17.7. Bilaga 6 - Lektionen - Riskbedömning-fysisk-planering version 4 20150909

2015-09-09

RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN

- ÄNDRING AV DETALPLAN

- KV LEKTIONEN 33, SOLLENTUNA

- VERSION 4

PROJEKTINFORMATION

Projektnamn: Lektionen Fastighet: Lektionen 33

Kommun: Sollentuna

Ärende: Riskbedömning för ändring av detaljplan Uppdragsgivare: Hökerum Bygg AB

Kontaktperson: Sara Andersson E-post: sara.andersson@hokerum.se Telefonnummer: 070-213 64 09 Uppdragsansvarig: Peter Nilsson

E-post: peter.nilsson@briab.se Telefonnummer: 08-410 102 59 Handläggare: Fredrik Pauli

E-post: fredrik.pauli@briab.se Telefonnummer: 011-400 60 21 Kvalitetskontroll: Peter Nilsson och Fredrik Pauli

Datum Version Kontrollerad av

2015-09-09 Riskbedömning för detaljplan – Version 4 Fredrik Pauli 2015-09-08 Riskbedömning för detaljplan – Version 3 Peter Nilsson 2014-03-06 Riskbedömning för detaljplan – Version 2 Fredrik Carlsson

Peter Nilsson 2014-02-12 Riskbedömning för detaljplan – Version 1 Fredrik Carlsson

Peter Nilsson

INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING SFÖRTECKNING SFÖRTECKNING

1 11

1 INLEDNING INLEDNING INLEDNING INLEDNING ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 4 44 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte och mål ... 4

1.3 Omfattning och avgränsningar ... 4

1.4 Revidering ... 4

1.5 Underlag ... 4

1.6 Kvalitetssäkring ... 5

2 22 2 PLANOMRÅDET PLANOMRÅDET PLANOMRÅDET PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR S FÖRUTSÄTTNINGAR S FÖRUTSÄTTNINGAR S FÖRUTSÄTTNINGAR ... ... ... ... ... ... ... .... .... .... 5 55 5 2.1 Beskrivning ... 5

2.2 Vägtrafik ... 6

3 33 3 RISKHANTERI RISKHANTERI RISKHANTERI RISKHANTERINGSPROCESSEN NGSPROCESSEN NGSPROCESSEN NGSPROCESSEN ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 6 66 6 3.1 Styrande dokument ... 6

3.1.1 Plan- och bygglagen ... 6

3.1.2 Miljöbalken ... 6

3.1.3 Rekommendationer och riktlinjer... 7

3.1.4 Övriga styrande dokument ... 7

3.2 Nyttjad metod ... 7

3.3 Farligt gods – begrepp och definition ... 8

4 44 4 RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMN ÖVERSIKTLIG BEDÖMN ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING ÖVERSIKTLIG BEDÖMN ING ING ING ... ... ... ... ... ... ... 10 10 10 10 4.1 Resultat översiktlig bedömning... 12

5 55 5 FÖRDJUPAD ANALYS FÖRDJUPAD ANALYS FÖRDJUPAD ANALYS FÖRDJUPAD ANALYS ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 13 13 13 13 5.1 Olycka transport av farligt gods ... 13

5.1.1 Konsekvensområde olycka ställverk och värmekraftverk ... 14

6 66 6 RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING... ... ... ... ... ... ... ... ... 15 ... 15 15 15 6.1 Riskvärdering farligt gods ... 15

6.2 Riskvärdering kopplingsstation ... 15

7 77

7 KÄ KÄ KÄ KÄNSLIGHETS NSLIGHETS NSLIGHETS---- OCH OSÄKERHETSANALYS NSLIGHETS OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS ... OCH OSÄKERHETSANALYS ... ... ... ... ... ... 15 15 15 15 8

88

8 DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTSATS ATS ATS ATS ... ... ... ... ... ... ... ... ... 16 ... 16 16 16

9 99

9 LITTERATURFÖRTECKNIN LITTERATURFÖRTECKNIN LITTERATURFÖRTECKNIN LITTERATURFÖRTECKNING GG G ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 17 17 17 17 BILAGA A

BILAGA A BILAGA A

BILAGA A – – – RISKINVENTERING – RISKINVENTERING RISKINVENTERING RISKINVENTERING ... ... ... ... ... ... ... ... ... ... 18 18 18 18 BILAGA B

BILAGA B BILAGA B

BILAGA B – – – – BERÄKNINGSFÖRFARANDE BERÄKNINGSFÖRFARANDE BERÄKNINGSFÖRFARANDE ... BERÄKNINGSFÖRFARANDE ... ... ... ... ... ... ... ... ... 20 20 20 20

1

11 1 INLEDNING INLEDNING INLEDNING INLEDNING

Briab Brand & Riskingenjörerna AB har, på uppdrag av Hökerum Bygg AB, att kartlägga, värdera och redogöra för den riskbild som är förknippad med detaljplanen för Kvarterat Lektionen 33, Sollentuna.

