Bygg- och fastighetsekonomprogrammet 180 hp
Hållbarhetsaspekter och dess beaktning vid stadsutveckling
En studie om hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med hållbar utveckling
Företagsekonomi 15 hp
Halmstad 2022-06-15
2
Förord
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till våra respondenter som ställde upp på intervjuer med kort varsel, utan er hade studien inte varit möjlig. Vi vill även tacka opponenterna och vår handledare Gunnar Wramsby som har gett oss värdefull feedback under uppsatsens gång. Ett stort tack vill vi rikta åt vår examinator Özgun Imre som har gett oss konstruktiv kritik för att finputsa uppsatsen. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för att ha kämpat igenom uppsatsen och lyft varandra vid motgångar.
Halmstad 2022-06-15
3
Sammanfattning
Titel: Hållbarhetsaspekter och dess beaktning vid stadsutveckling: En studie om hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med hållbar utveckling.
Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp
Uppsatsskrivare: Edison Kuci & Khalil Alsaid
Handledare: Gunnar Wramsby
Examinator: Özgün Imre
Datum: 2022-06-15
Problemformulering: Hur agerar allmännyttan till en hållbar stadsutveckling? Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika allmännyttiga bostadsbolag vid utförandet av hållbarhetsarbeten? Hur beaktas Agenda 2030 hos de olika allmännyttiga bostadsbolagen?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag i större städer arbetar med hållbarhetsaspekterna vid stadsutveckling.
Metod: För att besvara frågeställningarna och därmed uppnå syftet med uppsatsen har författarna tillämpat en abduktiv ansats. För datainsamling har författarna genomfört en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer för empirin. Sammanlagt har fem respondenter från fem olika allmännyttiga bostadsbolag deltagit för intervju. Urvalet av respondenter baseras på bolagens innehav av miljonprogram samt storlek på kommunen.
Slutsats: Slutsatsen beskriver hur allmännyttiga bostadsbolag agerar till hållbar stadsutveckling samt likheter och skillnader vid hållbarhetsarbeten.
Den beskriver även hur allmännyttiga bostadsbolag beaktar Agenda 2030.
Nyckelord: Allmännyttiga bostadsbolag, Hållbar utveckling, Agenda 2030, Miljonprogrammet, Segregation, Upprustning.
4
Abstract
Title: Sustainability aspects and their consideration in urban development: A study of how public housing companies work with sustainable development.
Level: Bachelor's Thesis in Business Administration, 15 credits
Authors: Edison Kuci & Khalil Al-Said
Mentor: Gunnar Wramsby
Examiner: Özgün Imre
Date: 2022-06-15
Problem formulation: How does the public good act towards sustainable urban development? What are the similarities and differences between different public housing companies when carrying out sustainability work?
How is Agenda 2030 considered by the various public housing companies?
Purpose: The purpose of the thesis is to describe how public housing companies in larger cities work with the sustainability aspects of urban development.
Methodology: In order to answer the questions and thereby achieve the purpose of the essay, the authors have applied an abductive approach. For data collection, the authors have conducted a qualitative research study with interviews for the empirics. A total of five respondents from five different public housing companies participated for interviews. The selection of respondents is based on the companies' holdings of million programmes and the size of the municipality.
Conclusion: The conclusion describes how public housing companies act towards sustainable urban development as well as similarities and differences in sustainability work. It also describes how public housing companies consider Agenda 2030.
Keywords: Public housing companies, Sustainable development, Agenda 2030, The million program, Segregation, Refitment.
5
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1 Problembakgrund ... 7
1.2 Problemdiskussion ... 8
1.3. Syfte ... 10
1.4 Frågeställning... 10
1.5. Avgränsning ... 10
1.6 Centrala Begrepp ... 10
2. METOD ... 11
2.1 Övergripande forskningsansats ... 11
2.1.1 Val av forskningsansats ... 11
2.2 Kvalitativ forskningsstudie ... 11
2.2.1 Semi-strukturerad intervju ... 12
2.3 Empirisk studie ... 12
2.3.1 Urval ... 12
2.3.2 Datainsamling ... 14
2.3.3 Dataanalys ... 14
2.4 Litteraturstudie ... 15
2.6 Etiska överväganden ... 16
3. TEORETISK REFERENSRAM ... 17
3.1 Hållbar stadsutveckling... 17
3.1.1 Miljonprogrammet ... 18
3.2 Hållbar utveckling... 19
3.2.1 Ekonomisk hållbarhet ... 20
3.2.2 Social hållbarhet ... 21
3.2.3 Ekologisk hållbarhet ... 23
3.3 Agenda 2030 ... 24
3.4 Analysmodell ... 27
4. EMPIRI ... 29
4.1 Bolagsbeskrivning ... 29
4.2 Intervju med ÖrebroBostäder (ÖBO) ... 30
4.3 Intervju med Växjöbostäder... 33
4.4 Intervju med Halmstads Fastighets AB (HFAB) ... 36
6
4.5 Intervju med Bostads AB Vätterhem ... 38
4.6 Intervju med Helsingborgshem ... 41
5. ANALYS ... 46
5.1 Hållbar stadsutveckling... 46
5.1.1 Miljonprogrammet ... 46
5.2 Hållbar utveckling... 47
5.2.1 Ekonomisk hållbarhet ... 47
5.2.2 Social hållbarhet ... 48
5.2.3 Ekologisk hållbarhet ... 49
5.3 Agenda 2030 ... 50
6. SLUTSATS ... 51
6.1 Bidrag... 53
6.2 Förslag till fortsatt forskning ... 53
Referenslista ... 54
Bilagor ... 60
7
1. INLEDNING
I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till arbetet, följt av en diskussion om problem, syfte och frågeställning. Slutligen introduceras avgränsningar som gjorts i arbetet samt centrala begrepp.
1.1 Problembakgrund
35 år har snart passerat sedan FN:s Världskommission publicerade Brundtland rapporten för utveckling och miljö (WCED, 1987). Involverade länder antog rapporten baserat på de resurs- och miljöproblem som existerade världen över. Begreppet hållbar utveckling fick år 1987 global uppmärksamhet och autenticitet, som idag är i fokus vid de flesta stora regeringsbeslut nationellt och särskilt vid samling inom mellanstatliga- och överstatliga organisationer som FN och EU. Idag är mer eller mindre alla människor bekanta med begreppet hållbar utveckling och oavsett vilken roll - organisation, politiker, forskare eller individ engagerar människan sig i frågor och kunskapsdelning som berör hållbarhet (Holding et al., 2014).
Konceptet hållbar utveckling består av tre dimensioner; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Enligt The World Bank (2020) levde över 56% av världens befolkning i städer under senaste decennieskifte. FN:s Agenda 2030 inkluderar 17 globala mål för hållbar utveckling som samtliga suveräna länder åtagit sig att arbeta efter och uppnå. Organisationen estimerar att vid år 2050 förväntas 70% av världens befolkning bo i urbana städer (FN, 2022). Detta har satt press på politiker att tillgodose behoven av bostäder samtidigt som de nya bostadsområdena upprättas efter en mer långsiktig och hållbar stadsplan (Abastante et al., 2020). Mål 11 av de globala målen berör hållbara städer och samhällen som involverar samtliga väsentliga organisatoriska aktörer inom stadsutveckling att arbeta efter (Regeringskansliet, 2015). Delmål 11.3 har fokus på hållbar urbanisering samt utökning av deltagande planering och förvaltning av bostäder för befolkningen (FN, 2022).
I Sverige efter andra världskrigets slut började människor från landsbygden alltmer flytta in i städer. Dåvarande regering kunde inte svara på kritiken om hur bostadsbristen skulle lösas (Gustavsson & Håkansson, 2012). För att möta behovet genomförde det svenska partiet Socialdemokraterna år 1965 ett bostadspolitiskt program som senare skulle kallas för miljonprogrammet (Allmännyttan, u.å). Miljonprogrammet gick ut på att bygga 100 000 nya lägenheter varje år under tio år. Ordet "miljonprogram" förekom dock inte i någon offentlig handling från denna tid. Detta koncept har med sannolikhet uppstått från det faktum att media ofta beskrev massiva offentliga
8
investeringar på 1960-talet som "de stora programmens tid" (Gustavsson &
Håkansson, 2012). Målet uppnåddes och resultatet blev en stor eliminering av bostadsbristen. Under senare tid skapades ett mönster i miljonprogramsområden och började kännetecknas som socioekonomiskt homogent med kriminalitet, högt bidragstagande och arbetslöshet (Forsemalm et al., 2019).
