• No results found

Lön efter födelseland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lön efter födelseland"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lön efter födelseland

Lön för arbetare och tjänstemän efter födelseland och invandringsår

Rapport skriven av Mats Larsson, Löne- och välfärdsenheten

(2)

Innehåll

1 Sammanfattning ...2

2 Syfte och metod...4

3 Befolkningen ...6

4 Sysselsatta och arbetslösa ...7

5 Lön efter födelseland ...9

6 Lön efter födelseland och klass...11

7 Lön efter födelseland, klass och sektor...15

8 Lön efter födelseland och invandringsår ...20

9 Lön efter födelseland, ålder och antal år boende i Sverige ...26

10 Slutord ...31

Tabellbilaga. Månadslön efter födelseland, klass, sektor och invandringsår...34

(3)

Månadslön efter födelseland och klass år 2003

Arbetare Tjänstemän Samtliga Samtliga anställda 17 800 26 500 22 100 Födda i Sverige 18 000 26 500 22 400 Födda i utlandet 17 100 26 100 20 400 därav födda i:

Norden 18 400 26 500 21 900

Västeuropa o OECD 18 000 29 500 24 600

Östeuropa 17 000 24 800 19 300

Afrika, Asien o Sydamerika 16 200 24 200 18 500

Månadslön efter födelseland, klass och invandringsår År 2003

Invandringsår Arbetare Tjänstemän Samtliga 1990 eller senare 16 300 26 900 19 500

1980-1989 17 000 25 500 19 900

1979 eller tidigare 18 300 25 700 21 600

Sammanfattning

Medellönen för anställda som är födda i utlandet är i genomsnitt 2 000 kro- nor lägre än för anställda födda i Sverige. Fördelat på enskilda födelseländer så är löneskillnaden ännu större. Störst är den för födda i Afrika, Asien och Sydamerika vilka har nästa 4 000 kronor lägre medellön.

Är dessa löneskillnader resultatet av lönediskriminering mot anställda födda i andra länder eller finns det andra bakomliggande faktorer utöver födelse- land som förklarar skillnaderna? En granskning av löner för anställda födda i olika länder visar att klass, yrke, sektor och invandringsår har stor inver- kan på lönerna för alla anställda - oberoende av födelseland.

Mindre löneskillnad bland arbetare och tjänstemän var för sig

Redan en uppdelning efter födelseland och klass visar att bland arbetare och tjänstemän var för sig så är löneskillnaden mindre. Bland arbetare är medel- lönen 900 kronor, eller fem procent, högre för arbetare födda i Sverige och bland tjänstemän skiljer det endast 400 kronor eller 1,5 procent i medellön.

Fördelas de anställda även efter sektor - tillverkningsindustrin, byggnadsindustrin, privat tjäns- teproduktion och offentlig sek- tor - så visar sig lönerna vara cirka 3-4 procent högre för föd- da i Sverige i respektive sektor bland både arbetare och tjäns- temän. Bland byggnadsarbetare och tjänstemän inom offentlig sektor är det dock ingen skill- nad alls.

Kan då dessa 3-4 procent tolkas som resultatet av lönediskrimi- nering? Kanske till viss del men det finns en egenskap som i praktiken kan misstänkas gene- rera en viss löneskillnad för de som är födda i utlandet och det är längden på den tid man bott i Sverige.

Lönen ökar med antal år i Sverige

Sambandet mellan invandringsår och lön är tydligt, främst bland arbetare.

För arbetare som invandrat 1990 eller senare är medellönen 16 300 kronor,

(4)

1979 eller tidigare 18 300 kronor vilket till och med är högre än för arbetare födda i Sverige.

Bland tjänstemän är dock inte sambandet lika tydligt då medellönen är högst för de som invandrat 1990 eller senare. Detta omvända samband visar sig dock endast gäller födda i Norden och Västeuropa och OECD.

… liksom andelen tjänstemän

Andelen arbetare är betydligt högre bland födda i utlandet än bland födda i Sverige. Andelen arbetare och tjänstemän har dock ett tydligt samband med invandringsår då andelen arbetare är betydligt högre bland de som invand- rat på 90-talet än bland de som invandrat tidigare. Bland de som invandrat på 70 och 80-talet så är andelen arbetare nästan på samma nivå som bland födda i Sverige och i och med att fler av de som är födda i utlandet får del av tjänstemännens höga löner så minskar löneskillnaden i takt med antalet år boende i Sverige.

Lägst lön för arbetare från Afrika, Asien och Sydamerika

Födelseland fördelat på fem grupper visar ännu tydligare hur klass och anta- let år i Sverige påverkar lönen. Lägst lön av alla har arbetare födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Medellönen för dessa är endast 16 200 kronor. Något högre lön har arbetare födda i Östeuropa, 17 000 kronor medan medellönen för arbetare födda i Norden (exkl. Sverige) är 18 400 kronor vilket är 400 kronor högre än för arbetare födda i Sverige.

Huvuddelen av de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika eller i Öst- europa har dock invandrat 1990 eller senare och hela 80 procent av dessa är arbetare. Andelen högavlönade tjänstemän är alltså mycket liten i denna grupp men andelen tjänstemän ökar även för dessa med antalet år i Sverige och bland de som invandrat 1970 eller tidigare så är andelen tjänstemän nästan lika stor som bland födda i Sverige

Slutsats

Studien visar att löneskillnad kopplad till födelseland är stor men att den till övervägande del förklaras av olika fördelning efter klass, yrke och sektor samt antalet år boende i Sverige. Med hänsyn även till dessa variabler så kvarstår 3-4 procents löneskillnad mellan födda i utlandet och födda i Sve- rige.

Möjligen är en del av dessa 3-4 procent resultatet av någon form av lönedis- kriminering mot de som är födda i utlandet. Statistisk osäkerhet och dataun- derlagets begränsade storlek förklarar troligen även en viss dela av denna återstående löneskillnad.

(5)

Syfte och metod

Studiens syfte är att kartlägga vilka lönenivåer som gäller för anställda för- delade efter födelseland, klass, sektor, ålder och invandringsår samt att för- söka utröna om det förekommer löneskillnader som kan sägas bero enbart på födelseland, det vill säga om det förekommer lönediskriminering.

Dataunderlag

Studien bygger på bearbetning av officiell statistik från Statistiska central- byråns och databasen Linda - Longitudinell Individ Databas. Linda innehål- ler ett urval på cirka 300 000 individer av hela befolkningen. För alla urvals- individer finns data från bland annat Befolkningsregistret, Inkomstregistret och Lönestrukturstatistiken.

