ÖPPNA JÄMFÖRELSER Grundskola 2010

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30. ISBN 978-91-7164-521-0

Öppna jämförelser – Grundskola 2010

Denna rapport är den fjärde i ordningen som Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) publicerar där resultat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnes- prov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs utifrån uppgifter om kost- nader och personal. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangord- ningen för samtliga kommuner.

Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resurs- indikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsar- bete av grundskolan.

Öppna jämförelser – Grundskola 2010Sveriges Kommuner och Landsting

ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Grundskola 2010

öppna jämförelser

Grundskola 2010

Mona Fridell, tel. 08-452 79 10

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN: 978-91-7164-521-0

Foto: Casper Hedberg Produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2010

Förord

Denna rapport, Öppna jämförelser – Grundskola 2010, är den fjärde i ord- ningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resul- tat- och resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå.

Rapporterna riktar sig i första hand till kommunledning samt till ledande tjänstemän i kommunerna. Vi hoppas att vi genom att publicera och redovisa resultat och resurser på detta sätt kan stimulera till diskussioner kring sko- lans måluppfyllelse och väcka frågor som:

› Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål?

› Vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten?

› Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar?

› Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse?

› Hur bra resultat har våra elever i förhållande till eleverna i andra kommuner?

› Vad finns att lära av andra kommuner?

Tidigare publicerade rapporter i serien har mottagits positivt och används fli- tigt i kommunerna. I takt med att diskussionerna kring skolans resultat blivit allt mer intensiva har förbundets medlemmar uttryckt önskemål om fördju- pade analyser av skolans resultat i landets kommuner.

Som ett svar på detta genomförde vi under 2009 en omfattande studie med

utgångspunkt i de Öppna jämförelserna. Utifrån ett stort antal djupinter-

vjuer med politiker, förvaltningschefer och rektorer – verksamma i kommu-

upp av tre regionala konferenser och ett stort antal mindre seminarier.

För att även fortsättningsvis kunna tillgodose våra medlemmars behov av fördjupade analyser och stöd i deras utvecklingsarbete har denna rapport om grundskolan fått en delvis annorlunda utformning jämfört med tidigare år.

Nytt för i år är att vi valt att redovisa ett antal indikatorer från den natio- nella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes un- der hösten 2009.

Årets rapport innehåller, i likhet med förra året, ett sammanvägt värde av resultaten i respektive kommun. Vi hoppas det kan vara ett stöd till kommu- nerna både när det gäller att relatera sin grundskoleverksamhet till andra kommuner och för att hitta goda exempel.

Tabellbilagan, där samtliga kommuners resultat redovisas, är i stort sett oförändrad samtidigt som vissa andra avsnitt tagits bort eller minskat i om- fattning.

Genom dessa förändringar hoppas vi kunna tillgodose behovet av att kon- tinuerligt kunna följa utvecklingen av skolans resultat samtidigt som vi kan ägna mer tid och kraft åt fördjupade analyser och utvecklingsarbete som kan komma förbundets medlemmar till gagn.

Vi vill tacka Statistiska centralbyrån och Skolverket som har hjälpt oss att ta fram underlag till denna rapport. Vi vill även tacka de nätverk av kommu- ner som inkommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer.

Rapporten har sammanställts av Joakim Feldt (projektledare), Helena Bjelvenius, Mona Fridell och Thomas Åkerström.

Stockholm i april 2010

Håkan Sörman

vd, sveriges Kommuner och landsting

Innehåll

3 Förord 7 Inledning

9 Kapitel 1 Sammanfattande resultat

13 Kapitel 2 Nya indikatorer – Barn och ungas psykiska hälsa 19 Kapitel 3 Hur når man framgång?

19 Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun?

22 Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?

25 Bilaga 1 Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete 25 Analys inom den egna kommunen

26 Att lära av goda exempel

29 Bilaga 2 Vilka indikatorer redovisas i rapporten?

29 Resultatindikatorer 34 Resursindikatorer 38 Bakgrundsfaktorer

41 Bilaga 3 Att beräkna det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet 45 Bilaga 4 Tabeller

Inledning

Öppna jämförelser – Grundskola 2010 erbjuder kommunerna ett statistiskt underlag som stimulerar till diskussion och analys av grundskolans verksam- het. Det övergripande syftet är att stödja det pågående utvecklings- och för- bättringsarbetet i landets kommuner.

Rapporten redovisar skillnader i resultat och resurser för skolverksamhe- ten mellan Sveriges kommuner. Med utgångspunkt från skolans styrdoku- ment och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att be- skriva skolans verksamhet. De flesta indikatorerna utgår från samtliga skolor som är belägna i kommunen oavsett om de är kommunala eller fristående.

Rapporten inleds med en kortare sammanfattning där vi lyfter fram resul- taten för några av indikatorerna. Nytt för i år är att vi redovisar delar av resul- taten från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa (se kapitel 2 samt tabellbilaga för resultat på kommunnivå). I bilaga 2 finns definitioner av varje indikator och även ett resonemang om våra utgångs- punkter vid valet av indikatorer. Sist i rapporten finns tabellbilagan som re- dovisar samtliga indikatorer för varje enskild kommun.

Hur kan man då arbeta för att utveckla sin verksamhet och nå bättre re-

sultat? I kapitel 3 presenterar vi slutsatserna från en analys om vad som kän-

netecknar framgångsrika skolkommuner samt redovisar aktuell forskning

om ledarskapet i framgångsrika skolor. I bilaga 1 beskrivs också hur man kan

använda Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete.

Sammanfattande resultat

I rapporten presenteras elva resultatindikatorer och sex resursindikatorer.

Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. I detta avsnitt kommenteras resultaten för några av dessa indikatorer.

Förra året jämfördes för första gången kommunerna utifrån ett samman- vägt resultat, som utgår från samtliga redovisade resultatindikatorer med un- dantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering.

Indikatorn togs fram mot bakgrund av att det efter tidigare publiceringar av Öppna jämförelser – Grundskola framförts önskemål om att få en samlad bild av respektive kommuns resultat. Ett ytterligare syfte var att ännu tydli- gare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner.

Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhets- bild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Indikatorn fångar till exempel inte hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar sko- lans uppdrag kring värdegrunden. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag.

I tabell 1 presenteras de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan 2009.

Av de 20 kommunerna med högst sammanvägt resultat är nio förorts- kommuner. Sju är glesbygdskommuner eller kommuner som har mindre än 12 500 invånare. Högst sammanvägt resultat har Danderyd, följt av Lidingö och Arvidsjaur. Danderyd har genomgående bra resultat på samtliga resultat- indikatorer. Detsamma gäller Lidingö och Arvidsjaur. Arvidsjaur har också goda resultat i förhållande till elevernas förutsättningar.