Allmännyttan är kommunala bostadsbolag inom hela Sverige som erbjuder hyresrätter och är tillgängliga för hela Sveriges befolkning. Enligt Allmännyttan (2022) bor i Sverige drygt hälften av alla invånare i en villa eller ett småhus som de själva äger, 18 % bor i bostadsrätt och ca 30 % hyr sin bostad. Cirka hälften av alla hyreslägenheter ägs av privata fastighetsägare och den andra hälften ägs av kommunala bostadsbolag. Det är de kommunala hyresrätterna som benämns som allmännyttan. Kommunerna i Sverige har ansvar över att invånarna i den egna kommunen har någonstans att bo. Det handlar dels om att planera och förbereda mark för bostadsbygge, dels att äga bostadsföretag som bygger, renoverar och hyr ut bostäder (Allmännyttan, 2022).
1.2 Problemdiskussion
Trots åtagandet av Agenda 2030 har kritik från länder uppkommit och tagits upp hos FN (Novovic, 2021). Enligt Novovic (2021) har inställningen till att arbeta nationellt efter de globala målen hos majoriteten av länderna varit drivande. Dock anses det finnas flertalet mål som är svåra att mäta och kräver mer global styrning för att uppnå de önskvärda resultaten (Novovic, 2021).
Inflyttningen till urbana samhällen har medfört att på många orter har den styrda stadsutvecklingen inte hunnit i takt med den snabba befolkningsökningen (Andersson et al., 2015). I sin tur har det blivit svårare att tillgodose god livskvalitet för den lokala befolkningen, i synnerhet när problemområden inom kriminalitet, infrastruktur, arbetslöshet och miljö är vardag (Andersson et al., 2015). Hållbar stadsutveckling är viktig eftersom den möter människors och företagens behov, samtidigt stadsutvecklingen tillhandahåller en långsiktigt god livsmiljö för sina invånare. Stadsmiljöer idag står inför utmaningar på ekonomiska, sociala och ekologiska plan, ett problem som når långt bortom stadsgränserna (Harald & Klaus, 2013). Harald och Klaus (2013) menar att hög befolkningstäthet resulterar i högre konsumtion av vatten, livsmedel, material och energi på en jämförelsevis knapp yta. Samtidigt som städerna utgör centrum för de omfattande resursflöden som hela samhällen är beroende av. I en aspekt har världen
“krympt” samt blivit lättillgänglig, men genom globaliseringen av produktionssystem så har geografiska avstånd mellan konsumtion och produktion trots det utökat (Harald & Klaus, 2013). En av anledningarna till
9
detta är för att behovet av snabba och långa transporter av efterfrågade resurser är stor för städerna, vilket bidrar till diverse utsläpp som växthusgaser som i sin tur förändrar klimatet (Kissinger & Rees, 2010).
Bostadspolitiken har lett till en ökad bostadssegregation i miljonprogramsområden. Att flytta in till en nybyggd bostad med bättre standard och samtidigt att slippa bo i trånga förhållanden är något som den svenska befolkningen längtade efter, med tanke på den långa tiden de hade spenderat i bostadskön under 1960-talet (Gustavsson & Håkansson, 2012).
Kritik uppkom mot miljonprogramsområden tidigt efter färdigställande: för höga hyreskostnader, dåliga kommunikationer och service samt utformningen av fastigheterna var tråkiga och enformiga (Boverket, 2020).
Kritiken var ett resultat av snabba och billiga byggnationer. Programmet som skulle vara en långsiktig lösning till bostadsbrist medförde stora kostnader över tid för återkommande fysiska och sociala insatser på områdena (Forsemalm et al., 2019). Många om- och tillbyggnader uppkom i större och mindre skalor men trots det har attraktionen för miljonprogramsområden i bostadsmarknaden fortsatt varit låg.
Allmännyttan i Sverige erbjuder bostäder för alla oavsett ålder, etnicitet eller inkomst, det är samtliga politiska partier överens om (Gustafsson, 2021). Den svenska modellen med boende för alla reglerar sin särskilda lag som innebär att allmännyttan ska ta samhällsansvar och samtidigt agera affärsmässigt (Gustafsson, 2021). Samhällsansvaret rör sig bland annat om att skapa trygga och trivsamma bostadsområden, vilket också innebär att bygga bostäder och renovera befintliga, för att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle (Gustafsson, 2021). Affärsmässigheten innebär att allmännyttiga bostadsföretag ska vara lönsamma övertid och konkurrera med privata bostadsföretag på lika villkor (Allmännyttan, 2022).
Sverige är en av de länder som implementerat de globala målen på det nationella planet, men vilka begränsningar allmännyttan som samhällsaktörer har vid arbete efter dem diskuteras inte i större utsträckning. Vidare finns det flera miljonprogramsområden i många av Sveriges större städer som har mer sociala problem än vanliga bostadsområden. I dagens samhälle har begreppet hållbarhet fått större betydelse och strävan efter att uppnå hållbar stadsutveckling kan uttryckas på flera olika sätt. Författarna finner att det finns otillräcklig forskning om hur hållbarhets arbeten i bostadsområden behandlas inom Sveriges kommuner i jämförelse med miljonprogramsområden. Forskningsluckan är inriktad till samhället och framför allt kommunerna. Forskningsluckan uppfylls i denna uppsats genom att studera hur Allmännyttan arbetar med och agerar mot hållbar stadsutveckling, hållbarhetsaspekterna samt Agenda 2030. Studien
10
genomfördes med syftet att förstå om kunskap saknas inom hållbarhetsarbeten.
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga bostadsbolag i större städer arbetar med hållbarhetsaspekterna vid stadsutveckling.
1.4 Frågeställning
För att uppnå syftet kommer uppsatsen att behandla följande forskningsfrågor:
• Hur agerar allmännyttan till en hållbar stadsutveckling?
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika allmännyttiga bostadsbolag vid utförandet av hållbarhetsarbeten?
• Hur beaktas Agenda 2030 hos de olika allmännyttiga bostadsbolagen?
1.5. Avgränsning
Arbetet avgränsas till att studera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med hållbarhetsaspekterna och som är verksamma i större städer.
1.6 Centrala Begrepp
Segregation innebär att människor är systematisk fördelade där de lever och verkar avskilda från varandra (Boverket, 2004).
Upprustning är ett begrepp för att beskriva det som i hyreslagen benämns förbättrings- och ändringsarbeten, som innefattar standardhöjande åtgärder i hyreslägenheter. Stambyten är också aktuell vid upprustning, som omfattar renoveringar av installationer i fastigheten för att säkerställa den tekniska funktionen (Hyresgästföreningen, 2016).
11
2. METOD
I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet för uppsatsprocessen. Först redovisas valet av metoder och forskningsstrategier följt av motivering till urvalet och beskrivningar om litteratur- och empiriinsamlingen för att genomföra studien. Avslutningsvis redogörs de etiska förhållningssätten.
2.1 Övergripande forskningsansats
Det finns tre forskningsansatser som man kan bygga upp och strukturera studien på, det är induktiv, deduktiv eller abduktiv forskningsansats (Bryman
& Bell, 2013). De tre forskningsansatserna är olika metoder för att nå sina slutsatser. Den induktiva ansatsen tillämpas när man genom direkta observationer i verkligheten skapar en generalisering inom teoretiska referensramar. Motsatsvis tillämpas den deduktiva ansatsen när man utgår från modeller eller teoretisk referensram och sedan utför sin empiri för att testa teorin mot verkligheten (Jacobsen, 2002). Abduktiv ansats är en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats, alltså låter empiriska och teoretiska reflektioner växla under arbetets gång (Patel & Davidsson, 2011).
2.1.1 Val av forskningsansats
För att uppfylla syftet med studien krävs en ansats som innefattar förståelse samt tolkningsutrymme av den empiriska insamlingen. Den tredje forskningsansatsen, abduktiv ansats, har därmed tillämpats i denna studie.
