Jonas Lövendahl, Anita Nilsson
och Högni Hansson Rapport 2012:16
Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Miljöförvaltningen
Miljörelaterad
hälsoenkät i Landskrona 2012
Titel: Miljörelaterad hälsoenkät i Landskrona 2012 Författare: Jonas Lövendahl, Anita Nilsson och Högni Hansson.
Undersökningen: Högni Hansson har utformat enkäterna och genomfört undersökningen.
Anita Nilsson skötte administrationen kring enkäten skötte utskick och
belönade dem som svarat med en trisslott. Jonas Lövendahl har
sammanställt svaren, gjort slutliga analyser, sammanställt materialet
och har skrivit rapporten.
Sammanfattning
Under sommaren 2012 skickade Miljöförvaltningen ut en miljörelaterad hälsoenkät till 650 invånare i Landskrona stad. Syftet med enkäten var att undersöka hur invånarnas hälsa påverkades av olika faktorer som boende, kost och dricksvatten. De fick även svara på ett antal miljöfrågor och lämna synpunkter på hur miljöarbetet i kommunen ska drivas. Miljöförvaltningen har genomfört liknande undersökningar tre gånger tidigare och enkäten 2012 var en uppföljning på dessa.
Resultatet visade att var femte person hade haft en fuktskada i sin bostad. Merparten av de drabbade hade haft tillfälliga problem, men 3 % uppgav att de hade ständigt återkommande
fuktskador. Andelen svar som angav problem med fuktskador och mögel låg dock i nivå med tidigare enkäter. Problemen med mögel och fukt drabbade i högre grad personer födda utanför Sverige eller som tjänade mindre än 20 000 kr i månaden. Bland de som angett att de hade ständiga problem med fuktskador var 6 av 13 födda utanför Sverige och merparten (8 av 13) tjänade mindre än 20000 kr per månad. Hälften av de som angett att de känt lukt av mögel eller hade ständiga fuktskador var födda utanför Sverige och 11 av 17 personer som haft synlig mögelväxt hade en inkomst som var mindre än 20 000 kr per månad.
Närmare hälften av de svarande upplevde någon form av besvär med buller, vedeldning eller kyla.
Var femte person stördes av buller och lika många klagade över att det var för kallt i sina bostäder.
Buller drabbade boende i både småhus och lägenheter, medan kyla angavs mest av boende i hyrda lägenheter.
Frågorna om hälsa visade att 14 % av de svarande rökte tobak och att det var vanligare bland
personer med lägre inkomster. Problemen med matförgiftning i hemmet och på restaurang var i nivå med tidigare år och när det gäller restaurangbesök var siffran till och med något lägre. Endast 15 personer uppgav att de hade blivit sjuka efter att ha ätit mat hemma det senaste året och 4,6 % hade blivit sjuka efter ett restaurangbesök.
89 % av de svarande uppgav att de hade bra vattenkvalitet. Knappt 10 % upplevde att vattnet smakade dåligt ibland och 9 % anmärkte att det kunde vara missfärgat ibland. Anmärkningarna kom från främst personer knutna till det kommunala systemet.
Enkäten hade ett antal frågor som handlade om konsumtionsmönster. Närmare 65 % uppgav att deras köpval styrdes av kvaliteten på varan och drygt var femte person handlade i första hand varor som var miljömärkta. Medan en större andel män prioriterade kvalitet, tog fler kvinnor tog hänsyn till miljön. Angående genmanipulerade livsmedel (GMO) var de svarande osäkra. En majoritet (36 %) visste inte om de kände oro eller inte.
Angående information från myndigheter visade enkätresultatet att närmare 70 % av de svarande kände oro efter rapporter om miljö- och hälsorisker. Nästan alla svaranden (92 %) ansåg att myndigheterna skulle rapportera om olika risker. Trots detta, var det bara 56 % som hade tilltro till miljö- och hälsoinformation. Den informationskälla som flest litade på var forskare, följt av läkare och tjänstemän vid Miljöförvaltningen och statliga verk.
På klimatområdet visade det sig att flest personer (43 %) ansåg att människan påverkar klimatet i betydande utsträckning. 41 % angav att det fanns inget tvivel om att klimatet förändras. Framför allt var det personer mellan 36-55 år som angav att människan hade en betydande påverkan på klimatet.
Närmare 28 % ansåg att klimatet ändras naturligt.
När de svarande fick ange vilka åtgärder de var beredda att göra för att minska klimatpåverkan, var 71 % villiga att spara energi och 38 % kunde köra bil mindre, vilket var lägre än i enkäten 2010. Flest
personer (77 %) ville att myndigheterna skulle sänka priserna på kollektivtrafiken för att minska påverkan på klimatet. Näst flest personer ansåg att myndigheterna skulle införa lättnader för närproducerade varor.
Bland de lokala frågorna visade det sig att trådbussarna har ett starkt stöd med 54 % positiva och endast 16 % negativa. Det starkaste stödet fanns bland de unga samt personer som skulle rösta på Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Enkäten omfattade fyra frågor om att bygga på olika områden i Landskrona. En stor majoritet (66,9
%) var emot att använda Exercisfältet för nya byggplaner. Endast 13,6 % ställde sig positiva till detta.
Planen att flytta campingen i Borstahusen och bygga nya bostäder på det nuvarande området stöddes av knappt 19 % medan 65 % var emot. I båda frågorna var motståndet stort oavsett ålder och vilket parti man skulle röstat på. När det gällde campingen var åldersgruppen 46-55 år mer positiv (32 %) än de övriga (mellan 17-19 %). Resultatet visade sig likna Miljöförvaltningens tidigare undersökningar, där över 60 % har varit negativa till att bebygga dessa områden.
I fråga om Saxtorpsskogen och Jönsaplan i centrala Landskrona ställde sig flest emot ett byggande, men andelen osäkra svaranden var stor (cirka 30 %) i båda fallen. Medan många äldre var osäkra angående Saxtorpsskogen, var det många yngre som svarade vet ej rörande Jönsaplan. Av de fyra byggfrågorna var Jönsaplan den som hade högst andel positiva svar med 32 %.
I arbetet med miljö tyckte över 45 % att kommunen i första hand skulle satsa på att minska utsläppen av giftiga ämnen. Närmare 40 % ville se satsningar på bättre kollektivtrafik och 39 % ansåg att
industriutsläppen borde minskas. När de svarande fick ange vilka frågor de ansåg vara viktigast för Landskronas framtid, svarade två av tre personer låg kriminalitet. Därefter följde en bra äldreomsorg och låg arbetslöshet.
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 3
2 Inledning ... 6
3 Metod ... 6
3.1 Tolkningar av tidigare enkätresultat ... 7
4 Bortfallsanalys ... 7
5 Resultat och analys ... 9
5.1 Bakgrundsinformation ... 9
5.2 Bostad ... 10
5.3 Hälsa ... 14
5.4 Kost ... 15
5.5 Konsumtion ... 17
5.6 Information... 20
5.7 Klimat... 23
5.8 Lokala frågor ... 27
5.9 Politiska sympatier ... 36
6 Bilagor ... 39
1 Inledning
Miljö- och hälsosituationen i Landskrona har tagit viktiga steg framåt de senaste årtiondena. Skärpta krav på bland annat industri- och trafikutsläpp har förbättrat kommunens luftkvalitet och minskat utsläppen av giftiga ämnen. Regelbundna kontroller av restauranger och butiker har också minskat hälsoriskerna genom att kräva en bra livsmedelshantering. Trots en positiv utveckling kvarstår många utmaningar samtidigt som det uppkommer nya områden som behöver åtgärdas. För att få en aktuell bild av miljö- och hälsosituationen i Landskrona, skickar Miljöförvaltningen regelbundet ut en enkät till kommunens invånare.
Under sommaren 2012 skickade Miljöförvaltningen ut en miljörelaterad hälsoenkät till 650 personer i kommunen. Syftet var att undersöka hälsan för Landskronabor påverkas av deras boende,
dricksvatten, mat samt utomhusmiljö. Enkäten gav även de svarande en möjlighet att visa sin inställning till olika miljöfrågor och lämna synpunkter på hur kommunen i första hand skulle arbeta på miljöområdet.
Miljöförvaltningen i Landskrona har tidigare genomfört tre miljörelaterade hälsoenkäter. 2004 gjordes den första enkäten som riktade sig till vuxna personer. Enkäten, som baserades på en
nationell miljöhälsoenkät från Socialstyrelsen, omfattade flera djupgående frågor kring hälsa samt ett tillägg med lokala miljöfrågor. Under 2006 skickade Miljöförvaltningen ut en miljö- och hälsoenkät som riktades specifikt mot barnfamiljer och en miljöenkät som riktades mot företagsledare. Den senaste enkäten genomfördes 2010.
Enkäten 2012 var en uppföljning på de miljörelaterade hälsoenkäter som har genomförts tidigare.
Genom att inkludera flera frågor som har ställts i tidigare undersökningar, gav enkäten en möjlighet att jämföra med tidigare resultat.