Avgränsningar

Studien avser år 2003 och gäller personer i åldern 20-64 år. De i åldern 18- 19 år ingår ej i studien dels på grund av att de flesta i den åldern inte ingår i arbetskraften och dels på tveksam täckningsgrad i Linda-databasens lönedel.

Studien gäller enbart löntagare, det vill säga de som år 2003 hade någon form av anställning och lön. Egna företagare och medhjälpande familjemed- lemmar ingår alltså inte i studien. Ej heller ingår personer utan anställning, arbetslösa eller utanför arbetskraften förutom i de två inledande kapitlen gällande översiktlig beskrivning av befolkningen och arbetskraften.

Arbetare och tjänstemän

Som arbetare räknas de som har ett yrke som organiseras av något LO- förbund och som tjänstemän räknas de som har ett yrke som organiseras av något tjänstemannaförbund inom Saco eller Tco.

Kvinnor och män

Studien redovisar inga resultat uppdelade på kvinnor och män. Detta skulle givetvis vara önskvärt men då denna studie främst fokuserar på lön för arbe- tare och tjänstemän efter födelseland så skulle uppdelning även efter kön drastiskt öka studiens omfattning. Dessutom medför dataunderlagets be- gränsade storlek att den statistiska osäkerheten riskerar att blir allt för stor gällande skattningar av till exempel månadslön efter både klass och kön samt födelseland, sektor eller invandringsår.

Lön efter kön, klass och födelseland är dock allt för viktigt och intressant för att helt bortse ifrån så därför planeras en separat studie om detta vilken kommer att publiceras vid ett senare tillfälle.

2

(6)

Tabell 2.2 Födelseland i fem grupper Sverige

Norden Danmark, Finland, Island och Norge

Västeuropa o OECD Västeuropa (exkl. Norden) och OECD-länderna USA, Kanada, Australien, Nya Zee- land och Japan

Östeuropa Baltikum och forna Östeuropa

Afrika, Asien o Sydamerika Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika

Fyra sektorer Tillverkningsindustrin Byggnadsindustrin

Privat tjänsteproduktion: Handel, hotell och restau- rang, transport, finansiell verksamhet (banker och försäkringsbolag m.m.), fastighets- och uthyrnings- verksamhet och privat vård och omsorg

Offentlig sektor: Stat, Kommun och Landsting

Födelseland i fem grupper Födelseland redovisas uppdela- de på fem grupper enligt följan- de: Sverige, Norden, Västeuro- pa och OECD, Östeuropa samt Afrika, Asien och Sydamerika (se tabell 2.2). Antalet grupper begränsas främst av dataunder- lagets storlek.

Lönebegrepp

Det lönebegrepp som används är månadslön för heltidsarbete på dagtid. I detta ingår tid- och prestationslön, grundlön, helglön och andra fasta löne- förmåner. I lönebegreppet ingår inte olika typer av rörliga tillägg, exempel- vis tillägg för arbete på obekväm arbetstid, skiftgång, övertid eller bonus.

Lönen för de som arbetar deltid är uppräknade till att motsvara arbete på heltid utifrån respektive anställds tjänstgöringsomfattning.

Sektorer

Fyra sektorer redovisas i rap- porten - tillverkningsindustrin, byggnadsindustrin, privat tjäns- teproduktion och offentlig sek- tor. Fler sektorer är givetvis önskvärt men dataunderlagets storlek sätter gränsen.

(7)

Tabell 3.1 Befolkningen i åldern 20-64 år efter födelseland. År 2003

Antal Procent Procent av befolk- av födda ningen i utlandet Hela befolkningen 5 312 000 100 ..

Födda i Sverige 4 501 000 85 ..

Födda i utlandet 812 000 15 100

Därav i:

Norden 197 000 4 24

Västeuropa och OECD 87 000 2 11

Östeuropa 173 000 3 21

Afrika, Asien och Syd-

och Mellanamerika 354 000 7 44

Tabell 3.2 Födda i utlandet i åldern 20-64 år efter födelseland. År 2003

Födelseland Antal Födelseland Antal

Finland 141 000 Tyskland 21 400

Jugoslavien 54 600 Libanon 17 700

Irak 44 000 Storbritannien 12 600

Iran 44 000 Syrien 12 400

Bosnien-Hercegovina 40 300 Thailand 11 300

Polen 31 600 Somalia 11 100

Turkiet 28 600 Etiopien 10 500

Norge 27 200 USA 9 800

Danmark 26 000 Ungern 9 800

Chile 23 100 Grekland 9 300

Obs! Denna befolkningsstatistik inte är exakt utan endast skattningar beräknade utifrån databasen Linda.

Befolkningen

År 2003 bodde det i Sverige 5,3 miljoner människor i åldern 20-64 år. Av dessa är 812 000 personer födda i utlandet och 4 501 000 i Sverige. I pro- cent räknat innebär detta att 15 procent av befolkningen är födda i utlandet medan 85 procent alltså är födda i Sverige.

Fördelas de 812 000 personerna som är födda i utlandet på de fem grupper av länder som re- dovisas i studien så är flest antal födda i Afrika, Asien och Syd- amerika. 354 000 personer är födda i något land i dessa världsdelar vilket motsvarar 44 procent av samtliga som är föd- da i utlandet. Något mindre an- tal, 197 000, är födda i Norden (exkl. Sverige) vilket motsvarar 24 procent. I Östeuropa är 173 000, eller 21 procent, föd- da och i Västeuropa och OECD 87 000 personer, 11 procent (se tabell 3.1).

Vad gäller enskilda länder så visas i tabell 3.2 de 20 länder, förutom Sverige, där flest per- soner är födda.

Klart flest är födda i Finland, 141 000 personer. Det är betyd- ligt fler än de drygt 100 000 personer som är födda i resten av Sveriges närmaste grannlän- der tillsammans, det vill säga Norge, Danmark, Polen, Tysk- land, Estland, Lettland och Li- tauen.

Närmast efter Finland kommer forna Jugoslavien, där 54 000 personer är födda, följt av Irak, Iran och Bosnien-Hercegovina där vardera drygt 40 000 personer är födda.

3

(8)

Diagram 4.1 Personer i arbetskraften efter födelseland år 2003. Procent Procent av befolkningen

Arbetslösheten är 9,4 procent bland födda i utlandet och 4,0 procent bland födda i Sverige.