Ansatsen har drag av deduktiv- och induktiv ansats men även vidare element som medför insikt i det nuvarande fallet (Alvesson och Sköldberg, 2008). Den abduktiva forskningsansatsen var mest lämplig för att lyckas besvara studiens syfte, eftersom en empiriinsamling genomfördes för att sedan hitta samband med de aktuella teorierna samtidigt som den teoretiska referensramen inte utesluts innan genomförd empiriinsamling (Alvesson och Sköldberg, 2008).
Studien inledde med att undersöka tidigare forskning inom områdena stadsutveckling, hållbar utveckling och Agenda 2030. Baserat på dessa fält valdes relevant teori som kunnat fördjupa förståelsen för forskningsområdena. Den teoretiska referensramen har omformats under arbetets progression, men alltid varit grunden för studien.
2.2 Kvalitativ forskningsstudie
Bryman (2018) belyser två tillvägagångssätt för undersökningsmetod av den empiriska insamlingen. De två metoderna är kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Valet av undersökningsmetod beror på vad som planeras att undersökas och vilken sorts resultat efterfrågas. Den kvantitativa metoden tillämpas genom strukturerade enkäter för att hämta ut selektiv information
12
från respondenter. Informationen bearbetas och utgör sedan statistiska generaliseringar (Bryman, 2018). Den kvalitativa metoden fokuserar istället på ett färre antal, men mer strategiskt valda, respondenter med möjlighet till att hämta ut mer djupgående information i form av intervjuer och diskussioner. Metoden är mer flexibel då respondenterna kan motivera sina svar. Den kvalitativa data kan sedan utgöra teoretisk generalisering (Bryman, 2018).
Författarna har sedan tidigare bearbetat den teoretiska referensramen och skapat förståelse för hur hållbarhetsaspekterna ska beaktas i organisatoriska avseenden. För att kunna besvara frågeställningen och uppfylla syftet med studien krävdes det djupgående svar från respondenterna för att dra jämförliga och analyserade slutsatser. Med den motiveringen valde författarna att tillämpa en kvalitativ forskningsstudie i form av intervjuer.
2.2.1 Semi-strukturerad intervju
Intervjuerna har tillämpats i en semi-strukturerad form. Det innebär att en intervjuguide med frågor kopplat till frågeställningarna har upprättats och där ordningen av huvudfrågorna som respondenterna har tagit del av innan samtalet har anpassats till den specifika intervjun. Utgångspunkten har varit densamma vid ingången av intervjuerna, se bilaga; Intervjuguide. Följdfrågor berörande ämnet har tillkommit vid tillfällen där informationen hämtad hade kunnat utvecklas för större insikter och kvalité. Bryman (2018) beskriver att intervjuer som följer den strukturen är mer flexibla och lämnar mer utrymme för diskussioner. Ostrukturerade intervjuer har inga förutbestämda frågor utan frågorna under intervjun skapas utifrån teman och följdfrågor tillkommer utifrån respondenternas svar (Bryman, 2018). Intervjuer som tillämpas efter denna struktur brukar inte vara helhets täckande samt viktiga områden kan missas helt (Bryman, 2018).
Semi-strukturerade intervjuer var givet för författarna att arbeta efter med anledningen att bygga intervjuguiden kopplat till studien teorier och samtidigt låta respondenterna vidareutveckla sina svar för en djupare insikt. Strukturen har varit lämplig för studien eftersom den är mer flexibel men samtidigt ger oss möjligheten att jämföra mellan olika respondenternas svar på samma frågor.
2.3 Empirisk studie
2.3.1 Urval
Författarna inledde med att göra en webbsökning efter miljonprogramsområden i Sverige och sedan hitta allmännyttiga bostadsbolag som är verksamma inom de områdena. Arbetssättet hos allmännyttiga bostadsbolag i storstäder eller småstäder kan skilja sig sett till
13
befolkningsmängden bosatta inom staden. För urvalet valdes då 10 allmännyttiga bostadsbolag verksamma inom tätortskategorin för större städer, se tabell 1. Författarna har sedan skickat ett informativt mejl till de valda bolagen med förfrågan om att ställa upp på intervju, dock var det endast fem bolag som var villiga att delta.
Tätortskategori Kommungrupp Befolkning - kommun
Antal kommuner Storstad Storstadskommun > 200 000 4 Större stad Större stad 50 000 - 199 999 21 Medelstor stad Medelstor stad 20 000 - 49 999 53 Småstad Övrig större kommun 15 000 - 19 999 29
Tabell 1: Kategoriseringar av Sveriges städer enligt SKR, 2021.
För studien har det genomförts fem intervjuer och målet var att hitta respondenter med likartade positioner hos deltagande företag så att den insamlade empiriska data kunde jämföras. Detta gör analysen mer jämförbar.
Det var viktigt att respondenterna hade kunskap inom områdena “hållbarhet”
samt “stadsutveckling” och kunde i princip svara för hela bolaget.
Respondenterna har identifierats och valts ut enligt tabell 2 nedan.
Företag Ort Invånare
(2021)
Respondent Befattning respondent
Intervjutid
Örebrobostäder (ÖBO)
Örebro 156 987 Anna-Carin B Magnusson
Utvecklingschef 60 min
Växjöbostäder Växjö 95 995 Carina Herbertsson &
Karolina Strid
Projektchef &
Miljö- och kvalitetsansvarig
55 min
Halmstads Fastighets AB
(HFAB)
Halmstad 104 573 Karin Jönsson
& Johan Staberg
Projektledare (nyproduktion)
& Projektledare (underhåll)
50 min
Bostads AB Vätterhem
Jönköping 143 579 Maria Carelli- Martinsson
Hållbarhetsstrateg 60 min
Helsingborgshem Helsingborg 150 109 Przemek Malachowski
Hållbarhetschef 80 min
Tabell 2: Val av respondenter; allmännyttiga fastighetsbolag.
(Siffror hämtade från SCB, 2021)
14 2.3.2 Datainsamling
I denna forskningsstudie har empiriskt material samlats genom en kvalitativ datainsamling i form av intervjuer. För att besvara studiens frågeställning och problemformulering anses metoden vara lämpligast eftersom fokuset ligger på att genomföra mer djupgående intervjuer med utvalda respondenter från allmännyttiga bostadsbolag. Innan intervjuerna tog plats konstruerade författarna ett operationaliseringsschema där den teoretiska referensramen utmynnade till intervjufrågor kopplade till studiens syfte och frågeställningar, se bilaga; Operationaliseringsschema. Författarna utformade sedan en intervjuguide med intervjufrågorna, se bilaga; Intervjuguide. Respondenterna fick ta del av intervjuguiden i god tid innan intervjun tog plats för att säkerställa genomtänkta svar.
Med hänsyn till att respondenterna var verksamma i olika städer i Sverige genomfördes samtliga intervjuer på distans via Teams. Samtycke från respondenterna erhölls gällande inspelning av intervjuerna i denna studie.
Syftet med inspelningen var att inte gå miste om eller missuppfatta information. Detta öppnade möjligheten för författarna att kunna lyssna flera gånger och transkribera data till text. Ljudinspelning är enligt (Söderbom &
Ulvenblad, 2016) fördelaktigt för att komma ihåg information som hämtats under intervjutillfället. Författarna efterfrågade även om anonymitet önskades i uppsatsen, där samtliga respondenterna medgav att de ville förbli offentliga. Intervjuerna tillämpades semi-strukturerat för möjligheten att ställa följdfrågor och hämta ut mer information (Bryman, 2018). Intervjuerna pågick mellan 50–80 minuter.
2.3.3 Dataanalys
Det finns flera olika dataanalysmetoder för att transkribera och bearbeta analyser, författarna har valt att tillämpa en trestegsanalys. Metoden underlättar upptäckt och utveckling av mönster, skapa betydelse av datainsamling och teori samt generera jämförelser mellan den teoretiska referensramen och empiriska insamlingen (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
Trestegsanalysen bidrar även till mer omfattande och välutvecklade analyser som i sin tur bygger förutsättningar för diskussioner och slutsatser i studien (Söderbom & Ulvenblad, 2016).