2 Metod
Enkäten (se bilaga 2) skickades tillsammans med ett följebrev ut till 650 personer över 18 år som bodde i Landskrona kommun. Personerna valdes slumpmässigt av Adressleverantörerna, som försåg Miljöförvaltningen med adresser. Adressuppgifterna fördes in ett utskicksdokument. Varje person tilldelades ett nummer, som även skrevs på svarskuvertet för att kunna identifiera vem som skulle få en påminnelse och vilka som skulle få en Trisslott för att de hade svarat.
Utskicket gjordes den 28 juni och en påminnelse (bilaga 3) till de som inte svarat skickades 26 juli.
Ytterligare en påminnelse (bilaga 4) gjordes 10 augusti. Trisslott och ett tackbrev (bilaga 5) skickades ut till de som hade besvarat enkäten.
När de numrerade svarskuverten kom till Miljöförvaltningen, prickades de av mot utskicksregistret.
Svarsenkäterna var anonyma och när de hade tagits ur svarskuvertet kunde ingen se vem som besvarat frågorna.
Enkäten omfattade 45 frågor med förtryckta svarsalternativ. På sista sidan fanns det utrymme för egna kommentarer. För att kunna jämföra svaren över tid, var en del av frågorna identiska med tidigare enkätundersökningar. Ett antal frågor som rör klimatet är hämtade från Totalförsvarets forskningsinstituts undersökning Kommunpolitikers och kommunchefers syn på klimatförändring och anpassningsbehov.
Totalt skickades 444 svarskuvert tillbaka till Miljöförvaltningen. Två enkäter hade felaktig adress och returnerades till Miljöförvaltningen. Av de kuvert som kom skickades tillbaka av respondenterna var 435 enkäter korrekt ifyllda. Tre stycken var inte korrekt ifyllda och togs inte med i
sammanställningen. Två enkäter var tomma och ytterligare två personer skickade in en tom enkät med en önskan om att inte delta. Två enkäter har kommit tillbaka för sent för att vara med i resultatsammanställningen. Svarsfrekvensen på de 648 utskickade enkäterna som inte kom i retur var 68,5 %.
Svaren i enkäterna har sammanställts i ett Exceldokument, som har möjliggjort en statistisk analys.
2.1 Tolkningar av tidigare enkätresultat
I rapporten görs jämförelser med resultat från identiska frågor som ställts i tidigare enkäter som har genomförts 2004, 2006 och 2010. I några fall har svarsalternativen varit annorlunda jämfört med enkäten 2012. För att kunna jämföra resultaten, har en tolkning av svarsalternativen gjorts.
En tolkning kan påverka resultatet när svarsalternativen inte överensstämmer. Ett antal frågor, som tidigare har haft flera svarsalternativ, har gett respondenterna större möjligheter att gradera sitt svar. På motsvarande frågor har enkäten 2012 haft färre alternativ. Att överföra flera svarsalternativ till färre riskerar att påverka resultatet genom att ett svar kan hamna i en annan svarskategori än vad respondenten avsett.
3 Bortfallsanalys
Kvaliteten i resultatet beror på hur antalet besvarade enkäter. Vid ett stort bortfall kan resultatet ge en bild som inte är representativ för befolkningen. En bortfallsanalys studerar ifall de som inte har svarat på enkäten har gemensamma drag och hur det kan påverka hur representativt resultatet är.
Av de 648 enkäter som skickades ut och inte returnerades skickades 444 tillbaka till
Miljöförvaltningen. Det innebär att bortfallet omfattade 204 personer. Enkätmottagarna valdes ut slumpvis för att ge ett representativt urval av befolkningen. För att få en bild av vilka grupper eller gemensamma egenskaper som bortfallet kan omfatta, jämfördes de inkomna svaren med
befolkningsstatistik för Landskrona.
I kommunen bor det 33 681 personer över 18 år. Av dessa är 49,3 % män (16 589 personer) och 50,7
% kvinnor (17 092 personer). Av enkäter som besvarades korrekt var 248 män (57 %) och 180 kvinnor (41,4 %). Sju personer angav inget kön. Detta innebär att en större andel kvinnor valde att inte svara på enkäten och därmed är underrepresenterade i resultatet.
När det gäller ålder, var det få unga och många äldre som skickade in sina svar. Vid en jämförelse med befolkningsstatistiken är det tydligt att få personer under 26 år besvarade enkäten. Endast 0,9 % av svaren kom från den yngsta åldersgruppen, som utgör 13,6 % av Landskronas vuxna befolkning.
Därmed tillhör gruppen en stor del av bortfallet och blev underrepresenterade i resultaten. Även från gruppen 26-35 år kom det få svar, vilket gör även den underrepresenterad. Personer över 65 år representerade däremot 47,1 % av svaren, medan de utgör endast 23,1 % av befolkningen. Det innebär att gruppen blev kraftigt överrepresenterade.
Befolkning Enkätsvar Ålder Antal Andel Antal Andel
18-25 4590 13,6 % 4 0,9 %
26-35 5187 15,4 % 32 7,4 %
36-45 5440 16,2 % 48 11,0 %
46-55 5330 15,8 % 57 13,1 %
56-65 5344 15,9 % 86 19,8 %
65- 7790 23,1 % 205 47,1 %
Inget svar 3 0,7 %
Tabell 1. Jämförelse av åldersfördelning mellan svarande och Landskronas befolkning.
Av de vuxna som bor i Landskrona är 72,6 % födda i Sverige. Andelen som är födda i ett land utanför Norden är drygt 23 %. Bland enkätsvaren angav 82,3 % att de föddes i Sverige och 13,1 % var födda utanför Norden. Det innebär att personer födda utanför Norden i högre grad valde att avstå besvara enkäten. Däremot var svarsfrekvensen högre hos personer födda i Sverige, vilket gjorde att de blev överrepresenterade i resultatet.
Befolkning Enkätsvar Födelseland Antal Andel Antal Andel
Sverige 24460 72,6 % 358 82,3 %
Övriga Norden 1397 4,1 % 19 4,4 %
Utanför Norden 7824 23,2 % 57 13,1 %
Inget svar 1 0,2 %
Tabell 2. Jämförelse av födelseland mellan svarande och Landskronas befolkning.
När det gäller övriga parametrar har inga uppgifter om inkomst- och utbildningsnivåer bland Landskronaborna hittats.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att bortfallet i högre grad utgörs av kvinnor, unga och personer födda utanför Norden. Närmare analyser av bortfallet har inte gjorts. Att förklara orsakerna till bortfallet är svårt och det går endast att spekulera i varför dessa grupper har lägre andel svar.
4 Resultat och analys
Nedan följer en genomgång av enkätfrågorna indelade efter tema. Vissa frågor har analyserats djupare utifrån specifika faktorer såsom inkomst, kön, ålder och politisk ståndpunkt. Läs även bortfallsanalysen för att veta mer om kvaliteten i resultatet och hur representativa svaren är för Landskronas befolkning.
4.1 Bakgrundsinformation
Av de som svarade på enkäten uppgick andelen kvinnor till 41,4 %, medan 57 % var män. Sju personer angav inget kön.
Ålder Antal Andel
18-25 4 0,9 %
26-35 32 7,4 %
36-45 48 11,0 %
46-55 57 13,1 %
56-65 86 19,8 %
65- 205 47,1 %
Inget svar 3 0,7 %
Tabell 3. Antal svarande fördelade på åldersgrupper.
Åldersfördelningen visade att det var betydligt högre andel äldre som svarade jämfört med unga.
Över 47 % av de svarande var över 65 år. Endast fyra personer i den yngsta åldersgruppen svarade på enkäten och av detta skäl har inga närmare resultatanalyser gjorts av denna åldersgrupp. Även gruppen 26-35 år hade få svaranden med 7,4 %.
På frågan om vilket land personen var född i, angav 358 personer (82,3%) Sverige och 4,4 % i ett annat nordiskt land. Drygt 13 % var födda utanför Norden.
Inkomst Antal Andel
Mindre än 16 000 kr 138 31,7 % 16 000 – 20 000 kr 70 16,1 % 20 000 - 25 000 kr 71 16,3 % 25 000 - 50 000 kr 121 27,8 % Mer än 50 000 kr 13 3,0 %
Inget svar 22 5,1 %
Tabell 4. Antal svarande fördelade på inkomstgrupper.
På frågan om inkomst svarade 31,7 % att de hade mindre än 16000 kronor i månaden. Näst störst med 27,8 % var gruppen med inkomster mellan 25 000-50 000 kr. Antalet personer med inkomster över 50 000 kr var 13 stycken. På grund av ett litet underlag av personer som tjänar mer än 50 000 kr har inga närmare resultatanalyser gjorts av denna inkomstgrupp.
Längd på utbildning Antal Andel
1-8 år 120 27,6 %
9 år 41 9,4 %
10-13 år 163 37,5 %
Mer än 13 år 103 23,7 %
Inget svar 8 1,8 %
Tabell 5. Antal svarande i fördelade på utbildningsnivå.
När de svarande fick ange vilken var deras högst avslutade utbildning, svarade flest personer (37,5 %) att de hade 10-13 års utbildning. 23,7 % hade även genomgått högskole- eller universitetsutbildning.
Andelen som hade gått åttaårig folkskola uppgick till 27,6 %, medan 9,4 % hade en nioårig grundskola som högsta avslutade utbildning.
