utveckling, testning och produktion hos Besam AB följer ISO 9001.
1. Miljörelaterade investeringar
Företaget har utarbetat en miljöpolicy för Besam production AB. Förutom detta har miljövarudeklarationer tagits fram för volymtunga produkter.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Inga investeringar under 1999.
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
Fjärrvärme (MWh) 1 450
El (MWh) 2 518
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Återvinning sker av aluminium, papper och plast. Wellpapp återanvänds.Avfall 1998 (ton) 1999 (ton)
Papper 12 10,5
Wellpapp 50 51
Plast 13,4 11,1
Osorterat 21,4 28,1
Glas 0 4
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Vid val av material till nya produkter, sker detta till stor del i samarbete med ett flertal miljöcertifierade underleverantörer, för att på så sätt ut- nyttja bästa möjliga teknik och materialval inom ekonomiskt försvarbara gränser.
Boliden Bergsöe AB
Boliden Bergsöe är ett återvinningsföretag. Verksamheten regleras av kon- cessionsbeslut nr 26/88 daterat 1988-03-01. Tillsynsmyndighet är Länssty- relsen. Företaget tillverkar bly- och tennmaterial, baserat på skrotråvaror.
Volymerna för 1999 uppgick till ca. 50 000 ton bly respektive 1 500 ton tenn.
De stora volymerna utgörs av bly och blylegeringar. Under 1999 tog före- taget hand om uppskattningsvis 4-5 miljoner kasserade blybatterier (mer än 99 % av Sveriges förbrukade batterier). Allt bly återvinns, batterisyran renas i eget reningsverk och plastdetaljer förbränns (energin används för egen och kommunens uppvärmning). Svavelrester i slag upparbetas i ef- terföljande process och används vid tillverkning av nya kemikalier, främst svavelsyra.
Företaget tar även hand om lödtennmetall, lödslagg samt lödaskor från industriell verksamhet, huvudsakligen industriprodukter. Materialet raffi- nereras och legeras till nya produkter. Allt miljöarbete styrs av Boliden Bergöes egna rutiner enligt kvalitets/miljöledningssystemet.
1. Miljörelaterade investeringar
Miljörelaterade investeringar under 1999 har omfattat uppbyggnad av miljöövervakningssystem (250 000 kronor), reducering av risk för buller- störningar (350 000 kronor), miljöutbildning (100 000 kronor) samt ett omfattande projekt med inriktning på framtida processer för luftrenings- teknik (2 miljoner kronor).
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Investeringar är kopplade till ett framtida förbud mot blyanvändning i elektronikapplikationer inom EU, USA och Sydostasien. Forskning och ut- veckling inom detta område har under 1999 utgjort en betydande del av företagets produktutveckling (1 miljon kronor).
3. Energiförbrukning
Energislag 1998 1999
Naturgas (m3) 3,9 milj. 3,3 milj.
Koks (ton) 5 711 5 355
El (MWh) 15 100 14 600
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktion 1998 (ton) 1999 (ton)
Blylegeringar 46 700 45 800
Tennlegeringar 1 460 1 450
Avfall 1998 (ton) 1999 (ton)
Schacktmassor 188 425
Industriavfall 53 20
Träavfall 138 112
Farligt avfall 1997 (ton) 1998 (ton) 1999 (ton)
Blyskärsten 9 465 10 159 12 606
Slagg 2 712 2 497 2 849
5. Utsläpp till luft och vatten
Utsläpp till luft och vatten sker efter det att processgaser/luft respektive processvatten genomgått omfattande rening. (vattenrecipient - Lundåkra- bukten, Öresund)
Luftreningen består av två huvudprocesser:
• Efterbrännkammare och textila spärrfilter Vattenrening sker i två steg:
• Processreningssteg samt dagvattenrening Vattenutsläpp:
Ämne Gränsvärde
(kg/år)
1999 (kg)
bly 18,0 3,2
kadmium 2,5 1,0
koppar 7,0 0,4
zink 9,0 0,9
antimon 70,0 14,8
Luftutsläpp:
Riktvärdet är 2 mg stoft/Nm3torr luft, utsläppsnivåerna ligger <1 mg/Nm3 torr luft (N=normal).
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Produktvals- och försiktighetsprincipen tillämpas genom kvalitets- och miljöledningssystemen. Principerna används kontinuerligt och har där- med en stark koppling till kunskapskrav och regeln “bästa möjliga tek- nik”.
Bruces Shipyard AB
Bruces Shipyard är specialiserat på tillverkning av fartygsskrov upp till 250 meter i längd och 40 meter i bredd samt skrovsektioner. Företaget har även kapacitet att producera andra tunga konstruktioner, t ex cisterner, stora maskiner och brodelar. Huvudsakliga arbetsmoment är bearbetning av plåt genom skärning, formning, svetsning, blästring och målning.