83

69 74 71

63

0 20 40 60 80 100

Födda i Sverige

Födda i utlandet

Norden (exkl Sverige)

Övriga Europa, USA mfl

Afrika, Asien, Sydam.

4,0

9,4

5,4

8,8

13,0

0 5 10 15 20

Födda i

Sverige Födda i

utlandet Norden (exkl Sverige)

Övriga Europa, USA mfl

Afrika, Asien, Sydam.

Endast 69 procent av alla födda i utlandet ingår i arbets- kraften medan 83 procent av alla födda i Sverige ingår.

Sysselsatta och arbetslösa

Rapportens syfte är att beskriva löner efter födelseland men för att få lön så måste man först få en anställning. Därför ges här en kort beskrivning av situationen på arbetsmarknaden enligt Arbetskraftsundersökningarna år 2003 för personer i åldern 20-64 år födda i olika länder.

69 procent av födda i utlandet ingår i arbetskraften

Arbetskraften består av 4,3 mil- joner personer i åldern 20-64 år.

Av dessa är 483 000 personer, 13 procent, födda i utlandet och 3,8 miljoner personer födda i Sverige. Detta innebär att av samtliga i åldern 20-64 år som är födda i utlandet så tillhör endast 69 procent arbetskraften medan av samtliga som är födda i Sverige tillhör 83 procent arbetskraften (se diagram 3.1).

Födelseland uppdelat på fyra grupper (se faktaruta 4.1) visar dock på stora skillnader även bland födda i utlandet. Klart lägst andel i arbetskraften är det bland födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Endast 63 procent av dessa ingår i arbetskraften medan 71 respektive 74 procent av födda i Norden och Övriga Europa och OECD ingår i ar- betskraften.

Nio procent arbetslösa

Av de som är födda i utlandet och som ingår i arbetskraften är drygt nio procent arbetslösa medan bland födda i Sverige endast fyra procent är arbetslö- sa. Arbetslösheten är alltså mer än dubbelt så hög bland födda i utlandet.

4

Diagram 4.2 Arbetslösa efter födelseland. År 2003 Procent av arbetskraften

(9)

Faktaruta 4.2

Arbetskraften enligt AKU

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisar arbetskraften fördelad efter födelseland enligt följande.

Arbetskraften = Sysselsatta och arbetslösa.

Sysselsatta = Personer i arbete eller frånvarande.

I arbete = Arbetat minst en timme under mätveckan.

Frånvarande = Semester, sjukdom med mera.

Arbetslös = De som vill ha, kan ta och söker ett jobb.

Ej i arbetskraften = Studerande, sjuka, pensionerade, hemarbetande med flera.

OBS! Ej i arbetskraften redovisad ej efter medborgarskap

57 procent av utländska medborgare är sysselsatta och 79 procent av svenska medborgare.

80

62

70 65

55

0 20 40 60 80 100

Födda i Sverige

Födda i utlandet

Norden (exkl Sverige)

Övriga Europa, USA mfl

Afrika, Asien, Sydam.

Faktaruta 4.1

Födelseland i fyra grupper

I detta avsnitt är födelseland grupperat i fyra grupper i stället för fem grupper som gäller i resten av rapporten.

Orsaken till detta är att Östeuropa i AKU-statistiken ingår i gruppen Övriga Europa och OECD (se nedan).

De fyra grupperna är följande:

Sverige

Norden Danmark, Finland, Island och Norge

Övriga Europa o OECD Europa (exkl. Norden) och OECD-länderna USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Japan

Afrika, Asien o Sydamerika Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika

Klart högst arbetslöshet är det bland de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika, 13 pro- cent. Bland födda i Norden (exkl. Sverige) så är arbetslös- heten 5,4 procent medan den bland födda i övriga Europa och OECD är knappt 9 procent (se diagram 4.2).

Endast 62 procent sysselsatta Den höga arbetslösheten och låga andelen i arbetskraften bland födda i utlandet ger sam- mantaget en mycket låg så kal- las sysselsättningsgrad, det vill säga andelen sysselsatta av be- folkningen. Sysselsättningsgra- den för födda i utlandet är en- dast 62 procent medan den för födda i Sverige är 80 procent.

Lägst sysselsättningsgrad är det bland födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Bland dessa är endast 55 procent sysselsatta.

Det innebär alltså att bara lite drygt hälften av dessa har ett arbete att försörja sig på.

Diagram 4.3 Sysselsatta efter födelseland. År 2003 Procent av befolkningen

(10)

Lönen är 2 000 kronor lägre för anställda födda i utlandet än för anställda födda i Sverige.

22 400

20 400

22 100

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet Samtliga

Lön efter födelseland

För samtliga anställa är lönen i genomsnitt 22 100 kronor i månaden år 2003. Lönerna varierar dock mellan olika grupper av anställda, inte minst mellan födda i olika länder.

Födda i utlandet har 2 000 kronor lägre lön

Medellönen för anställda som är födda i utlandet är 20 400 kronor medan lönen för anställda födda i Sverige är 22 400 kronor. Lönen är alltså 2 000 kronor, eller 10 procent, högre för födda i Sverige (se diagram 5.1).

Denna löneskillnad kan även beskrivas som att lönen för anställda som är födda i utlandet motsvarar 91 procent av lönen för födda i Sverige (se dia- gram 5.2).

Födelseland i fem grupper ger ännu större löneskillnader

Födelseland uppdelat på fem grupper visar på ännu större löneskillnader.

Lägst lön har de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Medellönen för dessa var 18 500 kronor vilket endast motsvarar 83 procent av medellö- nen för anställda födda i Sverige. Något högre lön, 19 300 kronor har födda i Östeuropa (se diagram 5.2).

Klart högst lön har födda i Västeuropa och OECD. Medellönen för dessa var hela 24 600 kronor vilket till och med är 2 200 kronor eller 10 procent högre än för födda i Sverige. Medellönen för födda i Norden är 21 900 kro- nor vilket är något lägre än för födda i Sverige

5

Diagram 5.1 Månadslön efter födelseland. År 2003 Samtliga anställda

Kronor

(11)

Lägst lön har födda i Afrika, Asien och Sydamerika medan födda i Västeuropa o OECD har högst lön

22 400 21 900

24 600

19 300

18 500

15 000 20 000 25 000 30 000

Sverige Norden (exkl Sverige)

Väst- europa,

OECD

Öst- europa

Afrika, Asien, Sydam.

91

98

110

86

83

80 90 100 110 120

Samtliga födda utomlands

Norden (exkl Sverige)

Väst- europa,

OECD

Öst- europa

Afrika, Asien, Sydam.