4.2 Bostad
Förhållandena i bostaden kan påverka hälsan. För att få en bild av situationen i Landskrona, omfattade den miljörelaterade hälsoenkäten åtta frågor som berörde bostadsmiljön.
Majoriteten (223 stycken eller 51,3 %) av de svarande bodde i ett småhus, medan 44,1 % (192 personer) levde i en lägenhet. 20 personer angav ”annat” boende, och av dem uppgav 16 stycken att de bodde i en bostadsrätt.
Antalet personer i hushållet uppgick till totalt 877 personer fördelat på 435 hushåll. 738 var vuxna och 139 barn under 18 år. Det innebar att i genomsnitt bodde det 2,0 personer per hushåll. En närmare analys av svaren visade att 163 stycken var ensamhushåll.
En majoritet (59,3 %) av de svarande ägde sin bostad. 37,2 % hade en hyresrätt, bodde i andra hand eller var inneboende.
Fråga 9: Har eller har du haft synlig fuktskada (fläckar och dylikt) i bostaden?
Fuktskador Antal Andel
Ständigt återkommande 13 3,0 %
Endast tillfälligt 80 18,4 %
Nej 340 78,2 %
Inget svar 2 0,5 %
Tabell 6. Svar på fråga 9 om synliga fuktskador i bostaden.
I enkäten angav 13 personer att de hade ständigt återkommande problem med synliga fuktskador i bostaden och 80 personer hade tillfälliga fuktskador. Därmed uppgav totalt 93 personer eller 21,4 % att de hade haft fuktskador i sin bostad.
Fuktskador Småhus Lägenhet Annat
Ständigt återkommande 6 8 0
Endast tillfälligt 51 25 4
Inga skador 166 158 16
Tabell 7. Antal fuktskador fördelade på boende.
Vid en analys visade det sig att fler personer i småhus än i lägenheter angav att de hade synliga fuktskador. Närmare 23 % av småhusen upplevde problem med tillfälliga fläckar, vilket kan jämföras med 13,1 % av lägenheterna.
Fuktskador Äger Hyr Annat
Ständigt återkommande 5 9 0
Endast tillfälligt 50 28 2
Nej 202 125 12
Tabell 8. Antal fuktskador fördelade på boendeform.
Skillnaderna mellan de som ägde och de som hyrde sin bostad var små. 21,4 % av ägarna respektive 22,8 % av de som hyrde angav problem med fuktskador. Däremot visade det sig att alla som angav problem med fukt och bodde i lägenhet hyrde sin bostad.
Bland de som angett att de hade ständiga problem med fuktskador var 6 av 13 födda utanför Sverige och merparten (8 av 13) tjänade mindre än 20000 kr per månad. När det gällde tillfälliga skador var 15 % eller 12 av 80 personer födda utanför Sverige och 40 % tjänade mindre än 20 000 kr i månaden.
Knappt 19 % tjänade mellan 20 000-25 000 kr och 38,8 % tjänade mellan 25 000-50 000 kr.
Diagram 1: Andel hushåll som uppgav fuktskador i Miljöförvaltningens enkäter.
Frågan om synliga fuktskador i bostaden har ställts i tidigare enkäter. I de senaste tre
undersökningarna har var femte svarande upplevt fuktskador. 2004 angav 27,7 % att de hade ständiga eller tillfälliga fuktskador i sina hem.
Fråga 10: Har du under de senaste 12 månaderna haft synlig mögelväxt i din bostad?
Fråga 11: Har du under de senaste 12 månaderna känt lukt av mögel i bostaden?
Knappt fyra procent av de svarande uppgav att de hade haft synlig mögelväxt under det senaste året och fem procent hade känt lukt av mögel.
Fråga Hus (andel) Lägenhet (andel) Synlig mögelväxt? 7 (3 %) 10 (5 %)
Lukt av mögel? 4 (2 %) 17 (9 %)
Tabell 9. Svar på frågor om synlig mögelväxt och lukt av mögel fördelade på boende.
Av de hushåll som uppgav att de hade haft synligt mögel var det liten skillnad mellan hus och lägenhet. 17 personer som levde i lägenhet angav att de hade känt lukt av mögel i sin bostad det senaste året. Alla 17 personerna bodde i en hyrd lägenhet.
Problemen med mögel drabbade i högre grad personer som var födda utomlands och personer som hade låga inkomster. Fyra av de 17 personer som hade haft synlig mögelväxt var födda utanför Sverige och bland de som hade känt lukt av mögel var 11 av 21 födda utomlands. Bland de som angett synlig mögelväxt tjänade mer än två tredjedelar (11 av 17) under 20 000 kronor per månad och fyra personer hade en inkomst mellan 25 000-50 000 kr. När det kom till lukt av mögel, tjänade 12 av 21 personer mindre än 20 000 kr.
Diagram 2. Andel hushåll som angett synlig mögel eller lukt av mögel i Miljöförvaltningens enkäter.
Problemen med lukt av mögel och synlig mögelväxt har legat på liknande nivåer i tidigare
undersökningar. Andelen personer som har uppgett att de har haft synligt mögel har legat mellan fyra och fem procent. I den första enkäten 2004 uppgick andelen hushåll som kände lukt av mögel till 8,5 %, men i de följande enkäterna har siffrorna legat under sex procent.
Fråga 12: Har radonhalten mätts någon gång i din bostad?
Diagram 3: Svar på frågan om radonhalten har mätts i den svarandes bostad.
I enkäten angav 33 personer att radonhalten hade mätts i deras bostäder. Det finns en stor osäkerhet bland de svarande, eftersom 46 % inte visste ifall det någon gång hade genomförts en mätning.
Av de hushållen som hade fått mätt radonhalten var 30 hus och tre lägenheter. I fyra fall hade gränsvärdet överstigits, medan 26 stycken hade legat under gränsen. 19 personer uppgav att initiativet till mätningen var eget, tre svarade att kommunen initierat mätningen och i 11 fall var det någon annan (exempelvis hustillverkaren, Anticimex eller bostadsföreningen).
Frågan om radonhalten har mätts har ställts i tidigare enkäter och resultatet 2004 var att 6,6 % hade fått mätningar gjorda. Även 2010 uppgav cirka sex procent av radonhalten hade mätts. I 2006 år enkät var det bara 2,4 % som visste att en mätning hade genomförts.
Fråga 13: Har du känt dig besvärad av något av följande i eller i närheten av din bostad?
Merparten av hushållen upplevde inga besvär med buller, vedeldning eller att det var för kallt, men 201 personer (46,2 %) uppgav ett eller flera av besvären. 22,1 % av alla svaranden hade för mycket buller i sin omgivning, knappt 10 % angav besvär med vedeldning och 20,9 % upplevde det som kallt i sin bostad.
Typ av besvär Småhus Lägenhet Annat Totalt (andel)
Buller 46 48 2 96 (22,1 %)
Vedeldning 29 12 1 42 (9,7 %)
Kallt i bostaden 19 69 4 92 (20,9 %)
Tabell 10: Antal besvär fördelade på bostadstyp.
Problem med buller skilde inte mycket mellan småhus och lägenheter. Däremot svarade fler boende i småhus att vedeldning var ett besvär. 13 % av småhusen anmärkte att de utsattes för rök från
vedeldning, vilket kan jämföras med drygt 6 % av lägenhetsinnehavarna. När det gällde att det var värmen i bostaden, svarade 35,9 % av de lägenhetsboende att det var för kallt. Av de 69 boende i lägenhet som svarat att det var för kallt bodde 66 stycken i en hyrd bostad. Endast nio procent av de boende i hus upplevde att det var för kallt i bostaden.
4.3 Hälsa
4.3.1 Rökning
Totalt angav 62 personer att de rökte tobak och det motsvarar 14 % av de svarande. Andelen rökare var högre i grupperna med lägre inkomst. Mer än var femte person som tjänade mindre än 16000 kr uppgav att de rökte.
Inkomst Antal rökare Andel
Mindre än 16 000 kr 30 22%
16 000 – 20 000 kr 10 14%
20 000 - 25 000 kr 11 15%
25 000 - 50 000 kr 9 7%
Mer än 50 000 kr 0 0%
Tabell 11: Antal rökare i varje inkomstgrupp.
Andelen rökare bland män och kvinnor uppgick till 14,1 % respektive 15 % procent. Totalt rökte 27 kvinnor och merparten av dem (14 stycken) var över 65 år. Den högsta andelen rökare fanns i åldersgruppen 46-55 år, medan kvinnor mellan 26-35 år hade lägst andel. Bland männen fanns det totalt 35 personer som rökte. Högsta andelen rökare fanns i åldersgruppen 26-35 år, där mer än var fjärde man rökte. Procenttalen läsas med viss försiktighet, eftersom svaren omfattar få personer. I åldersgruppen 18-25 var det totalt endast fyra personer som svarade på enkäten, vilket medförde att inga resultatanalyser har gjorts.