En modern maskinpark inkluderar bland annat utrustning för plas- maskärning. Tillståndet för verksamheten omfattar produktion av metall- produkter till en obearbetad mängd av 23 000 ton/år samt sammanfog- ning av metallelement tillverkade av andra företag på andra platser till en årlig mängd av 20 000 ton/år.
3. Energiförbrukning
Energislag 1998 1999
El (MWh) 5 458 3 273
Fjärrvärme (MWh) 585 902
Diesel (ton) 33 9
Naturgas (ton) 12 130 12 759
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Några förändringar i produktion och processer har ej skett under 1999. Av- fallet gick till LSR, alternativt Basmetall. Avfallsmängder av ej miljöfarligt avfall framgår ur tabellen.Ämne 1998 (ton) 1999 (ton)
Blästringssand (utan tungmetaller)
280 9,8
Schaktmassor 3 0
Plast 2,4 0,3
Järnskrot 2 361 1564
Brännslagg 126 72
Sorterat restavfall 250 314
5. Utsläpp till luft och vatten
Företagets utsläpp till luft beräknas med utgångspunkt från i produktio- nen använda kemikaliemängder, minus eventuella mängder som ingår i avfallet. Stoftutsläpp beräknas utifrån använd mängd svetselektroner. I ta-
bellen nedanför redovisas beräknade luftutsläpp under 1999. Utsläpp till vatten förekom ej under 1999.
Ämne 1998 (ton) 1999 (ton)
Lösningsmedel i färg
(villkor 45 ton årsmedel) 26 8
Stoft - 0,95
koppar 7,0 0,4
DSM Resins Scandinavia AB (DSM)
DSM Resins Scandinavia är ett dotterbolag till det holländska DSM (Dutch State Mines).
Verksamheten har bedrivits i Landskrona sedan 1966 och produktionen är tillverkning av bindemedel för färg- och lackindustrin samt omättade po- lyestrar till plastindustrin.
DSM Resins Scandinavia marknadsför hela DSM Resins program, även produkter som inte tillverkas i Landskrona. Marknadsområdet är Norden.
Företaget har 49 anställda uppdelade på 37 i tillverkningsorganisationen och 12 i försäljnings- och administrativa avdelningar (personal, ekonomi och inköp) Total försäljningsvolym var för 1999 ca. 27 000 ton varav 12 700 producerades i Landskrona. Enligt koncessionsbeslut från 1999 är maximalt tillåten produktion 25 000 ton/år. Årets miljöarbete har under första halvåret 1999 dominerats av arbetet med den förnyade koncessio- nen, som avslutades med en förhandling under våren och med ett erhållet beslut i juni 1999.
I övrigt har arbetet bedrivits för att vidmakthålla den goda miljö, yttre och inre, som vi haft under de senaste åren. Ett aktivt engagemang från led- ning och personal har varit mycket bidragande till att detta arbete har va- rit lyckosamt.
En viktig milstolpe har varit införande av ISO 14001-systemet, som god- kändes november 1998. Detta är kopplat ihop med övriga system såsom ISO 9002 och internkontroll och utgör en viktig del av DSM’s ledningssy- stem
Miljöpolicy är då formulerad med delmål. Samtlig personal har fått grundläggande miljöutbildning i början av 1997.
Företaget är anslutet till Kemikontorets “Ansvar och Omsorg”.
1. Miljörelaterade investeringar
1999 är det sista året som det producerades polyestrar vid företaget. Under hösten investerades det därför i en omfördelning av råvaror och färdigpro- dukter i tanklagret.
Miljöeffekten av detta kommer att visa sig i ett färre antal råvaror totalt och att fler råvaror lagras som tankråvaror istället för i emballage (fat el- ler IBC-er). Företaget har också en större beredskap för leveranser i tankbil istället för fat/IBC. Totala investeringen för detta uppgick till 700 000 SEK.
Till detta kommer mindre investeringar i förbättrade lokaler, nya materiel mm. 1988 fick DSM Resins Scandinavia AB koncessionstillstånd för till- verkning av bindemedel. För att klara kraven investerades då i en egen förbränningsanläggning. 1999 erhöll bolaget en ny koncession med utök- at produktionsstillstånd. Det nya tillståndet gäller för 25 000 ton/år.
Bolaget erhöll prövotid på två år angående utsläpp av neutraliserad lutlös- ning.
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
El (MWh) 2 899
Fjärrvärme (MWh) 1 236
Naturgas (Nm3) 471 020
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Avfallet från DSM Resins Scandinavia består dels av kemikalieavfall som går till extern förbränning och dels av blandat industriavfall för deponering. Gi- vetvis sorteras papper, kartong, plast, glas, trä och metall bort för återvinning.Ansträngning görs nu för att minska deponeringsdelen. En stor del av vårt av- fall är också det som förbränns i vår förbränningsanläggning. Detta var under 1999: 501 000 kg organiskt avfall och 949 950 kg avfallsvatten. Detta har givit ca 4 000 MWh i nettoenergi, vilket utnyttjats i produktionen.