Medellönen för samtliga anställda födda utomlands motsvarar 91 procent av medellönen för samtliga anställda födda i Sverige

Diskriminering eller klasskillnad?

Så här långt visar studien helt klart att lönerna är högre för anställda som är födda i Sverige än för anställda födda i utlandet. Frågan blir då givetvis vad detta kan tänkas bero på. Är detta resultatet av lönediskriminering mot an- ställda som är födda i utlandet eller finns det kanske andra faktorer utöver födelseland som förklarar denna löneskillnad?

Följande kapitel försöker ge svar på detta.

Diagram 5.2 Månadslön efter födelseland. År 2003 Samtliga anställda

Kronor

Diagram 5.3 Lön för födda i utlandet i procent av lön för födda i Sverige. Samtliga anställda

Procent

(12)

Endast 400 kronor eller 1,5 procent skiljer i lön för tjänstemän födda utomlands och i Sverige.

Lönen är 900 kronor lägre för arbetare födda i utlan- det än för arbetare födda i Sverige.

18 000

17 100 17 800

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet Samtliga

26 500 26 100 26 500

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet Samtliga

Lön efter födelseland och klass

En uppdelning av löntagarna efter födelseland och klass - arbetare och tjäns- temän - visar en mindre löneskillnad mellan födda i olika länder än när samtliga anställda jämförs. Födda i utlandet har dock fortsatt lägre lön och störst är skillnaden bland arbetare.

900 kronor mindre för arbetare födda utomlands

Medellönen för arbetare födda i utlandet är 17 100 kronor i månaden. För arbetare födda i Sverige är medellönen 18 000 kronor. Lönen är alltså 900 kronor eller fem procent högre för arbetare födda i Sverige. Det innebär att lönen för arbetare födda i utlandet motsvarar 95 procent av lönen för arbeta- re födda i Sverige.

Endast marginell skillnad bland tjänstemän

Medellönen för tjänstemän födda i utlandet är 26 100 kronor. För tjänste- män födda i Sverige är medellönen 26 500 kronor. Det skiljer alltså bara 400 kronor eller 1,5 procent. Lönen för tjänstemän födda i utlandet motsvarar därmed 98 procent av lönen för tjänstemän födda i Sverige.

Löneskillnaden mellan födda i utlandet och födda i Sverige är alltså mindre bland tjänstemän än bland arbetare, räknat i såväl kronor som i procent, och detta trots att lönenivån är betydligt högre för tjänstemän.

6

Diagram 6.2 Månadslön efter födelseland. År 2003 Tjänstemän

Kronor Diagram 6.1 Månadslön efter födelseland. År 2003

Arbetare Kronor

(13)

Högst lön av alla har tjänstemän födda i Västeuropa och OECD.

Lägst lön av alla har arbetare födda i Afrika, Asien och Sydamerika.

18 000 18 400 18 000

17 000

16 200 15 000

20 000 25 000 30 000

Sverige Norden Väst- Europa

OECD

Öst- Europa

Afrika, Asien, Sydam.

26 500 26 500

29 500

24 800 24 200

15 000 20 000 25 000 30 000

Sverige Norden Väst- Europa

OECD

Öst- Europa

Afrika, Asien, Sydam.

Klass och födelseland i fem grupper

Födelseland fördelat på fem grupper visar på stora löneskillnader men även att födda i utlandet faktiskt kan ha högre lön än födda i Sverige.

Arbetare från Afrika, Asien och Sydamerika har lägst lön

Bland arbetare har de som är födda i Norden högst lön. Medellönen för dessa var 18 400 kronor vilket var 400 kronor högre än för arbetare födda i Sverige. Betydligt lägre löner har arbetare födda i Afrika, Asien och Syd- amerika. Medellönen för dessa är endast 16 200 kronor vilket motsvara 90 procent av medellönen för födda i Sverige. Något högre lön har arbetare födda i Östeuropa, 17 000 kronor (se diagram 6.3).

Tjänstemän från Västeuropa och OECD i klar topp

I särklass högst lön har tjänstemän från Västeuropa och OECD. Medellönen för dessa är hela 29 500 kronor vilket är 3 000 kronor eller 11 procent mer än för tjänstemän födda i Sverige.

Lägst lön även bland tjänstemän har de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Medellönen för dessa är 24 200 kronor vilket motsvarar 91 procent av lönen för födda i Sverige. Endast några hundralappar högre, 24 800 kronor, är lönen för tjänstemän födda i Östeuropa medan tjänstemän födda i Norden har samma medellön som födda i Sverige, 26 500 kronor (se diagram 6.4).

Diagram 6.4 Månadslön efter födelseland.

År 2003. Tjänstemän Kronor

Diagram 6.3 Månadslön efter födelseland.

År 2003. Arbetare Kronor

(14)

Betydligt större andel av de som är födda utomlands är arbetare än bland födda i Sverige.

91

95

98

80 85 90 95 100

Samtliga Arbetare Tjänstemän

Medellönen för samtliga anställda födda utomlands motsvarar 91 procent av medellönen för samtliga anställda födda i Sverige

52

37 48

63

0 20 40 60 80 100

Födda i Sverige Födda i utlandet

Arbetare Tjänstemän

Varför mindre skillnad bland arbetare och tjänstemän var för sig?

Bland samtliga anställda motsvarar lönen för anställda födda i utlandet en- dast 91 procent av lönen för anställda födda i Sverige men delas de anställda upp på arbetare och tjänstemän så motsvarar lönen för födda utomlands 95 respektive 98 procent av lönen för födda i Sverige (se diagram 6.5). Löne- skillnaden beroende på födelseland är alltså större när samtliga anställda jämförs än när arbetare och tjänstemän jämförs var för sig. Vad beror detta på?

Olika andel arbetare och tjänstemän

Svaret ligger i att andelen arbetare och tjänstemän är olika bland födda i olika länder samtidigt som medellönen är betydligt högre för tjänstemän än för arbetare.

Bland anställda födda i Sverige är 48 procent arbetare och 52 procent tjäns- temän. Bland anställda födda i utlandet är hela 63 procent arbetare och en- dast 37 procent tjänstemän (se diagram 6.6). Andelen högavlönade tjänste- män är alltså betydligt mindre bland födda i utlandet vilket ger en lägre me- dellönen för samtliga anställda födda i utlandet jämfört med födda i Sverige.