Detta i enlighet med krav på att redogöra för detaljplanens lämplighet utifrån säkerhetsperspektiv i Plan- och bygglagen, (Svensk författningssamling, 2010).

1.1 Bakgrund

Hökerum planerar att bygga ett bostadsområde på fastigheten Lektionen 33 som ligger intill i närhet ett ställverk och värmekraftverk samt väg 262 som är en sekundär transportled för farligt gods. Den här riskbedömningen utgör beslutsunderlag till detaljplanen

1.2 Syfte och mål

Syftet med denna riskbedömning är att kartlägga, analysera, värdera och redogöra för riskbilden som är förknippad med den nya detaljplanen för Lektionen 33, Sollentuna. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder.

Målet med riskbedömning är att skapa ett beslutsunderlag för detaljplanen. Detta görs genom att presentera en samlad bedömning av aktuella olycksrisker som kan belasta detaljplaneområdet.

1.3 Omfattning och avgränsningar

Riskbedömningen omfattar endast plötsliga händelser, som kan orsaka negativ påverkan på

människors liv och hälsa. Olyckshändelser där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser (exempelvis buller och partiklar etc.) och eventuella skador på egendom är således exkluderade i denna analys.

Utgångspunkten för inventering, analys och bedömning är den förändrade risknivå som kan förväntas med hänsyn till den föreslagna detaljplanen.

Den geografiska avgränsningen definieras som det geografiska område som är markerat på Figur 1.

Vidare presenteras i denna riskbedömning främst riskreducerande åtgärder som bedömts påverka markanvändning eller funktion.

Med hänsyn till att analysen tar utgångspunkt i en jämförande analys är det omöjligt att värdera alla risker utifrån ett strikt objektivt perspektiv. Utgångspunkten för själva riskvärderingen kommer att utgå från de rekommendationer som Räddningsverket presenterat i rapporten ”Värdering av risk”

(Davidsson, 1997).

1.4 Revidering

Denna handling utgör en Fjärde version. Revideringar till version 4 och denna version består enbart i att fastighetsbeteckningen har ändrats till den rätta beteckningen samt att figurer över situationsplan uppdaterats. Tidigare angavs Lektionen 2 men rätt beteckning är Lektionen 33.

1.5 Underlag

Underlag för riskbedömningen utgörs av förhandskopia situationsplan daterad 2015-05-18 upprättad av mark & landskap. Därutöver har information mottagits angående ställverket via epost från Sara Andersson, Hökerum.

1.6 Kvalitetssäkring

Intern granskning har utförs av, från uppdraget, fristående person, enligt Briabs kvalitetssystem.

Kontrollen anpassas efter dimensioneringsmetod och aktuell analys har underkastats utökad

kvalitetskontroll för att kontrollera att relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits.

2

22 2 PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄ PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄ PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄ PLANOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR TTNINGAR TTNINGAR TTNINGAR

Nedan presenteras kortfattat detaljplanens förutsättningar i dagsläget samt planerad exploatering.

2.1 Beskrivning

Planområdet är beläget i närhet av väg 262 i Sollentuna kommun, norr om Stockholm. Inom planområdet planeras nybyggnation av flerbostadshus.

Figur 1 – Planområdets geografiska utformning.

Ett bostadsområde planeras för området. Bebyggelsen består av flerbostadshus.

Planerad bebyggelse i Lektionen 33

Ca 60 m mellan väg och området

Närliggande ställverk och värmekraftverk

Figur 2. Den planerade bebyggelsen.

Kortaste avståndet mellan området och väg 262 uppgår till ca 60 meter.

2.2 Vägtrafik

Förbi området går väg 262 (Danderydsvägen) som är sekundär transportled för farligt gods.

3

33 3 RISKHANTERINGSPROCES RISKHANTERINGSPROCES RISKHANTERINGSPROCES RISKHANTERINGSPROCESSEN SEN SEN SEN

Detta avsnitt beskriver den metodik som används för inventering, analys och värdering vid riskbedömningen.