Kemikalieavfallet (miljöfarligt avfall) som bränts externt (SAKAB och SYSAV) har under 1999 varit ca 100 ton. Under de senaste 6 åren har vi använt 146 olika råvaror. Under 1999 användes 101 av dessa.
Utbyte sker hela tiden mot mindre miljöfarliga råvaror. Vissa ämnen, såsom nonylfenoletoxylater och metyl- och etylglykoler, är helt borta medan andra har en minskande tendens.
Kontroll av målsättningen visar att vi under 1999 hade minskat användning- en av blynaftanat med 65 % och trinonylfenolfosfit med 60 % jämfört med 1997.
Utvecklingsarbetet går hela tiden mot att minska lösningsmedelsanvändning och ersätta med vatten.
Vid industriell ytbehandling går utveckling mot mer pulverfärg för att ersätta lösningsmedel.
5. Utsläpp till luft och vatten
Utsläpp till luften 1999
NOx, kväveoxider(ton) 2,1
CO2, koldioxid (ton) 2 000
VOC, flyktiga organiska ämnen (ton) 0,1
Stoft (ton) 0,3
Utsläpp till vatten 1999
49 m3avloppsvatten (neutraliserad lut) vilket innehåller COD, kemiskt oxiderbara ämnen (ton) 0,3 BOD7, biologiskt oxiderbara ämnen (ton) 0,3
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Målsättningar sätts i vår miljöpolicy och vad vi tillsammans med våra kunder gör nu är att använda aromatfria lösningsmedel, ta bort tungmetaller som ka- talysatorer och att minska användning av alkylfenoler generellt. Utvecklings- arbetet görs hela tiden i samarbete med våra kunder och med produktvalsprin- cipen, kemikalieutbytesregler mm som prioriterade frågor.
Flexmed AB (Lka emballage)
Företaget driver 4 tryckpressar varav 3 använder endast vattenburen tryckfärg.
Företaget har ett gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen att släppa ut 50 ton organiska lösningsmedel. Övergången till vattenbaserade färger har dock med- fört att hantering och utsläpp av organiska lösningsmedel har minskat så att utsläppsnivåer är långt under de maximalt tillåtna. Trenden fortsätter i takt med att vattenbaserade färger används i ökad utsträckning.
3. Energiförbrukning
Företaget förbrukade 7 497 m3naturgas under 1999 i samband med produk- tionsprocessen. Dessutom sker uppvärmning av företagslokalerna med fjärr- värme.
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Företagets branchspecifika avfall:
Avfallstyp 1999 (kg)
Skrot 2 610
Papper 96 880
Wellpapp 33 050
Osorterat 33 240
Företaget lämnade under 1999 2 525 ton färg- och lackavfall till LSR för de- struktion. Avfallet klassas som miljöfarligt.
5. Utsläpp till luft och vatten
Inga utsläppsmätningar och ingen recipientkontroll genomfördes under 1999.
Mindre utsläpp baseras på inköpsvolymer av följande ämnen som ingår i pro- duktionen:
Ämnen som har inköpts för produktionen
1999 (kg)
Etanol 5 663
Propanol 3 364
Dowanol 1 625
Etylacetat 1 783
Spritfärger 4 643
Vattenburna färger 15 326
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Ombyggnader i produktionslokalerna fortsatte under 1999.
Haldex Brake Products AB &
Traktion AB
Företagen härstammar från Thulinverken, som grundades 1915 och SAB, som startade sin tillverkning av bromsregulatorer för tåg år 1916. Dessa två företag ligger till grund för nuvarande Haldex. I slutet på 1960-talet startades den tillverkning av automatiska hävarmar till tunga fordon som idag utgör huvudprodukten, men även lufttorkare till bromssystem och skivbromsar tillverkas. Traction AB tillverkar system för 4-hjulsdrift. Rent praktiskt består verksamheterna av skärande bearbetning, ytbehandling (härdning och pulverlackering) samt montering. Bägge verksamheterna går under samma tillstånd. Haldexföretagen hade totalt 640 personer an- ställda 1998. Ytbehandlingsprocessen anses vara den mest miljöbelastande verksamheten. Företaget lever idag upp till lag, tillstånds- och kundkrav med god marginal.
1. Miljörelaterade investeringar
Under året har Haldex Brake genomgått 2 externa miljöredovisningar av DNV som under innevarande år innebär en miljöcertifiering enligt ISO 14001. Företaget har även internutbildat enligt kraven i standarden. Kost- naderna för internrevisorsutbildningen uppgick till 21 098 kronor och för interutbildningen till 162 000 kronor.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Inga investeringar gjordes under 1999.
