NÄSSJÖ LÄRCENTERS VERKSAMHET 2009

(1)

NÄSSJÖ LÄRCENTER - EN SAMLAD VUXENUTBILDNINGSORGANISATION FÖR UTBILDNING, VÄGLEDNING OCH INTEGRATION

KKKVVAVAALLILIITTTEEETTTSSSRRREEEDDDOOOVVVIIISSSNNNIIINNNGGG

NÄSSJÖ LÄRCENTERS VERKSAMHET 2009

Innehållsförteckning

NÄSSJÖ LÄRCENTERS VERKSAMHET 2009 ... 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 1

1 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 2009 ...2

1.1 SKOLPLANEN... 2

1.2 VERKSAMHETSPLANEN... 2

1.3 ARBETSPLANEN... 3

2 RESULTAT 2009 ...3

2.1 INTEGRATION... 3

2.2 SÄRVUX... 7

2.3 SVENSKA FÖR INVANDRARE (S^FI) ...7

2.4 KOMVUX (GRUNDLÄGGANDE‐ OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING, INKLUSIVE YRKESVUX)...7

2.5 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING... 8

2.6 YRKESVUX... 9

2.7 KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING (KY) ... 10

2.8 HÖGSKOLAN... 12

2.9 ÖVERGRIPANDE... 12

3 MÅLUPPFYLLELSE 2009 ... 13

3.1 KOMMENTARER TILL UTVECKLINGSPLANEN FÖR 2009...13

(2)

1 VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR 2009 1.1 Skolplanen

Verksamheten har under 2009 fortsatt utvecklingen mot ett lärcenter präglat av mångfald och flexibilitet. Nässjö lärcenter (NLC) har fortsatt sin satsning mot samverkan med Högsko‐

lan i Jönköping (HJ). Samverkansavtal har arbetats fram med Internationella Handelshögsko‐

lan i Jönköping (IHH), och med Jönköpings Tekniska Högskola (JTH) finns ett pågående ut‐

vecklingsavtal: ”Effektiv samproduktion mellan högskola och näringsliv för regional tillväxt och utveckling” (EffSAM), tillsammans med Eksjö, Nässjö och Värnamo.

Ett lokalt kompetensråd för strategisk utbildningsplanering som arbetar för att vara ett fun‐

gerande rådgivande organ till Nässjö lärcenter inom ramen för samverkansavtalen med JTH, IHH, Nässjö Näringslivsbolag (NNAB) och Stiftelsen Träcentrum (TC) bildades under året.

Rådet ska främja gemensamma långsiktiga näringslivsinriktade utvecklings‐ och utbild‐

ningssatsningar. Till rådet knyts representanter för JTH, IHH, NNAB, TC, Arbetsförmedlingen (Af), de fackliga huvudorganisationerna Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens cen‐

tralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). I rådet sitter också ordförandena från Yrkeshögskolans ledningsgrupper. Ordförande för rådet är kom‐

munstyrelsens ordförande

1.2 Verksamhetsplanen

Nässjö lärcenters verksamhetsplan fastställs av Kommunstyrelsens Utskott II, tillika styrelse för verksamheten.

Under hösten ansöktes om fyra om nya Yrkeshögskoleutbildningar inom inköpslogistik, pro‐

duktionsledning, butiksledning samt designkoordination. Yrkeshögskolemyndigheten delgav oss beslut om tilldelning under januari 2010.

(3)

bildningsbakgrund och som faller utanför ramen för det ordinarie Kommunal vuxenutbild‐

ningsutbudet (Komvux).

Höglandskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ansökte gemensamt om statligt anslag för Yrkesvux 2009. Som ersättning för arbetet har vi fått SEK 100 000 från Höglandets kommunalförbund för gemensam administration, marknadsföring och samarbe‐

te kring ansökningstillfällena. Arbetslivet ska kunna påverka vilka utbildningar som ska er‐

bjudas inom Yrkesvux och hur de ska genomföras och hur stort behovet inom respektive område ser ut. Arbetsförmedlingen, näringslivsbolag, branscher och branschråd har därför en aktiv del i ansökan och utbudet grundar sig på regionens behov av utbildad arbetskraft.