3.1 Styrande dokument

Det finns ett flertal styrande dokument som skall beaktas vid nyexploatering som berör riskhantering.

3.1.1 Plan- och bygglagen

I Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) första paragraf definieras att vid planläggning av mark och vatten och byggande, ska hänsyn tas till den enskilda människans frihet. En samhällsutveckling ska främjas med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer (Svensk författningssamling, 2010). I lagen förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor kopplat till föreslagna markändringar skall vara slutligt avgjorda i samband med planläggning.

3.1.2 Miljöbalken

I Miljöbalken, (SFS 1998:808), ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, (Svensk författningssamling, 1998). Detta innebär bland annat att människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan.

Närliggande ställverk och värmekraftverk

3.1.3 Rekommendationer och riktlinjer

Lagstiftningen anger när en riskanalys bör göras men inte i detalj hur en sådan ska utföras eller vad den ska innehålla. För att tydliggöra detta har Länsstyrelserna runt om i landet presenterat riktlinjer med detaljerade specifikationer rörande innehållet i riskanalyser. Riktlinjerna utgör rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang och vilka krav som bör ställas på dessa analyser.

Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationerna ”Riktlinjer för riskanalys som beslutsunderlag”, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), och ”Riskanalyser i detaljplaneprocessen”, (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003), som är generella rekommendationer beträffande krav på innehåll i riskanalyser för bland annat MKB och planärenden.

Utöver de allmänna rekommendationerna har Länsstyrelsen i Stockholms län publicerat mer specifika rekommendationer rörande transporter av farligt gods. Enligt de rekommendationer som tagits fram föreslås att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras inom ett avstånd av 150 meter från transportled för farligt gods (Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006).

Någon om bättre boende borde finnas.

3.1.4 Övriga styrande dokument

Förutom ovanstående presenterade regler och normer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet för personer som kan vara relevanta i planärenden, men där det ej explicit definieras att riskanalyser ska genomföras i detaljplaneprocessen. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gett ut föreskrifter för hantering av brandfarliga och explosiva ämnen.

3.2 Nyttjad metod

Utifrån ovan presenterad metodik och process för riskhantering presenteras nedan den använda metoden för analysen.

Riskbedömning

För att få en samlad bild över risknivån har resultaten från de fördjupade riskanalyserna sammanställts och en samlad riskvärdering genomförts. Eventuella riskreducerande åtgärder med anknytning till markanvändning och

funktion har identifierats.

Fördjupad riskanalys

De olyckshändelser och riskkällor som bedömts ge upphov till förändrad risknivå, analyseras mer ingående via separata analyser. Händelsernas olycksfrekvenser och konsekvenser studeras via logiska argument och/eller via

kvantitativa metoder för att värdera risknivån. Om risknivån bedöms som oacceptabel, enligt de använda acceptanskriterierna ges förslag på riskreducerande åtgärder för att nå en acceptabel risknivå.

Riskinventering

För att ta reda på vilka olyckshändelser och riskkällor som kan vara relevanta för planområdet har omgivningen studerats, inom ramen för riskbedömningens avgränsningar. Utifrån den översiktliga riskinventeringen har en första övergripande utvärdering genomförts för att kunna få ett mer strukturerat underlag att arbeta vidare med.

3.3 Farligt gods – begrepp och definition

Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. (MSB, 2006)

Farligt gods delas in i 9 olika klasser¹ för ämnen med liknande risker vid transport på väg. En kortfattad beskrivning av olika ADR -klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 1.

Tabell 1 - Kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR-klasser.

Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning

Klass 1, Explosiva ämnen och föremål

Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier med mera.

Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde på ca 200 m radie. Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus.

Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden.

Klass 2, Gaser

Inerta gaser (kväve), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.).

Giftigt gasmoln, Jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE.

Konsekvensområden över 100-tals meter.

Omkomna både inomhus och utomhus.

Klass 3, Brandfarliga vätskor

Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och

industrikemikalier etc. Bensin och diesel transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton.

Brand, strålningseffekt, giftig rök.

Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte 40 meter, beroende på topografi etc.

Klass 4, Brandfarliga fasta ämnen

Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor.

Brand, strålningseffekt, giftig rök.

Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan.

Klass 5, Oxiderade ämnen och organiska peroxider

Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat.

Självantändning, explosionsartade

brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden < 70 meter.

Klass 6, Giftiga och smittförande ämnen

Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc.

Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet.