Ålder Kvinnor Män
Antal Andel Antal Andel
18-25 1 100,0% 1 33,3%
26-35 1 10,0% 6 28,6%
36-45 2 12,5% 4 12,5%
46-55 4 17,4% 2 5,9%
56-65 5 16,7% 10 17,9%
65- 14 14,1% 12 11,9%
Tabell 12: Rökare fördelat på ålder och kön.
Tidigare enkäter har visat olika resultat för hur många som röker. I undersökningen från 2004 svarade 25 % att de rökte dagligen. Ytterligare tre procent svarade att de rökte men inte dagligen.
Två år senare uppgick totala andelen rökare – dagligen och inte dagligen - till 14,5 procent. 2010 låg totala andelen rökare på 26 %.
2012 Antal 2010 Antal 2006 Antal 2004 Antal
Ja 62 (14%) Ja, dagligen 53 (21%) Ja, dagligen 15 (2,5%) Ja, dagligen 80 (25%) Ja, men inte
dagligen
11 (5%) Ja, men inte dagligen
70 (12%) Ja, men inte dagligen
10 (3%) Nej 370 (85%) Nej, jag har
slutat
72 (29%) Nej 467 (79%) Nej, jag har slutat
90 (28%) Nej, jag har
aldrig rökt
108 (44%) Nej, jag har
aldrig rökt
138 (43%) Inget svar 3 (1%) Inget svar 2 (1%) Inget svar 36 (6%) Inget svar
Tabell 13: Jämförelse av svarsalternativ och antal svar i Miljöförvaltningens enkäter.
Orsaken till att resultaten hamnar på två nivåer (kring 14 % respektive 25 %) är okänd.
Svarsalternativen för ”ja” har varit desamma i tre av undersökningarna.
Förutom den egna rökningen undersöktes påverkan från andra källor. I enkäten svarade 39 personer att det fanns en annan person i hushållet som rökte. Efter att ha räknat bort ensamhushållen, visade det sig motsvara 14 % av hushållen med minst två personer. Av de 39 som angett att någon annan rökte uppgav 17 stycken att de själv rökte.
Påverkan av rökning i hemmet kan även komma från grannar och omgivningen. I enkäten angav 22 personer eller 5 % att de utsattes för andras tobaksrök i sina hem. 19 av dessa bodde i lägenheter, vilket kan innebära att de utsätts för rök i exempelvis trappan.
Av de svarande var det endast 13 personer som utsattes för tobaksrök på arbetet. Flera personer hade inte svarat på denna fråga. Förklaringen är att de var över 65 år och troligen inte arbetade längre. Bland personer under 65 år utsattes endast 6 % för rökning på arbetet.
Rökning förekommer även på andra platser, såsom busshållplatser och perronger. Bland de svarande angav 76 personer eller 17 % att de utsattes för tobaksrök på andra platser än bostaden och arbetet.
4.4 Kost
4.4.1 Matförgiftning
Om mat förvaras på felaktigt sätt kan det leda till matförgiftning. Problem med matförgiftning förekommer både på restauranger och när vi lagar mat hemma. Enligt 2012 års enkät hade 15 personer under det senaste året blivit sjuka efter att ha ätit mat hemma som de trodde orsakade matförgiftning. 20 personer uppgav att de blivit matförgiftade efter ett besök på en restaurang i Sverige.
Diagram 4: Andel svarande som har uppgett att de har blivit matförgiftade hemma och på restaurang i Miljöförvaltningens enkäter.
Andelen personer som blivit sjuka av matförgiftning hemma har legat på en låg nivå (under 5 %) i de enkäter som har tagit upp frågan. När det gäller restaurangbesök, har andelen personer som blivit sjuka av matförgiftning varierat något. I enkäten som gjordes 2004 låg siffran på drygt 6 % och 2010 uppgav 9,3 % att de blivit matförgiftade.
4.4.2 Kostvanor
Människors kostvanor verkar bestå över tiden. 96,1 % angav att de åt en blandad kost som inkluderade kött. Endast 7 personer åt lakto-vegetarisk kost och två vegansk kost. Jämfört med tidigare enkäter var det inga större skillnader.
Typ av kost 2012 2010 2004
Blandad kost (med kött, fisk o.s.v.) 96,1 % 95,1 % 94,7 % Lakto-vegetarisk kost (vegetarisk kost med
mjölk och ost)
1,6 % 1,6 % 2,2 % Vegankost (vegetarisk kost utan mjölk och ost) 0,5 % 0 % 0,3 %
Annat 1,8 % 1,2 % 1,6 %
Inget svar 0 % 2,0 % 1,3 %
Tabell 14: Kostvanor hos de svarande i Miljöförvaltningens enkäter.
4.4.3 Dricksvatten
Landskrona har ett utbyggt system med kommunal vattenförsörjning, som ska förse invånarna med bra dricksvatten. Detta återspeglas i enkäten, för hela 97,7 % av de svarande var anslutna till det kommunala systemet. De som hämtar sitt vatten från annan källa var få. 2012 var det bara 10 hushåll som hade en brunn, som försåg dem med vatten. Sju stycken hade en grävd brunn och tre borrad.
Vattenförsörjning 2012 2010 2006 2004 Kommunalt vatten 97,7 % 93,1 % 94,9 % 96,5 % Egen brunn (grävd) 1,6 % 2,8 % 1,0 % 1,3 % Egen brunn (borrad) 0,7 % 0,4 % 2,0 % 1,3 %
Inget svar 0 % 1,6 % 1,7 % 0,9 %
Tabell 15: Källor till vattenförsörjning i Miljöförvaltningens enkäter.
Resultatet stämmer med tidigare undersökningar, där andelen med kommunalt vatten har varit över 93 %. Att siffran är lite lägre 2010 kan bero på att det fanns även ett alternativ för att hämta vatten från en vattenförening. Två procent av hushållen angav detta alternativ.
På frågan om man har blivit sjuk av vattnet under de senaste 12 månaderna var det endast 8
personer (1,8 %) som svarade ja. Alla åtta hämtade sitt vatten från det kommunala systemet och sex av dem hyrde sina bostäder. I enkäten 2010 svarade två procent att de blivit sjuka av vattnet, medan ingen angav att de blivit sjuka 2004.
När hushållen har fått bedöma kvaliteten på dricksvattnet, svarade 89 % i 2012 års enkät att det var bra. Knappt en tiondel upplevde att vattnet var missfärgat ibland, lika många som angav att det kunde smaka dåligt ibland.
Anmärkningarna på vattenkvaliteten kom främst från personer vars hushåll hade kommunalt vatten.
Av de 39 personer som uppgav att vattnet kunde vara missfärgat hade 37 stycken kommunalt vatten och två hämtade från en grävd brunn. När det gäller de 42 personer som anmärkte på att vattnet kunde smaka dåligt, var alla kopplade till det kommunala systemet.
Synpunkt 2012 2010 2004
Bra 89,0 % 71,1 % 90,3 %
Missfärgat ibland 9,0 % 16,7 % 5,7 %
Dålig smak ibland 9,7 % 19,5 % 11,9 %
Luktar dåligt ibland 3,9 % 12,2 % 3,8 %
Grön utfällning 0 % 0,4 % 0,6 %
Höga nitrathalter 0,5 % 0,3 %
Rester av bekämpningsmedel 0,2 % 0,0 %
Jag är orolig för vattnets kvalitet 2,5 % 6,9 % 2,5 %
Inget svar 0,9 % 0,8 %
Tabell 16: Synpunkter på vattenkvaliteten i Miljöförvaltningens enkäter.
Resultaten för 2012 liknar 2004 års undersökning, där 90 % var kopplade till det kommunala
systemet och där var tionde person anmärkte på smaken. Svaren från 2010 var däremot mer kritiska till kvaliteten.
4.5 Konsumtion
4.5.1 Livsmedel
I fråga 25 fick de svarande markera de alternativ som stämde in på deras agerande när de handlade livsmedel. Enligt enkäten tittade alltid 71 % på märkningen när de handlade och 43,9 % avstod från att köpa varor som inte var märkta på svenska. 69,2 % handlade helst svensk mat. Andelen som alltid handlar ekologiska livsmedel var endast 6,2 %, medan 38,9 % angav att de köpte ekologiskt ibland.
Diagram 5: Synpunkter på köp av livsmedel.
Jämfört med tidigare enkäter visade det sig att resultaten 2012 liknar 2004. Alla påståenden har dock en högre andel svar 2012 än 2004, vilket kan tyda på en ökad medvetenhet hos konsumenterna. Fler konsumenter gör medvetna val i affären.
Synpunkter på livsmedel 2012 2010 2004 Jag kollar alltid märkningen när jag handlar 71,0 % 45,5 % 66,0 % Jag köper inte varar som inte är märkta på svenska 43,9 % 28,5 % 34,6 % Jag köper i första hand ekologiska livsmedel (KRAV-märkta) 6,2 % 4,1 % 2,8 % Jag köper ibland ekologiska livsmedel (KRAV-märkta) 38,9 % 48,0 % 36,2 %
Jag köper helst svensk mat 69,2 % 74,8 % 66,4 %
Jag köper inte lax från Östersjön av hälsoskäl (höga gifthalter) 17,2 % 9,3 % 10,1 % Jag köper inte torsk från Östersjön av miljöskäl (risk för
utrotning)
21,1 % 13,8 % 11,3 %
Tabell 17: Synpunkter på köp av livsmedel i Miljöförvaltningens enkäter.