För 2009 tilldelades samverkansområdet totalt 54 platser. I denna första tilldelningsomgång gynnades kommuner som samverkade och vi fick ca 10 % fler platser än om vi hade sökt var kommun för sig.

Beslut togs att under 2009 förlänga gällande avtal med leverantörerna av gymnasiala utbild‐

ningar. Ny upphandling planeras hösten 2010 avseende Svenska för invandrare (Sfi), Sam‐

hällsinformation samt Komvux, de nya avtalen ska gälla fr.o.m. 2011‐07‐01.

1.3 Arbetsplanen

Den lokala arbetsplanen fastställdes i början av 2007 och gäller t o m 2009. Ny plan utarbe‐

tas under 2010.

2 RESULTAT 2009 2.1 Integration

Flyktingmottagningen sedan 1985 i Nässjö, historik (ur ”Integrationsgruppens årsberättelse 2007”):

”1985 89 skrevs avtal på ca 75 personer per år. Nationaliteter som kommit under denna peri

od var förutom iranier, spansktalande från syd och mellanamerika, vietnameser, eritreaner,

(4)

libaneser, turkar, tjecker, assyrier, syrier och statslösa palestinier. Alla flyktingar som kom till kommunen fick bo i genomgångsbostäder. Bostadsmarknaden var annorlunda och flyktingar fick stå i kö för egen bostad.

Åren 1990 1992 träffades ett treårsavtal om mottagande på samma antal person som tidiga

re. 1990 genomfördes en organisationsförändring. Flyktingmottagningen blev en egen avdel

ning med två ansvariga nämnde, Socialnämnden med verksamhetsansvar och Kommunstyrel

sens mjuka utskott med ekonomiskt ansvar. Personalen som varit splittrad med utgångspunkt från olika lokaler samlades under ett tak.

Ersättningen från staten för kostnader har från 1991 ändrats. Ett av syftet med ersättnings

formen är att ge kommunerna större frihet.

Avtalsperioden 1993 1995 har varit den period som flest personer blivit mottagna i kommu

nen. Efter en lugn inledning och prognoser som visade på ett behov av platser i kommunerna under lägsta nivå beslutade regeringen att 60 000 bosnier som fanns på förläggningar i Sveri

ge skulle få amnesti. Detta innebar för Nässjös del att ett tilläggsavtal tecknades för 1994.

Från 1996 beslutade Kommunfullmäktige att teckna överenskommelse med Statens Invand

rarverk om mottagande av flyktingar med 60 personer per år. En överenskommelse som för

längdes med ett år i taget om ingen av parterna säger upp överenskommelsen. Ett tilläggsavtal tecknades i samband med att förläggningen i Nässjö lades ner 1997 samt för 2006 på grund av den tillfälliga lagen 15/11 2005 – 31/3 2006 som gav personer som varit i Sverige en längre tid uppehållstillstånd.

2007 skrevs en ny 3årig överenskommelse som gäller för åren 2007 – 2009. Samma år genom

fördes åter en organisationsförändring. 1 april 2007 slogs flyktingsektionen och ekonomi och mottagningssektionen samman. Ambitionen var att i framtiden få mer likvärdiga sektioner inom IFO samt att bättre samutnyttja resurser.

(5)

Under perioden från 1985 till 2007 har det kommit personer från ca 40 olika länder till kom

munen genom flyktingmottagandet. De talar omkring 35 olika språk och en beräkning för kommunen är att det talas ungefär 45 olika språk totalt.”

Den 1 januari 2009 – knappt två år sedan senaste organisationsförändringen – genomfördes ytterligare en förändring. Flyktingsektionen flyttade samman med Vägledningscentret och är numera organiserad under Nässjö lärcenters enhet för vägledning och integration.

I följande redovisas nyckeltal kopplade till integrationsverksamheten

Introduktionsersättning (antal insatser introduktionsersättning):

0 50 100 150 200 250 300 350 400

2004 2005 2006 2007 2008 2009

ant ärenden tot ant öppnade antal avslutade

Staplarna ovan redovisar antal öppnade respektive avslutade introduktionsersättningsärenden under åren 2004-2009, observera att det inte är detsamma som antal mottagna individer.

(6)

Nedan redovisas mottagna individer för 2009 åldersindelat.