Inför årets rapport har vi gjort beräkningar av det sammanvägda resultatet

KAPITEL

1

tabell 1. Kommuner med högst sammanvägt resultat för de elever som lämnade grundskolan 2009.

Kommun 1. Danderyd 2. Lidingö 3. Arvidsjaur 4. Ödeshög 5. Tanum 6. Nacka

7. Malung-Sälen 8. Pajala 9. Vaxholm 10. Överkalix 11. Mörbylånga 12. Habo 13. Vellinge 14. Hammarö 15. Stenungsund 16. Öckerö

17. Härryda 18. Åsele 19. Kungsbacka 20. Täby

Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommu- ner som har haft högst sammanvägt resultat samtliga fyra år.

1. Resultaten tenderar att fluktuera mer mellan åren i kommuner där elevantalet är lägre.

Detta beror på att i kommuner med färre elever får ett fåtal elevers resultat ett större genomslag på den totala siffran i kommunen.

fyra år bakåt i tiden, t.o.m. läsåret 2005/2006. Danderyd, Hammarö, Lidingö, Nacka och Pajala har funnits bland de 20 kommuner som har haft högst sam- manvägt resultat samtliga fyra år. Lomma, Lund, Malung-Sälen, Mörbylånga, Vadstena och Åsele har funnits bland de 20 bästa tre av åren. Åtta av kommu- nerna i tabellen ovan finns på listan för första gången (Habo, Härryda, Kungs- backa, Tanum, Täby, Vaxholm, Öckerö och Ödeshög).

Vi har också studerat trenderna för dessa fyra år för att kunna identifiera kommuner som förbättrat resultaten

. Exempel på kommuner som har för- bättrat sig under de fyra åren är Olofström, Öckerö, Borgholm och Överkalix.

Från kommungruppen större städer kan vi se att Gävle har förbättrat sina re- sultat. Efter samtal med dessa kommuner framgår att de arbetar aktivt för att förbättra resultaten i skolan. Detta har inneburit att förvaltningsledningen fått tydliga uppdrag från politiken att fokusera på att nå bättre resultat. Detta sker bland annat genom en förbättrad uppföljning av elevernas måluppfyllel- se och ett aktivt arbete med att lyfta fram goda exempel och höja förväntning- arna. Kommunerna beskriver också att man arbetar för att få en helhetssyn på barnen från förskola till årskurs nio, till exempel genom bättre övergångar mellan förskola och skola och bättre samarbete i arbetslagen. Samtliga lyfter fram att det krävs uthållighet och långsiktighet för att förbättra resultaten samt vikten av engagerade och skickliga lärare. Kommentarerna från dessa kommuner stämmer väl överens med SKL:s slutsatser om vad som känne- tecknar ledning och styrning i framgångsrika skolkommuner (se kapitel 3).

Förra året pekade vi på att resultaten för flera indikatorer hade förbättrats i många kommuner. I år kan vi se att resultaten blivit ytterligare något bätt- re. Till exempel är siffrorna för andelen som uppnått målen i alla ämnen och meritvärdet de högsta sedan 1998 då de första mål- och kunskapsrelaterade betygen gavs. Behörigheten till gymnasieskolan ligger dock i stort sett kvar på samma nivå som förra året (88,8 procent jämfört med 88,9 procent).

Årets resultat på ämnesproven i matematik i årskurs nio är intressant att lyfta fram. Under flera år har resultaten på de nationella ämnesproven i matematik försämrats. I förra årets Öppna jämförelser konstaterade vi att i två tredjedelar av kommunerna var det färre än 86 procent av eleverna som klarade ämnesprovet i årskurs nio. I år kan vi se en positiv utveckling. I 211 kommuner (motsvarar 73 procent av landets kommuner) har en större andel elever godkänt på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med förra året. På nationell nivå motsvarar dessa siffror en ökning på 3,5 procentenhe- ter (87,0 procent av eleverna når godkänt i ämnesproven i årskurs nio vårter- minen 2009, jämfört med 83,5 procent 2008). I två kommuner, Arjeplog och Sorsele, klarar 100 procent av eleverna godkänt.

I tabell 2 på nästa sida visas de tio kommuner med störst positiv förändring vad gäller resultaten på ämnesproven i matematik i årskurs nio jämfört med 2008.

För första gången har Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skol- verket samlat in resultaten på ämnesproven i årskurs fem för samtliga kom- muner. Till skillnad från resultatredovisningen av ämnesproven i årskurs nio har Skolverket inte tagit fram något sammanvägt provresultat, som visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån totalt sett, på respektive ämnesprov.

Utifrån tillgänglig officiell statistik går det därför inte att få svar på frågan hur

stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov i exempelvis matematik.

Då vi ser det som mycket angeläget att den statistik som tas fram presenteras på ett sätt som möjliggör för kommunerna att styra sin skolverksamhet är vår förhoppning att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i års- kurs nio, framöver kommer att ta fram ett sammanvägt provresultat även för ämnesproven i de lägre årskurserna. För att tillgodose kommunernas behov av ett sammanvägt provresultat har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnes- prov. Då det var första gången statistiken samlades in finns det anledning att vara extra försiktig vid användandet av materialet då det kan finnas risk för att vissa uppgifter felaktigt har inrapporterats till SCB.

Förra året redovisade vi för första gången indikatorn Likvärdig betygsätt- ning. Denna indikator visar andel av kommunens elever som fick ett högre el- ler lägre slutbetyg än betyg på ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2009. Matematik är det ämne där störst andel elever har ett högre slutbetyg än provbetyg. Skillnaderna mellan kommunerna är förhållandevis stor. Resultaten för 2009 visar dock att samstämmigheten mellan provbetyg och slutbetyg har ökat jämfört med förra året. I årets siffror har drygt var femte elev, jämfört med var fjärde elev 2008, ett bättre slutbetyg än provbetyg. Spridningen mellan kommunerna har också minskats något.

På nationell nivå har andelen elever som fått högre slutbetyg än provbetyg minskat med 3,3 procentenheter.

Såväl resultaten på de nationella proven som samstämmigheten mellan prov- och slutbetyg har således förbättrats. Det är en positiv utveckling och i många kommuner arbetar man aktivt för att förbättra resultaten i matema- tik. För att höja svenska elevers kunskaper i matematik krävs fortsatt fokus från kommunövergripande ledningsnivå till klassrumsnivå. För att stödja kommunerna i detta arbete har SKL inlett ett samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet. Under 2009 finansierar SKL en studie om rektors syn på matematikutveckling och vi för även en dialog om en särskild satsning inför 2011.