Resultaten från 2010 skiljer sig något från de andra två enkäterna. En betydligt mindre andel angav att de kollade på märkningen och färre svarade att de inte köpte varor som saknade svensk
märkning. Däremot angav 48 % att de köpte ekologiskt ibland, vilket kan jämföras med 38,9 % i enkäten 2012.
På frågan om man var orolig för genmodifierade livsmedel (GMO) visar det sig finnas en stor osäkerhet bland de svarande. Närmare 36 % visste inte hur de skulle ställa sig till GMO och en stor andel utgjordes av kvinnor. En närmare analys visade att 41,7 % av kvinnorna svarade vet ej. En tredjedel av alla svarande angav att de var oroliga för GMO, medan drygt 30 % inte kände oro. En högre andel män (36,3 %) än kvinnor (22,2 %) svarade att de inte kände oro.
4.5.2 Övriga varor
I butiken gör vi olika val. För att ta reda på vilka faktorer som var viktigast, fick hushållen markera de faktorer som i första hand styrde valet av vara. Närmare 65 % av de svarande uppgav att kvaliteten på varan avgjorde valet. Drygt 21 % valde produkter som var bra för miljön och 22 % valde utifrån det billigaste priset.
Kön Miljö Billigast Kvalitet Kvinnor 27,8 % 22,8 % 58,9 %
Män 16,5 % 21,0 % 68,5 %
Tabell 18: Främsta faktorer vid köp av varor fördelade på kön.
I enkäten 2012 ansåg kvinnor att miljön är viktigare än att varan är billig. Män lade mest vikt vid att varan höll god kvalitet och mindre vikt vid att den var bra för miljön.
Diagram 6: Främsta faktorn vid köp av varor i Miljöförvaltningens enkäter.
Tidigare enkäter har visat att kvaliteten är viktigast för konsumenten. Över 80 % uppgav 2010 att kvaliteten avgjorde köpvalet, medan 27,6 % tog mest hänsyn till miljön.
4.5.3 Djurskydd
På frågan om djurskydd svarade nästan åtta av tio att det vara viktigt att djuren mådde bra. Tidigare år har detta påstående fått mycket lägre stöd. Mer än hälften menade att vi behöver döda djur för att få mat och kläder.
Tabell 19: Påståenden om djurskydd i Miljöförvaltningens enkäter.
Påstående 2012 2010 2004
Det är aldrig rätt att döda djur 10,3 % 7,1 % 12,9 %
Det viktigaste är att djuren mår bra 78,9 % 44,6 % 57,5 % Vi behöver döda djur för att få mat och kläder 55,9 % 31,5 % 39,3 % Det viktigaste är att maten är billig 7,1 % 4,8 % 5,5 %
Inget svar 1,1 % 0,9 %
4.6 Information
En viktig del av Miljöförvaltningens arbete är att förmedla information kring miljö- och hälsorisker som berör kommunens invånare. De svarande fick ta ställning till fem frågor som behandlade rapportering och förtroendet för information på miljö- och hälsoområdet.
Fråga 29: Ska man publicera röda, gula och gröna gubbar s.k. ”smileys” på nätet?
Diagram 7: Smileys
Miljöförvaltningen genomför livsmedelsinspektioner av olika näringsidkare i Landskrona. Resultaten av inspektionerna presenteras med hjälp av röda, gula och gröna smileys. På frågan om smileys ställde sig 36,1 % positiva till detta, medan 9,2 % svarade nej. Mest positiva till smileys var åldersgruppen 26-35 år, där 62,5 % svarade ja. Mellan 36 och 45 år ställde sig hälften positiva.
Majoriteten av hushållen, framför allt äldre personer, var dock osäkra. Närmare 66 % av personer över 65 år svarade vet ej.
En förklaring till den stora osäkerheten är att invånarna inte vet vad smileys innebär. På många enkäter hade de svarande skrivit frågetecken eller att de inte visste vad smileys var.
Fråga 30. Blir du orolig över rapporter om olika miljö- och hälsorisker som exempelvis akrylamid i livsmedel, bisfenoler i nappflaskor eller bekämpningsmedel i dricksvatten?
Diagram 8: Andel svarande som blir oroliga efter rapporter om olika miljö- och hälsorisker.
I alla enkäter sedan 2004 har de svarande fått ta ställning till frågan om oro över rapporter om olika miljö- och hälsorisker. I enkäten 2012 uppgav 69,7 % de kände oro. En större andel kvinnor (74,4 %)
än män (66,5 %) blev oroliga. Skillnaderna mellan enkäterna är små, men i 2006 års undersökning var oron lägre. En förklaring kan vara att enkäten 2006 riktades endast till barnfamiljer och
företagsledare, vilket kan ha påverkat resultatet.
Fråga 31: Ska myndigheterna rapportera om miljö- och hälsorisker?
Stödet för att myndigheter ska informera och rapportera om miljö- och hälsorisker är stort. Andelen positiva 2012 var 92,4 %. Endast sju personer ansåg att myndigheterna inte skulle ge ut rapporter.
Även tidigare år har stödet varit stort och överstigit 90 %.
Fråga 32: Litar du på information om miljö- och hälsofrågor?
Diagram 9: Förtroende för information om miljö- och hälsofrågor.
Trots det stora stödet för att myndigheter ska rapportera om risker, litade inte lika många på information om miljö och hälsofrågor. En majoritet (56,3 %) uppgav att de litade på informationen, medan var fjärde person var osäker.
Förtroende 2012 2010 2006 2004
Ja 56,3 % 80,5 % 79,3 % 76,4 %
Nej 16,3 % 15,4 % 13,9 % 17,3 %
Vet ej 25,7 % 2,4 % 4,1 % 4,4 %
Inget svar 1,6 % 1,6 % 2,6 % 1,9 % Tabell 20: Förtroende för information om miljö- och hälsofrågor.
Enkäten 2012 skiljer sig från de tidigare, eftersom andelen positiva svar är lägre och andelen tveksamma är högre. En förklaring är att de första tre undersökningarna har haft fler alternativ och då har flest svarande (51-61 %) angett att de litar på informationen ibland. Med färre svarsalternativ kan respondenterna i högre grad valt ”vet ej”. Andelen personer som inte litar på informationen har däremot legat mellan 13-17 % i alla enkäter.
Fråga 33: Vilken informationskälla om miljö- och hälsofrågor litar du mest på?
Diagram 10: Pålitliga informationskällor inom miljö- och hälsofrågor enligt 2012 års enkät.
Enligt de svarande är forskare den främsta källan till information kring miljö och hälsa. Närmare 53 % uppgav forskare som den källa de litade mest på. Även läkare har stort förtroende med 41,8 % av de svarande. På delad tredje plats kom Miljöförvaltningens tjänstemän och statstjänstemän, som ansågs pålitliga av lika många personer (38,6 %).
Tabell 21: De fem främsta informationskällorna i Miljöförvaltningens enkäter.
I alla enkäter har forskare varit den informationskälla som flest litar på. Förutom forskare, har tjänstemän vid statliga verk (såsom Naturvårdsverket och Livsmedelsverket) och Miljöförvaltningens tjänstemän kommit bland de tre främsta platserna.
2012 2010 2006 2004
1 Forskare Forskare Forskare Forskare
2 Läkare Tjänstemän vid
statliga verk
Miljöförvaltningens tjänstemän
Tjänstemän vid statliga verk 3 Tjänstemän vid
statliga verk / Miljöförvaltningens tjänstemän
Miljöförvaltningens tjänstemän
Tjänstemän vid statliga verk
Miljöförvaltningens tjänstemän
4 Miljöorganisationer Läkare Läkare Läkare
5 Länsstyrelsen Miljöorganisationer Miljöorganisationer Miljöorganisationer
Förtroendet för tjänstemän inom miljöområdet är och har varit starkt. I en undersökning som gjordes i Landskrona 1985 skulle nio informationskällor rangordnas efter de svarandes tilltro till dem vid ett miljöproblem. Resultatet visade att tjänstemän på miljö- och naturvårdsavdelningar hade störst förtroende hos de svarande. Därefter kom experter från universitet. På tredje plats kom politiker i miljö- och hälsovårdsnämnden. Lägst förtroende hade riksdagsmän, lokala politiker och företagens talesmän.
4.7 Klimat
4.7.1 Klimatförändring och ursprung
Diagram 11: Stöd för påståenden om klimatförändringar.
I 2012 års enkät ställdes tre frågor kring klimatet och åtgärder för att begränsa klimateffekterna. I den första frågan fick de svarande ta ställning till sex påståenden om klimatförändringarna.
Påståendet att människan hade en betydande påverkan på klimatet fick stöd av 43,2 % av de svarande. 41,4 % ansåg att det inte fanns något tvivel om att det sker en klimatförändring. Mer än var fjärde person angav att det som skedde var en naturlig förändring. Endast fyra personer menade att människan inte påverkade klimatet och 14 stycken ansåg att klimatdebatten var en bluff.