Totalt mottogs 189 personer under året.

år 0-16; 45

år 17-59 ; 136 år 60 <; 8

0 10 20 30 40 50 60 70 80

0-2 år 3-5 år 6-12 år 13-18 år

Antal mottagna barn

2 F 1 F U F

I oktober 2009 var 196 barn aktuella i vårt introduktionsprogram. Ovan redovisas antal barn åldersindelat och om de levde med en eller två föräldrar (2 F/1F) eller om de kommit till Sverige utan föräldrar men tillsammans med nära släkting eller motsvarande (UF).

(7)

2.2 Särvux 2.2.1 Statistik

Antal studerande under året: 12

Varav män: 5

Varav kvinnor: 7

2.3 Svenska för invandrare (Sfi) 2.3.1 Statistik

Antal studerande under året: 380 Varav kvinnor: 220

Varav män: 160

Antal avbrott under året: 118

2.3.2 Betygssammanställning Sfi

Kurs

Snittimmar- Flykting

Snittimmar- Övriga

SFI A 278 220

SFI B 225 200

SFI C 318 255

SFI D 336 180

2.4 Komvux (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, inklusive Yr

kesvux) 2.4.1 Statistik

Antal studerande under året: 456 Helårsplatser grundläggande: 28

Helårsplatser på gymnasiet: 197 (180 i basutbud)

(8)

2.5 Gymnasial vuxenutbildning 2.5.1 Statistik

Studerande mellan kommuner, interkommunal ersättning (IKE) IKE in: 36 personer, IKE ut: 8 personer

Andel studerande på gymnasial vuxenutbildning omvandlat till helårsplatser avseen

de allmänna respektive yrkesinriktade kurser i procent:

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2007 2008 2009

Allm kurs Yrkesutb

Andel män och kvinnor, gymnasial vuxenutbildning, 20032009 (%)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Män Kvinnor

(9)

2.5.2 Egenutvärdering

1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00

Input Process Output

Serie1

Riktmärke, lägst 80 % nöjd kund (motsvarar 4,8) på sexgradig skala.

Medelvärde utvärdering (input/process/output): 5,21 2.5.3 Betygssammanställning, gymnasial vuxenutbildning 2009

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

30,00%

35,00%

40,00%

45,00%

Bri Övr Totalt Riket 08/09

Bri 1,62% 38,35% 38,35% 21,68%

Övr 1,17% 41,29% 35,91% 21,64%

Totalt 1,36% 40,05% 36,93% 21,66%

Riket 08/09 12,00% 36,80% 31,00% 20,30%

IG G VG MVG

2.6 Yrkesvux

Helårsplatser i Nässjö: 17,4

Antal studerande (ingår i 2.4.1) 57

(10)

Nedan redovisas inom vilka yrkesområden platserna använts, angivna i helårsplatser:

2,6

3,5

0,4 3,1 3,8

1,2 1,9

0,9

Yrkesförare 2,6 Bygg 3,5 Industri 3,1 Log/Handel, 0,4 Omvårdnad, 3,8 Restaurang 1,2 Övr yrk 1,9 Yrkessv 0,9

2.7 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 2.7.1 Statistik

Antal studerande Utbildningar

Start 2007 Start 2008 Start 2009

Chefer och ledare inom handeln 6 15

Försäljning och marknadsföring 19 28

Inköpare 15 13

Produktutveckling med möbeldesign 29 24 51

Marknadsassistent 48 ‐

Försäljning, handel och inköp 60

Psykiatri 9

Totalt 29 112 176

Totalt 2009 317

(11)

2.7.2 Genusfördelning kursdeltagare Yrkeshögskolan:

Män Kvinnor

2.7.3 Egenutvärdering

Kursutvärderingar KY-2009 - i procent. Normalvärde måluppfyllelse 82%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

Totalt 94% 84% 80% 84% 118% 98% 85% 97% 88% 94%

ÅR 2 88% 78% 77% 76% 118% 93% 80% 95% 84% 85%

ÅR 1 98% 88% 80% 95% 119% 101% 87% 98% 88% 98%

Urval och antagning

Organisation och

ledning Ledningsgruppen Lärande i arbete Jämställdhet

Pedagogiska metoder och uppläggning

Studerande- inflytande

Kvalitetssäkring av utbildningen

Betyg och

kunskapskontroll Allmänt

(12)