Vid första steget i trestegsanalysen ska likheter och skillnader i empirin analyseras (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Författarna har behandlat hela empiriinsamlingen och sedan analyserat empirin genom sammanställning av alla överensstämmelser, likheter och skillnader i respondenternas svar. Vid
15
det andra steget analyseras empirin med den teoretiska referensramen (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Författarna har sammankopplat empirin med teorin, vilket har medfört ökad förståelse för ämnet samt möjlighet till att utveckla analysen. I det tredje steget lyfter man fram och återkopplar empirin till problemen i studien (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Författarna har sammankopplat forskningsproblemet med det empiriska resultat och den teoretiska referensramen. Det i sin tur grundade förutsättningarna för studiens slutsatser.
2.4 Litteraturstudie
Litteraturstudien i uppsatsen har varit fundamental för djupgående dykning av ämnet och för att hitta relevant information som kunde utgöra vår problemformulering. Till litteraturstudien omfattas vetenskapliga- och institutionella artiklar samt böcker. För att hitta vetenskapliga artiklar har sökningar gjorts i form av begrepp i olika söktjänster och databaser, bland annat DiVA-portal, Google Scholar samt Högskolebibliotekets egen databas OneSearch. Författarna har till en början granskat artiklarna genom snabbläsning av sammanfattningar och slutsatser. Vid bedömning om bra innehåll och användbar information så gjorde författarna en mer ingående läsning av hela artiklarna för att utesluta missuppfattningar och egna tolkningar.
Sökord (begrepp): Agenda 2030, Hållbar utveckling, Sustainable development, Social hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet, Miljonprogram, Allmännyttan, Social sustainability, Economic sustainability, Sustainable development goals och SDG 11.
Som ingående inspiration har äldre publicerade uppsatser utforskats och granskats, främst från DiVA, mest för att ge författarna en hänvisning till nya forskningsområden och användbara källor. Då forskningsämnet är i konstant utveckling hade författarna som mål att använda tidsenliga artiklar för att säkerställa att informationen tillbringad till uppsatsen är så aktuell som möjligt. Det förekom dock nyttig information från äldre litteratur som är grund för nyare forskning och därmed användes för uppsatsen. Vid litteratursökningen kom författarna över ett antal böcker som var ansågs vara relevanta till uppsatsen. Några av böckerna lånades från Högskolebiblioteket i Halmstad medan andra var redan i författarnas ägo innan uppsatsskrivandet då de varit inkluderade i tidigare kurser.
2.5 Trovärdighet
Trovärdighet i en studie beskrivs genom två begrepp, dessa är reliabilitet och validitet (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Reliabilitet handlar om
16
tillförlitlighet och att samma resultat skulle uppnås om studien genomförs igen på nytt (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Reliabilitet har skapats i studien genom att likadana frågor och liknande följdfrågor har ställts till respondenterna för datainsamling. Validitet innebär att forskaren mäter det som är avsett att mäta (Söderbom & Ulvenblad, 2016). I studien har validitet uppnåtts genom att intervjuguiden har byggts på den teoretiska referensramen. Respondenterna från urvalet har liknande befattningar samt kunskaper inom forskningsämnet vilket har skapat tillförlitliga svar. Genom att författarna skickat ut intervjuguiden till respondenterna för att ta del av frågorna innan intervjuerna, har det skapat genomtänkta svar.
2.6 Etiska överväganden
Vid ingående kontakt med respondenterna har författarna delgett information om uppsatsens syfte samt hur intervjuerna bidrar till arbetet. Innan fastställandet av intervjun har respondenterna blivit upplysta om att författarna följer personuppgiftslagen GDPR och att anonymitet i uppsatsen får begäras om det så önskas. Strax innan intervjuerna började har samtycke om delaktighet och möjlighet till ljudinspelning efterfrågats. Författarna informerade även respondenterna att samtliga uppgifter som lämnas endast kommer att användas i följande studie.
17
3. TEORETISK REFERENSRAM
I följande kapitel presenteras relevant information och teori som utgör ramen för uppsatsen. Den teoretiska referensramen ska öka läsarens förståelse för problemområdet, samt hjälpa författarna att lyckas besvara syftet och frågeställningarna i uppsatsen. Kapitlet utgörs av följande avsnitt: Hållbar stadsutveckling, Hållbar utveckling samt Agenda 2030.
3.1 Hållbar stadsutveckling
Stadsutveckling är ett ord många stöter på och det handlar inte bara om att bygga. En sund och effektiv stadsutveckling kräver intensiv forskning och input från många intressenter, inklusive medborgare, markägare och kommunala aktörer (Forsemalm et al., 2019). Stadsplanering är processen att utveckla och utforma stadsområden (Forsemalm et al., 2019). Processen inkluderar användning av öppen mark, luft, vatten och den byggda miljön, inklusive byggnader, transporter, ekonomiska och sociala funktioner (Boverket, 2011). Stadsplanen används som en del av en större och mer långsiktig stadsutvecklingsplan och kopplas till organisationernas uppdrag och vision (Boverket, 2011).
Den ökade populariteten för hållbart boende främjar grönt liv. Hållbar stadsutveckling har väglett utvecklingen i stads- och storstadsområden för att uppnå höjda standarder för hållbarhet i sociala, ekonomiska och ekologiska termer (Spiliotopoulou & Roseland, 2020). Några väsentliga mål inom hållbar stadsutveckling fokuserar huvudsakligen på att sänka städernas koldioxidavtryck och minska utsläppen av växthusgaser genom att koncentrera resurs- och energiförbrukningen vid konstruktion, drift och underhåll av den urbana bebyggda miljön (Spiliotopoulou & Roseland, 2020).
Wangel (2013) berättar att kontinuerlig urbanisering medför att hållbar utveckling förblir mer beroende av den hållbara stadsutvecklingen.
Stadstillväxt är en ökning av den absoluta storleken på en stadsbefolkning där enligt Lehmann (2016) allt fler människor hamnar i medelklassen och därmed tjänar och konsumerar mer. Detta kan ske på nivån för en enskild bostad eller en samling av bostäder på nationell nivå. Stadstillväxt och urbanisering sker ofta parallellt med varandra. En nations stadsbefolkning kan växa i absoluta tal utan att öka i relativa termer (Fox & Goodfellow, 2016). En hållbar stadsutveckling är en väsentlig del för människans livskvalité. För att skapa ett tryggt samhälle samt samhörighet är hållbar stadsutveckling en fundamental faktor (United Nations, 2015).
18
Professorn Maclaren (1996) beskriver i sin artikel ”Urban Sustainability Reporting" att det är väldigt svårt att definiera begreppet hållbar stadsutveckling. Anledningen till att begreppet hållbar stadsutveckling har olika definitioner är beroende på städernas olika behov och förutsättningar att utvecklas (Maclaren, 1996).
3.1.1 Miljonprogrammet
Till följd av bostadsbristerna i Sverige under 1965- och 1975 talet, beslutade riksdagen att införa ett bostadsprogram som senare benämndes för Miljonprogrammet (Mangold et al. 2016). Definitionen av miljonprogramsområden är således områden som byggdes under miljonprogramstiden (Mangold et al., 2016). Syftet med programmet var att hitta en lösning åt bostadsbristerna genom att bygga nya bostäder, approximativt 1 miljon nya bostäder byggdes under de 10 åren.
Effektiviseringen är en betydelsefull faktor under denna period, därför justerades den traditionella arkitekturen samt utformningen i förhållande till måtten på byggelementen (Söderqvist, 1999). År 1960 saknade hälften av samtliga lägenheter dusch samt bad, och 70 procent av alla bostäder hade inte tillgång till vattentoalett (Ståhlbom 2010). Efter att miljonprogrammet slutfördes kunde 95 procent av samtliga hushåll ha tillgång till det (Ståhlbom 2010). Sedan 1990-talet har riksdagen och regeringen beslutat om att renovera och förnya miljonprogramsområdena. I boken “Möjligheterna för miljonprogrammet” berättar Nordström (1999) att byggnader med tillgång till närmiljöer har åldrats under 60 år. Detta beror på att behovet kring hem samt närmiljöer har förändrats med tiden. Behovet av renoveringen har blivit större idag för att möta dagens levnadsstandarder (Nordström, 1999).