1 Klassificeringen benämns ofta ADR-klasser efter ett europeiskt regelverk för transport av farligt gods på landsväg.

Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning

Klass 7, Radioaktiva ämnen

Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder.

Utsläpp av radioaktivt ämne ger kroniska effekter etc. Konsekvenserna begränsas till närområdet.

Klass 8, Frätande ämnen

Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid.

Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet.

Klass 9, Övriga farliga ämnen och fasta föremål

Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.

Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet.

4

44 4 RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH RISKINVENTERING OCH ÖVERSIKTLIG BEDÖMNIN ÖVERSIKTLIG BEDÖMNIN ÖVERSIKTLIG BEDÖMNIN ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING GG G

För att kartlägga olika olyckshändelser och riskkällor har en övergripande riskinventering genomförts.

Utgångspunkten för att få en heltäckande analys har varit att identifiera de tänkbara olyckshändelser som kan ha påverkan på planområdet.

Kemikalier som klassificeras farligt gods transporteras på väg 262, vars sträckning presenteras i Figur 3. Väg 262 klassificeras som en sekundär transportled för farligt gods, vilket innebär att transporter av farligt gods ej får gå som genomfartstrafik. Det sekundära vägnätet är avsett för lokala transporter till och från det primära vägnätet och transporterna med farligt gods ska följaktligen till eller från

verksamheter i området.

Figur 3 Kartbild över transportleder för farligt gods

Längs vägsträckan förekommer inga större industrier varpå transporterna bedöms utgöras av transporter till och från lokala bensinstationer samt fåtal transporter mellan väg E4:an och E18.

Generellt på de svenska vägarna som rekommenderas för transporter av farligt gods utgör klass 3 – brandfarlig vätska ungefär 70 % av samtligt transporter. Med hänsyn till bedömda mottagare och generell statistik bedöms transporter av brandfarlig vätska behöva utredas vidare.

Intill planområdet har Sollentuna Energi och Vattenfall en anläggning som består av ett värmekraftverk, ställverk, transformatorstation och kopplingsstation.

E 18 E 4

Planområdet Lektionen 33

Väg 262

Mellan anläggningen och närmaste flerbostadshus upprättas parkeringsplatser. Avståndet mellan kopplingsstationen och närmaste flerbostadshus är ungefär 25-26 meter och till övriga byggnader inom området uppgår avståndet till ungefär 40 meter. I nedanstående figur redovisas en del från situationsplanen för området med avstånden mellan byggnaderna och anläggningen.

Figur 4 – Avstånd mellan olika anläggningsbyggnader och närmsta flerbostadshus

Byggnaden för värmekraftverket visas i nedanstående figur och består av tre pannor med en effekt av 10 MW vardera. Till pannorna finns en cirka 10 – 20 m³ cistern ovan mark med eldningsolja (E01).

Kraftverksbyggnad Cistern, 10-20 m³ eldningsolja

Kopplingsbyggnad

Transformatorstationen och ställverket är beläget i bakkant bort från planområdet med en mellanliggande byggnad för kopplingsutrustning.

Figur 6 – Till vänster i bilden visas transformatorstation som ägs av Sollentuna Energi. Till höger visas byggnaden för elektrisk kopplingsutrustning som ägs av Vattenfall AB.

I framtiden kan Vattenfalls anläggning komma att byggas ut i riktning mot Lektionen 33.

4.1 Resultat översiktlig bedömning

Resultatet från genomförd grovriskanalys är att det är olycka med transport av farligt gods (brandfarlig vätska) samt olycka förknippad med närliggande ställverk som genererar icke försumbara risknivåer, se genomförd riskinventering i Bilaga A.

Aktuella scenarier presenteras i Bilaga A – RiskinventeringFel! Hittar inte referenskälla..

Tabell 2 – olycksscenarier som analyseras i denna fördjupade riskanalys.

Scenario Beskrivning

A1 Olycka med farligt gods transport med klass 3 – brandfarlig vätska.

A2 Olycka med i anslutning till ställverk och värmekraftverk i form av explosion eller annan skadehändelse.

Kopplingsbyggnad

Transformator

5

55 5 FÖRDJUPAD FÖRDJUPAD FÖRDJUPAD FÖRDJUPAD ANALYS ANALYS ANALYS ANALYS

Resultaten från utförd grovanalys visar att behov föreligger för att kartlägga risknivån för att exponeras av effekterna av en farligt gods olycka med transporter av brandfarlig vätska samt en explosion vid kopplingsstationen.