Påstående om klimatet 18-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 65 år- Inget tvivel om klimatförändringar 3 (75%) 15 (47%) 25 (52%) 22 (39%) 38 (44%) 75 (37%) Betydande mänsklig påverkan 0 14 (44%) 24 (50%) 32 (56%) 41 (48%) 74 (36%) Tror på klimatpåverkan 0 9 (28%) 13 (27%) 7 (12%) 22 (26%) 68 (33%) Naturlig ändring 1 (25%) 10 (31%) 11 (23%) 11 (19%) 25 (29%) 63 (31%)
Ingen mänsklig påverkan 0 0 1 (2%) 0 0 3 (1%)
Bluff 0 2 (6%) 1 (2%) 0 3 (3%) 8 (4%)
Inget svar 0 0 0 2 (4%) 2 (2%) 8 (4%)
Tabell 22: Stöd för påståenden om klimatförändringar fördelade på ålder.
Det fanns en skillnad i svaren mellan åldersgrupperna. Påståendet om att människan hade en betydande påverkan fick stöd av hälften av personer i åldern 36-45 och 46-55 år. Däremot var det bara 36 % som stödde detta påstående i gruppen över 65 år. Påståendet om naturlig förändring
1 Hellman, G, Miljörisker, informationsbehov och källtilltro, Umeå universitet, MHS 1985:32
stöddes endast av 19 % av 46-55-åringarna, medan motsvarande siffra för personer över 65 år var över 30 %. I den yngsta åldersgruppen (26-35 år) ansåg 44 % att människan påverkade klimatet, men det var även många som ansåg att det skedde en naturlig förändring (31 %).
När det gäller utbildningsnivå, fanns det ett tydligt stöd bland personer med längre utbildning för påståendena om människans påverkan och att det inte fanns något tvivel om klimatförändringarna.
Medan 35,8 % av de folkskoleutbildade markerade att det inte fanns tvivel om att klimatet ändrades, var motsvarande siffra 51,4 % för personer med eftergymnasial utbildning. Angående människans påverkan ställde sig 40,8 % av de folkskoleutbildade och 52,4 % av de eftergymnasialt utbildade ställde sig bakom detta. Däremot var det stödet lika stort (26 %) hos grupperna för påståendet om naturlig förändring.
4.7.2 Kommunpolitiker och kommunchefers inställning till klimatet
I maj 2012 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) resultatet av en enkätundersökning2, där kommunpolitiker och kommunchefer fick ta ställning till ett antal påståenden om
klimatförändringarna. Det visade sig att 36-40 % av politikerna och cheferna instämde helt i påståendet om att människan hade en betydande påverkan, vilket kan jämföras med 43 % av Landskronaborna. Däremot instämde 44-50 % helt i påståendet om att det inte fanns tvivel om att klimatet förändrades.
Genom att studera svaren kunde FOI konstatera att 30 procent av cheferna och politikerna var övertygade om klimatförändringarna, medan 9 % var förnekare, som inte tror på eller är skeptiska till forskningen. Merparten (61 %) var osäkra. I rapporten konstaterades det vidare att cheferna och politikerna såg lika allvarligt som allmänheten på effekterna av klimatförändringarna på världen, men mindre allvarligt än allmänheten för utmaningarna för Sverige.
4.7.3 Egna åtgärder för att minska klimatpåverkan
Åtgärd Antal Andel
Spara energi 311 71,5 %
Köra mindre bil 166 38,2 %
Resa mindre utomlands med flyg 69 15,9 %
Åka tåg 55 12,6 %
Inget 38 8,7 %
Inget svar 20 4,6 %
Tabell 23: Antal personer som är beredda att göra åtgärder för att minska sin klimatpåverkan.
När de svarande i Miljöförvaltningens enkät fick uppge vad de var beredda att göra för att begränsa sin klimatpåverkan, angav en stor majoritet (71,5 %) att de kunde tänka sig spara energi. Drygt 38 % svarade att de kunde köra bil mindre och 15,9 % uppgav att de kunde resa mindre utomlands med flyg. Knappt nio procent ansåg att de inte behövde göra något.
2 FOI-R--3441--SE
Parti Spara energi
Köra bil mindre
Resa mindre med flyg
Åka tåg istället för flyg
Det behövs inget
S 98 (70%) 66 (47%) 26 18 11
V 8 6 1 4 1
MP 24 (96%) 10 (40%) 6 7 0
KD 1 0 0 0 0
FP 69 (80%) 32 (37%) 8 8 7
C 1 0 2 0 0
M 27 (73%) 11 (30%) 7 3 3
SD 33 (61%) 13 (24%) 8 9 7
P 0 0 0 0 1
FI 1 0 1 0 0
Inget svar 50 (68%) 30 (41%) 12 8 8
Tabell 24: Antal personer, fördelade på politisk ståndpunkt, som är beredda att göra klimatåtgärder.
Viljan att vidta egna åtgärder för klimatets skull skiftade mellan de politiska rösterna. Av de 25 personer som skulle rösta på Miljöpartiet om det var val idag angav 24 stycken att de var beredda att spara energi. Därefter följde de folkpartistiska rösterna, där 68 av 86 personer svarade att de kunde spara energi.
När det gäller bilkörning, ansåg nästan häften av de socialdemokratiska rösterna (66 av 141) att de i högre grad kunde avstå från bilen, medan endast var fjärde sverigedemokratisk röst var beredd att åka bil mindre. Minst benägna att avstå från flyget på sina utlandsresor var de som skulle rösta på Folkpartiet (9,3 %), medan var fjärde av Miljöpartiets väljare och 19 % av Moderaternas röster var beredda att flyga mindre.
Diagram 12: Jämförelse av andel svarande som är beredda att göra klimatåtgärder 2010 och 2012.
Frågan om vad de svarande var beredda att göra för klimatet ställdes redan i enkäten 2010. Vid en jämförelse av resultaten fick alla åtgärder en lägre svarsandel 2012. I förra enkäten var över 80 procent av de svarande beredda att spara energi och 57,3 % angav att de kunde använda bil mindre.
Var fjärde person kunde tänka sig resa mindre med flyg när de skulle utomlands, vilket kan jämföras med 15,9 % 2012.
4.7.4 Myndighetsåtgärder för att minska klimateffekten
Diagram 13: Jämförelse av andel svarande som stödde olika myndighetsåtgärder 2010 och 2012.
Totalt stödde 336 personer (77,2 %) förslaget om billigare kollektivtrafik för att minska
klimateffekterna. Det fanns även ett stort stöd för lättnader för lokalproducerade varor (61,4 %). Var femte person ställde sig bakom förslaget om en global skatt på fossila bränslen medan endast nio procent ville höja bensinskatten.
De yngre åldersgrupperna ville i högre utsträckning införa vägavgifter. I åldersgrupperna 25-35 och 36-45 ställde sig närmare var fjärde person bakom förslaget, medan bara 11,2 % över 65 år ansåg att myndigheterna skulle införa vägavgifter som en klimatåtgärd. Även förslaget om en global miljöskatt på fossila bränslen förordades av de yngre. Mellan 26 och 45 år uppgav 37,5 % sitt stöd för förslaget.
Över 65 år angav drygt 14 % en global skatt på fossila bränslen som en lämplig åtgärd.
Förslaget om billigare kollektivtrafik hade starkast stöd bland de personer som uppgav att de skulle rösta på Miljöpartiet (23 av 25 personer) om det var val idag. Även många personer som skulle rösta på Socialdemokraterna (117 av 141) och Moderaterna (30 av 37) stod bakom förslaget. Lättnader för lokalproducerade varor stöddes främst av de folkpartistiska väljarna (68 av 86).
Det var bara mindre skillnader jämfört med resultatet 2010. Medan stödet för billigare kollektivtrafik var ett par procentenheter högre 2010, ansåg samtidigt en lägre andel att närproducerade varor skulle få lättnader. Störst skillnad var det på förslaget om begränsade avgifter eller skatter på energi eller transporter. 2010 stöddes detta av 25,6 %, medan det sjunkit till 18,6 % två år senare.
4.8 Lokala frågor
4.8.1 Kontroll av miljölagar
Diagram 14: Bästa aktör för att kontrollera att miljölagarna följs.
När de svarande fick uppge vem de ansåg bäst skötte kontrollen av att miljölagarna följdes, angav 240 personer (55 %) att de hade förtroende för de statliga verken (exempelvis Naturvårdsverket och Livsmedelsverket). Strax därefter följde tjänstemännen på Miljöförvaltningen med 236 svar. Drygt 39 % ansåg att miljöorganisationer, såsom Greenpeace, bedrev ett bra kontrollarbete.