2.8 Högskolan 2.8.1 Antal studerande

49

70

57 187

Kurser

Högskoleprogram

Lokalt campus

Öppna föreläsningar

2.9 Övergripande

2.9.1 Antal studerande vid Nässjö lärcenter Nässjö lärcenter 2009

Totalt antal studerande: 1528

12

380

456 317

363

Särvux Sfi Komvux YH

Högskolan*

(13)

* inkl 187 deltagare vid öppna föreläsningar

2.9.2 Genusfördelning

Tabell kvinnor och män tot nlc, ännu ej sammanställd.

2.9.3 Nyckeltal

Nyckeltal/prestationer 2007 2008 2009 Antal anställda Nässjö Lärcenter vid årets slut 11 19

Antal erbjudna KY utbildningar 5 5 6

Antal erbjudna högskoleprogram på plats 3 3 3

Antal utbildningsanordnare sfi, särvux, gruv, gyvux 7 5 5

3 MÅLUPPFYLLELSE 2009

3.1 Kommentarer till utvecklingsplanen för 2009

3.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen

Andelen gymnasiepoäng på yrkesinriktade utbildningar/kurser ska motsvara 70 % av den totala mängden gymnasiepoäng. Särskild uppmärksamhet ägnas andelen studerande inom profilområ- dena. Två gånger om året görs egenutvärderingar av vid utvärderingstillfället pågående kurser.

Kommentar: Fortfarande högt deltagande inom de yrkesinriktade gymnasiekurserna. Statens satsning på Yrkesvux har gynnat verksamheten och procentsiffran för 2009 är 70 %.

Resultatet från egenutvärderingarna är också fortsatt höga. Riktmärket med ett resultat om minst 80 % nöjda studerande är uppnådd och medelvärdet av input/process/output ligger på 5,21 på den sexgradiga skalan, vilket motsvarar 87 %.

(14)

3.1.2 Den eftergymnasiala utbildningen

I samverkan med det lokala och regionala näringslivet samt med Högskolan i Jönköping ska Yr- keshögskolan utveckla och genomföra utbildningar inom profilområdena för ca 450 studerande per år.

Kommentar: Antal studerande för 2009 för eftergymnasiala utbildningar inom KY och Högskola var 790 och målet har därmed uppnåtts med god marginal.

3.1.3 Forskning och utveckling

Samverkan med Högskolan i Jönköping inom olika projekt, bland annat inom trä och logistik.

Kommentar: Samarbetet med både JTH och IHH har utvidgats och fördjupats under året. Yrkes- högskolan Nässjö har tillsammans med JTH ansökt om två nya Yrkeshögskoleutbildningar från och med hösten 2010: Designkoordinator inom möbel och inredning sam Produktionsledare inom snickeri, möbel och inredning. Bägge har beviljats. Yrkeshögskolan Nässjö har även ansvarat för en sommarkurs i Grafisk teknik och design på 15 högskolepoäng på uppdrag av JTH. NLC samar- betar även inom det så kallade Effsam-projektet med JTH. IHH ingår liksom tidigare i ledningsgruppen för NLC:s KY-utbildningar inom försäljning, inköp och ledarskap. Yrkeshögskolan Näs- sjö är också part i det samarbetsavtal som Nässjö kommun slutit med IHH kring forskning och utveckling inom logistikområdet och en större projektansökan planeras under 2010.

3.1.4 Uppföljning

Antal studerande per utbildning och verksamhet, samtliga - Andel yrkesinriktad utbildning, gyv

- Genusstatistik, samtliga Nyckeltal

- Nationell likvärdighet, betyg och bedömning, Svenska för invandrare (sfi), Grundläggande vuxenutbildning (gruv) samt Gymnasial vuxenutbildning (gyv)

Egenutvärdering

(15)

- Kvalitetsrapportering enligt skolmyndigheternas krav, sfi, särvux, gruv, gyv Likvärdighetsmål

- Betyg komvux: färre IG än riksgenomsnittet

- Ej fullföljd utbildning komvux: fler som fullföljer sin utbildning än riksgenomsnittet