70 procent arbetare från Afrika, Asien och Sydamerika och Östeuropa Skillnaden är ännu större när födelseland delas upp i fem grupper. Det vill säga att löneskillnaden är större när samtliga anställda från respektive grupp av länder jämförs än när de delas upp på arbetare och tjänstemän (se dia- gram 6.7).

Diagram 6.6 Andel arbetare och tjänstemän efter Födelseland. År 2003

Procent Diagram 6.5 Lön för födda i utlandet i procent

av lön för födda i Sverige efter Procent klass. År 2003

(15)

52 44

58

30 29

48 42

70 71

56

0 20 40 60 80 100

Sverige Norden Väst- Europa

OECD

Öst- Europa

Afrika, Asien, Sydam.

Arbetare Tjänstemän

102 100

94

90 100

111

94

91 98

110

86

83

80 90 100 110 120

Norden Västeuropa, OECD

Östeuropa Afrika, Asien, Sydam.

Arbetare Tjänstemän Samtliga

Hela 70 procent är arbeta- re bland anställda födda i Afrika, Asien och Sydame- rika och Östeuropa.

Medellönen för födda i Afrika, Asien och Sydame- rika och Östeuropa är klart större när samtliga jämförs än när arbetare och tjäns- temän jämförs var för sig.

Mest minskar löneskillnaden för de som är födda i Afrika, Asien och Syd- amerika och Östeuropa vilket förklaras av att dessa har den mest ojämna fördelningen av arbetare och tjänstemän, drygt 70 procent arbetare och knappt 30 procent tjänstemän (se diagram 6.8).

Ett undantag finns dock och det är tjänstemän födda i Västeuropa och OECD då löneskillnaden för dessa är något större än bland samtliga anställ- da födda i Västeuropa och OECD. Även detta är dock en följd av ojämn fördelning av arbetare och tjänstemän fast i detta fall är orsaken en stor an- del tjänstemän i kombination med att dessa har en relativt hög medellön.

Diagram 6.8 Andel arbetare och tjänstemän efter födelseland År 2003.

Procent

Diagram 6.7 Lön för födda utomlands i procent av lön för födda i Sverige. År 2003

Procent

(16)

Bland arbetare är löne- skillnaden minst inom byggnads- och tillverk- ningsindustrin men något större inom privat tjänste- prod. och offentlig sektor.

19 000

22 200

17 600

16 600 18 500

22 100

16 800

15 900

15 000 20 000 25 000 30 000

Tillverknings industri

Byggnads industri

Privat tjänsteprod.

Offentlig sektor

Födda i Sverige Födda i utlandet

Lön efter födelseland, klass och sektor

Fördelning efter både klass och sektor visar på ännu mindre löneskillnad mellan födda i olika länder. Skillnaden är dock fortsatt stor mellan olika grupper av länder.

Arbetare

För arbetare fördelade på fyra sektorer så är löneskillnaden störts inom sek- torn privat tjänsteproduktion. Där är lönen 800 kronor lägre för anställda födda i utlandet. Något mindre löneskillnad är det inom offentlig sektor och tillverkningsindustrin, 700 respektive 500 kronor, medan det inom bygg- nadsindustrin endast skiljer 100 kronor (se diagram 7.1).

Utryckt i lön för arbetare födda i utlandet i procent av lön för arbetare födda i Sverige motsvarar detta runt 96 procent i alla sektorer utom inom bygg- nadsindustrin där det är 99 procent som gäller, det vill säga nästan lika lön oberoende av födelseland (se diagram 7.2).

Samma yrke samma sektor samma lön

Löneskillnaden är alltså minst inom byggnadsindustrin. Byggnadsindustrin är även den minsta och mest homogena av de fyra sektorerna. Detta kan sammantaget tolkas som att lönerna för anställda med samma yrke i samma sektor även har samma lön - oberoende av födelseland.

Byggnadsindustrin i dubbel roll

Trots att löneskillnaden är minst inom byggnadsindustrin så bidrar den ändå till att öka löneskillnaden mellan födda i utlandet och födda i Sverige. Orsa- ken till detta är den stora skillnaden i andel byggnadsarbetare.

7

Diagram 7.1 Månadslön efter födelseland och sektor år 2003 Arbetare

Kronor

(17)

Tabell 7.1 Andel anställda efter födelseland, klass och sektor. År 2003

Födda i Födda i

Sverige utlandet

Arbetare

Tillverkningsindustri 24 27

Byggnadsindustri 8 3

Privat tjänsteproduktion 36 40

Offentlig sektor 33 30

Tjänstemän

Tillverkningsindustri 14 13

Byggnadsindustri 2 1

Privat tjänsteproduktion 41 41

Offentlig sektor 44 45

97

99

95 96 95

80 85 90 95 100

Tillverknings industri

Byggnads industri

Privat tjänsteprod.

Offentlig sektor

Samtliga

Medellönen för födda i utlandet motsvarar cirka 96 procent av medellönen för födda i Sverige förutom inom byggindustrin där det är hela 99 procent som gäll- er.

Bland alla anställda som är födda i utlandet så arbetar endast tre procent inom byggindustrin medan åtta procent av alla anställda födda i Sverige jobbar inom byggindustrin (se tabell 7.1). Denna skillnad i kombination med att lönenivån för arbetare är klart högst inom just byggindustrin gör att en mindre andel födda i utlandet får del av dessa höga löner vilket medför en lägre medellön för samtliga födda i utlandet.

Olika andel anställda som är födda i utlandet i olika sektorer i kombination med olika lönenivå i olika sektorer är alltså förklaringen till att löneskillnad kopplad till födelseland är större när samtliga arbetare jämföres efter födel- seland än när fördelning även sker efter sektor.

På liknande sätt påverkar även sektorn privat tjänsteproduktion löneskillna- den. Här är dock lönenivån låg samtidigt som andelen som är födda utom- lands är hög.

Tillverkningsindustri och of- fentlig sektor kan dock sägas bidra till en minskad löneskill- nad. Inom tillverkningsindustrin är andelen födda i utlandet hög samtidigt som även lönerna är höga. Inom offentlig sektor gäller det omvända, det vill säga låg andel födda i utlandet i kombination med låg lönenivå.

Sammantaget så är det dock byggnadsindustrin och dess stora skillnad i

Diagram 7.2 Lön för födda i utlandet i procent av lön för födda i Sverige. Arbetare

Procent

(18)

Lönerna är cirka 1 000 kronor lägre för tjäns- temän födda i utlandet i de privata sektorerna men 500 kronor högre inom offentlig sektor.

Inom offentlig sektor är medellönen högre för födda utomlands än för födda i Sveri- ge men inom bygg- nadsindustrin och privat tjänstepro- duktion är den lägre.