Nedan presenteras min-, medel- och maxvärden för respektive resultatin- dikator.

tabell 3. Min-, medel- och maxvärden för resultatindikatorerna

Vägt Min medel Max A1 Andel som uppnått målen i samtliga ämnen 54,0 77,0 95,3

A2 Genomsnittligt meritvärde 177,1 209,6 254,8

A3 Andel behöriga till gymnasieskolan 72,5 88,8 99,0

A4 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Matematik 41,9 78,6 100,0 A5 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Engelska 40,7 78,4 94,8 A6 Andel som uppnått kravnivån, ämnesproven i åk 5 Svenska 42,5 73,3 100,0 A7 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Matematik 56,0 87,0 100,0

A8 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Engelska 82,6 95,8 100,0

A9 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9 Svenska 86,7 96,7 100,0 A10 Antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering 8,7 13,7 17,6

tabell 2. Förändring jämfört med 2008, andelen elever med godkänt i ämnesproven i matematik i årskurs nio.

Förändring i

Kommun procentenheter

Fagersta 23,0

Höör 21,5

Ödeshög 20,7

Norberg 20,4

Markaryd 19,6

Ludvika 18,2

Norsjö 17,9

Bollnäs 15,9

Ragunda 15,5

Arvidsjaur 14,4

Samstämmigheten

mellan provbetyg och

slutbetyg har ökat.

Nya indikatorer –

Barn och ungas psykiska hälsa

De resultatindikatorer som redovisas under rubrikerna slutbetyg, ämnes- prov och omvärldskunskap ger en viktig men inte fullständig bild av huru- vida målen enligt skolans styrdokument har uppfyllts. Att komplettera resul- tatindikatorerna med indikatorer som visar hur väl skolorna lyckas med sitt värdegrundsuppdrag, hur nöjda eleverna är med sin skola, om de känner sig trygga med mera har blivit allt mer angeläget.

Att man på alla nivåer i kommunen har kunskap om situationen ute på skolan är nödvändigt för att kunna förbättra arbetsmiljön och därmed öka trivseln och främja en god lärandemiljö. Det finns dock ingen systematisk insamling av statistik som fångar hur väl kommunerna hanterar skolans upp- drag kring värdegrunden vare sig på nationell eller på lokal nivå som går att använda i Öppna jämförelser. Inte heller har det funnits någon jämförbar sta- tistik på kommunnivå som kan belysa hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur de mår.

Av erfarenhet vet vi att i stort sett alla kommuner gör egna enkäter till sina elever där man frågar om sådant som trivsel, trygghet, stress med mera. Pro- blemet är att det är svårt att sätta den egna kommunens resultat i relation till resultaten i andra kommuner. Detta beror på att såväl frågornas som svarens utformning varierar mellan kommunerna vilket gör att det kan vara svårt att få en bild av hur situationen i de egna skolorna skiljer sig från den i angräns- ande kommuner, regionen, länet eller riket.

Behovet av att ta fram enhetliga mått inom området som kan användas för jämförelser mellan kommuner är stort och det har vid flertalet tillfällen

KAPITEL

2

2. Det finns dock exempel på lokala initiativ där ett flertal kommuner enats om att systematiskt samla in enhetliga uppgifter om elevernas hälsa och arbetsmiljö. Ett sådant exempel är Hälsosamtal på webben, en årligt återkommande undersökning där en enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna i årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets första år.

Konceptet har utvecklats i Västernorrland och är ett samarbete mellan kommuner och landsting som nu spridits vidare till mer än 25 kommuner i Norrbotten, Jämtland och Västerbotten.

uttryckts önskemål från förbundets medlemmar att SKL ska agera i frågan.

För att svara upp mot detta behov har vi under våren tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från SKL samt ett antal kommunföreträdare.

En utgångspunkt i arbetet är att frågorna ska ha så stor förankring i kom- munerna som möjligt. Målet är att utifrån de frågor som kommunerna idag använder hitta så många gemensamma nämnare som möjligt så att frågorna kan infogas i kommunernas egna brukarundersökningar utan att de ändras alltför mycket.

För att få en bred förankring kommer synpunkter på arbetsgruppens för- slag även att tas in från ett antal nätverk bestående av skolchefer från ett större antal kommuner. Resultatet från arbetsgruppens arbete är tänkta att presenteras under hösten 2010 för att kunna användas i kommunernas egna brukarundersökningar våren 2011. De första resultaten kan sedan samlas in och presenteras i rapporten Öppna jämförelser – Grundskola 2011.

I väntan på ovannämnda resultat presenterar vi i årets Öppna jämförelser ett antal indikatorer från kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa som SCB på uppdrag av regeringen genomförde under hösten 2009. Enkäten gick ut till samtliga kommuner i landet och besvarades av ca 80 procent av eleverna i årskurs sex och nio. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att ge kommunerna stöd och hjälp i arbetet med att tolka och analysera resulta- ten från kartläggningen. Det är i dagsläget inte klart om denna undersökning kommer att återkomma. Redovisningen i Öppna jämförelser får därmed ka- raktären av ett ”gästspel”.

De enskilda indikatorerna ska tolkas med försiktighet eftersom de är ut- formade för att forma indikatorer som bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Eftersom kartläggningen gjordes under hösten 2009 kan de inte direkt sättas i relation till övriga resultatindikatorer som presenteras i rap- porten då det stora flertalet utgår från de elever som gick ut årskurs nio våren 2009. Vi ser dock ett värde att redovisa indikatorerna i denna rapport då vi vill skapa ett intresse för studien och uppmuntra våra medlemmar att ta del av resultaten. De redovisade resultaten kan även ge indikationer på områden där kommunen kan behöva fördjupa sina analyser för att utreda om åtgärder behöver vidtas.

De indikatorer som vi valt att redovisa är;

D1

Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid är nöjda med sig själv

D2

Andelen elever i årskurs nio som ofta eller alltid tycker om att gå i skolan

D3

Andelen elever i årskurs nio som instämmer helt att de bryr sig om andra elevers känslor

D4

Andelen elever i årskurs nio som tycker det finns någon eller några

elever i klassen som är mobbade.

Vårt val att lyfta fram just dessa indikatorer kan alltid diskuteras. Vi har dels försökt fånga delar av skolans mål när det gäller normer, värden och personlig utveckling, dels försökt få en indikation på hur nöjda eleverna är med skolan.

Spridningen i resultat är förhållandevis stor mellan kommunerna. Nedan presenteras de 10 kommuner som har de bästa värdena på respektive indika- tor.

tabell 4. Indikator D1: Om du tänker på förra veckan: Var du nöjd med dig själv?

Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel.