Bostadsprogrammet har fått mycket kritik efter sitt färdigställande, författaren Söderqvist (1999) beskriver utomhusmiljön som orättvist utförd.
Ett antal år efter uppförandet av bostäderna började man inse att husen som byggdes är storskaliga samt enformiga (Forsemalm et al., 2019). Detta väckte starka känslor hos medborgare och även hos media (Hall och Viden, 2005).
Nylander (2018) beskriver i sin bok “Svensk bostadsarkitektur” hur miljonprogrammet länge varit ett kritiserat projekt. En del av kritiken var riktad mot att områdena ligger långt utanför stadskärna vilket bidrar till dagens segregation (Nylander, 2018). Annan kritik riktades åt att miljonprogramsområden stämplades av negativa rykten; som särskilt utsatta bostadsområden med stora sociala svårigheter (Lilja, 1999).
19
Länder som har haft liknande projekt som Sverige när det kommer till bostadsbristerna, har man tagit beslutet att riva ner dessa byggnader. I Sverige lägger man i stället resurserna på att renovera dessa bostäder för att möta dagens behov (Lind et al. 2016). Författarna Beaten et al. (2017) konstaterar att hyresfastigheter för miljonprogrammet var isolerade från resten av staden vilket har medfört till att de har blivit mindre attraktiva än andra. Idag ses den kommande förnyelsen av miljonprogrammets resultat som en stor utmaning för framtiden. Det finns betydande vinster att göra i att förvalta befintliga byggnader enligt miljöperspektivet (From, 2011). Syftet med att bedriva forskning inom byggteknik är att utveckla kunskap och lärdomar från gamla byggmetoder och att studera ny kunskaps tillämpbarhet på nyproduktion (From, 2011).
3.2 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling betraktas ofta som ett integrerat koncept med tre pelare:
ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Många förknippar hållbar utveckling till miljöbevarande, men det handlar också om människor och hälsan i samhällen. För att ett företag ska vara hållbart måste det en balans uppnås mellan de tre pelarna (ekonomisk, social och ekologisk). Brundtland kommissionen år 1987 konstaterade att extrem fattigdom i Syd och oansvarig produktion och konsumtion av resurser i norr var huvudorsakerna till de kritiska globala miljöproblemen (Brundtland, 1987; Imperatives, 1987).
Enligt Brundtland kommissionen går miljö och utveckling alltid hand i hand (Brundtland, 1987). Miljö omfattar levnadsvillkoren medan utveckling är en handling för att förbättra dessa villkor för invånarna. Brundtland kommissionen definierade år 1987 hållbar utveckling som utveckling som möter nuets behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att möta sina egna behov (Brundtland, 1987). Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett relativt begrepp. Det betyder att det har olika betydelse för olika nationer och deras respektive ekosystem.
Hållbar utveckling har gått från en fråga för miljöaktivister till en strategisk affärsfråga för organisationer och företag (Sjöström, 2014). Företag utser en funktion eller avdelning inom företag att arbeta efter hållbarhetsrelaterade frågor, för att koppla frågorna till företagets verksamhet och strategier (Sjöström, 2014). En ny sorts hållbar utveckling känd som företagens hållbarhet, är ledning och samordning av ekonomiska, sociala och ekologiska krav för att säkerställa ansvarsfull och fortlöpande framgång (Abdulhafedh, 2021). Företag i allmänhet måste leda sin verksamhet på ett hållbart sätt för samhällets och människornas välbefinnande. Människornas välfärd och miljön i framtiden måste främjas av varje företagsstrategi (Abdulhafedh, 2021).
20
De tre pelarna för hållbar utveckling används omväxlande och presenteras oftast i form av tre korsande cirklar av ekonomisk, social, och ekologisk hållbarhet, där hållbar utveckling placeras i skärningspunkten (Se figur 1).
Figuren finns i olika former som en beskrivning av hållbarhet utveckling inom akademisk litteratur, policydokumentation, affärslitteratur och online (Purvis et al., 2019).
Figur 1: Modell för hållbar utveckling (Purvis et al., 2019).
3.2.1 Ekonomisk hållbarhet
Hedenus et al. (2018) säger att hitta det effektiva sättet för att sköta ekonomin samt finansiella resurserna är basen för den ekonomiska hållbarhetsaspekten inom hållbar utveckling. Det finns ingen särskild fokus på sättet att tänka kring ekonomi eftersom det finns fortfarande olika typer av fokus i samhällsplaneringen (Wheeler 2010). Ekonomin som inte uppfyller de grundläggande ekonomiska behoven hos sina medborgare anses inte vara ekonomiskt bärkraftig eller hållbart (Hedenus et al., 2018). För att uppnå välmående i livet så finns det en grundprincip som handlar om att en person ska ha mat, skydd, kläder samt andra nödvändigheter (Hedenus et al., 2018).
Det är dock väsentligt att moderna samhället inte berövar den framtida generationers möjligheter att tillgodose sina grundläggande ekonomiska behov. En hållbar ekonomi måste bibehålla sin produktivitet och betydelse för samhället i all oändlighet (Ikerd, 2012).
En cirkulär ekonomi är ett koncept som syftar till att bygga genom återvinning och återanvändning. Konceptet syftar även till att skapa ett kretslopp för att hantera resurserna mark, vatten, energi och olika råvaror
21
(Naturskyddsföreningen 2021). Enligt Kirchherr et al (2017) är det omöjligt att skapa att skapa hållbar ekonomisk tillväxt i överensstämmelse med en cirkulär ekonomi när naturresurser och miljön överutnyttjas. Ur ekonomisk synvinkel är det mer kostsamt att konsumera nytt material snarare än att designa ett material med längre livslängd genom återvinning, återtillverkning och återanvändning, förutsatt att det kan hålla den kvalitet som krävs (Naturskyddsföreningen, 2021). Avkastning på investeringar (lönsamhet) är ett mått som används vid fastighetsutveckling för att beräkna ett projekts nettovinst och ibland operativt kassaflöde, sedan väga dessa mot den totala projektkostnaden (Castellum, 2021). Det syns om projektet är lönsamt med de intäkter som genereras genom den totala byggkostnadsberäkningen (Castellum, 2021). Enligt Cumming och Cramon-Taubadel (2018) är hållbar ekonomi avgörande av olika anledningar, med motiveringar som sträcker sig från högsinnad miljöpolitik till företagsintressen. För att uppnå ekonomisk hållbarhet krävs det att ett företag använder sina resurser effektivt och ansvarsfullt så att det kan verka på ett hållbart sätt och samtidigt konsekvent producera en operativ vinst (Cumming & Cramon-Taubadel, 2018). Utan operativ vinst kan ett företag inte upprätthålla sin verksamhet.
Figur 2: Cirkulär ekonomi (Naturskyddsföreningen 2021).
3.2.2 Social hållbarhet
I sin kärna betyder social hållbarhet de aspekter av hållbarhet som relaterar till människor. Weingaertner och Moberg (2017) påpekar dock att definitioner som är publicerade idag inte är generella och att det inte finns en renodlad definition av begreppet. Social hållbarhet handlar om att se till att människor har vad de behöver, nu och i framtiden (Weingaertner & Moberg, 2017). Synvinkeln av social hållbarhet inkluderar främst tillfredsställelse,
22
rättrådighet, makt, laglig rätt och individuella behov (KTH 2021). En del av dem kan fastställas medan andra kan vara kvalitativa. De olika delarna samordnar och tillsammans utgör den sociala aspekten av hållbar utveckling (KTH 2021).
Social hållbarhet är en kritisk komponent för ett samhälles välbefinnande och livslängd. Enligt Vallance et al (2011) har social hållbarhet försummats vid debatter om hållbarhet samt att vid samband med planering av bostäder och samhällen ligger fokuset på ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En gemenskap är sammansatt av människor såväl som de platser där de bor; det är lika mycket en social miljö som en fysisk miljö (Weingaertner & Moberg, 2017). Enligt Staniskiene och Stankeviciute (2018) krävs det en balans mellan kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att mäta social hållbarhet. Jämfört med ekonomisk och ekologisk hållbarhet är social hållbarhet svårare att mäta, eftersom den mänskliga faktorn har en stor plats (Staniskiene &
Stankeviciute, 2018). Det är viktigt att samhällen inte bara är miljömässigt hållbara, de måste också vara socialt hållbara (Vallance et al., 2011). Social hållbarhet skapas inte enbart genom den fysiska utformningen av samhället.