29 800

28 000 28 400

23 500 29 100

26 500 27 300

24 000

15 000 20 000 25 000 30 000

Tillverknings industri

Byggnads industri

Privat tjänsteprod.

Offentlig sektor

Födda i Sverige Födda i utlandet

98

95 96

102

98

80 85 90 95 100 105

Tillverknings industri

Byggnads industri

Privat tjänsteprod.

Offentlig sektor

Samtliga

Tjänstemän

Bland tjänstemän är lönen cirka 1 000 kronor lägre för de som är födda i utlandet i de tre privata sektorerna. Inom offentlig sektor är däremot medel- lönen 500 kronor högre för tjänstemän födda i utlandet (se diagram 7.3).

Utryckt i medellön för tjänstemän födda i utlandet i procent av medellön för tjänstemän födda i Sverige så motsvarar detta mellan 95-98 procent inom de tre privata sektorena medan den inom offentlig sektor är hela 102 procent (se diagram 7.4).

Diagram 7.3 Månadslön efter födelseland och sektor år 2003 Tjänstemän

Kronor

Diagram 7.4 Lön för födda i utlandet i procent av lön för födda i Sverige. Tjänstemän

Procent

(19)

Läkare minskar löneskillnad

För att finna orsaken till att medellönen är högre för födda i utlandet inom just offentlig sektor så måste lönerna för tjänstemän studeras ända ner på yrkesnivå. Där visar sig att förklaringen till stor del ligger i att andelen läka- re är betydligt högre bland tjänstemän födda i utlandet än bland tjänstemän födda i Sverige.

Bland tjänstemän födda i utlandet som arbetar inom landstingskommunal sektor är hela 32 procent läkare medan bland födda i Sverige endast 12 pro- cent är läkare. Den höga andelen läkare födda i utlandet i kombination med läkarnas relativt höga löner medför alltså att medellönen för samtliga tjäns- temän födda i utlandet är högre än för tjänstemän födda i Sverige inom of- fentlig sektor.

Sektor och födelseland i fem grupper

Fördelning efter sektor och födelseland i fem grupper visar att löneskillna- den inom respektive sektor är mindre inom de flesta grupper av födelselän- der även om skillnaden inte är så stor (se tabell 7.2).

Tydlig skillnad är det dock för arbetare och tjänstemän födda i Afrika, Asien och Sydamerika. Lönen för samtliga arbetare födda i Afrika, Asien och Syd- amerika motsvarar endast 90 procent av lönen för födda i Sverige. Inom respektive sektor är dock lönen mellan 92-94 procent. Orsaken till att löne- skillnaden blir större när samtliga arbetare jämförs är att hela 82 procent av arbetarna från Afrika, Asien och Sydamerika arbetar inom privat tjänstepro- duktion och offentlig sektor där lönerna generellt är lägre än inom tillverk- nings- och byggnadsindustrin. Bland arbetare födda i Sverige jobbar 67 pro- cent i servicesektorerna.

Observera att tolkningar av resultaten på denna detaljerade redovisningsnivå bör ske med försiktighet med hänsyn till urvalets begränsade storlek. Med anledning av detta görs här inga djupare analyser av resultaten för de fem grupperna med födelseländer.

Slutsats

Sammantaget blir slutsatsen att löneskillnaden mellan födda i utlandet och födda i Sverige inte är större än 3-4 procent när hänsyn tas till fördelning efter både klass och sektor. Födelseland uppdelade på fem grupper visar dock på större skillnad då födda i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa har cirka 6-7 procent lägre lön medan födda i Norden, Västeuropa och OECD har lika eller till och med högre lön än födda i Sverige.

(20)

Tabell 7.2 Månadslön efter klass, sektor och födelseland. År 2003

Födelseland Sektor Månadslön Lön i procent av lön för födda

i Sverige Arbetare Tjänste- Samtliga

män Arbetare Tjänste- Samtliga Sverige Tillverkningsindustri 19 000 29 800 23 100 - män - -

Byggnadsindustri 22 200 28 000 23 600 - - -

Privat tjänsteproduktion 17 600 28 400 23 500 - - -

Offentlig sektor 16 600 23 500 20 600 - - -

Samtliga 18 000 26 500 22 400 - - -

Norden Tillverkningsindustri 19 300 28 500 21 600 102 96 93 Byggnadsindustri 23 000 28 600 24 000 103 102 102 Privat tjänsteproduktion 18 100 27 900 23 300 103 98 99 Offentlig sektor 16 700 24 300 20 600 101 103 100

Samtliga 18 400 26 500 21 900 102 100 98

Västeuropa Tillverkningsindustri 19 200 32 400 25 400 101 109 110

och OECD Byggnadsindustri .. .. .. .. .. ..

Privat tjänsteproduktion 17 900 32 600 26 100 101 115 111 Offentlig sektor 16 000 25 100 22 500 97 107 109

Samtliga 18 000 29 500 24 700 100 111 110

Östeuropa Tillverkningsindustri 17 900 25 800 18 900 94 87 82

Byggnadsindustri .. .. .. .. .. ..

Privat tjänsteproduktion 16 800 25 200 19 400 95 88 82

Offentlig sektor 15 600 24 400 19 400 94 104 94

Samtliga 17 000 24 800 19 300 94 94 86

Afrika, Asien Tillverkningsindustri 17 900 29 500 20 400 94 99 88

och Sydamerika Byggnadsindustri .. .. .. .. .. ..

Privat tjänsteproduktion 16 100 24 200 18 100 92 85 77

Offentlig sektor 15 400 22 900 18 100 93 97 88

Samtliga 16 200 24 200 18 500 90 91 83

.. Uppgift för osäkert för att redovisas.

Ska detta tolkas som diskriminering av invandrare från vissa delar av värl- den? Kanske till viss del men det finns en egenskap som i praktiken kan misstänkas generera en viss löneskillnad för de som är födda i utlandet och det är längden på den tid man bott i Sverige. Följande kapitel handlar om detta.

(21)

Lönen blir högre ju längre sedan de som är föd- da i utlandet invandrat.

Bland arbetare är sambandet mellan lön och invand- ringsår tydligt och de som invandrat före 1979 har t.o.m. högre lön än födda i Sverige.

Bland tjänstemän är sambandet mellan lön och in- vandringsår inte lika tydligt då de som invandrat senast har högst lön.