Kommun Andel

Arvidsjaur 84

Storfors 83

Åsele 80

Ulricehamn 78

Danderyd 77

Gnosjö 77

Tranås 77

Ånge 77

Oskarshamn 76

Örkelljunga 75

Essunga 75

Sunne 75

Andelen elever i årskurs nio som angett att de alltid eller ofta är nöjda med sig själva är i riket 68 procent. I Arvidsjaur och Storfors som hade det högsta värdena, angav 84 respektive 82 procent av de tillfrågade eleverna att de ofta eller alltid var nöjda med sig själva. I den kommun där lägst andel elever ang- ett att de var nöjda med sig själva var andelen 48 procent.

tabell 5. Indikator D2: Om du tänker på förra veckan: Tyckte du om att gå i skolan?

Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ofta eller alltid. De kommuner med högst andel.

Kommun Andel

Danderyd 62

Arvidsjaur 59

Mönsterås 56

Norsjö 56

Storfors 52

Berg 51

Vaxholm 49

Bjuv 49

Sjöbo 49

Grästorp 49

Mellerud 49

Arvika 49

I Danderyd angav 62 procent av eleverna i årskurs nio att de ofta eller alltid tycker om att gå i skolan. Medelvärdet i riket är 41 procent. I nio av tio kom- muner är det mellan 30 och 50 procent av eleverna som trivs i skolan.

tabell 6. Indikator D3: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor.

Frågan gäller hur du haft det de senaste 6 månaderna.

Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade att de instämmer helt. De kommuner med högst andel.

Kommun Andel

Danderyd 82

Hammarö 80

Sölvesborg 78

Storuman 78

Ydre 77

Vadstena 77

Vellinge 77

Grästorp 77

Åsele 77

Stenungsund 76

Säter 76

Även när det gäller hur stor andel av eleverna som uppger att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor kommer Danderyds elever i topp, följt av eleverna i Hammarö, Sölvesborg och Storuman. I riket som helhet var genomsnittet 68 procent. I den kommun där lägst andel elever svarade att de försöker vara vänlig mot andra och att de bryr sig om andras känslor var andelen 46 procent.

tabell 7. Indikator D4: Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra?

Andel elever i årskurs nio i kommunen som svarade ”ja någon” eller ”ja flera”. De kommuner med lägst andel.

Kommun Andel

Åsele 2

Sorsele 3

Degerfors 4

Arjeplog 4

Haparanda 5

Trosa 6

Färgelanda 6

Tierp 7

Gnesta 7

Ydre 7

Skurup 7

Arvidsjaur 7

På frågan om det finns någon som är mobbad i klassen var det 2 procent av eleverna i Åsele och 3 procent av eleverna i Sorsele som svarade ”Ja, någon”

eller ”Ja, flera”, vilket var de bästa resultaten i landet. Genomsnittet i riket var

16 procent. I den kommun där flest elever angav att någon eller flera elever i klassen var mobbade uppgick siffran till 35 procent.

Mer information om kartläggningen kan hittas på Folkhälsoinstitutets

hemsida www.fhi.se/barnstudie.

KAPITEL

3

Hur når man framgång?

Det är utifrån statistiken svårt att dra några direkta slutsatser om varför vis- sa kommuner lyckas bättre än andra. Bland de 20 kommuner som uppvisar de bästa sammanvägda resultaten avseende elevernas betyg och kunskaper finns kommuner från skilda kommungrupper, med olika befolkningsstorlek och olika förutsättningar avseende bland annat elevernas socioekonomiska bakgrund. Där finns kommuner som satsar relativt mycket pengar på skolan och de som satsar mindre än genomsnittet. Där finns kommuner med hög lärartäthet och de med låg. Detsamma gäller de kommuner som uppvisar de sämsta kunskapsresultaten.

Vad kännetecknar en framgångsrik skolkommun?

Studien Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkom- muner presenterades i december 2009. Slutsatserna bygger på ett stort antal djupintervjuer genomförda i 16 kommuner som under flera år visat bra resul- tat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat.

Syfte med studien var att lyfta fram goda exempel och bidra till att inspirera

kommunerna i deras utvecklingsarbete. Nedan sammanfattas resultaten av

analysen. I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser och hitta konkreta

exempel från kommuner som deltagit i projektet. Rapporten kan beställas el-

ler laddas hem som pdf på www.skl.se/publikationer.

Konsten att nå resultat

– erfarenheter från framgångsrika skolkommuner

3. Skolverket 2009: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.

Vi har sett att framgångsrika skolkommuner:

› Har bra ledare

› Lyfter fram kompetenta lärare

› Har höga förväntningar

› Tar reda på hur det går

› Har fungerande relationer

› Har tydlig ansvarsfördelning

› Fångar upp elever med svårigheter

› Har enats om skolans mål

Har bra ledare handlar på politisk nivå om att politiken tar ansvar för resul- taten i skolan, ställer rätt frågor, inte ändrar mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende mellan politiker och tjänstemän. på förvaltningsnivå präglas ledarskapet av en aktiv förvaltnings- chef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verk- samheten, skapa ett gott samarbetsklimat samt följer upp resultaten. på rek- torsnivå har vi sett rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samar- bete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen.

Lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, är två saker som varit utmärkande i de kommuner som deltagit i projektet. Detta sker genom att man exempelvis har en syn på att alla lärare kan utvecklas och att man försöker utmana ”Jante” för att skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram skickliga lärare och arbetssätt. Några sätt att ut- mana ”Jante” är att ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska om- råden, använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare, arbetslag och skolor som varit framgångsrika samt använda lönesättningen som ett instrument för att premiera skickliga lärare. Det är också vanligt att kommunerna satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhe- tens behov och stimulerar lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skol- formsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder.

Höga förväntningar på skolans resultat är en förutsättning för att nå fram-

gång, vilket bland annat lyfts fram i Skolverkets forskningsöversikt ”Vad på-

verkar resultaten i svensk grundskola?”

. Det har också rektorer, förvaltnings-

ledning och politiker lyft fram i de kommuner som deltagit i projektet. Höga

förväntningar innebär att ha höga krav på att alla elever ska lyckas. Det krä-

ver att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Vi har också sett att

höga förväntningar inte enbart handlar om lärares förväntningar på elever,

utan att det också omfattar hela organisationen. Det innebär att alla – elever, lärare, tjänstemän och politiker – har höga förväntningar på varandra.

Tar reda på hur det går innebär att det bland annat finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden och att de genom- förda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling. Vi har också sett att elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå genom exempelvis screening och tester som genomförs regel- bundet i olika ämnen och att det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring. Politikerna tar också aktiv del av uppföljningar samt för diskussioner om skolans resultat.

Väl fungerande relationer är grundläggande för att en organisation ska fungera bra och effektivt. Vi har sett att i de flesta kommuner som deltagit i projektet har man arbetat aktivt för att alla relationer ska präglas av ett res- pektfullt förhållningssätt och god kommunikation. Det kan man göra på flera sätt, till exempel genom ett aktivt värdegrundsarbete, genom att formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag och komma överens om gemen- samma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt.