3. Energiförbrukning
Energiform 1998 (MWh) 1999 (MWh)
El 10 250 11 345
Fjärrvärme 516 752
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Den totala produktionsvolymen under 1999 var något högre än under 1998. Medan produktionen av bromshävarmar minskade under 1999, ökade produktionen av differentialkopplingar och skivbromsar.5. Utsläpp till luft och vatten
Ämnen till luften 1998 1999 Färgstoft (kg) <10 <2 Oljedimma (kg) <125 <70 Metallstoft (kg) <9 <21 Lösningsmedel (ton) 2,88 1,66
Köldmedia HFC (kg) 3 1
Köldmedia HCFC (kg) 2 3,5 Totalt CO2(ton) 13 253 9 008
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Under 1999 har lösningsmedelbaserad rostskyddsmedel ersatts med vat- tenbaserad.
Hydro Agri AB
Hydro Agri AB är ett helägt dotterbolag till Norsk Hydro och ingår i dess europeiska gödseldivision Hydro Agri Europe. Verksamheten i Landskrona omfattar dels tillverkning, lagring, lastning och distribution av gödselmedel, dels styrning och utveckling av hela företagets verksamhet Sverige. Antalet anställda är 85 i fabriken och 120 på huvudkontoret (inklusive Hydro Kemi).
1. Miljörelaterade investeringar
En hanteringsanläggning byggdes vid sikthuset med syfte att minska dif- fus dammning. Kostnaden uppgick till 700 000 kronor.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Se under punkt 1.
3. Energiförbrukning
Elförbrukning uppgick till 35 000 MWh under 1999. Användning av pro- cessgenererad energi (ånga) motsvarade ca 10 000 Mwh. Till fjärrvärme- verket levererades ca 78 000 MWh.
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktion under 1999 ton
Mineralgödsel 133 000
Salpetersyra (100 %-ig) 82 000
Flytande mineralgödsel och kemikalier 2 900
Avfallssortering genomförs för: trä,plast, wellpapp, papper, glas, batterier, lysrör, oljeavfall, kvicksilver, datorskrot, kemikalier, tomfat, blandavfall och metallskrot. Mängden ej miljöfarligt avfall uppgick till 118 ton under 1999 jämfört med 136 ton under 1998. Till reningsverket lämnades 22 000 m3slam under 1999 jämfört med 27 000 m3under 1998.
5. Utsläpp till luft och vatten
Ämnen till luften (ton) 1998 1999
Ammoniak 25 26
Kväveoxider 40 29
Stoft 6,6 7,1
Ämnen till vatten (ton) 1998 1999 Samtliga utsläpp till luft och vatten låg 1999 under tillåtna gränsvärden.
Kväve 64 60
Fosfor 0,1 0,1
Renat lakvatten från gipsdeponin (m3)
1998 1999
Kväve 71 54
Fosfor 0,7 0,4
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Företaget bedömer transporter och inhandlade varor utifrån miljöhänsyn. I samband med genomförande av ISO 14 000, kommer dessa frågor att belysas mer än i dag.
Landskrona-Svalövs Renhållnings AB
Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR) är kommunernas bolag för in- samling och behandling av hushålls- och verksamhetsavfall samt återvin- ningsmaterial. LSR driver även den i Landskrona pågående deponin. Sedan 1983 drivs LSR som ett samägt kommunalt aktiebolag. Bolaget har ett femtio- tal anställda. Bolaget bedriver samarbete med Mellanskånes Renhållnings AB.
Samarbetet innebär att hushållsavfall från Eslövs, Höörs och Hörby kommun behandlas i LSR:s BRINI-anläggning i Landskrona. Under 1999 behandlades ca 7 000 ton hushållsavfall vid LSR. Det utsorterade brännbara materialet ut- nyttjas för energiproduktion i fjärrvärmeverket. Som biprodukt produceras de- ponigas som levereras till fjärrvärmeverket. Under 1999 utvinnades gas mot- svarande 8,4 GWh (1998 8,7 GWh).
1. Miljörelaterade investeringar
Bolaget inledde ett certifieringsarbete ISO 14000 och EMAS under 1999.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Inga investeringar gjordes under 1999.