19 500 22 400

19 900 21 600

20 400

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet

1990- 1980-1989 -1979 Samtliga

26 900 26 500

25 500 25 700 26 100

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet

1990- 1980-1989 -1979 Samtliga

16 300 18 000

17 000 18 300

17 100

15 000 20 000 25 000 30 000

Födda i Sverige Födda i utlandet

Lön efter födelseland och invandringsår

Lönenivån tycks ha ett klart samband med invandringsår. Det vill säga att ju längre en anställd bott i Sverige desto högre lön kan man förvänta sig att han eller hon har. Sambandet är tydligt när samtliga anställda jämförs efter födelseland och invandringsår. Likaså bland enbart arbetare men bland tjänstemän tycks sambandet bli osäkert.

Samtliga anställda

Medellönen för samtliga an- ställda som är födda i utlandet är 20 400 kronor i månaden. För de som invandrat år 1990 eller senare, det vill säga de som invandrat senast och därmed varit bosatta kortast tid i Sveri- ge, är medellön endast 19 500 kronor medan medellönen för de som invandrat år 1979 eller tidigare och varit bosatta längst tid i Sverige, är 21 600 kronor.

Även detta är dock mindre än medellönen för de som är födda i Sverige (se diagram 8.1).

8

Diagram 8.1 Månadslön efter födelseland och invandringsår. År 2003

Kronor

Diagram 8.2 Månadslön efter födelseland och invandringsår. Arbetare år 2003 Kronor

Diagram 8.3 Månadslön efter födelseland och invandringsår. Tjänstemän år 2003 Kronor

(22)

Arbetare med flest år i Sverige har högst lön

Bland arbetare är sambandet mellan lön och invandringsår tydligt och lönen för de som invandrat senast är klart lägre än för de som invandrat tidigast.

För de som invandrat 1990 eller senare är medellönen 16 300 kronor och för de som invandrat på 80-talet 17 000 kronor. För de arbetare som varit längst tid i Sverige och invandrat 1979 eller tidigare är medellönen 18 300 kronor vilket är 300 kronor högre än medellönen för arbetare födda i Sveri- ge (se diagram 8.2)

Tjänstemän med minst år i Sverige har högst lön

Bland tjänstemän är sambandet mellan lön och invandringsår inte lika tyd- ligt då lönen är högst för de som invandrat 1990 eller senare. Medellönen för dessa var hela 26 900 kronor vilket är klart högre än för de som invand- rat tidigare och dessutom 400 kronor högre än för tjänstemän födda i Sveri- ge. Bland de som invandrat 1989 eller tidigare så tycks dock sambandet mellan lön och invandringsår se mer förväntansriktigt ut, det vill säga att de som invandrat 1979 eller tidigare har högre medellön än de som invandrat 1980-1989. Skillnaden är dock endast 200 kronor (se diagram 8.3).

Stor skillnad mellan olika födelseländer

Förklaringen till tjänstemännens något oväntade samband mellan lön och invandringsår ligger i att tjänstemän är en betydligt mer heterogen grupp än arbetare. Det gäller dels lönespridningen, som är betydligt större bland tjänstemän, och dels stor skillnad i medellön beroende på födelseland.

Detta framgår i följande avsnitt där födelseland fördelas på fem grupper.

Invandringsår och födelseland i fem grupper Liten skillnad bland arbetare

Arbetare fördelade efter invandringsår och födelseland i fem grupper visar inte på några större skillnader mellan de fem grupperna med födelseländer.

De gäller framförallt mönstret att medellönen ökar ju tidigare invand- ringsåret är på samma sätt som visats ovan för samtliga anställda (se dia- gram 8.4).

Lönenivån varierar däremot ganska mycket mellan grupperna av länder.

Främst är det de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika som har lägre medellön än övriga grupper, cirka 1 500 kronor lägre inom respektive inter- vall av invandringsår. Medellönen för födda i Afrika, Asien och Sydamerika är dessutom den enda grupp som inte är i närheten av medellönen för födda i Sverige. Skillnaden är hela 1 100 kronor för de som invandrat 1979 eller tidigare.

(23)

För arbetare ökar lönen ju längre tid som går efter in- vandringsåret oav- sett födelseland.

För tjänstemän förändras lön efter invandringsår olika beroende på födelseland.

15 000 20 000 25 000 30 000

Sverige Norden Väst- Europa

OECD

Öst- Europa

Afrika, Asien, Sydam.

1990- 1980-1989 -1979 Samtliga

15 000 20 000 25 000 30 000 35 000

Sverige Norden Väst- Europa

Öst- Europa

Afrika, Asien,

1990- 1980-1989 -1979 Samtliga

Men stor skillnad bland tjänstemän

Tjänstemän fördelade efter invandringsår och födelseland i fem grupper uppvisar däremot stor skillnad i såväl mönster som lönenivå mellan grup- perna av länder (se diagram 8.5).

Mönstret att medellönen ökar ju tidigare invandringsåret är tycks bara gälla de tjänstemän som är födda i Östeuropa och Afrika, Asien och Sydamerika.

För de tjänstemän som är födda i Norden eller Västeuropa och OECD tycks det omvända sambandet gälla, det vill säga att medellönen minskar ju tidi- gare invandringsåret är. Förklaringen till detta ligger troligen till viss del i att personal till tjänster som kräver högutbildad specialkompetens är en bristvara i Sverige och att rekryteringen då även sker utomlands, främst från övriga Norden och Västeuropa och då med erbjudande om höga löner.

Diagram 8.4 Månadslön efter födelseland och invandringsår.

Arbetare år 2003 Kronor

Diagram 8.5 Månadslön efter födelseland och invandringsår.

Tjänstemän år 2003 Kronor

(24)

52 45

35 31

48 55

65 69

0 20 40 60 80 100

Svensk bakgrund

-1979 1980-1989 1990-

Arbetare Tjänstemän

Här görs dock ingen djupare analys av denna grupp högavlönade tjänstemän utan det konstateras bara att förutsättningarna för att få välbetalda jobb i Sverige tycks variera beroende på från vilken del av världen man har sitt ursprung. Efterfrågan på specialkompetens är troligen en anledning och den specialkompetensen finns tydligen främst i andra rika länder.

Av de som invandrat från vad som vanligen betraktas som fattiga länder, i förhoppning om en bättre tillvaro och ett jobb att försörja sig på, lyckas en- dast ett fåtal få välbetalda tjänstemannajobb redan efter några enstaka år i Sverige. Med tiden så blir det dock allt fler tjänstemän även bland dessa invandrargrupper vilket framgår av följande avsnitt.