Tydlig ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer har varit ut- märkande i de framgångsrika skolkommunerna. Genom att roller och uppdrag är tydligt formulerade kan man ägna tid och kraft åt innehållet och slippa diskussion om formen, det vill säga, vem som förväntas göra vad. Vi har också sett att det finns ett ömsesidigt förtroende för att skiljelinjen mellan var och ens roller hålls, till ex- empel att politikerna ansvarar för vad som ska göras medan tjänstemännen för hur det ska göras. För att nå denna tydliga ansvarsfördelning har kommunerna till exempel en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter.

Fånga upp elever med svårigheter, är något som vi har sett att kommuner som deltagit i projektet lagt stor vikt vid och arbetar intensivt med. Bland an- nat finns gemensamma rutiner för att tidigt fånga upp de elever som behöver stöd, till exempel i form av kunskapskontroller. Vi har också sett att det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller. Det finns tillgång till elevhälsans kompetenser, men hur elevhälsan är organiserad verkar inte ha någon betydelse, det ser olika ut i kommunerna. Vi har också sett exempel på att man arbetar aktivt för att få ett inkluderande synsätt där förhållnings- sättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet.

Har enats om skolans mål innebär att det finns en samsyn om mål och in-

riktning för verksamheten. Vi har också sett att det finns en kontinuitet i

denna samsyn som innebär att rektorer, förvaltningsledning och politiker vet

att principerna och den övergripande strategin står fast. Samsynen kan vara

horisontell, det vill säga att de politiska partierna är enade om övergripande

mål och strategier. Den kan också vara vertikal, det vill säga från politiker till

tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget. Det är tydligt

att samsyn underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt

4. Se Jonas Höögs presentation på http://clients.eframe se/skl/1002b/

5. Se Resultatdialog 2009 – Aktuell forskning om lärare. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009.

6. Kommande publikation: Höög, J. & Johans- son, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?

Lund: Studentlitteratur.

förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete där också po- litiken lyssnar in verksamhetens behov och aktuella frågor.

Struktur, kultur, ledarskap

– förutsättningar för framgångsrika skolor?

Vid Umeå universitet har forskningsprogrammet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?” nyligen avslutats. I projektet har forskningsgruppen utgått från att en framgångsrik skola uppfyller både de kunskapsmässiga och de sociala målen enligt styrdokumenten. För att bedöma skolornas kunskapsresultat har skolor valts som ligger något under respektive något över meritmedelvärdet för Sverige. Hur väl skolorna lyckas avseende de sociala målen har bedömts utifrån resultat på en elevenkät som utgår från Skolverkets stödmaterial för skolans arbete med normer, värden och personlig utveckling. Skolorna är relativt lika när det gäller elevernas so- ciala sammansättning.

Totalt 24 skolor har deltagit i projektet och skolorna delas upp i fyra typer.

De framgångsrika skolorna når både kunskapsmålen och de sociala målen i hög grad, och de icke framgångsrika gör det inte. I de två andra typerna åter- finns ett antal skolor som bara är starka i ett avseende. Detta illustreras i fi- guren nedan.

UPPNÅDDE KUNSKAPSMÅLEN Hög grad Låg grad

UPPNÅDDE SOCIALA MÅL

5 skolor 8 skolor

7 skolor 4 skolor

Låg grad Hög grad

figur 1. Antal skolor som deltagit i forskningsprogrammet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor”, fördelade efter graden av måluppfyllelse.

De studier som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet byg- ger på djupintervjuer, enkäter och observationer från dessa skolor. Flera av av- handlingarna och forskningsrapporterna har uppmärksammats och resultaten är intressanta i diskussionen om hur skolan kan styras och ledas på bästa sätt.

En generell och viktig slutsats som dras är att skolorna som uppnår båda målen är bättre organiserade och ledda.

Nedan redovisas kortfattat några av resultaten som har presenterats inom ramen för forskningsprogrammet.

Under våren 2010 väntas den sammanfattande rapporten publiceras hos Stu- dentlitteratur

.

Skolorna i den gröna rutan karaktäriseras av att rektorerna involverar lä-

rarna i skolans utvecklingsarbete. På de framgångsrika skolorna beskriver

också rektorerna att kompetensutveckling används som hävstång i förbätt-

ringsprocessen till skillnad från de mindre framgångsrika, där rektorerna ser kompetensutvecklingen som slumpmässig och individuell.

I de framgångsrika skolorna bedömer lärarna att rektor tar ansvar för sitt läroplansuppdrag i högre utsträckning än på de andra skolorna. Intressant är också att lärarna uppfattar att rektor på de skolor där man lyckas väl med de sociala målen, men inte med kunskapsmålen, tar ett större ansvar för sitt lä- roplansuppdrag. Så är det dock inte i de skolor som lyckas bra med kunskaps- målen, men inte med de sociala målen.

Lärarnas syn och inställning till styrning och samarbete skiljer sig också mellan de framgångsrika och de icke framgångsrika skolorna. Forskningsre- sultaten har visat att på de framgångsrika skolorna förordar lärarna ett öp- pet, tydligt och förhandlande ledarskap samtidigt som rektor arbetar för att utveckla ämnesövergripande arbetslag som har ansvar både för kunskapsmål och sociala mål. På mindre framgångsrika skolor föredrar lärarna en mer ad- ministrativ ledning och samarbetet mellan lärarna sker framförallt genom att ämneskollegor samarbetar kring ämnet.

En av avhandlingarna som ingår i forskningsprogrammet fokuserar på kommunikation och ledarskap. Avhandlingen konstaterar att på de fram- gångsrika skolorna kommunicerar rektorer i större utsträckning kring det nationella uppdraget, resultaten och skolutveckling i större utsträckning än på de mindre framgångsrika skolorna. Rektorerna gör också fler klassrums- besök och lärarna bedömer att rektor ger mer återkoppling. På de framgångs- rika skolorna ses olika åsikter som en tillgång. Skillnaderna mellan skolorna beror mer på hur rektor leder ett kommunikativt system än på rektors indi- viduella förmåga att kommunicera. På de mindre framgångsrika skolorna är kommunikationen ofta av informationskaraktär, det är ofta kortsiktiga frågor och kommunikationen är ojämnt fördelad mellan lärarna. Kommunikatio- nen sker också ofta på lärarens initiativ. Många lärare pratar inte heller med rektor om sin roll i relation till undervisning och lärande. Lärarna efterfrågar också klassrumsbesök och återkoppling.