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
El (MWh) 1,31
Naturgas (m3) 6 000
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Följande hanterades av under perioden 1995-1999:Avfall (ton) 1995 1996 1997 1998 1999
Asbest 165 70 241 90 127
Aska 1 136 1 352 1 433 1 632 1 474
Blästersand 1 648 2 016 717 828 945
Glas, Industri 1 272 1 948 4 974 7 902 5 692
Hushållssopor LSR
10 572 10 705 10 140 11 373 12 282 Hushållssopor
MERAB 2 672 3 127 1 637 5 347 3 527
Osorterat industriavfall
13 320 10 754 9 869 10 219 9 508
Plast, Industri 559 980 913 1 098 1 240
Schaktmassor 4 874 3 111 2 247 1 761 2 819
Slam 168 425 95 510 375
Totalt: 36 386 34 488 32 266 40 760 37 964
Återvinning (ton) 1995 1996 1997 1998 1999
Bränslefraktion 3 720 4 526 4 084 5 878 4 189
Glasförpackningar 639 732 760 734 727
Kartongförpackningar 156 229 370 414 439
Metallförpackningar - 25 80 124 104
Metallskrot 920 795 978 1 052 1 152
Returpapper 2 502 2 443 2 444 2 872 2 934
Plastförpackningar - 62 202 269 202
Trä 1 210 2 216 2 413 3 313 3 912
Trädgårdsavfall 6 355 7 843 5 903 8 894 7 607
Wellpapp 1 243 1 310 1 335 1 563 1 903
Därutöver tillkommer mottagna mängder rena massor, som under 1999 upp- gick till 10 090 ton jämfört med 10 884 ton under 1998.
5. Utsläpp till luft och vatten
Luft
Utsläpp av rökgaser från BRINI-anläggningen sker först efter en rökgasbe- handling. Visst utsläpp av luktande ämnen från mottagning och depone- ring kan dock förekomma. Från sorteringen kan utsläpp förekomma via allmänventilationen.
Direktutsläpp från deponin minimeras genom anlagd gasledning.
Vatten
Processvatten (kondensat från reningen av torkgaser) innehåller främst zink och renas genom kemisk fällning innan vattnet avleds till det kom- munala spillvattennätet. Avskilt slam avvattnas och hanteras som farligt avfall. Utgående vattenflöde uppgår till ca 2-3 m3/drifttimme.
Allt uppsamlat lakvatten leds till en lagringsdamm och behandlas succes- sivt i egen reningsanläggning. Efter behandling släpps vattnet i en närbe- lägen våtmark som har förbindelse med Lundåkrabukten. Inget lakvatten avleddes till kommunens reningsverk under 1999.
Nederbörd, som faller inom deponiområdet avleds via ett ytligt dikessy- stem till Lundåkrabukten.
Lasarettet i Landskrona
1. Miljörelaterade investeringar
Inga investeringar under 1999.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Rening av bassängvatten med väteperoxid. Ombyggnad och införande av rening med väteperoxid i stället för natriumhypoklorit.
Kostnad: 200 000 kr
3. Energiförbrukning
Inga speciella avtal finns om köp av ”grön” el. Energiförbrukningen var på samma nivå som 1998
Energislag 1999 (MWh)
El 4 171
Fjärrvärme 7 104
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Vårdproduktionen var på samma nivå som 1998Verksamhet 1999
Antal vårdplatser 106 Antal vårdtillfällen 3 315 Antal vårddagar 28 816 Antal läkarbesök 28 061 Antal operationer 3 698
Avfallstyp 1999 (ton)
Konventionellt avfall (deponering) 140
Pappersavfall (återvinning) 28
Glasavfall (återvinning) 1
Trädgårdsavfall (kompostering) 4,3
Farligt avfall
Kemikalieavfall Inga uppgifter
Röntgenkemikalier (silveråtervinning, silverinnehåll 2,4 kg) (liter)
1040 Amalgamavfall (deponering hos SAKAB) (kg) 0,5 Läkemedelsavfall (förbränning, samlas in av apoteket)
Inga uppgifter Smittoförande avfall (förbränning) (ton) 4,2
5. Utsläpp till luft och vatten
Inga stora mängder luftföroreningar släpps ut. De största utsläppen sker i samband med transporter.
Avloppsvattnet från sjukhuset liknar det som kommer från hushåll. Ande- len svårnedbrytbara organiska ämnen är dock större. Specifika vattenför- oreningar är kvicksilver från sjukhustandvården (och avlagringar i gamla ledningar) och silverutsläpp i samband med röntgenverksamhet. Kvicksil- verhalten i avloppsvattnet är relativt hög. Åtgärder är vidtagna och ytterli- gare åtgärder planeras. Digitalisering av röntgenverksamheten gör att problem med silverutsläpp minskat.
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Den största förbrukningen utgörs av sjukvårdsprodukter, kemiskt tekniska produkter, desinfektionsmedel och hygienprodukter. Dessa upphandlas centralt av Region Skånes inköpsorganisation. Produkterna bedöms ur häl- so- och miljösynpunkt. Stor vikt läggs vid denna bedömning vid produktva- let. Ur miljösynpunkt har alla ingående ämnen, som är giftiga för vattenorganismer, svårnedbrytbara och bioackumulerbara, undvikits.
• Stor vikt har lagts vid att välja tensider med låg miljöpåverkan.
• PVC produkter har undvikits, när det finns fungerande alternativ (ej la- tex).
• Låg fosfathalt hos rengöringsmedel har eftersträvats.