En fysisk utformning kan inte säkerställa att individer, familjer och samhällen kommer att leda miljömässigt hållbara livsstilar, även om det kan bidra till att göra sådana miljömässigt hållbara val lättare (Vallance et al., 2011).
På samma sätt, även om det finns mycket som kan göras på "designen" av samhällets mjuka infrastruktur för att säkerställa dess sociala hållbarhet, kan den fysiska utformningen av samhället göra det antingen lättare eller svårare för samhällen att vara socialt hållbara (Vallance et al., 2011). Samhällen måste attrahera och behålla invånare från en rad olika bakgrunder, åldrar och besittningar om de ska lyckas som platser där människor vill bo på lång sikt.
Den ursprungliga motivationen för att flytta till ett nytt samhälle är ofta bättre bostäder, mer utrymme till samma kostnad och sysselsättningsmöjligheter.
För att uppnå social hållbarhet finns fyra dimensioner som tillsammans utgör en helhets täckande och fundamental betydelse för begreppet och måste beaktas (Taiwo et al., 2020). De fyra dimensionerna är livskvalité, jämställdhet, mångfald och social sammanhållning. Livskvalité är ett stort ämne och täcker många aspekter som påverkar våra livskvaliteter. Till exempel bostäder till rimliga priser, utbildningsmöjligheter, sysselsättningsmöjligheter, tillgång till stöd och trygghet (Taiwo et al., 2020).
Mångfaldsdimensionen av social hållbarhet innefattar att hitta behov hos människor från olika mångfalds typer samt variera människor inom boendemiljöer. Det innefattar även att utbilda människor att ha olika synsätt för att dra nytta av mångfaldens fördelar (Taiwo et al., 2020).
23
För att dessa dimensioner ska uppnås så är det viktigt med styrning, dels för att se till att budget och resurser är tillräckliga för att upprätthålla hållbarhetsprogram, dels för att ha förmågan att mäta det (Taiwo et al., 2020).
Urban social hållbarhet är en mer komplex fråga. Alla människor skall ha rätt till att nyttja staden och dess utbud, samt ingå i ekonomiska, sociala och kulturella utbyten. För att det ska verkställas behöver staden vara sammanhållen samt öppen för alla människor oavsett bakgrund (Ullstad, 2008).
3.2.3 Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet definierar en gräns för att vi ska kunna tillgodose våra nuvarande behov utan att på något sätt kompromissa med kvaliteten på miljön, så att det förblir lika kapabelt att stödja framtida generationer också (Ekins, 2011). Ekologisk hållbarhet är ett populärt diskussionsämne eftersom människan är orolig över klimatförändringar och planetens framtid.
Ekologisk hållbarhet omfattar ett brett spektrum av frågor från en specifik plats till global som alla är lika viktiga för den gemensamma aspekten (Ekins, 2011). Globala frågor omfattar minskning av växthusgaser, klimatförändringar och energieffektivisering, medan de platsspecifika frågorna är vattenförvaltning samt luft- och vattenföroreningar (Ekins, 2011).
Förnybar energi hänvisas ibland till hållbar energi. En förnybar resurs som naturligt fylls på med tiden, exempelvis tillväxten av nya organismer eller naturlig återvinning av material. Förnybar energi är all energiproduktion som använder någon av dessa resurser och är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå ekologisk hållbarhet, sett till mängden energi som människan förbrukar (Rauf et al., 2018). Förnybara resurser har ingen fast mängd – mer kan alltid genereras. Det finns olika typer av förnybar energi, inklusive: solkraft, vindkraft, vattenkraft, tidvattenkraft och geotermisk kraft (Rauf et al., 2018).
En annan fråga eller möjlighet till ekologisk hållbarhet är att undvika alltför stora miljöföroreningar. Det finns flera typer av föroreningar inklusive markföroreningar, luftföroreningar och vattenföroreningar.
Ur ett tillväxtperspektiv är ekologisk hållbarhet ansvarig för att hushålla material och energi så att framtida generationers resursbehov inte äventyras.
Att förenkla resursanvändningen är en viktig del av det som görs i näringslivet idag och kraven från omvärlden som konsumenter och myndigheter ökar (KTH 2021). Ekosystemens kapacitet är i fara om naturen inte kan återskapa de resurser som har förbrukats. Ekologisk hållbarhet innefattar kunskap om grundvattennivåer och luftburna partiklar samt hur yttre miljöer som buller och orenlighet påverkar människors hälsa (KTH 2021). Hedenus et al. (2018) berättar om svårigheterna för att handskas med ekologisk hållbarhet samt
24
oklarhet för vilka naturresurser och ämnen som människan måste värna om och spara för att säkerställa resurserna i framtiden.
Enligt Naturvårdsverket (2021) förtydligade myndigheterna miljökraven vid offentlig upphandling att 85 % av upphandlingar ska innehålla miljökrav.
Eftersom myndigheter är tydliga med kraven så blir det en naturlig del av processen att leverantörer påverkas, eftersom produkternas miljöprestanda ständigt förbättras. Vid avrop från ramavtal har myndigheterna år 2021 ställt nya miljökrav på varor och tjänster, exempelvis krav på IT-utrustning, möbler och inredning samt konsulttjänster (Naturvårdsverket 2021). IKEA föregår med gott exempel i denna fråga, eftersom företagets miljötänk är en väsentlig faktor i deras val av produktmaterial. Ett annat exempel är att vissa ämnen som finns i textilier samt kemikalier i lack och lim är farliga har blivit begränsade eller i vissa fall helt från produktionen (Naturvårdsverket 2021).
Det grundläggandet syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, och på det sättet begränsa den globala uppvärmningen. Målet är att hålla uppvärmningen långt under 2 grader, och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader (Naturvårdsverket 2021). Parisavtalet fastställde det under klimatkonferensen i Paris år 2016 (FN, 2016). Förutom arbetet att dämpa koldioxidutsläpp, anknyter sig anslutna länder ytterligare till avtalet även för att anpassa sig ständigt till en skadehantering utav påföljd som följer klimatförändringarna (FN, 2016). Var femte år stäms arbetet av en uppsåtlig intensifiering som utförs successivt genom en global inspektion av processen. Vägen mot en klimatanpassning samt begränsningar av utsläpp, bekostar utvecklingsländer utifrån länder som är mer förmånliga med olika förutsättningar som har i uppdrag att arbeta som förebild för att kunna medverka till en förbättring (Naturvårdsverket 2021).
3.3 Agenda 2030
För att förstå uppkomsten av Agenda 2030 måste man gå tillbaka till historien om hållbar utveckling. FN träffades i Stockholm år 1972 för FN-konferensen om den mänskliga miljön, för att diskutera vikten av den friska och produktiva miljön för samhällen (Borowy, 2013). Konferensen anses vara startskottet som låg till grund för tankesättet om en hållbar framtid och tre år senare bildades en kommission med namn av Brundtland Commission (Borowy, 2013). Kommissionen satte sedan i gång hjulet genom att definiera hållbar utveckling som utveckling som möter behoven för nuet utan att äventyra för framtida generationer (Brundtland, 1987; Imperatives, 1987).
Efter år 2000 engagerade FN och dess medlemsländer sig mer i frågan om hållbar utveckling (Borowy, 2013). Vid den här tiden förknippades dock hållbar utveckling mest med miljöskydd.
25
I september 2015 antog 193 FN-medlemsstater 2030-agendan för hållbar utveckling, ett globalt ramverk som förväntas vägleda nationella insatser för att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling som identifierats genom den största samrådsprocessen av sitt slag (Förenta nationerna, 2015). Efter år av diskussioner som sammanförde civilsamhällets aktörer, akademiker, internationella och nationella tjänstemän, politiska eliter och formella och informella gräsrotsgrupper, utformades Agenda 2030 som ett ramverk som återspeglar olika men universella prioriteringar som kapslar in sociopolitiska, ekonomiska och miljömässiga mål. (UNDG, 2013; Denney, 2015). Några av dessa mål handlar om att ta itu med sociala frågor som att få slut på alla former av fattigdom, tillhandahålla god hälsa, bra utbildning, och öka jämställdheten medan andra mål kräver skydd och bevarande av ekologin på land och under vatten.