De framgångsrika skolorna har vidare ett strukturerat arbete med de so- ciala målen. I skolor med mer begränsad mobbning finns kamratstödjare, mobbningsplan och elever har mer inflytande. Lärarna har också en starkare kultur av samarbete. Ledarskapet på de skolor där eleverna upplever låg grad av mobbning kännetecknas av förmågan att synliggöra problem, dvs. rekto- rerna tar mobbningen på allvar. På de skolor där eleverna tvärtom upplevde högst grad av mobbning förnekar eller banaliserar rektorerna förekomsten av mobbning i större utsträckning.

I forskningsprogrammet har även betydelsen av nämnden och förvalt- ningsledningen för skolornas resultat studerats. Studien pekar på att nämnd och förvaltningsledning har betydelse för skolans resultat när de samspelar, där samspel innebär att det finns en gemensam uppfattning om vad som är framgång. Att nämndsledning och förvaltningsledning vågar ha höga förvänt- ningar både vad gäller det akademiska och det sociala uppdraget har också betydelse. Vidare konstateras att skolchefen bör ha ett teoretiskt/pedago- giskt intresse för skolans uppdrag – dvs. inte bara se sin roll som praktiker.

Detsamma gäller även ordförande i nämnden.

7. Conny Björkmans avhandling har fokuserat på skolans interna förbättringskapaciteter, närmare bestämt samarbetsformer, kompe- tensutveckling och ledarskap. Se Björkman, C. (2008). Internal Capacities for School Improvement – Principals’ views in Swedish Secondary Schools. Doktorsavhandling. Umeå:

Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

8. Monica Thörnsén har i sin avhandling ana- lyserat rektors ledarskap i relation till skolans framgång. Se Thörnsén, M. (2009). Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Doktorsavhandling. Umeå: Pedago- giska institutionen, Umeå universitet.

9. Se Resultatdialog 2009 – Aktuell forskning om lärande. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009.

10. Ärlestig, H. (2008). Communication between Principals and Teachers in Sucessful Schools.

Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska insti- tutionen, Umeå universitet.

11. Ahlström, B. (2009). Bullying and Social Objectives – a study of prerequisites for Success in Swedish Schools. Doktorsavhandling. Umeå:

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

12. Se Jonas Höögs presentation på http://clients.eframe se/skl/1002b/ eller kommande publikation Höög, J. & Johansson, O. (red.) (2009). Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?

Lund: Studentlitteratur.

BILAGA 1

Öppna jämförelser i

kommunens utvecklingsarbete

Ett av huvudsyftena med Öppna jämförelser är att den ska stimulera till analyser och åtgärder för att öka måluppfyllelsen i kommunens grundskola.

Genom att jämföra den egna kommunens skolverksamhet med andras kan kommunen få en signal om var den största utvecklingspotentialen finns och även hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera mer ingående. Att använda resultat- och resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i de kommunala lednings- och styrprocesserna. Det finns många modeller för och illustrationer av så- dana system. Rådet för kommunala analyser (RKA) ger exempel på en sådan modell och beskriver i skriften Skapa resultat med nyckeltal – Grundskola hur nyckeltal kan integreras i centrala delar av styrprocessen för att ge ökad konkretion åt målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisningar.

Analys inom den egna kommunen

För att den politiska ledningen och tjänstemannaledningen ska kunna ta an- svar fullt ut, måste det finnas tillräcklig kunskap om de resultat som uppnås i verksamheten. Detta kan säkerställas genom systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Det första steget i att utveckla verksamhe- ten bör därför vara att studera och jämföra resultaten inom den egna kom- munen, både totalt och på skolnivå. Analys av resultaten är en viktig del av det samlade underlaget för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse.

För att utveckla verksamheten behövs även en mer allsidig bild. Resulta- ten behöver kompletteras med ”mjuka” fakta som elevernas och föräldrarnas nöjdhet när det gäller lärande, delaktighet, elevinflytande och trygghet, samt personalens nöjdhet. Ledning och styrning är ett annat område som behöver belysas.

En utgångspunkt för att analysera den egna kommunens måluppfyllelse kan vara nedanstående frågor:

› Hur ser det ut på de olika skolorna i kommunen?

› Vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål?

› Hur följer vi upp resultaten och hur tar vi tillvara det uppföljningen visar?

› Får vi de utbildningsresultat vi kan förvänta oss utifrån de resurser vi

satsar på vår skola?

› Finns det en tydlig och genomtänkt strategi i kommunen för att öka elevernas måluppfyllelse?

› Vilka olika metoder använder vi för att eleverna ska lyckas i sin kunskapsutveckling?

› Kan vi organisera undervisningen annorlunda?

› Hur arbetar vi med de elever som behöver särskilt stöd?

› Vilka metoder använder vi i arbetet med elevernas inflytande, trygghet, trivsel samt sociala och demokratiska utveckling?

› Vilka är våra styrkor respektive svagheter?

› Vad kan vi lära av varandra inom kommunen?

› Vilka åtgärder kan vi vidta för att förbättra måluppfyllelsen?

Nedan ges också förslag på några verktyg som kan användas för att analysera, jämföra och värdera verksamheten på såväl kommun– som skolnivå.

SIRIS

SIRIS står för Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinforma- tionssystem. Här återfinns mycket av den officiella information som samlas in om skolornas kvalitet och resultat. Syftet med systemet är att bidra med underlag för olika analyser och jämförelser av resultat och kvalitet i skolan.

Uppgifterna kan tas fram på många nivåer från riks-, läns-, kommun- och skolnivå. Den största delen av uppgifterna presenteras på skolnivå, vilket gör det möjligt att t.ex. följa en enskild skolas resultat över tiden. Mer informa- tion finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.se.

BRUK

Skolverket har ett verktyg, BRUK, som kan användas för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i natio- nella styrdokument. BRUK kan användas på såväl verksamhets- som kom- munnivå. Mer information finns på Skolverkets webbplats www.skolverket.

se.

Att lära av goda exempel

Öppna jämförelser kan med fördel användas för att hitta goda exempel på kommuner som lyckats särskilt väl inom ett eller flera områden inom grund- skolan. Ingen kommun är bäst eller sämst på allt. Därmed bör alla kommuner ha något att lära av andra eller något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk med andra kommuner kan lärdom delas mellan kommuner. Det kan vara en väg för att utveckla och sprida framgångsrika metoder för utveckling av skolverksamheten som på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse.

Vid jämförelser är det viktigt att hitta bra jämförelsekommuner. En natur-

lig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt

väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner

sig geografiskt i landet: Var har eleverna högst betyg? Vilka elever lyckas bäst

på de nationella ämnesproven? Vilka kommuner har högst andel elever som

är behöriga till gymnasieskolan? Det handlar även om att ställa resultaten mot kostnaderna: Vad är kostnaden per elev för att uppnå ett visst resultat?