5.1 Olycka transport av farligt gods

Då väg 262 utgör en sekundär transportled för farligt gods bedöms antalet transporter farligt gods som mycket begränsade. Med hänsyn till det låga antalet transporter bedöms tillskottet för individrisk och samhällsrisk vara mycket marginell varpå risken har bedömts utifrån en deterministisk analys.

En deterministisk analys försöker förutse störningar som kan inträffa. I det aktuella fallet dominerar olyckor som orsakas av brandfarliga vätskor, då dessa generellt utgör cirka 70 % av allt farligt gods som transporteras på transportleder för farligt gods samt att inga särskilda mottagare identifierats längs sträckan. Av denna anledning görs beräkningar för skydd mot brandspridning.

Som dimensionerande skadefall väljs utsläpp av brandfarlig vätska och fördröjd antändning efter en kollision mellan tankbil och fordon längs vägbanan. Skadefallet baseras på hastigheten (50 km/h) samt att vägarna är svänger lätt men med god sikt. Det dimensionerande skadefallet är inte nödvändigtvis det värsta fallet som kan inträffa, utan ett scenario som faktiskt kan inträffa med en rimlig sannolikhet och med allvarliga konsekvenser. Det värsta fallet skulle kunna vara total kollaps av en tankbil, medan utsläpp av ett fack i en tankbil kan anses vara ett dimensionerande skadefall.

Strålningsberäkningar har därför genomförts för en pöl med brandfarlig vätska (bensin) med arean 200 m². Strålningen understiger 15 kW/m² vid ett avstånd om ca 60 meter från pölens kant. Hänsyn har ej tagits till att vinden kan påverka flamman.

För planområdet har även en känslighetsanalys gjorts där pölstorleken har ökats med 10 % till 220 m² samt att avståndet har minskat med 10 meter vilket motsvarar om en tankbil kör av vägbanan. I båda fallen har beräkningarna visat att strålningsnivån inte överstiger 15 kW/m². Beräkningsmetoden redovisas i bilaga B och för beräkningen används följande indata:

Referensämne – bensin

Avstånd mellan planområde och väg, (x) – 60 och 50 meter (känslighetsanalysen nedan) Pölens area, (A) – 200 respektive 220 m²

Förbränningshastighet per ytenhet, (b’) - 0,0515 kg/m²s Luftens densitet, ( ) - 1,29 kg/m²

Tyngdacceleration, (

)

Energivärde, (

)

Stefan-Boltzmanns konstant, ( ) - 5,67×10^-8W/m²K⁴ Absorptionsfaktor vattenånga, ( ) – 0,165

Absorptionsfaktor koldioxid, ( ) – 0,0575

Indata rörande bensins fysikaliska egenskaper etc. kommer från FOI.

Utifrån resultaten i strålningsberäkningarna vid en pölbrand bedöms inga åtgärder avseende transporter av farligt gods erfordras.

5.2 Konsekvensområde olycka ställverk och värmekraftverk

Värmekraftverket drivs med eldningsolja (Eo1) som är en brandfarlig vätska. Då hanteringen omfattar mer än 10 000 liter vätska är verksamheten tillståndspliktig enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Då flampunkten för eldningsolja (Eo1) överstiger 65 ˚C klassificeras den som klass 3 enligt LBE vilket är den lägsta klassen för brandfarliga varor.

I myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrift SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarliga vätskor finns skyddsavstånd angivna beroende på vätskans egenskaper samt den mängd som förvaras.

Utifrån att mängden överstiger 12 000 liter och vätskan klassificeras anges ett skyddsavstånd till bostäder till 12 meter. Då avståndet mellan förvaringen av brandfarlig vätska och bostäderna överstiger 40 meter bedöms ingen ytterligare utredning göras med hänsyn till hanteringen av brandfarlig vätska.

Riskerna med ställverket och transformatorstationen är främst kopplade till elektrisk spänning vid direkt kontakt med utrustningen eller vistelse i närheten av utrustningen (ljusbåge eller liknande). Hela området är avgränsat med taggtrådsstängsel för att förhindra obehöriga. Ytterligare risker vid

anläggningen kan utgöras av brand i anläggningen. Då avståndet mellan anläggningen och bostäderna ungefär är 40 meter samt att utrustningen är avskärmad av kopplingsbyggnaden bedöms

konsekvenserna av en brand inte påverka bebyggelsen i planområdet.