• Miljöfarliga komplexbildare har undvikits.
• Onödiga tillsatser, t ex antimikrobiella ämnen, har undvikits.
• Natriumhypoklorit har ersatts med väteperoxid vid bassängvattenre- ning.
• Kvicksilverhaltiga konserveringsmedel i laboratoriekemikalier har er- satts.
På grund av ökande halter ftalater i naturen har i de PVC-produkter, som köpts in centralt, en låg ftalathalt eftersträvats. Även övriga bedömningar av ingående ämnen i samband med centrala inköp har gjorts enligt för- siktighetsprincipen.
Novartis Seeds AB
Novartis Seeds AB omfattar förädling och vidarebearbetning av främst sockerbetsfrö för svenska och utländska marknader. Bearbetningen består av frörensning, pelletering och betning. Antal anställda är ca. 270 perso- ner.
Miljöarbete
Bolaget har ett ledningssystem för internkontroll av den inre och till viss del också den yttre miljön. Bolaget är certifierat enligt kvalitetssäkringssy- stemet ISO 9001, men det finns i dagsläget inga planer på att utforma ett miljöledningssystem. I kvalitetssystemet fokuseras också miljöfrågorna i bl.a. arbets- och underhållsinstruktionerna.
Under året gjorde en extern besiktningsman en periodisk besiktning på anläggningen. Några egentliga besiktningsanmärkningar noterades inte, utan bolaget lever upp till sina miljövillkor och åtagande.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Inga direkta miljöinvesteringar har skett under 1999. Det pågår en konti- nuerlig strävan till förbättringar inom alla områden vid t.ex. nyinveste- ringar, där miljöpåverkan alltid beaktas.
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
El (Gj) 39 592
Fjärrvärme (Gj) 28 182
Eldningsolja (m3) 19 442
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktionen av naket sockerbetsfrö uppgick till ca 100 ton och mängden pelleterat sockerbetsfrö cirka 170 000 enheter under året. Detta innebär ingen förändring i produktionsvolym från föregående år.Företaget har långtgående källsortering av papper, wellpapp, plast och glas. Sedan tidigare hanteras lysrör, batterier, brännbart material såsom trä och lastpallar samt metallskrot separat.
Miljöfarligt- och specialavfall 1998 (ton)
1999 (ton) Komposterat, fyllmedel, frö, trä,
bekämpningsmedel, PVAC 137 177
Bekämpningsmedel, FA för rengöring 22 5
Spillolja 0 9
Sockerbetsfrödamm 54 67
5. Utsläpp till luft och vatten
Bolaget har installerat anläggningar för stoftavskiljning för ytbehandling, pelletering, försöksfabrik samt förädlingsverksamheten. Stofthalten mäts för utgående luft genomgående för alla verksamheter. I ytbehandlingan- läggningen uppsamlas förorenat vatten och skickas till destruktion. Under januari - oktober har det biologiska filtersystemet varit inkopplat för pro- cessvattnet från pelleteringen av frö. Avsikten med filtret är att i vattnet bryta ner aktiva substanser i pesticider. Inga pesticider har använts i pelle- teringen under senhösten, och därmed har heller inget processvatten inne- hållande bekämpningsmedel uppstått. All användning av bekämpnings- medel för den kommersiella produktionen sker idag enbart i ytbehand- lingsanläggningen.
6. Försiktighets- och produktvalsprincipen
Bolaget bedriver sin verksamhet med målsättningen att inte orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den senaste skyddsåt- gärden i försiktighetsarbetet var att installera ett nytt filterkassettsystem för frösortering och tröskning.
Novartis Seeds AB bedriver ett aktivt arbete på sina olika marknader för att om möjligt ersätta förekommande bekämpningsmedel med ämnen som ur miljösynpunkt utgör bättre alternativ. Man har delvis lyckats med detta arbete.
I övrigt har företaget lyckats återanvända avfallsdamm från pelleterings- anläggningen som ”råvara” i produktionen, och detta arbete kommer att intensifieras. Vidare kontrolleras energianvändningen ständigt för att hitta slöseri och för att identifiera områden där effektivitetsförbättringar kan göras. Förbättringarna kan t.ex. gälla underhåll av lysrör samt tidsregle- ring av ljusramper i växthus.
Rohm and Haas Nordiska AB
Rohm and Haas Nordiska AB bedriver sedan början av 1970-talet tillverkning av akrylatpolymerer- och akrylatsampolymerdispersioner till bindemedel för vattenbaserade färger och pappersbestrykningsmedel, vid fabriksanläggningen som är belägen vid kvarteret Garvämnet, vid östra infarten till Landskrona centralort. Företaget har 90 anställda. De råvaror man använder sig av utvinns ur råolja.
1. Miljörelaterade investeringar
Under 1999 har 735 100 USD använts till miljörelaterade investeringar.