Resultat och kostnader påverkas delvis av faktorer som den enskilda kom- munen inte kan påverka i det korta perspektivet. Det gäller exempelvis för- äldrarnas utbildningsnivå och kommunens befolkningstäthet. För att åt- minstone delvis fånga upp dessa faktorer bör man också titta på avvikelsen från det modellberäknade SALSA-värdena och avvikelsen från kommunens standardkostnad. Dessa mått fångar upp de viktigaste strukturella faktorerna som kan påverka resultatet av en jämförelse mellan två kommuner.

Genom att söka ut de mest framgångsrika kommunerna inom respektive område och jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera.

Ett annat sätt att hitta goda exempel är att söka ut kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat kraftigt under en följd av år.

Vi vet att många kommuner gärna jämför sig med sina grannar eller med

kommuner som av olika skäl uppfattas som lika den egna kommunen i något

avseende. För att tillgodose önskemålen om sådana jämförelsemöjligheter

presenterar vi i tabellbilagan de fyra kommuner som är mest lika den egna

kommunen (fokuskommunen). Kommunerna tas fram genom en samman-

vägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 procent), folkmängd

(30 procent) standardkostnad (30 procent) och mediannettoinkomst (10

procent). De jämförbara kommunerna kan variera något mellan åren. Den

främsta anledningen till det är att det modellberäknade meritvärdet (SALSA)

förändras över åren.

BILAGA 2

Vilka indikatorer

redovisas i rapporten?

Enligt skollagen ska skolan ge eleverna kunskaper och färdigheter och, i sam- arbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskän- nande människor och samhällsmedborgare. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs i indika- torgrupperna kostnader och personal. I år presenterar vi även resultat från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa.

Indikatorerna utgår från de skolor, kommunala såväl som fristående, som är belägna i den aktuella kommunen. Därmed inkluderas även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i kommunen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen men går i en skola belägen i en annan kommun. Vi har sålunda utgått från kommunens roll som lägeskommun.

Resultatindikatorer

Resultatindikatorerna svarar på frågan vilka resultat har verksamheten åstad- kommit utifrån skolans mål?

Slutbetyg

De första tre resultatindikatorerna (A1–A3) grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2008/09. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevens kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen.

För de två resultatindikatorer som presenteras först, andelen elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde, har vi även gjort jämförelser mellan kommunernas faktiska värden och de av Skolverket beräk- nade SALSA-värdena. SALSA-värdena beräknas utifrån en modell som beskri- ver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer.

Bakgrundsfaktorerna är föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt kön (andelen pojkar). Av dessa variabler är det föräldrarnas utbildnings- nivå som väger tyngst och därmed har störst betydelse för resultatet på det mo- dellberäknade värdet (se illustration i figur 2). Variablerna utländsk bakgrund och kön väger inte lika tungt.

Den redovisade avvikelsen är skillnaden mel- lan det faktiska värdet kommunen uppnår och det modellberäknade SALSA-

13. Det har framkommit ny kunskap om bakgrundsvariablernas betydelse för elevernas resultat som inte fanns då SALSA konstruera- des. Det är framför allt moderns utbildnings- nivå som har betydelse för elevens resultat.

I SALSA vägs moderns och faderns ut- bildningsnivå samman. Man vet också att utländsk bakgrund främst har betydelse om eleven kommit till Sverige efter den ålder då skolan startar. I SALSA vägs utländsk bak- grund in oavsett tid i landet.

värdet. En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Modellen utgår från elever som går i kommunala skolor. Elever i fristående skolor är således exkluderade.

Eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 227 kommuner torde vår jämförelse med SALSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner.

ELEVERNAS RESULTAT

ANDRA FAKTORER Föräldrarnas utbildningsnivå Kön

Utländsk bakgrund

SALSA

Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår.

figur 2. SALSA och faktorer som påverkar elevernas resultat.

SALSA-värdet ska användas och tolkas med försiktighet. Det är i huvudsak andra faktorer än elevernas bakgrundsvariabler som kan förklara vilka resul- tat de uppnår, vilket illustreras av bilden ovan. Forskningen pekar i huvudsak ut lärarens kompetens som den mest avgörande faktorn för elevernas resul- tat. En annan viktig faktor är styrning och ledning av skolan. Med andra ord har skolans insatser större betydelse än elevernas bakgrund för vilka resultat eleverna uppnår.

Vår avsikt och tro när vi redovisar indikatorn SALSA-avvikelse i Öppna

jämförelser är inte att lärare, skolor och kommuner ska slå sig till ro med

sämre faktiska resultat om de har en positiv avvikelse från sitt modellberäk-

nade SALSA-värde. Skolans uppdrag är att vara kompensatorisk så att alla

elever oavsett vilken bakgrund de har ska tillgodogöra sig de kunskaper och

färdigheter som skolans styrdokument slagit fast. En tolkning av indikatorn

SALSA- avvikelse kan vara att skolverksamheten i kommuner med stora posi-

tiva avvikelser från SALSA har kommit en bit på väg mot det målet och att det

finnas något för andra kommuner att lära av dem.

A1. Uppnått målen i alla ämnen

andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen 2009. Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda.

I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäknat värde enligt salsa för andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. avvikelsen mellan faktiskt värde för andelen elever som uppnått målen och det modellberäknade värdet anges i procent. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommu- nala skolor och gäller för vårterminen 2009.

Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

A2. Genomsnittligt meritvärde

meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och mVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2009. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga me- ritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I rapporten presenteras även avvikelse från modellberäk- nat meritvärde enligt salsa. avvikelsen mellan faktiskt meritvärde och det modellberäknade meritvärdet anges i poäng. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2009.

Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

A3. Behörighet till gymnasieskola

Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiesko- lans nationella program vårterminen 2009. för att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda.

Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Ämnesprov

Ämnesproven i årskurs 5

Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet. Ämnesproven i årskurs

5 är utvecklade för att ge lärarna möjlighet att pröva elevernas kunskaper mot

målen i ämnenas kursplaner. De ger också underlag för en analys av i vilken

utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på na-

tionell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot

alla uppställda mål. De är inte heller konstruerade i syfte att jämföra resulta-

ten från ett år till ett annat. Provens svårighetsgrad kan variera mellan åren.

Ämnesproven i årskurs 5 är från och med vårterminen 2009 obligatoriska för skolorna och kommunerna att använda. Resultaten från de olika delpro- ven samlas in och redovisas av Skolverket. Dock har inget sammanvägt prov- resultat, som totalt sett visar hur stor andel av eleverna som når kravnivån på respektive ämnesprov, tagits fram. För att ge kommunledningen möjlig- het att följa upp detta har vi uppdragit åt SCB att ta fram statistik över hur stora andel av eleverna som klarade kravnivån i respektive ämnesprov. Vår förhoppning är att Skolverket, i likhet med vad som görs för ämnesproven i årskurs nio, framöver kommer att stödja kommunernas utvecklingsarbete genom att ta fram och presentera liknande redovisningar.