Kopplingsstationen är placerad i en byggnad närmast planområdet och är försedd med

tryckavlastningsluckor högst upp längs fasaden. I händelse av en tryckökning i kopplingsbyggnaden ska tryckavlastningsluckorna öppnas som skydd för byggnaden och dem som vistas i den.

Tryckuppbyggnaden är som störst intill luckorna och är placerade på en sådan höjd att en person som vistas direkt utanför inte ska utsättas för skadlig tryckuppbyggnad. Utanför tomtgränsen föreligger ingen risk för personskador.³

2 Fischer, 1998

3 Telefonsamtal med Svante Skeppstedt, Svensk Elstandard, 2014-03-04

Figur 7 – Fasaden av kopplingsstationen med tryckavlastningsluckor i den övre delen av byggnaden.

I framtiden kan det bli aktuellt att utvidga kopplingsstationen med en ny byggnad. Vid nybyggnad av kopplingsstationen kan enligt Vattenfall tryckavlastningen riktas i annan riktning än mot bostäderna varpå detta inte bedöms påverka riskbilden mot planområdet.

6

66 6 RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING RISKVÄRDERING

6.1 Riskvärdering farligt gods

Risknivån förknippad med från transporter av farligt gods är mycket låg. Dels sker ett starkt begränsat antal transporter förbi planområdet och dels är konsekvensavståndet från de scenarier som studerats kortare än avståndet till planområdet (95 % percentilen är ca 56 meter och avstånd mellan planområde och väg ca 60 meter.) Den sammanlagda bedömningen avseende risker förknippade med transporter av farligt gods är att dessa inte utgör en begränsande faktor för val av verksamhet inom planområdet.

6.2 Riskvärdering kopplingsstation

Inga åtgärder utöver ett 25 meter skyddsavstånd bedöms att erfordras mellan anläggningen och bostadshusen inom Lektionen 33, Sollentuna med hänsyn till de risker som har identifierats inom anläggningen.

7

77 7 KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS KÄNSLIGHETS---- OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS OCH OSÄKERHETSANALYS

I en riskanalys av detta slag finns det ett stort antal osäkra parametrar. Osäkerheterna i analysen är omfattande. Detta gäller delvis vid uppskattningen av olycksfrekvenser för att en farligt gods olycka skall inträffa inom det studerade området. Statistiken över farligt gods olyckor med läckage bedöms ej vara tillfredställande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat något större antal olyckor de senaste åren. Det är även olämpligt att använda sig av olycksstatistik från andra länder eftersom deras infrastrukturer kan skilja sig markant från den i Sverige.

Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser. De

antaganden som gjorts är gjorda för att ta höjd för framtida förändringar och på så sätt ej undervärdera risken för området och föreslagna riskreducerande åtgärder.

För den deterministiska analysen avseende transporter av farligt gods har en känslighetsanalys gjorts för två olika händelseförlopp. I det första scenariot förutsätts pölstorleken bli 10 % större än vad som har antagits i beräkningar, varpå pölstorleken uppskattas till 220 m², I det andra scenariot minskas

Tryckavlastningsluckor

avståndet med 10 meter, vilket bedöms motsvara om en tankbil kör av vägbanan. I båda fallen visar beräkningarna att 15 kW/m² inte uppnås mot tänkt placering av byggnaderna inom planområdet.

8

88 8 DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTS DISKUSSION OCH SLUTSATS ATS ATS ATS

Syftet med riskbedömningen är att analysera och värdera riskerkällor inom och i anslutning till de nya detaljplanen för fastigheten Lektionen 33, Sollentuna. I riskvärderingen ingår beslut om tolerabel risknivå och förslag på åtgärder. Riskbedömningen är del av beslutsunderlaget för ställningstagandet till den planerade markanvändningen inom den nya detaljplanen.

Resultatet av riskanalysen visar att risknivån är avseende farligt gods är försumbar inom planområdet och inga åtgärder eller begränsning erfordras.

Avståndet mellan intilliggande anläggning och bostadshusen är planerat till 25 meter vilket rekommenderas att behållas som ett skyddsavstånd. Inom 25 meter kan exempelvis garage/parkeringar upprättas där personer bedöms att inte vistas stadigvarande. Utöver

skyddsavståndet bedöms risknivån mot planområdet försumbar och inga ytterligare åtgärder eller begränsningar erfordras.

Briab Brand och Riskingenjörerna AB

Peter Nilsson Fredrik Pauli

9

99 9 LITTERA LITTERA LITTERA LITTERATURFÖRTECKNING TURFÖRTECKNING TURFÖRTECKNING TURFÖRTECKNING

Brandteknik, Lunds tekniska högskola. (2005). Brandskyddshandboken. Lund: Brandteknik vid Lunds tekniska högskola.