17 separata mål där vissa av de korrelerar med varandra, har beskrivits som alltför ambitiöst med hänsyn till de olika förutsättningarna som samtliga länderna har för att handskas med målen (Pradhan et al., 2017). Pradhan et al.
(2017) säger att genomförandet av Agenda 2030 kräver mer synergier mellan målen och inte borde handskas med individuellt. Målen behöver fungera som ett system av interagerande kugghjul som tillsammans flyttar det globala systemet in i ett utrymme av mänskligt välbefinnande, ekonomiskt välstånd och miljöbevarande (Pradhan et al., 2017). För att åstadkomma målen krävs det även mer global styrning enligt Novovic (2021). Åtagandet av målen innebär inte ansvarsfriskrivning för FN att endast tillämpa uppföljningar och mätningar genom indikatorer hos länderna för att se hur utvecklingen sker (Novovic, 2021). Trots att världens regeringar arbetar med målen på en nationell nivå så behövs det mer kontroll från FN för att åstadkomma det önskade utfallet (Novovic, 2021).
Figur 2: Agenda 2030, FN:s 17 globala mål. (Regeringen, 2016)
26
Sveriges arbetsflöde gör landet till ett av de mest hållbara i världen och de globala målen syftar till att ytterligare stärka den positionen (Regeringskansliet, 2018). Regeringen anser att de tydliga riktlinjerna med Agenda 2030 också kommer att engagera en ny generation, bidra till förändring och inspirera till samarbete och större hållbarhetsinitiativ (Regeringskansliet, 2018). Samordning och samstämmighet i beslutsfattande är dock mer komplext i stater som Sverige. Många av de offentliga förvaltningarna fungerar i ett sammanhang där det mesta av politiken och lagstiftningsprocesser bestäms av den överstatliga organen (EU) och decentraliserade samt autonoma lokala myndigheter (Jacobsson, 2019). Det är här debatter och diskussioner tar plats för att bestämma och samordna arbetet med implementering av Agenda 2030 i Sverige. Därefter behöver de offentliga organisationerna såsom kommuner kollaborativ styrning för att verkställa arbetet inom respektive kommun (Jacobsson, 2019). När det gäller stadsutveckling tar Agenda 2030 upp specifika frågor som syftar till att bygga mer inkluderande och miljövänliga städer samt även utveckla säkerheten och göra staden mer resistent (Regeringskansliet 2018). Mål 11 med motsvarande delmål gäller för stadsutveckling (Förenta Nationerna, 2015).
Sammanfattning av teoretisk referensram
Hållbar stadsutveckling är processen att utveckla och utforma stadsområden.
Stadsplanen används som en del av en större och mer långsiktig stadsutvecklingsplan. Vissa betydande delar av hållbar stadsutveckling fokuserar främst på att skapa ett tryggt samhälle och tillhörighet, samt att sänka städernas koldioxidavtryck. Hållbar utveckling ses ofta som ett integrerat koncept med tre pelare: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Enligt Brundtland kommissionen går miljö och utveckling alltid hand i hand. Företag i stort ska leda sin verksamhet på ett hållbart sätt för samhällets och människors välmående.
Ekonomisk hållbarhet är ett koncept som syftar till att bygga genom återvinning och återbruk. Det är omöjligt att skapa hållbar ekonomisk tillväxt i linje med en cirkulär ekonomi när naturresurserna överutnyttjas. Förnybar energi är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå ekologisk hållbarhet, sett till mängden energi som människor förbrukar. Social hållbarhet handlar om att se till att människor har det de behöver, nu och i framtiden. I perspektivet social hållbarhet ingår främst tillfredsställelse, rättfärdighet, makt, lagliga rättigheter och individuella behov. Livskvalitet är ett stort ämne och omfattar många aspekter som påverkar vår livskvalitet.
I september 2015 antog 193 FN-medlemsländer 2030-agendan för hållbar utveckling. Det är ett globalt ramverk som förväntas vägleda nationella ansträngningar för att nå de 17 målen för hållbar utveckling. Målen måste
27
fungera som ett system av interagerande redskap som tillsammans flyttar det globala systemet till ett utrymme för mänskligt välbefinnande och miljövård.
3.4 Analysmodell
Författarna har utifrån tidigare forskning framställt en analysmodell, se figur 4 nedan. Med utgångspunkt i den teoretiska referensramen siktar analysmodellen på att illustrera sambanden mellan teorierna. Analysmodellen syftar till att agera som ett verktyg och hjälpmedel under analysprocessen.
Hållbar utveckling är grunden för senare hållbarhetsdimensioner samt en kärnfråga för samtliga aktörer i samhället. Modellen utgår således ur ett globalt samhällsperspektiv samt utgör basen för studien. Det ställer krav på organisationer att arbeta efter hållbarhetsfrågor i den egna verksamheten.
Detta kopplas tillbaka Allmännyttan som kommunernas verktyg för bostadsområden med samhällsansvar. För Allmännyttan blir hållbar stadsutveckling aktuellt som är en dimension av hållbar utveckling och syftar till att förbättra hållbarheten i stadsområden utifrån aspekterna. Som en del av kommunerna måste Allmännyttan arbeta med de globala målen efter att Sveriges regering åtagit sig Agenda 2030. Tillsammans utgör hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och Agenda 2030 forskningsämnet som ska jämföra och analysera arbeten inom bostadsområden mellan Allmännyttiga bostadsbolag. De utvalda bolagen är verksamma med miljonprogramsområden och författarna vill undersöka om hållbarhetsarbeten särbehandlas i dessa bostadsområden. Det analysmodellen ska illustrera är att för Allmännyttan är dimensioner av hållbar utveckling lika viktig att arbeta efter och att osäkerhet ligger kring om bolagen kan särskilja dimensionerna.
28
Figur 4: Analysmodell, konstruerad av författarna.
29
4. EMPIRI
I följande kapitel finns den insamlade informationen som erhållits från intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen. Kapitlet inleder med bolagsbeskrivningar för att ge en förhandsvisning. Sedan får varje bolag sina egna avsnitt med relevant information från intervjun.
4.1 Bolagsbeskrivning
4.1.1 ÖrebroBostäder AB (ÖBO)
Med start år 1946 är ÖBO idag en av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag verksamma inom Örebro kommun. Med cirka 470 medarbetare förvaltar bolaget, som idag är en koncern, cirka 22 500 bostäder som hyser hela 45 000 hyresgäster. Som affärsidé vill bolaget erbjuda attraktiva lokaler och bostäder i god boendemiljö och i olika varianter, storlekar, prisnivåer, och utformningar. Visionen för ÖBO är att tillhandahålla och utveckla ett attraktivt Örebro för befolkningen där deras behov och önskemål möts och där de trivs (Personlig kommunikation, 26 april 2021).
4.1.2 Växjöbostäder AB
Växjöbostäder AB, en av två allmännyttiga bostadsbolag inom Växjö, med huvudsakliga uppgift att äga, förvalta och bygga bostäder inom staden. Med visionen att vara landets bästa hyresvärd erbjuder bolaget ett stort antal välbevarade lägenheter i urbana och naturnära boendemiljöer (Personlig kommunikation, 11 maj 2022). Växjöbostäder har en personalstyrka på ca 100 medarbetare som inom olika kompetensområden förvaltar och utvecklar drygt 9 000 lägenheter (Växjöbostäder, u.å). Som affärsidé vill bolaget göra det lätt för sina hyresgäster att bo och leva. Att skapa tilldragande boendemöjligheter där hyresgästerna trivs och känner sig trygga är även en viktig del av bolagets affärsidé (Personlig kommunikation, 11 maj 2022).