Aktör 2012 2010 2006 2004
Miljöförvaltningens tjänstemän 54,3 % 53,7 % 58,7 % 54,4 %
Miljönämndens politiker 8,0 % 10,2 % 6,7 % 10,1 %
Övriga kommunala tjänstemän 3,2 % 3,3 % 4,1 % 1,9 %
Övriga kommunala politiker 1,1 % 1,6 % 1,1 % 2,8 %
Livsmedelshandeln (livsmedelshantering) 13,3 % 16,7 % 17,0 % 21,4 % Industrin (industrins miljöpåverkan) 4,1 % 0,8 % 11,5 % 6,9 % Lantbruket (lantbrukets miljöpåverkan) 6,7 % 11,4 % 15,5 % 14,2 %
Länsstyrelsen 31,5 % 35,8 % 35,5 % 28,9 %
Polisen 6,2 % 11,4 % 5,5 % 6,6 %
Statliga verk 55,2 % 64,6 % 56,5 % 60,7 %
Nya statliga myndigheter som är bättre anpassade för uppgiften
16,1 % 21,5 % 15,8 % 19,8 %
Miljöorganisationer 39,1 % 33,7 % 25,6 % 39,9 %
Annat 3,9 % 0,8 % 1,7 % 2,8 %
Det behövs ingen tillsyn 0,9 % 1,2 % 1,8 % 0,6 %
Inget svar 3,9 % 3,7 % 0 % 0 %
Tabell 25: Bästa aktör för att kontrollera att miljölagarna följs i Miljöförvaltningens enkäter.
I alla undersökningar har förtroendet för statliga verk och Miljöförvaltningen som kontrollorgan varit högt. Statliga verk har hamnat mellan 55-64 % i enkäterna och Miljöförvaltningen har legat mellan 53-56 % av svaren. Den aktör som har tredje störst förtroende har under årens lopp skiftat mellan Länsstyrelsen och miljöorganisationerna.
4.8.2 Trådbussarna
Diagram 15: Svar på frågan om trådbussarna är bra för Landskrona.
Sedan 2003 har en del av Landskronas kollektivtrafik trafikerats av eldrivna trådbussar och under årens lopp har Landskronaborna fått uttrycka sina åsikter kring bussarna. I enkäten 2012 ställde sig 54,3 % positiva till bussarna, medan 15,6 % var negativa. En betydande andel visste inte vad de ansåg om bussarna.
Störst stöd för trådbussarna finns i åldersgruppen 26-35 år, där närmare 69 % av svaren var positiva.
Lägst andel positiva var det i åldern 46-55 år, där 43,9 % uppgav att bussarna var bra för Landskrona.
Denna grupp hade samtidigt högst andel osäkra. Närmare 37 % svarade vet ej bland 46-55-åringarna.
Parti Ja Nej Vet ej
S 93 13 33
V 9 2 1
MP 18 3 4
KD 0 1 0
FP 39 15 32
C 0 1 2
M 19 9 8
SD 23 14 16
P 1 0 0
FI 0 1 0
Inget svar 35 9 26
Tabell 26: Svar på frågan om trådbussarna är bra för Landskrona fördelade på politisk ståndpunkt.
Politiskt fanns det starkaste stödet hos de som skulle röstat på Miljöpartiet om det var val idag, där 72 % angav att trådbussarna var bra. Bland de socialdemokratiska rösterna fanns det också ett stort stöd (66 %). Hos de som skulle röstat på Folkpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna var det en något lägre andel positiva personer (42-51%).
4.8.3 Exercisfältet
Diagram 16: Svar på frågan om man ska bygga på Exercisfältet.
Frågan om att bygga på Exercisfältet har diskuterats under en längre tid. I 2012 års enkät ställde sig en tydlig majoritet negativ till ett byggande. Nästan 67 % svarade nej, medan endast 13,6 % var positiva.
Andelen negativa var något lägre i de yngre åldersgrupperna jämfört med de äldre. Mellan 26-35 år ställde sig hälften negativa till att bygga på Exercisfältet medan 66,8 % av personer över 65 år svarade nej.
Motståndet till att bygga är stort bland alla svaranden, oavsett politiskt tillhörighet. Bland de som uppgav att de skulle rösta på Socialdemokraterna, Folkpartiet eller Sverigedemokraterna var andelen som svarat nej kring 70 %. Strax efter kom moderatväljarna på knappt 65 %. Mest positiva var de som tänkte rösta på Sverigedemokraterna, där var femte stödde ett byggande. Bland Folkpartiets väljare svarade 17,4 % ja på frågan. Endast en av de 25 som skulle rösta på Miljöpartiet var positiv till förslaget.
Diagram 17: Svar på frågan om man ska bygga på Exercisfältet i Miljöförvaltningens enkäter.
Frågan om att bygga på Exercisfältet har ställts i tidigare enkäter. Skillnaden mot 2012 års enkät är att tidigare har fler svarsalternativ använts (till exempel ”ja, delvis” och ”Bara om det är stor brist för mark till bostäder”). För att kunna jämföra resultaten med 2012, har ”ja” och ”ja, delvis” slagits samman till ”ja” i sammanställningen ovan. ”Bara om det är stor brist för mark till bostäder” har räknats till nej. Andelen som svarat att området kan bebyggas endast vid stor markbrist har legat mellan 14-18 %.
Resultatet visar att en stor majoritet i enkäterna 2004 och 2010 har ställt sig negativa till att bebygga Exercisfältet. I enkäten 2006 var andelen negativa lägre samtidigt som fler var positiva. Förklaringen till detta kan vara att enkäten riktade sig till specifika målgrupper (barnfamiljer och företagare).
4.8.4 Campingplatsen i Borstahusen
Diagram 18: Svar på frågan om man ska bygga på campingplatsen i Borstahusen.
Planerna på att flytta campingplatsen i Borstahusen och bygga bostäder det nuvarande området fick stöd av knappt 20 % av de svarande i 2012 års enkät. Merparten (64,6 %) ställde sig negativa till planerna.
Bland åldersgrupperna utmärker sig personer mellan 46-55 år, som är mer positiva (31,6 %) än de övriga (mellan 17-19 %). Stödet för att bygga är även störst hos personer som tjänar mer än 25 000 kr per månad, där närmare 31 % var positiva. Bland personer med en inkomst under 20 000 kr ställde sig över 70 % negativa till att bygga på campingen.
Parti Ja Nej Vet ej
S 12 115 13
V 5 6 2
MP 4 17 4
KD 0 0 1
FP 37 41 8
C 0 3 0
M 8 15 13
SD 8 36 10
P 0 1 0
FI 0 2 0
Inget svar 12 47 12
Tabell 27: Svar på frågan om man ska bygga på campingplatsen i Borstahusen fördelat på politisk ståndpunkt.
Politiskt var det svagt stöd för planerna att bebygga campingen. Alla partier hade en majoritet av väljare som ställde sig negativa till planerna. Mest negativa till planerna var de som skulle röstat på Socialdemokraterna om det var val idag (81,6 %). Bland Miljöpartiets och Sverigedemokraternas röster uppgick motståndet till kring 67 %. Starkast stöd för planerna fanns bland de som skulle röstat på Folkpartiet (43,0 %).
Resultatet 2012 liknar utfallet av enkäten 2010, där de svarande fick ta ställning till frågan första gången. 2010 svarade 21,1 % att campingen skulle flyttas och området bebyggas av bostäder.
Däremot ansåg närmare 60 % av de svarande att campingen skulle bevaras.
4.8.5 Saxtorpsskogen
Diagram 19: Svar på frågan om man ska bygga i Saxtorpsskogen.
En majoritet av de svarande (43,4 %) ställde sig negativa till att bygga i Saxtorpsskogen. En betydande andel av enkätsvaren var osäkra (32 %). Det var framför allt personer över 65 år som var osäkra, där närmare 40 % hade svarat ”vet ej”.
Inkomst Ja Nej Vet ej Mindre än 16 000 kr 21 (15%) 58 (42%) 56 (41%) 16 000 – 20 000 kr 17 (24%) 31 (44%) 20 (29%) 20 000 - 25 000 kr 19 (27%) 36 (51%) 15 (21%) 25 000 - 50 000 kr 36 (30%) 47 (39%) 37 (31%)
Mer än 50 000 kr 4 7 2
Tabell 28: Svar på frågan om man ska bygga på campingplatsen i Borstahusen fördelat på inkomst.
Stödet för att bygga ökade med högre inkomster, även om majoriteten i alla grupper ställde sig negativa till förslaget. Drygt 15 % av personer med inkomster under 16 000 kr ställde sig positiva, medan motsvarande siffra var 29,8 % bland dem som angett mellan 25 000-50 000 kr.
Politiskt var det små skillnader mellan väljarna. De socialdemokratiska väljarna var mest negativa (55
%) och hade lägst andel ja (15 %). Bland de övriga väljarna låg andelen nej mellan 41-49 %. Bland Folkpartiets röster var andelen nej något lägre (30 %) och andelen vet ej uppgick till 38,4 %.
4.8.6 Jönsaplan
Diagram 20: Svar på frågan om man ska bygga på Jönsaplan.
Knappt en tredjedel av svaren ställde sig positiva till att bygga på Jönsaplan i centrala Landskrona.
Några fler (36,6 %) ställde sig negativa till planerna. Precis som med de övriga byggfrågorna, fanns det en betydande andel som var osäkra.
Störst stöd för planerna fanns i åldersgruppen 46-55 år, där nästan hälften (28 av 57 personer) svarade ja. Lägst stöd fanns bland personer över 65 år, där 21,5 % var positiva och 46,8 % negativa.
Mellan 26-35 år ställde sig 15 av 32 svarande osäkra till frågan.