Davidsson, G. e. (1997). Värdering av risk . Karlstad: Statens Räddningsverk.

Eniro. (u.d.). Hämtat från http://www.eniro.se

Fischer, F. H. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. ISSN 1104-9154.

Försvarets forskningsanstalt. Försvarets forskningsanstalt.

Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riskanalyser i detaljplaneprocessen – vem, vad, när & hur?

Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Stockholms län. (2003). Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag. Stockholm:

Länsstyrelsen i Stockholms län.

Palisade Corp. (2008). Users guide @RISK 5. Palisade Corp.

Räddningsverket. (1997). Värdering av risk. Karlstad: Räddningsverket.

Räddningsverket. (1998). Farligt gods på vägnätet - underlag för samhällsplanering. Karlstad:

Räddningsverket.

SIKA statistik. (2005). Prognoser för godstransport 2020, rapport: 2005:9. Stockholm: SIKA statistik.

Svensk författningssamling. (1998). Miljöbalk (1998:808) med ändringar t.o.m. SFS 2009:652.

Svensk författningssamling. (2010). Plan- och bygglag (SFS 2010:900).

BILAGA A BILAGA A BILAGA A

BILAGA A – – – – RISKINVENTERING RISKINVENTERING RISKINVENTERING RISKINVENTERING

Nedan presenteras de olyckshändelser/riskkällor som identifierats via den översiktliga riskinventeringen. Utifrån hur påverkan sker har en bedömning gjorts om en förändring mot

nollalternativet uppstår. Då vissa specifika olyckshändelser och riskkällor hanteras explicit via andra regelverk, har utöver förändringen mot nollalternativet, två övergripande bedömningsgrunder

medtagits för att möjliggöra en logisk bedömning om en olyckshändelse eller riskkälla ska underkastas fördjupad analys:

• Olyckshändelsen/riskkällan hanteras inte explicit via andra regelverk (exempelvis rådande bygg- eller arbetsmiljölagstiftning).

eller:

• Olyckshändelsen/riskkällan hanteras explicit i andra regelverk, men eventuella förslag på åtgärder kan ge stor påverkan på markanvändning och/eller funktion inom detaljplaneområdet.

Tabell 3 Riskinventering och översiktlig bedömning

Händelser Skadehändelse Bedömning om fördjupade analyser

genomförs

transport med explosiva ämnen i ADR-klass 1

Utsläpp och deflagration

Den kraftiga tryckvåg som kan uppstå medför mycket omfattande konsekvenser.

Bedöms väldigt osannolikt.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt gods transport med brandfarlig gas i ADR-klass 2.1

Utsläpp och antändning

Brännbar gas kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande

konsekvenser inom ett större område vid ett utsläpp. Bedöms väldigt osannolikt.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt gods transport med ej giftig, ej brännbar gas i ADR-klass 2.2

Utsläpp Små konsekvenser vid en olycka och små kvantiteter transporteras.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt gods transport med giftig gas i ADR-klass 2.3

Utsläpp Giftiga gaser kan leda till mycket

omfattande konsekvenser inom ett större område i samband med ett utsläpp.

Bedöms väldigt osannolikt.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt gods transport med brandfarlig vätska i ADR-klass 3

Utsläpp och antändning

Vid antändning givet läckage kan betydande konsekvenser nära olycksplatsen uppstå.

Analyseras vidare.

Olycka med farligt godstransport med brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4

Utsläpp och antändning

Medför normalt ej konsekvenser för personskador då skada förutsätter antändning och det är begränsade mängder som transporteras på järnvägsnätet.

Analyseras inte vidare.

Händelser Skadehändelse Bedömning om fördjupade analyser genomförs

Olycka med farligt

godstransport med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten i ADR- klass 5

Utsläpp, reaktion med vatten och antändning

Kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med vissa organiska ämnen. Konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt

godstransport med giftiga ämnen i ADR-klass 6.1

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare Olycka med farligt

godstransport med smittförande ämnen i ADR- klass 6.2

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt godstransport med smittförande ämnen i ADR- klass 7

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser även i de fall där radioaktivt material läcker ut. Vid transport vidtas mycket omfattande säkerhetsåtgärder.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt

godstrasport med frätande ämnen i ADR-klass 8

Utsläpp Medför normalt ej konsekvenser då personer måste vara i direkt kontakt med ämnet.