3. Energiförbrukning
Energiförbrukningen för 1999 uppgick till 4 300 MWh.
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktionsvolymen uppgick 1999 till 59 196 ton. Mängden farligt avfall uppgick till drygt 20 ton och mängden övrigt avfall uppgick till 2 744 ton varav 22 ton skickats för material- eller energiåtervinning.5. Utsläpp till luft och vatten
Till kommunens reningsverk har avletts 16 661 m3renat processavlopps- vatten samt 695 m3neutraliserad lut. Innehåll av totalt organiskt kol mätt som TOC uppgick till en årsmängd av 4,6 ton, halten zink i behandlat processavloppsvatten uppgick till ett årsmedelvärde på 0,32 mg/l. Förlus- terna till omgivningsluften från processventilationen samt lagring och hantering av flyktiga organiska ämnen (VOC) har under 1999 uppgått till knappt 3,2 ton.
6. Försiktighets- och produktvalsprincipen
Innan nya produkter/processer tas i drift görs en formell revision map sä- kerhet/hälsa/miljö för att säkerställa att bla råvarorna som ingår i den nya produkten inte finns med på OBS- och begränsningslistan. Vi strävar efter att alltid använda oss av de för miljön minst negativa råvarorna när så är möjligt.
Scandust
Företaget, som startade sin verksamhet 1984 återvinner metaller som krom, nickel, molybden, mangan och järn ur rökgasstoft och andra avfall från stålverk som tillverkar rostfritt stål. Det är 75 anställda och 1996 omsattes 165 miljoner kronor. ScanDust är beläget på Varvsudden i det västra industriområdet .
Återvunnen metall går tillbaka till det stålverk som levererat stoftet och in- går sedan i tillverkningen av nytt rostfritt stål igen. ScanDust har t ex alla nordiska ”rostfria” stålverk som kunder. Under de gångna 10 åren har mer än 350 000 ton rökgasstoft processats.
Produktionskapaciteten uppgick till 50 000 ton under 1995 och ökades med 4-5 %/år de närmaste åren tills 60-65 000 ton/år uppnåtts.
1. Miljörelaterade investeringar
Allt stoft som företaget hanterar är torrt vilket ställer stora krav på hante- ringen. Företaget har under 1999 påbörjat en ombyggnad av materialhal- len för att förbättra arbetsmiljön, dvs en minskning av damningen. Denna ombyggnad har troligen också en positiv effekt på den yttre miljön. Om- byggnaden kommer att vara klar under 2000. Kostnaden för denna inve- stering uppgår till ca. 6,8 miljoner kronor.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
Inga investeringar under 1999
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
El (MWh) 126 504
Koks (ton) 11 018
Olja, EO1 (m3) 343
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktion
1997 1998 1999
Processat stoft (ton) 43 551 46 666 46 600 Avfall
Avfallstyp 1998 (ton) 1999 (ton)
Papper 3,9 3,5
Wellpapp 1,6 3,0
Plast 0 2,0
Trä 54,7 76,3
Rivning 46,3 0
Schakt 275,2 17,9
Osorterat 169,7 150,7
Specialavfall 1998 (ton) 1999 (ton)
Slagg (till Filborna) 11 000 13 000
Från filter (till Filborna specialdeponi) 1,9 2,2 Pressat ZN-slam (Bitannia Zinc LTD
för upparbetning) 10 963 8 027
Spillolja (till Sylvans) m3 3 3,5
Företaget har sedan längre tid källsorterat avfallet till LSR. Källsortering av osorterat industriavfallet har minskat under åren (minskning 19 ton under 1998/99).
Slaggen har sedan slutet av 1998 används som och man arbetar vidare med att öka dess användningsområde som råmaterial i ex. viss betong.
5. Utsläpp till luft och vatten
Luft
Stoftutsläpp var ca. 0,0086 kg/ton processat stoft, vilket motsvarar ca. 401 kg varav 30 kg utgörs av tungmetaller.
Emissionen kvicksilver var totalt 2,7 kg från fackla, hetvattenpanna och DCE filter. NOx utsläppet från hetvattenpannan var ca 461 mg/Mj, dvs ca 29 ton/år.
Vatten
Komponent Utsläpp kg/år Gränsvärde kg/år
Cyanid 0,86 35
arsenik 0,02 1
Total krom 1,48 25
Nickel 0,91 20
Koppar 0,82 40
Zink 1,22 100
Kadmium 0,93 1
Bly 0,12 10
Fluorid 478,00 1 400
Kvicksilver 0,06 1
Total 899,00 4 000
Volymen av renat vatten uppgick under 1999 till 18 950 m3
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Företaget har under 1999 påbörjat en översyn av de kemiska produkter som används samt om dessa finns på OBS- och begränsningslistorna. Må- let är att ersätta så många produkter som möjligt med miljövänligare al- ternativ så länge det är tekniskt möjligt.