Av personer som skulle röstat på Folkpartiet var en majoritet (51,2 %) positiva, även bland moderat- och sverigedemokratiska röster fanns det stöd för planerna (43,2 % respektive 40,7 %). Bland de socialdemokratiska väljarna ställde sig 69 av 141 personer negativa och bland de som skulle röstat på Miljöpartiet svarade 13 av 25 vet ej.
4.8.7 Viktiga miljöområden
Diagram 21: Områden som ska satsas på inom kommunens miljöarbete.
Arbetsområdet som miljönämnden och Miljöförvaltningen ansvarar för sträcker sig över bland annat hälsofrågor, miljöskydd, livsmedelstillsyn och naturvård. På frågan om vilka områden i miljöarbetet som man skulle satsa på svarade 198 personer att spridningen av giftiga ämnen ska minska. Även bättre kollektivtrafik, minskade industriutsläpp och fler cykelbanor var områden som drog till sig många svar.
Område 2012 2010 2006 2004
Bättre kollektivtrafik 39,5 % 39,8 % 20,1 % 17,3 %
Fler cykelbanor 31,7 % 32,1 % 25,0 % 25,8 %
Mer biogas och vindkraft 22,5 % 27,2 % 23,4 % 17,3 % Minskade industriutsläpp 38,6 % 37,4 % 43,3 % 50,6 % Minskade utsläpp från jordbruket 12,0 % 11,0 % 14,1 % 14,8 % Minskad spridning av giftiga ämnen 45,5 % 42,7 % 43,6 % 49,1 % Skydda hotade djur och växter 20,9 % 19,9 % 10,0 % 22,0 % Minskade utsläpp från trafiken 20,5 % 23,6 % 30,9 % 35,2 %
Minskat buller 11,5 % 8,5 % 11,8 % 13,2 %
Bättre skydd för dricksvatten 19,5 % 19,1 % 26,5 % 18,6 %
Fler naturområden 21,4 % 19,5 % 21,3 % 23,9 %
Annat 6,2 % 1,6 % 6,0 % 6,0 %
Inget, det behövs inte 1,4 % 2,8 % 4,9 % 2,8 %
Tabell 29: Miljöområden som de svarande i Miljöförvaltningens enkäter vill se satsningar på.
Att minska spridningen av giftiga ämnen har legat i topp även i tidigare enkäter. Bättre kollektivtrafik prioriterades däremot bara av 17,3 % i enkäten 2004, vilket kan jämföras med närmare 40 % i de två senaste. Andelen som ville satsa på att minska industriutsläppen uppgick 2004 till mer än hälften,
men har minskat något till 2012. Minskade utsläpp från trafiken har också prioriterats av färre människor. I första enkäten 2004 låg siffran på 35,2 % och 2012 låg den på drygt 20 %.
2012 2010 2006 2004
1 Minskad spridning av giftiga ämnen
Minskad spridning av giftiga ämnen
Minskad spridning av giftiga ämnen
Minskade industriutsläpp 2 Bättre
kollektivtrafik
Bättre kollektivtrafik
Minskade industriutsläpp
Minskad spridning av giftiga ämnen 3 Minskade
industriutsläpp
Minskade industriutsläpp
Minskade utsläpp från trafiken
Minskade utsläpp från trafiken 4 Fler cykelbanor Fler cykelbanor Bättre skydd för
dricksvatten
Fler cykelbanor 5 Mer biogas och
vindkraft
Mer biogas och vindkraft
Fler cykelbanor Fler naturområden
Tabell 30: Fem områden att satsa på som fått störst andel svar i Miljöförvaltningens enkäter.
4.8.8 Viktiga lokala frågor
Diagram 22: Områden som de svarande ser som viktiga för Landskronas framtid.
När hushållen fick ange vilka frågor de tyckte var viktigast för framtiden i Landskrona, svarade 66,6 % att låg kriminalitet var ett prioriterat område. Mer än hälften av de svarande markerade en bra äldreomsorg och knappt 44 % ansåg att låg arbetslöshet var en viktig framtidsfråga. Fjärde mest prioriterade området var en bra hälsosam miljö, som stöddes av 36 %.
Det område som fick flest svar skiftade mellan åldersgrupperna. I gruppen 46-55 år ansåg 78,9 % att låg kriminalitet var viktigt för Landskrona, medan 58,3 % i åldern 36-45 angav en bra skola som en viktig framtidsfråga. Av personer över 65 år prioriterade 73,2 % en bra äldreomsorg. I de andra två åldersgrupperna uppgav flest svarande låg kriminalitet (63-65%) som en viktig fråga för Landskrona.
Område 2012 2010 2006 2004
Bra kulturutbud 9,7 % 8,9 % 4,6 % 6,0 %
Bra och hälsosam miljö 35,4 % 41,5 % 13,0 % 34,6 %
Fler naturområden 10,6 % 6,9 % 13,3 % 4,7 %
Bra barnomsorg 24,4 % 22,8 % 8,4 % 24,8 %
Bra äldreomsorg 55,6 % 41,5 % 22,2 % 45,9 %
Bra skola 33,8 % 40,2 % 43,6 % 35,5 %
Bra vägar och gator 8,5 % 6,9 % 3,4 % 4,7 %
Låg arbetslöshet 43,2 % 34,1 % 38,7 % 38,4 %
Bra socialvård 9,9 % 4,9 % 4,4 % 8,8 %
Bra fritidsverksamhet 9,0 % 7,3 % 5,4 % 6,6 % Låg kriminalitet 65,5 % 57,3 % 72,0 % 59,7 % Integration mellan folkgrupper 15,2 % 17,1 % 17,3 % 15,7 % Ökat bostadsbyggande 5,3 % 3,3 % 5,7 % 2,8 % Fler kommuninvånare 3,0 % 2,4 % 4,0 % 4,1 %
Låg kommunalskatt 13,3 % 8,1 % 9,0 % 8,8 %
Bra företagsklimat 19,8 % 15,4 % 26,5 % 16,0 %
Annat 2,8 % 2,0 % 3,1 % 6,3 %
Tabell 31: Områden som de svarande i Miljöförvaltningens enkäter ser som viktiga för Landskronas framtid.
Resultatet för 2012 är likt tidigare års undersökningar. I alla enkäter har den största andelen
svarande angett låg kriminalitet som en viktig fråga. Även äldreomsorgen och arbetslösheten har haft höga siffror. Äldreomsorgen, som fick näst flest svar 2012, fick bara 22,2 % i 2006 års undersökning.
Förklaringen till detta kan vara att enkäten 2006 riktade sig till speciella målgrupper (barnfamiljer och företagare), där andra områden prioriteras högre. Bra och hälsosam miljö har fått många
markeringar i tre enkäter, men 2006 uppgick de bara till 13 % av svaren.
2012 2010 2006 2004
1 Låg kriminalitet Låg kriminalitet Låg kriminalitet Låg kriminalitet 2 Bra äldreomsorg Bra och
hälsosam miljö/
Bra äldreomsorg
Bra skola Bra äldreomsorg
3 Låg arbetslöshet Bra skola Låg arbetslöshet Låg arbetslöshet 4 Bra och
hälsosam miljö
Låg arbetslöshet Bra
företagsklimat
Bra skola 5 Bra skola Bra barnomsorg Bra äldreomsorg Bra och
hälsosam miljö Tabell 32: De fem viktigaste frågorna för Landskrona enligs de svarande i Miljöförvaltningens
enkäter.
4.9 Politiska sympatier
4.9.1 Riksdag
Diagram 23: Partisympatier på riksdagsnivå om det vore val idag (2012 och 2010).
Enligt frågan vilket parti som den svarande skulle rösta på om det var val till riksdagen idag, angav 39,1 % Socialdemokraterna, vilket kan jämföras med 27,2% i enkäten 2010. Andelen som skulle rösta på Moderaterna uppgick till 23,2 % och 6,4 % för Folkpartiet. Sverigedemokraterna, som låg på 2,8 % 2010, hamnade 2012 på 8,3 %. En stor andel personer var osäkra eller ville inte uppge vilket parti de skulle rösta på, vilket gjorde att närmare 15 % inte hade något svar på frågan.
4.9.2 Region
Diagram 24: Partisympatier på regionnivå om det vore val idag (2012 och 2010).
När det gäller val till regionen, svarade 34 % att de skulle rösta på Socialdemokraterna. 2010 var motsvarande siffra endast 26 %. Moderaterna hamnade på 17,2 %, vilket var en knapp procentenhet mindre än i 2010 års enkät. Knappt nio procent uppgav att de skulle rösta på Folkpartiet och knappt åtta skulle rösta på Miljöpartiet. Precis som i frågan om val till riksdagen var det en betydande andel enkäter (19,1 %) som saknade svar.
4.9.3 Kommun
Diagram 25: Partisympatier på kommunal nivå om det vore val idag (2012 och 2010).
På kommunnivå angav 32,4 % att de skulle rösta på Socialdemokraterna om det var val idag, medan de bara fick 20,7 % i enkäten 2010. Stödet för Folkpartiet uppgick till 19,8 %, vilket var mer än fem procentenheter lägre än två år tidigare. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet hamnade på samma nivå som tidigare.