Analyseras inte vidare.

Olycka med farligt gods transport med övriga ämnen och föremål i ADR-klass 9

Utsläpp Medför normalt inga akuta konsekvenser.

Analyseras inte vidare.

Olycka i anslutning till Ställverk och värmekraftverk

Utsläpp eller antändning

Explosion eller annan olycka inom eller invid ställverket. Vid ställverket hanteras även stora mängder olja.

Analyseras vidare.

Olycka i anslutning till bensinstation

Antändning Avståndet till närmaste bensinstation överstiger 200 meter varpå en olycka vid bensinstationen inte bedöms påverka planområdet. Analyseras inte vidare

BILAGA B BILAGA B BILAGA B

BILAGA B – – – – BERÄKNINGSFÖRFARANDE BERÄKNINGSFÖRFARANDE BERÄKNINGSFÖRFARANDE BERÄKNINGSFÖRFARANDE

Värmestrålningen på olika avstånd

= ∗ ∗ ∗

Där:

= Infallande strålning från flamma till punkt, [W/m²] = Strålning från flamman, [W/m²]

= Transmissionsförmåga, [-]

= Vinkelkoefficient för flamma till punkt, [-]

R = Glasets strålningsreduktion med hänsyn till brandteknisk klass, [-]

Flamhöjd

ℎ = ∗ 42 ∗ _{∗ !∗"}^´ _#$^%,'

Där:

hf = Flamhöjd, [m]

dp = Pöldiameter, [m]

b’ = Förbränningshastighet per ytenhet, [kg/m²s]

(

)

Vid en pölbrand med cirkulär pöl kan flammans geometri approzimeras med en cylinder där flmmans diameter, df, är lika stor som pölens diameter, dp.

Strålningen per ytenhet från flamma

= ^%,*+∗_./∗ℎ^,´∗ℎ-

0/ 2 Där:

= Strålning, [W/m²]

ℎ

ℎ

Flamtemperaturen

= 4 ∗ 5^/ Där:

P = Strålning från en svartkropp, [W/m²] 4 = Stefan-Boltzmanns konstant, [W/m²K⁴] T = Flamtemperatur, [K]

Atmosfäriska transmissionsförmågan

Strålningsnivån från flamman minskar med avståndet. Detta har att göra med att den utsända strålningen delvis absorberas av luften.

= 1 7 897 :; där

= Transmissionsförmåga, [-]

89 = Absorptionsfaktor vattenånga, [-]

8; = Absorptionsfaktor koldioxid [-]

Vinkelkoefficienten

Vinkelkoefficienten eller synfaktorn (Fmax) definieras som andelen strålning från en yta som träffar en annan yta. Detta är en geometrisk faktor som kan beräknas för alla typer av ytor och som också påverkar hur stor strålningen blir mot en punkt på ett visst avstånd från flamman. För en pölbrand längs Ostkustbanan approximeras flammans form som en cylinder enligt Figur 8.

Figur 8 – parametrar som används för att beräkna vinkelkoefficient för en cylinder. ⁴ För ett vertikal bestrålat plan är vinkelkoefficienten enligt nedan:

<=₌∗ _>?∗ tan^C D _>^E?

?FCG H^E?_>^{∗IJC ∗>}_?∗√J∗L^?)∗ tan^C DM^I>_I>^?_{?. )∗L}^{C )∗J}G 7^E_>?^?∗ tan^C M^>_>^?NO_?PO$

4 Försvarets forskningsanstallt (Foa), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, Umeå, Sep 1997

För ett horisontellt bestrålande plan är vinkelkoefficienten enligt nedan:

E=₌∗ tan^C DM^I>_I>^?_?^{. )}_{C )}G 7^{>FC .E}_√J∗L^?F∗ tan^C DM^I>_I>^?_?^{C )∗J}_{. )∗L}G 7^E_>^?_?∗ tan^C DM^>_>^?_?^C_. G$

Där

< , _E = Vinkelkoefficienter, [-]

r = flammans radie (vid det aktuella fallet motsvarandes halva vägbanan), [m]

h = flammans höjd, [m]

x = avstånd från flamman till fasad, [m]

QR = x/r, [-]

ℎR = h/r, [-]

S = IQRH 1) H ℎR , [-]

T = IQR7 1) H ℎR [-]

Den maximal vinkelkoefficient beskrivs enligt:

U > = M0< H 0E Där

U > = maximal vinkelkoefficient.