Andel arbetare och tjänstemän efter invandringsår Andel arbetare minskar med antal år i Sverige

Andel arbetare och tjänstemän uppvisar ett klart samband med invand- ringsår då andelen arbetare är störst bland de som invandrat senast. Bland de som invandrat 1990 eller senare så är hela 69 procent arbetare och en- dast 31 procent tjänstemän medan det bland de som invandrat 1979 eller tidigare är 55 procent arbetare och 45 procent tjänstemän vilket är betydligt mer likt vad som gäller för födda i Sverige av vilka 48 procent är arbetare och 52 procent tjänstemän (se diagram 8.6).

Ett samband mellan invandringsår och klass är dock inte så överraskande med tanke på att de flesta tjänstemannayrken kräver eftergymnasial utbild- ning. Visserligen är de som invandrar till Sverige oftast väl utbildade men deras utbildning behöver ofta kompletteras för att motsvara de krav som gäller i Sverige och detta tar rimligen något år för en nyligen invandrad per- son att skaffa. Ett arbetaryrke som inte kräver svensk eftergymnasial utbild- ning är då säkert lättare att få som första jobb.

Diagram 8.6 Andel arbetare och tjänstemän efter födelseland och invandringsår. År 2003

Procent

Andelen arbetare minskar och andelen tjänstemän ökar ju tidigare invandringsår som jämförs.

Svensk Födda i utlandet efter invandringsår:

bakgrund -1979 1980-1989 1990-

(25)

0 20 40 60 80 100

Sverige Norden Västeuropa OECD

Östeuropa Afrika, Asien, Sydam.

1990- 1980-1989 -1979 Samtliga

Denna skillnad i andel arbetare och tjänstemän förstärker löneskillnaden bland samtliga anställda efter födelseland enligt vad som visats ovan (se diagram 8.1) jämfört med den bild som ges för arbetare respektive tjänste- män var för sig (se diagram 8.2 och 8.3). Med detta avses det faktum att medellönen för samtliga anställda födda i utlandet oavsett invandringsår är betydligt lägre än medellönen för födda i Sverige, vilket alltså inte är fallet för arbetare respektive tjänstemän. Orsaken till detta är alltså rent klass- och yrkesrelaterat då andelen arbetare med relativt låga löner är högre bland anställda födda i utlandet än bland anställda födda i Sverige.

Ännu större skillnad mellan födelseland i fem grupper

När födelseland fördelas på fem grupper så varierar andelen arbetare och tjänstemän än mer. Klart högst andel arbetare finns bland de som invandrat 1990 eller senare från Östeuropa och Afrika, Asien och Sydamerika. Nästan 80 procent av dessa är arbetare. Andelen arbetare minskar dock med antalet år efter invandringsåret och för de som invandrat 1979 eller tidigare så är andelen arbetare strax över 50 procent, det vill säga nästan på samma nivå som genomsnittet för födda i Sverige (se diagram 8.7).

Diagram 8.7 Andel arbetare efter födelseland och invandringsår.

År 2003 Procent

Andelen arbetare är nästan 80 procent bland de som invandrat 1990 eller senare från Afrika, Asien, Sydamerika eller Östeuropa men minskar till nära 50 procent för de som invandrat 1979 eller tidigare.

Finländska arbetare

Bland de som invandrat från Norden tycks andelen arbetare öka med antalet år efter in- vandringsåret. Detta är en effekt av den stora arbetskraftsinvandring från Finland som skedde på 60- och 70-talet. Flertalet av dessa anställdes som arbetare inom tillverknings- industrin och tydligen har stora delar av dessa fortsatt som arbetare medan de som in- vandrat senare i allt högre grad blir tjänstemän.

(26)

0 20 000 40 000 60 000 80 000

Norden Västeuropa OECD

Östeuropa Afrika, Asien, Sydam.

1990- 1980-1989 -1979

Även antalet varierar kraftigt med invandringsår

Ytterligare en aspekt som bör beaktas när medellön jämförs efter födelse- land är att antal anställda varierar kraftigt efter invandringsår och födelse- land. Detta är tydligast för de som invandrat från Norden. Av dessa invand- rade 78 000 år 1979 eller tidigare medan endast 15 400 invandrade 1980- 1989 och 17 500 år 1990 eller senare. Medellönen för samtliga som invand- rat från Norden bestäms alltså i huvudsak av lönen för de som invandrat 1979 eller tidigare (se diagram 8.8).

Bland de som invandrat från Östeuropa är det de som invandrat 1990 eller senare som är klart flest och bland invandrade från Afrika, Asien och Syd- amerika är det de som invandrat 1980 eller senare som tillsammans är flest.

Endast de som invandrat från Västeuropa och OECD är någorlunda jämt fördelade efter invandringsår.

Detta i kombination med den tidigare visade variationen i andel arbetare och tjänstemän efter födelseland och invandringsår ger sammantaget stora löne- skillnader mellan anställda från olika länder som alltså främst beror på klass vilket i sin tur varierar med antal år i Sverige

Diagram 8.8 Antal anställda efter födelseland och invandringsår.

Samtliga anställda. År 2003 Antal

Bland samtliga anställda är knappt 80 000 födda i Norden, främst Finland, och invandrade till Sverige 1979 eller tidigare. I diagram 8.7 framgår att 60 procent av dessa är arbetare.

References

Related documents

Med detta i åtanke, samt att alla företag har någon form av belöningssystem, kommer vi i denna uppsats utföra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare för att

[r]

För födda 1995 beräknas avgiftsväxlingen vid en real avkastning om 1,8, procent (en skillnad om 0 procentenheter i förhållande till den antagna inkomsttillväxten om 1,8 procent)

Döpta i procent av födda med minst en förälder som är medlem: Till skillnad från procenttalet "Döpta av alla födda" beräknas detta procenttal genom att totalt antal

Om traktamentet eller reseersättningen beräknas vara för hög i förhållande till gäldenärens faktiska kostnad bör det överskjutande beloppet anses utgöra gäldenärens lön,

Inhemskt födda har en arbetslöshet på 4,3 procent, medan utrikes födda ligger på 16 procent (senaste kvartalsstatistiken från SCB).. Som framgår av diagrammet har det

• Kommunal ska förhandla fram högre lokala lägstalöner och befattningslöner för olika yrken, där den som har rätt utbildning eller rätt erfarenhet får högre lön än den

Personalansvarig inom vården anser att de anställda borde ha fått vara med och utarbeta kriterierna, eftersom hon tror att personalens vilja att arbeta utefter kriterierna och för att