Då vi i framtagandet av de sammanvägda provresultaten utgått från individ- data kan resultaten skilja sig från de värden som redovisas i Kommunens kvalitet i korthet där man beräknat ett värde utifrån medelvärdet på respektive delprov.

A4–A6. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 5

Indikatorerna visar andelen elever i årskurs fem som uppnått kravnivån i respektive ämnesprov i matematik, engelska respektive svenska av de elever som genomfört samtliga delprov vårterminen 2009.

Källa: Statistiska centralbyrån

Ämnesprov årskurs 9

Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet och ska bland annat stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge under- lag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. De är inte heller konstru- erade i syfte att jämföra resultaten från ett år till ett annat. Provens svårig- hetsgrad kan variera mellan åren.

Utgångspunkten för konstruktionen av ämnesproven för årskurs 9 är lä- roplanen, kursplaner, betygskriterier samt vad som står om bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. Ämnesproven är obligatoriska för läraren att använda.

Resultatindikatorerna A7–A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2009 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Vi har inte tagit med resul- taten för elever som gör ämnesprovet i svenska som andraspråk. Dessa resul- tat finns dock i den elektroniska upplagan av Öppna jämförelser.

A7–A9. Ämnesprov i matematik, engelska och svenska i årskurs 9

Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2009 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprov- insamlingen. endast elever som genomfört samtliga delprov får ett samman- vägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne.

Källa: Statistiska Centralbyrån och Skolverket

Omvärldskunskap

Den indikator vi använder som mått på elevernas omvärldskunskap är resul- tatet från Dagens Nyheters nutidsorientering i årskurs 9. Indikatorn baseras inte på någon officiell statistik och redovisades för första gången i Öppna jäm- förelser 2008.

Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högsta- dieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska be- svaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna samma dag och under samma tid. Skillnaderna i andelen elever som gör provet är stor mellan kommunerna. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten.

Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdoku- ment, men vi bedömer att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indi- kation på elevernas omvärldskunskaper. Vi har i tidigare analyser funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhälls- orienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen.

A10. Dagens Nyheters nutidsorientering

Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens nyheters nutidsorientering höstterminen 2008. minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas.

Källa: Dagens Nyheter

Sammanvägt resultat

Det sammanvägda resultatet har tagits fram mot bakgrund av att det från ett större antal kommuner framförts önskemål om att någonstans i rapporten få en samlad bild av respektive kommuns resultat.

Ett ytterligare syfte med det sammanvägda resultatet är att ännu tydligare kunna lyfta fram framgångsrika skolkommuner. Med det avses kommuner som överlag placerar sig högt i jämförelse med andra när samtliga resultat- indikatorer tas i beaktande. Det är angeläget att påpeka att bakom det sam- manvägda resultatet kan dölja sig såväl höga som låga värden på de faktiska resultatindikatorerna.

Vi gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Hur väl skolverksamhe- ten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden, hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur eleverna mår är några viktiga aspekter som inte vägs in i det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet ger så- ledes enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag.

För en mera utförlig beskrivning av hur vi beräknat det sammanvägda re- sultatet hänvisas till bilaga 3.

A11. Sammanvägt resultat

Det sammanvägda resultatet utgår från de i rapporten redovisade resultatin- dikatorerna med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens nyheters nutidsorientering.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Resursindikatorer

Resursindikatorerna svarar på frågor som vilka resurser har skolan och hur effektivt bedrivs verksamheten?

Sambandet mellan resultat och resurser är ständigt uppe till diskussion och är en central fråga för kommunala beslutsfattare. Bidrar ökade resurser till bättre resultat? Och om så är fallet hur mycket resurser behövs det för att kunna bedriva en god utbildning?

Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räk- nas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Det är dock inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Kommunens uppgift som huvudman är att göra en avvägning av re- sursinsatsen för att åstadkomma bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Vi har mot bakgrund av ovanstående resonemang valt att rangordna kostnadsindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen – ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt.

Kostnader

De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev i grundskolan (B1), och den procentuella avvikelsen från kommunens stan- dardkostnad (B2). Kopplat till kostnadsindikatorerna visas även en indikator som är tänkt att ge en fingervisning om effektiviteten (B3).

De resultatindikatorer som redovisas i rapporten avser till största del elev- er i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångs- årets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem se- naste åren.

Anledningen till att vi väljer att använda ett femårssnitt (i stället för ett nio- eller treårssnitt) är att ett femårssnitt kan sättas mot resultaten på de nationella ämnesproven både i årskurs 5 och i årskurs 9.

�:an

Ekonomiindikator, femårssnitt

�:an �:an �:an �:an

NATIONELLA PROV

�:an �:an �:an �:an

NATIONELLA PROV Ekonomiindikator, femårssnitt

figur 3. Nettokostnaden och standardkostnaden redovisas som ett genomsnitt för femårsperioden 2004–

2008.

Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda till skillnad

från resultatindikatorerna som utgår från var eleverna går i skolan. Netto-

kostnaden är emellertid det enda mått som inkluderar ersättningen till fri-

stående skolor. Det är också det enda mått som kan användas för jämförelse

med standardkostnaden.

I nettokostnaden ingår samtliga kostnader för grundskoleverksamheten mi- nus intäkter. För att göra det möjligt att se vilka resurser som mer direkt kan kopplas till elevernas undervisning, har vi även i år valt att särredovisa Lo- kalkostnad per elev och Kostnad för skolskjuts per elev. Vi har valt att enbart särredovisa dessa kostnader utan att rangordna dem. Verksamheterna skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedrivs ofta integrerat. Det leder till att bland annat lokalkostnaderna måste uppskattas eller schabloniseras av kommunerna. Svårigheterna med att fördela kostnaderna mellan olika in- tegrerade verksamheter kan även påverka den totala nettokostnaden per elev men det är särskilt lokalkostnaderna som ska tolkas med viss försiktighet.

B1. Nettokostnaden per elev

Nettokostnad per elev: Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2004–2008.

Lokalkostnad per elev: Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats.

Kostnad för skolskjuts per elev: Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen.

De redovisade kostnaderna för lokaler och skolskjutsar är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2004–2008.

Källa: Statistiska centralbyrån, Skolverket samt egna bearbetningar

Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala utjäm- ningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till högre kost- nader för små skolor och skolskjutsar.

Beräkningen av standardkostnaden är gjord enligt samma metod som til- lämpas för tabell 11 i rapporten ”Vad kostar verksamheten i Din kommun”.

En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en nega- tiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar.

B2. Avvikelse från standardkostnad

Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standard-

kostnad, den modellberäknade kostnaden. standardkostnaden används i det

kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas

ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitions-