Hedersrelaterat våld och förtryck
En scoping review om hedersrelaterad våld och förtryck
Rasha Salameh Shadha Hassan
Examensarbete i socialt arbete Malmö Universitet 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Honor-related violence and oppression
A study about honor related violence and oppression
Authors: Rasha Salameh & Shadha Hassan
Title: Honor-related violence and oppression - A study about honor related violence and oppression. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work 2022
ABSTRACT
This is a literature study of existing research. The study deals with honor-related violence and oppression from different perspectives. In this study we decided to start from international research but also to immerse ourselves in other literature such as books. Based on the collected material, we have framed three perspectives that we have used in our results. The purpose of this work is to: 1- study different perspectives on honor-related violence out of international research and even other literature dealing with honor-related violence. 2- to study how these research on honor-related violence describes the groups that are vulnerable as well as the root causes of their vulnerability. The result of this study, which is based on an intersectional perspective, shows that the group profiled as victims of honor-related violence has different perceptions because the vulnerability of honor can be attributed to different factors. In order to understand the complex situation of the target group, more research is essential in this area that can better explain.
Keywords:
Honor-related violence, oppression, victimized HBQT-persons, victim, discretion
Förord
När det kommer till ansvarsfördelning för denna studie och dess innehåll har vi skrivit allt tillsammans och på så sätt har haft lika stor påverkan på innehållet. Vi börjar med att tacka våra handledare för all kunskap och råd vi har fått under hela arbetsprocessen. Sedan vill vi tacka våra nära och kära för all support och stöd.
Innehållsförteckning
Abstract Förord
1. INLEDNING………..……...1
1.1 Problemformulering………...2
1.2 Syfte och frågeställning……….3
1.3 Material……….……….3
1.4 Avgränsning ……….………...3
2. Bakgrund……….………...3
2.1 Olika perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck………..4
2.2 De hedersutsatta grupper ……….5
2.3 Begreppsdefinition……….………...6
3.Teoretiska perspektiv………..….8
3.1 Maktstrukturer……….…….8
3.2 Könsperspektiv……….………..…..9
3.3 Kulturella Perspektivet………...…….10
4. Metod……….………..….12
4.1 Förförståelse………12
4.2 Tillvägagångssätt……….………...……….12
4.3 Metodanalys……….………….……..16
4.4 Forskningsetiska övervägande………...……..17
4.5 Arbetsfördelning………..17
5. Resultat……….………....17
5.1 Tema 1……….………....18
“Honour, Violence and Heteronormativity”
"Honour based violence as a global public health problem”
“Honor-Based Violence in Sweden –Norms of Honor and Chastity”
“En fråga om heder” och “Violence in the name of honour: theoretical and political challenges”
“Gender, Culture and the Law: Approaches to ‘Honour Crimes’ in the UK”
“Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete”
5.1.1 Analys………...…24
5.2 Tema 2 ……….……….….28
“Kvinnor/ unga flickor” “Pojkar/ unga mäns dubbla roller” “HBTQ-personer” 5.2.2 Analys av hedersutsatta grupper………33
6. Diskussion ……….………..35
6.1 Metoddiskussion ……….……..…….35
6.2 Resultatdiskussion……….………..36
7. Förslag till fortsatt forskning……….37
Litteraturlista ……….……….……..38
1. INLEDNING
“Kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck kommer att fortsätta tills varje människa har makten att bestämma över sitt eget liv” (Jämställdhetsminister, Åsa Lindhagen, 2019).
Jämställdhetsministern Åsa Lindhagen framhäver i en debatt publicerad juli 2019 att frågan om hedersrelaterat våld och förtryck bör synliggöras och prioriteras mer i samhället. Citatet belyser den kampen som staten har adopterat för att bekämpa ett fenomen som har drabbat många individer inte bara i Sverige men även i runt om i världen. Lindhagenlyftervikten av att jobba med kärnproblemet som egentligen grundarsig på olika faktorer såsom etnicitet, sexuell läggning, kön och andra socioekonomiska faktorer. Detta kan ske enligt jämställdhetsministern genom att stärka förebyggande insatser för att förändra ideologin som finns om heder, beteende och attityder som medför ökad hedersvåld och förtryck
(Regeringen 2019).
International Journal of Human Rights in Healthcare beskriver hedersrelaterad våld, HRV som en form av könsbaserat våld som har fått ökat intresse från bland annat medier, människorättsorganisationer, akademiker, allmänhet och även politiker. Enligt International Journal of Human Rights in Healthcare, majoriteten av offren för HRV är kvinnor och flickor, men det kan även drabba män och pojkar. En betydande ökning av förekomst och rapportering av HRV i många delar av världen pekar på den skadliga inverkan på kvinnors, flickors, samhällens hälsa och välbefinnande. Det som är oroväckande är att erkännande och medvetenheten om detta är låg i många länder där detta istället kan ses som en brottsling rättvisa, våld i hemmet eller kulturell fråga. Enligt Bhanbhro (2017) litteraturen och även media tenderar av att koppla hedersrelaterat våld till Islam. En del forskare föreslår också att våldet som begås i "hederns" namn är till för att skydda
uppfattade religiösa övertygelser. Ändå finns det få eller inga bevis för att bevisa detta samband utan att forskarens påståelsen visar bara olika tolkningar av ett problem som egentligen inte kan ramas in (Sadiq Bhanbhro 2017).
Enligt The Lancet Psychiatry (2020), Mellanöstern och Nordafrika identifieras ofta som det geografiska och kulturella epicentrum för hedersmord.
Hedersrelaterat mord är vanligare i länder med mycket höga nivåer av politisk islam. Religiösa ledare förnekar dock att sådant våld mot kvinnor har rötter i islam.
Enligt vissa kvinnorättsaktivister har hedersmord sin grund i den patriarkal lagen.
Artikel 630 i den iranska strafflagen tillåter till exempel en man som bevittnar sin fru i akten att ha samlag med en annan man att döda dem båda om han är säker på att hans fru är en villig deltagare. I artikel 301 i lagen föreskrivs att fadern och faderns farfar inte ska hämnas för att ha dödat barnet ifall orsaken är
hedersrelaterat. En möjlig koppling mellan hedersmord och olika demografiska faktorer, såsom fattigdom, låg social status och snabb modernisering, har nyligen
föreslagits. Offren i hedersmord är också offer för det civila samhällets (The Lancet Psychiatry, 2020)
I Sverige har Debatten om hedersrelaterat våld och förtryck börjat ta fart redan under 1990-talet efter att några brutala mord ägde rum i Sverige och rubricerats som hedersmord. Dock kan argumenten i debatten delas in i olika kategorier som heder, kultur, tradition och makt. En av de mest kända målen var Fadime Sahindal, som var likvärdig ett oroväckande fenomen som krävde en åtgärd. Det var inte bara råheten i morden som chockade det svenska samhället utan även motivet bakom det. Till följd av morden påbörjades forskning kring “hederskultur” i syfte att bekämpa hedersvåld och förtryck (Schlytter & Rexvid, 2016).
Efter flertal hedersmord serier fick tre myndigheter år 2007, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen och Rikspolisstyrelsen uppdrag av regeringen att utbilda
yrkesverksamma som kan komma i kontakt med hedersutsatta. Utöver detta hade uppdraget syfte att sprida information kring hedersvåld och förtryck och
lagstiftningen i Sverige till barn, ungdomar och föräldrar i förebyggande syfte samt att utveckla nya arbetsmetoder till att utöka kunskap och kompetens hos yrkesverksamma för att kunna stödja de utsatta på ett praktiskt och professionellt sätt (Socialstyrelsen, 2019).
Under februari 2020 lämnade Sveriges regering sin proposition om lagändring angående hedersvåld/förtryck och barnäktenskap.Enligt regeringsförslaget skall hedersvåld samt den brottslighet som kan tillkomma i hedersärenden skärpas.
Sveriges regering poängterar att heder är ett allvarligt problem i samhället som trycker ner och begränsar framför allt kvinnor och transpersoner. Hedersvåld och förtryck har allvarliga sociala, ekonomiska och psykiska konsekvenser på den utsatta individen men även till hela samhället. Regeringens förslag fokuserade på att skärpa straff i de brottsliga heders fallen samt att öka stöd och skydd för hedersutsatta personer (Regeringen 2020).
1.1 Problemformulering
Trots att det finns gemensamma beskrivning mellan den internationella forskning och litteratur och den svenska kring hedersrelaterat våld och förtryck är det är svårt att ringa in de grupperna som utsätts för hedersvåld beroende på olika faktor som samspelar i utsattas situation, främst maktstrukturer som kan i sin grunda sig på olika faktorer. Därför blir det intressant och viktig för oss att fördjupa oss i hur forskning och litteratur definierar de utsatta grupper och även att få en tydligare bild på fenomenet hedersrelaterat våld. I sverige anses fenomenet HRV vara ett samhällsproblem. Dock kopplas det till vissa icke-europiska kulturer. På det internationella nivån pekar Bhanbro 2017 att HRV borde betraktas som ett globaltproblem grundar sig först och främst på genus men även på andra faktor.
Att bortse de andra faktorer och fokusera endast på det kulturella kan inte gynna de utsatta utan istället kan leda till mer utsatthet. Mot denna presentation vill vi rikta vårt fokus på hur litteraturen och forskning beskriver ämnet heder och vilka grupper som kan bli utsatta i hederns namn.
1.2 Syfte och frågeställning
Uppsatsen har som syfte att ge läsaren ökade kunskaper kring de olika perspektiven/beskrivningar som finns kring hedersrelaterad våld. Uppsatsens utgångspunkt är att redogöra för hur forskningen om hedersrelaterat våld och även andra litteratur såsom “böcker” beskriver fenomenet hedersrelaterat våld och hur hedersutsatta grupper definieras i dessa forskning och litteratur. Följande frågor har formulerats utifrån vårt syfte:
1. Vilka olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras i den internationella forskning och ävenlitteratur?
2. Hurforskning och andra litteratur “böcker”om hedersrelaterat våld beskriver de grupper som är hedersutsatta?
1.3 Material
I denna scoping review används internationella litteratur och forskning förutom den svenska i syftet att skapa en översikt om olika perspektiv om hedersrelaterat våld och förtryck. Övrig litteratur (böcker) har också använts i syftet att breda ut vår kunskap om ämnet men även för att se hur de andra litteratur beskriver problemet. Eftersom uppsatsens syfte är att redogöra för för olika perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck har materialet valts ut genom ett urval där fokuset ligger på forskares beskrivningar kring ämnet och studiernas syn på hedersutsatta.
1.4 Avgränsning
I början av detta arbetet valde vi att studera hur den svenska forskningen väljer att beskriva hedersrelaterad våld och förtryck. Tanken var att fördjupa oss i frågan om hur hedersutsatta individer beskrivs i den svenska forskningen och hur insatser tillämpas efter individens behov av de svenska kommunerna. Men eftersom insatserna inte var riktigt anpassade efter heders utsattas behov valde vi att avgränsa oss i vårt arbete. Denna uppsats har sin utgångspunkt i att undersöka vilka perspektiv som kan vara aktuella för hedersrelaterad folk i svensk forskning.
För att göra det enklare för läsaren valde vi att avgränsa syftet i detta arbetet och sikta vårt fokus på just de ovan nämnda frågeställningar.
2. Bakgrund
2.1 Olika perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck
För att bekämpa Hedersrelaterat våld och förtryck har länsstyrelsen i Östergötland fått ett uppdrag 2005 av regeringen för att bekämpa alla former av hedersförtryck.
Länsstyrelsen i Östergötland skapade en informationssida under titeln Hedersförtryck. Hedersförtryck publicerar i sin tidskrift om den nya skärpta lagstiftningen som har nolltolerans mot alla övergrepp med hedersmotiv såsom
barnäktenskap, tvångsäktenskap och äktenskapsliknande förbindelser samt hedersförtryck (Socialstyrelsen, 2020). Hedersrelaterat våld och förtryck skall bekämpas genom att erbjuda stöd, utbildningar, skydd och även kurser till föräldrar med hedersrelaterade familjestruktur. Länsstyrelsen i Östergötland har utvecklat sig och sitt arbetssätt på olika nivåer. De erbjuder stödsamtal till de utsatta. Utöver detta samverkar Länsstyrelsen Östergötland med andra
myndigheter och yrkesverksamma såsom skolor, förskolor och socialtjänsten när hedersfrågor dyker upp i ett ärende (Socialstyrelsen, 2020).
I rapporten Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld 2003–2007 - slutrapport från nationella utvärderingen lyfter Anders Hanberger, Mehdi Ghazinour och Gunilla Mårald (2008) fram sex olika synsätt att se på problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck, framför allt ur ett feministiskt perspektiv/ könsmaktsperspektiv, socialantropologiskt perspektiv, generations maktperspektivet, mänskliga rättighets- och genusperspektiv,
psykiatriskt perspektiv och systemteoretiskt perspektiv (Hanberger, Ghazinour &
Mårald, 2008).
Författarna Anders Hanberger, Mehdi Ghazinour och Gunilla Mårald (2008) använder det feministiska perspektivet synonymt med
könsmaktsperspektivet och indikerar att perspektivet omfattar olika synsätt på våld mot kvinnor. Den gemensamma nämnaren för perspektiven är att mäns våld mot kvinnor betraktas som ett tecken på den ojämlika maktfördelningen mellan män och kvinnor. Enligt könsmaktsordningens teori finns det i vårt samhälle maktstrukturer där kvinnor systematiskt placeras i ett underläge (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
När det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck markeras våldet oftast som en form av kontroll från männens sida för att kontrollera kvinnan och hennes sexualitet. Det feministiska perspektivet påpekar att det inte finns skillnader mellan hedersrelaterat våld och förtryck och andra former av våld som utövas av män mot kvinnor vilket kan förekomma inom alla kulturer. En del feministiska forskare betonar att hederskulturen handlar om bland annat patriarkala
maktstrukturer, en ojämlik maktfördelning och kontroll som utövas av män över kvinnor och deras liv (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
Det socialantropologiska perspektivet syftar på en kulturell förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta perspektiv som även kallas för ett kulturrelativistiskt eller kulturellt perspektiv framhåller att hederstänkande inte utgör en grundvärdering inom alla familjer eller individer i en viss kultur. Trots det framhåller perspektivet att individen måste underkasta sig kollektivets rättigheter vid hederstänkande (a.a.).
Generations Maktperspektivet går ut på att moderna och traditionella kulturer kolliderar med varandra. Där uppstår en generationskonflikt vilket är förenligt med det socialantropologiska och de feministiska perspektiven. Invandrarkvinnor väljer att anpassa sig efter den moderna kulturen och då blir de utsatta för förtryck.
Dessa kvinnor påtvingas också att leva efter familjens värderingar alltså den
traditionella kulturen där hederskulturen är en värderingsgrund (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
Mänskliga rättigheter och genusperspektivet handlar om att varje individ har rätt att bestämma eller välja sin egen livsstil samt välja livspartner. FN är företrädaren när det gäller att integrera mänskliga rättighets- och genusperspektivet i frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt FN finns det våldsamma familjestrukturer runt om i världen som skadar kvinnorna och deras hälsa. Dessa unga tjejer saknar sina mänskliga rättigheter genom att de kontrolleras på många olika sätt och utsätts för dödas eller könsstympas. Kulturrelativism betraktas som ett skäl för det diskriminerade och inhumana behandlingen av flickor/kvinnor där våldet utgör ett uttryck för de kulturella sedvänjorna och måste tolereras och respekteras. FN anser att hedersrelaterat våld och förtryck, mord och hot bryter mot de mänskliga rättigheterna (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
Det psykiatriska perspektivet betraktar hedersrelaterat våld och förtryck som någon typ av personlighetsstörning, till exempel kognitiv, posttraumatisk stress och/ eller känslomässig eller bristande impulskontroll. Perspektivet menar att förövare av Hedersrelaterat våld och förtryck kan befinna sig i en psykisk obalans eller har erfarenheter av personliga misslyckande och/ eller traumatiska
erfarenheter. Men trots det hederstänkande som finns i familj/släkt framhåller perspektivet att Hedersrelaterat våld och förtryck utövas i mindre utsträckning av personer som är i psykisk obalans (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
Det systemteoretiska perspektivet handlar om att varje individ är en del av en familj och som i vått och torrt ska förhålla sig till även om individen blir utsatt för Hedersrelaterat våld och förtryck av dennes familj. Perspektivet menar att
individens familj kan vara en riskfaktor för den våldsutsatta personen exempelvis när personen söker hjälp och tar kontakt med socialtjänsten. Med samtidigt är familjen en potentiell skyddsfaktor enligt det systemteoretiska perspektivet (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
Enligt Hanberger, Ghazinour & Mårald (2008) är feministiska perspektivet, könsmaktsperspektivet och det socialantropologiska, kulturrelativistiskt perspektivet mest dominerade (Hanberger, Ghazinour & Mårald, 2008).
2.2 De hedersutsatta grupper
“En didaktisk studie av hederskultur i svensk ungdomslitteratur”
Thörnqvists studie baserar sig på analys av andra ungdomsböcker som används i svenska skolor. Dessa böcker visar hur dagens unga kvinnor systematiskt
underordnas samt hur deras liv styrs av manliga släktingar. Detta kulturellt specifika förtryck av unga kvinnor utgörs av uråldriga hedersbegrepp, som i sin tur är sammankopplade med kvinnors sexualitet och den manliga kontrollen.
Förtrycket har också sina rötter i patriarkalt och traditionellt tänkande som är särskilt karakteristiskt för en hederskultur.
Törnqvist (2011) betonar i “Heder på schemat” att kvinnor, flickor,
HBTQ-personer, likaså män och pojkar utsätts för våld i hederns namn. Dessa hedersutsatta grupper har olika religiösa och etniska tillhörigheter samt har varit bosatta i Sverige olika långt (Thörnqvist, 2011).
Thörnqvist (2011) menar att det finns specifika mönster som uppträder i både enkätstudie och intervjuerna när det handlar om religion och socioekonomi samt etnicitet. Thörnqvist nämner att det är många intervjupersoner som har svåra ekonomiska omständigheter eller andra svåra situationer, det vill säga
intervjupersoner som är sårbara har svarat “ja” på frågan om våld. Vilket innebär att det finns ett samband mellan ökande fysiskt våld inom familjesammanhang och fattigdom, en låg utbildningsnivå, statslöshet, rurala omgivningar och mycket stark religiositet (Thörnqvist, 2011). I Thörnqvist (2011) lyfts också upp att mammors arbete utanför hemmet och det aktiva deltagandet i arbetsmarknaden som en viktig faktor för en minskad frekvens av det inrapporterade våldet. En motivering bakom detta är när statens rättsskipning och välfärd inte är tillgänglig i en stor utsträckning blir gruppen allt mer beroende av andra i samhället som finns närmast dem. Detta innebär att de hedersutsatta vänder sig istället till
välfärdssystem som är blodsband baserade eller släktskap baserade för att
kompensera statens otillgänglighet. Anledningen bakom detta är att dessa familjer lever i en socioekonomisk utsatthet. Vanligen grundar dessa systemen sig på hedersnormer där de förstärks inom det mindre nätverket (Thörnqvist, 2011).
Inom rika familjer utsatts individer som upplever psykiskt våld såsom isolering, begränsning eller kontroll snarare än fysiskt våld, men det förekommer även grov och ringa fysiskt våld inom dessa familjer. Det finns några grupper bland de hedersutsatta som betraktas synnerligen mer sårbara än andra och behöver specifikt stöd vilket hänger främst på graden av utsattheten (Thörnqvist, 2011).
I rapporten presenteras följande sårbarhetsfaktorer nämligen psykisk ohälsa, beroende och missbruk, normbrott som förknippas med kön,
funktionsnedsättningar som är både psykiska och fysiska, sexualitet och den sexuella läggningen. Den gemensamma nämnaren mellan dessa individer är att deras utsatthet är betydligt större. För att normbrotten orsaker att det blir ytterligare riskabelt att beskriva sin utsatthet eller be om hjälp men även att de samhällsinstanser som existerar inte lyckas med identifieringen samt
adresseringen av deras våldsutsatthet (Thörnqvist, 2011).
2.3 Begreppsdefinition
Darj & Nathorst-Böös påpekar att det finns olika typer av våld. Rent allmänt definieras våld som ett medel som används i syftet att kunna uppnå makt (Darj &
Nathorst- Böös, 2011).
De olika typer av våld definieras som följande
Fysiskt våld, den vanligaste formen av våld. Det är när förövaren använder sin fysiska makt. Detta sker genom att kränka, skada och tillfoga smärta (ibid).
Psykiskt våld, omfattas av både direkt och indirekt hot, dels att dominera eller styra offret.
Sexuellt våld, denna typ av våld omfattar våldtäkt, sexuellt ofredande eller sexuella handlingar mot någons vilja. Både tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap tillhör sexuellt våld (ibid).
Mäns våld mot kvinnor, är ett könsrelaterat våld som troligtvis leder till bland annat psykisk, fysisk, latent eller sexuellt våld. Det kan visa sig i form av hot, kontroll, frihetsberövande i antingen det privata eller offentliga livet. Mäns våld mot kvinnor kan existera i hela världen, det kan inträffas överallt oberoende av ålder, etnicitet, kultur eller kön man har. Mäns våld mot kvinnor anses som en kränkning av mänskliga rättigheter och ett samhällsproblem som måste bekämpas (NCK, 2021).
Heder utsatthet, eftersom vårt arbete behandlar hedersproblematik är det viktig att förklara begreppets betydelse och hur den uppfattas i olika kontexter. Enligt Socialstyrelsen är hedersrelaterat våld och förtryck ett begrepp som är etablerat men har inte en fullständig definition. I olika kontexter används ofta olika
synonymer för att beskriva hedersvåld såsom hedersförtryck, våld i hederns namn.
Enligt Socialstyrelsen det som skiljer hedersrelaterat våld från annat våld är att kontroll är en tydlig tecken som särskiljer HRV. Kontroll i sig kan varierar sig i olika grader. Det vill säga att utöva kontroll på på offret, sitt livsstil, klädstil, sexualitet och även livspartner (Socialstyrelsen, 2020).Kontroll är den första och mest populära koncept som skiljer hedersvåld från annat våld (Socialstyrelsen, 2020) Hedersrelaterat våld och förtryck kan även sprida sig till att omfatta
utbildningsval, andra begränsningar i den sociala kretsen, fritidsaktiviteter eller att förbjuda den hedersutsatta från att läsa vidare efter grundskolan. Hedersvåld och förtryck har inga gränser, den omfattar till och med den utsattas val av partner.
Därutöver är hot och misshandel inte en ovanlig handling i hederskultur. Det vill säga att om offret inte följer familjens normer och regler så finns det stor risk att bli utsatt för våld vilket i vissa fall leder till att den utsatta blir uppmanad att ta livet av sig. Hedersrelaterat Våld och förtryck kan drabba både män och kvinnor (Socialstyrelsen, 2020).
3.Teoretiska perspektiv
I detta avsnitt presenterar vi två teorier som anses användbara i vårt ämne. I de vetenskapliga artiklar som vi använde oss av i tidigare forskning hänvisar
forskarna till olika perspektiv som hedersrelaterat våld präglas av. De perspektiven (könsperspektiv, maktstrukturer/patriarkat och det kulturella perspektivet ) var en utgångspunkt till forskarna i området Heder. Därför valde vi att fokusera på just de tre perspektiven och koppla vår resultat till de.
3.1 Maktstrukturer
Enligt Tina Mattsson (2015) är maktstrukturer en väsentligt samhällelig term som präglas av utövning av bestämmande. Maktstrukturer kan synas i alla samspel både i mikro och makronivå. Mattsson poängterar att det är människor som skapar och konstruerar dessa sociala maktstrukturer. Maktstrukturer skapas av bland annat språk, normer, ideologier och andra faktorer. Dessa maktstrukturer anses som krafter i vårt samhälle som gör att individer, grupper och kategorier positioneras i en viss ordning kontra varandra. grundprincipen i maktstruktur är att bestämma vilka som kan styra eller bestämma över vilka i en grupp, familj eller kollektivet. Detta innebär att en del av dessa grupper värderas betydligt högre än andra. Maktstrukturerna är vanligen mer synliga på en strukturell och överordnad nivå. Trots detta bär människor upp dessa maktstrukturer genom deras handlingar, åsikter, och relationen till varandra vilket skapar i sin tur mer utrymme till
maktutövning av makthavaren. Således är maktstrukturerna ombytliga och integrerade i människors vardag.
Med detta menas att där det finns maktstrukturer så finns det också en hierarki som placerar grupperna i olika positioner beroende på vilken makt de har. Även bland männen i det traditionella patriarkatet har de äldre männen makt över de yngre generationerna av män. I det moderna patriarkatet har vissa män mer makt och privilegier i kraft av auktoritet ställning, och denna hierarki av makt och privilegier anses vara acceptabel beroende på vilken typ av makt den patriarkatet har, det vill säga att det kan vara kön, ålder, social position eller annat.
Vad gäller hedersrelaterat våld anses maktstrukturer som en central och avgörande fakta som definierar individens position och roll utifrån sitt kön och ålder.
Maktbegreppen kan relateras till den fysiska, ekonomiska eller sociala makten som mannen har i relationen med kvinnan. Detta innebär att när en man utövar sin makt över sin fru eller en kvinnlig familjemedlem så betyder det inte att mannen har en viss egenskap utan det är något som görs och utövas av den mannen.
Huvudregeln inom hederskultur är att män bestämmer i hemmet och att det män som försörjer familjen. Detta innebär att män ges makt på grund av sitt kön och ekonomin som betraktas som en del av makt. Åldern har också en betydande roll inom denna hederskultur, att t. ex i vissa familjer den som toppar makthierarkin är den äldsta mannen i familjen (Mattsson, 2015).
Paulina De los Reyes och Diana Mulinari (2005) pekar också på maktordning och tar hedersvåld som ett exempel där de framhåller att maktstrukturer kan ge en förståelse på hur över- och underordning makt
konstrueras. Ett tydligt exempel på en maktstruktur i vårt samhälle är manligt och kvinnligt som betraktas oftast normalt eller naturligt. Detta innebär att människor som bryter mot dessa maktstrukturer kan ifrågasättas och inte tvärtom. Författarna betonar att genom maktstrukturer kan människor se på samhället där saker är motsatsparen. Maktstrukturer formar motsatspar och dikotomin och då utformas de i förhållande till varandra. Med andra ord, maktstrukturer är förbundna med varandra på ett dynamiskt sätt (De los Reyes & Mulinari, 2005).
Detta innebär att tillämpning av teorin om maktstrukturer kan delvis förklara hedersrelaterade våldet inom ramen för patriarkala kontexten och betonar det direkta våldets funktion mot kvinnor som en patriarkal motreaktion från makthavaren i en situation med strukturella förändringar i könsrelationer
Enligt Mattsson, att befinna sig mellan något motsatspar kan göra att hela maktstrukturen rubbas. Vilket är ett centralt tankesätt inom maktstrukturer där etnicitet, kön och klass konstrueras och bildar en väsentlig del av hur människor förstår och tolkar världen. När det gäller överordning och underordning hänger det samman med själva kontexten. För att människor är antingen det ena eller det andra och därefter placeras man i en hierarki. I förhållande till ämnet
hedersrelaterat våld blir tolkning att det alltid finns ett “vi “ och “de” eller “den ena” och “den andra”. Det vill säga det offret som tvingas hörsamma och den förövare som kontrollerar och utövar sin makt (Mattsson, 2015).
3.2 Könsperspektiv
Könsperspektiv anses en relevant utgångspunkt när man studerar ämnen som behandlar jämställdhetsfrågor mellan olika grupper i samhället. Mattsson som är genusvetare och De Los Reyes hänvisar till könsperspektiv och betonar att den är en central aspekt inom hederskontext. Författarna menar att hedersrelaterat våld borde analyseras utifrån genusperspektivet och anses som ett globalt problem och inte som ett kulturellt problem som kopplas till vissa grupper. Att ta avstånd ifrån andra tolkningar såsom kulturella tolkningar kan förtydliga bilden på fenomenet som är egentligen ett globalt problem.
I det här sammanhanget poängterar Gemzöe (2014) att könsroller,
könsmaktsordning och genusordning begrepp som framställs av samhället men de byggdes på den biologiska skillnaden mellan kvinnan och man. Lena Gemzöe (2014) betonar att tidigt från födseln när flickan född får hon rosa täcke medan pojken fåren blåa. Med detta menas att socialiseringsprocess börjar från födseln och den växer upp med oss som individer. Pojken får en bild av sig själv att han inte får gråta eller visa sina känslor, flickanblilärd att inte höja sin röst och att hjälpa sin mamma i hemmet. Gemzöe (2014) utgår ifrån Freuds teorier i
psykologin där hon menar att när båda kön börjar upptäcka sina kroppar så definierar flickan sig med det hon inte har alltså mäns könsorgan och pojken definierar sig med det han har “som pappa” vilket ger honom en känsla av makt (Gemzöe L, 2014).
Gemzöe (2014) antar att man kan se makthierarkin mellan könen även i pornografi, reklam och tidningar där kvinnan behandlas som ett material. Med detta menas att könsmaktsordning framställs av samhället genom att definiera det som är manligt och det som är kvinnlig. Att kvinnor får lägre löner än män, arbetar mest inom vård och omsorg eller liknande, dettaökarklyftorna mellan män och kvinnor, det vill säga att de sociala uppsättningarna ställer män uppe i hierarkin och kvinnan blir underordnad i många sammanhang. Gemzöe (2014) menar att kvinnorna är underordnade för att de är kvinnor oavsett vilken kultur eller etnicitet de tillhör. Gemzöe undviker i sin argumentation att fokusera på kulturella skillnader och normer eftersom de verkar belysa endast ett slags skillnader (Gemzöe, 2014).
Författaren hänvisar i texten till det omtalade hedersmord som fick mycket uppmärksamhet vilket är mordet påFadimah, men argumenterar vidare att orsaken bakom mordet var att offret var en kvinna och inte för att hon tillhör en viss kultur.
Författaren menar att det som har begått brottet är patriarkatet men det skedde i en särskild kultur. Gemzöe (2014) menar att det finns några mord mot kvinnor som tillhör olika etnicitet Utöver det menar författaren att det finns även många svenska kvinnor som misshandlades och mördades av sina män. Detta innebär att det är en felaktig tolkning att koppla hedersrelaterat våld till religion, kultur eller etnicitet.
3.3 Kulturellt perspektiv
Samantha Walker (2020) skriver om The culturalisation of ‘honour’-based violence and its impact on service provision in rural communities, Walker (2020) betonar att i varje försök i att definiera hedern på ett allomfattande sätt blir full av problem, det vill säga att det är nästan omöjligt att hantera det som uppkommer när man vill analysera vad hedersrelaterat våld egentligt är och vilka faktorer som fenomenet baserar sig på. Walker (2020) betonar att fenomenet även om man skulle kunna definiera det rent språkligt men det går ej att ringa in alla aspekter och tolkningar som kan vara möjliga. Trots dessa svårigheter finns det några gemensamma hederskodexar som dikterar inte bara lämpliga (hedervärda) och olämpliga (ohederliga/skamliga) beteenden inom en given gemenskap eller
"hedersgrupp", men också fungerar som en uppsättning ideal som en hedervärd individ bör sträva efter. Dessutom har de hederskodex påverkan av at avgöra vem som ingår och vem som inte ingår i de “hederliga uppsättningar”. faktum är att medan det är intimt kopplad till en individs självkänsla, äran av heder är ett inneboende socialt fenomen. Heder fungerar som ett "brokoncept" mellan
individen karaktär och kollektivt betraktande och omförhandlas ständigt inom en komplex process för erkännande av peer-group Av detta följer att vanära (eller skam) inte bara handlar om att förlora sin integritet eller "ansikte", men också en
förlust av gemenskap och tillhörighet. Dessutom skam vanligtvis uppstår ur en individs misslyckande med att mäta sig med kollektivet betrakta, det här begreppet skall egentligen inte ses som distinkta, utan snarare som intimt kopplade och består av två delar av en komplex heders-skam-koppling.
Rädsla för dom, skam och den efterföljande förlusten av gruppförening “normativ uteslutning” är ofta ett tillräckligt sätt att genomdriva social överensstämmelse.
Hedersvåld och förtryck kan dock fungera som ett alternativt sätt att säkerställa sådan överensstämmelse. Även om heder inte är i sig ett våldsamt begrepp men våld är fortfarande ett vanligt svar på en förolämpning mot individuell och/eller kollektiv ära. Från de historiska metoderna för duell eller lynchning, till de mer samtida exemplen på klasskulturellt maskulint våld eller gängvåld, det finns många exempel på hedersvåld som används för att skydda mot skam och/eller för att reparera/återställa förlorad eller skadad heder. Men oavsett den allestädes närvarande karaktären av ära i samtida västerländsk kultur. både själva
hedersbegreppet och våldet begått i sitt namn förblir "exotiskt och främmande" i populär fantasi. Hedersrelaterat våld fortsätter att ses av många som en
kulturaliserad form av våld "som kräver "annorlunda" analys och lösningar
baserade på “kvinnors rasidentiteter” och “religiösa identiteter". Detta betyder inte att det inte finns kontextuella skillnader mellan hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor. Tvärtom, gärningsmannens förhållande till "offret", våldets överlagda och planerade karaktärutplacering av heder som ett rättfärdigande av våld. Trots försök att återupprätta hedersrelaterat våld inom bredare analys men den språkliga betydelsen och praktiska konsekvenser av heder kan variera mellan tid, plats och kultur, i vilket sammanhang det används, ära är fortfarande en utvärderande term och deltagande av det bredare samhället i att besluta och mäta ut straffet.
Walker (2020) försöker problematisera kulturiserade berättelser som upprätthåller uppfattningen att hedersutsatta kvinnor är passiva offer som behöver räddas från sin problematiska kultur. Även om det har varit en allt större akademisk
uppmärksamhet som ägnad sig åt frågan om hedersrelaterat våld under de två senaste decennierna. Alltmer har kultur identifierats som den bakomliggande orsaken till våld. Därför har lösningarna i allt högre grad fokuserat antingen på att civilisera uppdrag som är utformade för att förändra kulturella värderingar i syftet att lära "dem" att vara mer som "oss" eller om att avlägsnande och separationen av offer/överlevande från deras "problematiska” kulturer. Walker betonar att
tolkningarna av hedersrelaterat våld fokuserar snarare på de kollektiva
grundorsakerna till hedersvåld och att arbeta med offer / överlevande på ett sätt som kategoriserar dem som aktiva agenter. (Walker S, 2020).
Enligt Mikael Kurkiala (2005) är begreppet heder könat och kopplas på ett sätt där kvinnor får bära skam medans män får bära heder. Kvinnor anses inte bära på en självständig heder utan måste alltid ingå i en mans heder såsom pappan, brodern eller när det gifter sig är det maken. Männens heder representeras av kvinnor och deras handlingar. Kvinnors heder förknippas med hennes dygd, ärbarhet,
sexualitet och kyskhet. Det finns ett tankesätt som återfinns i många delar av världen och betyder att kvinnans kyskhet kopplas direkt till familjens och släktens heder. Vilket gör ett kulturellt fenomen där den räknas med att legitimeras av hela normsystemet. Kurkiala (2005) skriver att kvinnor betraktas av sina familjer som
ägodelar och deras “renhet” utgör en avgörande faktor för mäns och deras “sociala status” vilket i sin tur leder till att kvinnors kontroll blir en kollektiv ensak.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en kulturell företeelse eller fenomen (Kurkiala 2005).
4. Metod
Metodkapitlet handlar om metodvalet som genomfördes i denna studie där vi argumentera och förklarar varje steg. Inledningsvis beskrivs litteraturöversikten med hjälp av modellen scoping review. Vi utgår från Arksey och O’Malley (2005) beskrivning av modellen i genomförandet av vår scopingreview. Fortsättningsvis beskriver vi tillvägagångssätt avseende urval, bearbetning, analys och ett etisk övervägande. I tabell 1 presenteras vår litteratur och forskning som utgör studiens empiri för att ge läsaren en ytterligare kännedom kring sökprocessen.
4.1 Förförståelse
Ejvegård (2009) berättar i sin bok Vetenskaplig metod att det finns en skyldighet för alla vetenskapsmän att sträva efter objektivitet. Detta genom exempelvis att återberätta synpunkter kors och tvärs. Dock är det komplicerat att sträva efter det rent psykologiskt för att det går ut på att vetenskapsmän upptäcker deras egna fördomar. Det finns något som vi inte kan bortse ifrån och det är vår uppfattning kring hedersrelaterat våld och förtryck att den är en del av vår kultur. Alltså den rör oss på något sätt men vi har försökt att ha detta i åtanke för att vi inte ska styras av vår förförståelse (Ejvegård R, 2009).
4.2 Tillvägagångssätt
Dennascoping review är en översiktsstudie där grundläggande syftet är att ge läsaren en överblick kring forskningsläget om hedersrelaterat våld och förtryck, vilka förklaringsmodeller bakom det och vilka grupper som lyftas upp i samband med dessa förklaringar. Scoping review som metod innebär möjligheten att använda större urval av litteratur och gråzonslitteratur. Dessutom innebär det ett större flexibilitet kring datainsamlingen eftersom det är möjligt att utveckla det genom arbetsprocessen. Våra forskningsfrågor har tidigare behandlats i en ganska stor utsträckning och på grund av det ansåg vi att det är gynnsamt att ta del av allt mer omfattande data.Arksey och O’Malley (2005) beskriver arbetsprocessen i följande steg:
Scoping metodens sju steg
Stegen kommer beskrivas detaljerat för att hålla en god validitet som i sin tur förmedlar grundmetoden;
● Steg 1: Att identifiera och precisera forskningsfrågan som vi vill utforska.
I denna studie är våra forskningsfrågor att redogöra för hur olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras ilitteraturenoch hur litteraturenbeskriver de grupper som är utsatta samt orsakerna bakom deras utsatthet. Vi valde denna metod för att få en bättre bild av den forskning som finns kring ämnet.
● Steg 2: Att identifiera relevanta studier genom databassökning. De databaser som används i denna studie valdes i samråd med bibliotekarie vid Malmö Universitet och med hänsyn till våra forskningsfrågor. I tabell 1 introducerar vi lättöverskådligt urvalet. Vidscoping review kan urvalet vara betydligt mer bredare och kvalitetsgranskningen är inte nödvändig.
Här finns det inga krav till exempel på att endast använda sig av peer reviewed och referentgranskad litteratur. Våra samtliga artiklar är dock referentgranskade eftersom våra sökord som presenteras i nästa steg generade relativt stor mängd av litteratur. Men efter en genomläsning av litteraturen upptäcktes få artiklar som är relevanta för våra
forskningsfrågor.