Thorn Lighting AB
Lighting i Landskrona ingår i Thorn Lighting-gruppen med huvudkontor i London och tillverkar belysningsarmaturer för inom- och utomhusbruk.
Företaget startades som ett enmansföretag 1945 under namnet Järnkonst.
Det har nu 330 anställda och omsättningen 1997 var 400 milj kr.
Produktionen uppgår till ca 800 000 enheter lysrörs- och gatuarmaturer per år, varav en tredjedel går på export.
Thorn Lighting är sedan 1995 certifierat enligt kvalitetssystemet ISO 9001 detta medförde att ständiga förbättringar och målstyrning introducerades som ledningsprinciper. Samma år antogs koncernens Environmental He- alth and Safety Practies Manual i vilken koncernens miljöpolicy ingår.
1997 fastställde Thorns miljöpolicy och i december 1997 blev företaget certifierat enligt miljöledningssystemet ISO 14001.
1. Miljörelaterade investeringar
Under året har vi påbörjat en miljöutbildning för alla anställda på Thorn,
”Det Naturliga Steget”. I detta finns ingen direkt kostnad då miljöchefen är utbildad handledare för Det Naturliga Steget.
2. Miljörelaterade investeringar före tillstånds- och lagkrav
All utveckling av armaturer skall ha den tekniskt lägst möjliga energian- vändningen vilket resulterar i att man minskar koldioxidutsläppet.
3. Energiförbrukning
Energislag 1999
Olja (m3) 1 345
El (MWh) 5 064
Fjärrvärme (MWh) 2 917
4. Förändringar i produktion och avfallsmängder
Produktionen ökad under 1999 med 33 000 enheter till 854 000 jämfört med 1998.Miljöfarligt- och specialavfall 1999 (kg)
Färg och lackavfall 800
Hydroxidslam 4 390
Cyanidfritt avfall som innehåller krom
179
Spillolja 1 000
Annat Antal
Lysrör 6 000
Färgburkar 628
Övrigt avfall 1999 (ton)
Pulverfärg 3,3
Vattenhaltigt slam som innehåller
färg och lack 0,65
Plast 14
Restavfall 74
Papper och papp 108
Trä 30
Järnskrot 365
Aluminium 65
Rostfritt stål 2
Elektronikutrustning 0,085
Källsortering sker i följande fraktioner:
— Målad plåt
— Galvad plåt
— Aluminium
— Aluminium/plast
— Svartplåt
— Trä
— Wellpapp - papper
— Plast
Thorn är anslutet till Repa-registret och följande materialbolag:
— Plastkretsen
— Returwellpapp
5. Utsläpp till luft och vatten
Utsläpp av lösningsmedel till luft uppgick till 3,0 ton, tillstånd innehas för 15 ton.
Utsläpp till vatten:
Ämne 1999 (kg)
6-värt krom 0,03
Krom totalt 0,06
Zink 0,26
Bly 0,02
Koppar 0,03
Nickel 0,02
6. Produktvals- och försiktighetsprincipen
Vi använder inget material från OBS- och/eller begränsningslistan. Vi gör en leverantörsbedömning på alla våra underleverantörer så att de klarar våra uppsatta krav, om inte ställer vi krav på att så skall ske, det kan även
resultera i att man byter ut underleverantörer pga. att de ej klarar våra krav.
Landskrona hetvattencentral
Fjärrvärmeverket påverkar miljön negativt genom luftutsläpp. En plane- rad utbyggnad av fjärrvärmeverket med 18 MW skulle medföra en för- dubbling av kapaciteten men enligt en översiktlig bedömning endast leda till en marginell ökning av vissa luftutsläpp (högre effektivitet på pan- nan). Däremot skulle en ökad intransport av sopor från andra källor med- föra negativa miljöeffekter. Förändringar av dioxinmängder i samband med utbyggnaden har inte analyserats.
Totala utsläpp till luft under 1999:
Panna 1+2 Panna 3+4 Panna 5
Koldioxid (ton) 235 7 084 2 920
Kolmonoxid (ton) 23 13 0
Kväveoxider som
NO2(ton) 89,9 4,8 0,5
Svaveldioxid som
S 11,9
Stoft (ton) 2,2
HCl (ton) 10,3
HF (kg) 41,7
Under 1999 har åtgärder för en reducering av NOx pågått.
Den tillståndsgivna produktionen har inte överskridits under 1999.
Slutsats
Sedan 70-talet har de stora tillståndspliktiga företagen i Landskrona ge- nomfört betydande miljöåtgärder som har resulterat i utsläppsminskningar till luft och vatten.
Landskronas stora industrier är huvudsakligen koncentrerade till gamla industriområdet.
Verksamheterna har pågått under lång tid och medfört allvarliga miljöproblem. Det har dock skett betydande miljöförbättringar under senare år vilket kommer befolkningen till