4.1.3 Halmstads Fastighets AB (HFAB)
År 1942 grundades det allmännyttiga bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB i Halmstad kommun. HFAB skapar hem för att människor helt enkelt ska kunna leva sina liv med trygghet. Detta gjorde företaget för att samskapa Halmstad kommun där invånarna kan utvecklas och ta hand om varandra (HFAB, u.å). HFAB har cirka 130 anställda och förvaltar över 11 000 lägenheter samt 300 lokaler över hela staden. Bolaget är den största och marknadsledande aktören på Halmstads fastighetsmarknad. Det betyder att HFAB har varit och kommer att vara en möjliggörare för många
30
utvecklingsfrågor som berör bostäder och områden för de människor som bor och arbetar i staden.
4.1.4 Bostads AB Vätterhem
Vätterhem är ett allmännyttigt bostadsbolag och är störst i Jönköpings Kommun. Jönköpings kommun har cirka 8700 ägovidd lägenheter som omsätter omkring 670 mkr, bolagets uppgift är att äga, omhänderha och utveckla nyproducerade hem i Jönköpings kommun. Hyresgästerna är i fokus och företaget tillhandahåller en hållbar livsmiljö, lokalt skött av den egna organisationen. Tillväxt, säkerhet, ansvar och en långsiktig vision är företagets prioriteringar och värderingar. Verksamheten omfattas av en förvaltningsprocess, flera stödprocesser och en kärnprocess och har som mål att bygga 200 nya lägenheter varje år (Vätterhem, u.å).
4.1.5 Helsingborgshem
Helsingborgshem är ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av Helsingborgs stad med en vision om att skapa mångsidiga bostäder och en attraktiv stad.
Bolaget grundades år 1946 och har idag cirka 12 000 lägenheter i 31 stadsdelar och ger tak för cirka var femte helsingborgare. Genom att möta privat- och företagskunders breda spektrum av önskemål och behov blir Helsingborg den största aktören i stadens fastighetsmarknad (Helsingborgshem 2022).
4.2 Intervju med ÖrebroBostäder (ÖBO)
ÖBOs representant Anna-Carin Magnusson, utvecklingschef på bolaget, ställde upp på följande intervju. Anna-Carin ansvarar över enheten för hållbar utveckling som samordnar kvalitets- och innovationsledningsarbeten, arbetar med affärsutveckling samt ansvarar över upphandlingar.
Stadsutveckling
Hur ÖBO definierar hållbar stadsutveckling är svårt enligt Magnusson eftersom det är en stor fråga. Vidare berättar respondenten att hållbar stadsutveckling är bolagets övergripande mål både vid nyproduktion och renoveringar. Många av de stadsdelar som byggdes under 50- och 60-talet har passerat sina tekniska livslängder och anses inte vara hållbara ur ett ekologiskt perspektiv. Mer specifikt syftar respondenten till energinivån, och förklarar att främst byggtekniska ledningar, stommar och klimatskalet med dess material inte håller standarden för bevarande av energi. En utmaning som enligt respondenten är väldigt komplext. Bolaget önskar att renovera de stora stadsdelarna med mycket energieffektiviseringsåtgärder på fastigheterna för att minska klimatavtrycket. Bolagets ansvarsroll i stadsutveckling är att agera
31
som ett starkt redskap till Örebro kommun. Något som respondenten berättar sätter stora förväntningar på bostadsbolaget.
“Vi kan inte lösa samhällets alla problem, vi kan inte heller bygga bort all bostadssegregation eller dåliga skolresultat. Det finns gränser för vad man
kan göra” (Magnusson, 2022).
Bolaget har tidigare gjort totala upprustningar av miljonprogramsområden med stora renoveringar, rivningar och nybyggnationer. Resultatet av sådana upprustningar har bidragit till avsevärd högre attraktivitet. Respondenten berättar att sådana projekt har fått positiva effekter i främst den ekologiska aspekten men även delar av den sociala aspekten med ökad trygghet och mindre droghantering.
Hållbar utveckling
Bolaget inkluderar i hög grad alla tre hållbarhetsaspekterna vid arbeten, något som ligger till grund för fem affärsmål som bolaget skapat. Ett av målen är att vara helt klimatneutralt till år 2030. Policys rörande hållbarhet finns också som skrivna dokument enligt Magnusson. För ÖBO är hållbar utveckling alla tre dimensionerna. Att hitta den perfekta balansen mellan de tre hållbarhetsaspekterna anses vara den stora utmaningen. Respondenten nämner att det uppstår intressekonflikter eller målkonflikter mellan aspekterna. Magnusson berättar att bolaget inte har några befintliga planer för fler totala upprustningar trots att tidigare projekt har gett positiv resultat på samtliga hållbarhets fronter.
Ekonomisk hållbarhet
Bolaget arbetar mer efter företagsekonomisk hållbarhet, en avvägning av vad bolaget vill satsa på och vad bolaget har råd med att investera i. Respondenten berättar att bolaget plockat fram ett antal indikatorer som mäter samhällsekonomiska faktorer och vägs in i bedömning av ekonomisk hållbarhet.
Bolaget gör bruksvärdesprövning på fastigheter för att bestämma nya priser för hyra. Respondenten förklarar att det tidigare gjorts bruksvärdesprövning på fastigheter som haft för låg hyra och att prövningen då har höjt hyrorna.
Konsekvensen av detta har varit stort missnöje av hyresgästerna eftersom inga fysiska åtgärder eller förändringar har skett för att höja hyrorna. Med den anledningen tillämpar bolaget endast bruksvärdesprövning när renoveringar har skett. Magnusson berättar att synen på lönsamhet är en kombination av den lagreglerade affärsmässigheten som finns hos allmännyttiga bostadsbolag och samhälls gynning ur ett brett perspektiv. Till samhälls gynning syftar
32
respondenten på sociala arbeten som att bidra med minskad arbetslöshet och ökad trygghet.
Social hållbarhet
Bolaget arbetar intensivt med att skapa trygga boendemiljöer, ett arbete med trygghetsåtgärder som enligt respondenten investerats 100 miljoner kronor.
Små och stora åtgärder som ny utomhusbelysning och digitala låssystem.
Respondenten betonar att förväntningar som läggs på bostadsbolaget borde vara rimliga.
“Att lösa trygghetsproblematik i staden kan inte bara vara ett bostadsbolags ansvar utan polisen måste göra sitt, socialtjänst gör sitt och
andra aktörer”. (Magnusson, 2022)
Bolaget använder olika metoder för att mäta den sociala hållbarheten i sina stadsdelar. Metoder som att köpa statistik från SCB för att se över inkomstnivåer och arbetslöshet, mäta trygghet genom enkäter för hyresgäster samt samordning med föreningar och polisen. Magnusson påpekar dock att trots sina metoder så är det svårt att faktiskt veta hur det ligger till. ÖBO har länge infört sociala krav vid förhandling av ombyggnationer i miljonprogramsområden. Byggföretagen som arbetat i ett område har varit tvungna att ta in praktikanter och anställa långtidsarbetslösa som bor i området som ett sätt att minska försörjningsstöd och arbetslöshet. Magnusson berättar att definitionen av miljonprogramsområde är otydlig. Att det finns områden som byggdes under miljonprogrammets tid men som inte har samma kännetecken som man vanligt ser. Ett av de områden, Hästhagen, är ett väldigt attraktivt område utan sociala problem.
Ekologisk hållbarhet
Magnusson berättar att miljökraven har blivit högre än förut och att bolaget satsar väldigt mycket på energieffektiviseringar både utanför och under renoveringar, något som har blivit en naturlig del av bolagets arbeten. Vidare säger Magnusson att det ibland inte är värt att investera flera miljoner kronor för en åtgärd som att minska energiförbrukning i en fastighet med några kilowattimmar för att åstadkomma en så låg kilowattnivå som möjligt.
Respondenten förklarade vidare att det är mer värt att investera i energiförbruknings åtgärder i bostadsområden som ÖBO inte renoverar, att åtgärderna där får mer effekt. Samtidigt undergår bolaget ett utvecklingsprojekt för att öka sitt bestånd av solceller och vindkraft. Återbruk används i allra högsta grad då bolaget hyrt in en konsult för att hjälpa identifiera vilka material delar av renoveringsobjekt man kan återbruka i