● Steg 3: Study selection här har vi använt “OR” alltså boolesk som sökterm. Sökord som vi har använt är “Heder OR Hedersvåld OR Hedersförtryck”, “Honour based violence OR cultures OR gender”,
“Heder OR manlighet OR Hederskultur OR Kvinnor OR unga flickor OR hedersutsatta” “Heder OR perspektiv på heder” och “Heder OR hbtq OR Hedersutsatta”
● Steg 4: För att precisera vårt sökande har vi valt internationell forskning och litteratur, svensk litteratur, gråzonlitteratur som är relevanta för vårt syfte och forskningsfrågor. I syftet att effektivisera vår sökningsprocess började vi med att läsa abstrakten i varje källa. I tabell 1 framgår litteraturen som utgör vår empirin och som kommer analyseras i denna studie. Vi har försökt under hela arbetsprocessen att ha ett kritiskt
förhållningssätt gällande urvalet, alltså att inte vara för selektiva i urvalet med anledning av att bekräfta våra hypoteser.
● Steg 5: Kartläggning av data översikt. I datainsamlingen redogörs för alla sökord vi har använt oss av i genomförandet av denna studie i de olika databaserna. Den litteraturen som vi utgår ifrån i denna studie baseras på en strukturerad databassökning nämligen SwePub, divaportal, ProQuest.
Sökningarna via dessa databaser genererade tjugo artiklar.
● Steg 6: Att sortera materialet, sammanfatta och sammanställa den samt rapportera det resultatet man får. Detta innebär mycket läsning och ordentlig granskning av den valda litteraturen. Här har vi genomläst det relevanta litteratursmaterialet och började sammanfatta de delarna som direkt berör vårt syfte. I resultatet presenteras en sammanfattning av litteraturen på ett sammanhängande sätt. Därefter fick man en djupgående uppfattning om de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck samt de hedersutsatta grupperna. Största delen av litteraturen som vi använder oss av är på engelska.
● Steg 7: Konsultation, vilket är ett frivilligt steg och handlar om att forskare bedömer den utförda studien. Detta steg kan ge studien mer trovärdighet men är kostsam och kräver mycket tid således har vi valt att inte utföra det steget (Arksey & O’Malley, 2005).
Tabell 1: Presentation av litteraturen som utgör vår empiri. I tabellen presenteras databaserna och vilka sökord, antal träffar och antal valda artiklar, datum och urval av artiklar som valdes utifrån relevans för uppsatsen.
Databas Sökord Antal
träffar/antal valda
artiklar
Datum Urval
SwePub “Heder OR
Hedersvåld OR Hedersförtryck”
81/5 2021-04-25 Baianstovu, Rúna Í. 2017 Eldén, Å. 2001
Westerstrand, J.2017 Socialstyrelsen 2020 Socialstyrelsen 2014 ProQuest “Honour based
violence OR cultures OR gender”
113/8 2022-01-25 Asquith, Nicole. 2015 Bhanbhro S, mf. 2016 Björktomta, S. 2019 Mojab,S & Abdo,N. 2004 Reddy,R. 2008
Walker,S. 2010
Hague, Gill & Begikhani. 2013 Akpinar,A.2003
DivaPortal,
“Heder OR manlighet OR Hederskultur OR Kvinnor OR unga flickor OR
hedersutsatta”
370/1 2021-05-01
Darvishpour, M.2010
SwePub “Heder OR
perspektiv på heder”
68/4 2021-10-17 Wikan, U. 2004
Grutzky & Åberg. 2013 Schlatter & Rexivid.2016 Hamadenaca,A. 2010
SwePub “Heder OR hbtq OR
Hedersutsatta”
52/2 2022-01-29 Connell, R. 2008
Darj, F., Nathorst-Böös, H. &
Jarl-Åberg, C. 2011
4.3 Metodanalys
Friberg (2017) förklarar att analysarbetet i den kvalitativa forskningen tenderar att utgå från helheten till delar för att sedan framställa den nya helheten. I koppling till vårt syfte så helheten vi utgick från är området olika perspektiv på
hedersrelaterat våld och förtryck och hedersutsatta grupper vilket är ett brett ämne.
Vi har formulerat specifika frågeställningar för att kunna skapa en ny helhet. För att genomföra det steget började vi dela upp det litteraturresultat i ringare
omfattning för att kunna särskilja nyckelegenskaper och framställa ett nytt helhetsperspektiv. Vi har delat upp vårt resultat i två teman som besvarar frågeställningarna i ordningsföljd (Friberg, 2017).
En grundläggande kodning av litteratur har använts som metod för vår analys och därefter skapades vissa kategorier. Detta tillvägagångssätt är lämpligt enligt Friberg (2017) vid en scoping review. Med hjälp av olika kategorier identifierades olika nyckelegenskaper till en rad teman som i slutet gav oss en olika förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck och tre olika hedersutsatta grupper. En innehållsanalys har använts som analysmetod för att det är lämpligt vid scoping review. Forsberg och Wengström (2016) förklarar att
innehållsanalysens huvudsakliga arbetssätt är att steg för steg strukturera data för att därefter hitta mönster och samtidigt beskriva det som framkommer i data.
Innehållsanalysen genomförs i fem olika steg enligt Forsberg och Wengström (2016) och presenteras nedan:
1. Att läsa det materialet som skall analyseras flera gånger för att få en kännedom kring materialet.
2. I detta steg blir fokus att identifiera nyckelegenskaper och framställa koder.
3. Genom dessa koder skall kategorier skapas med syfte att få en begriplig översikt.
4. De sistnämnda kategorierna sammanfattas därefter och bildar olika teman utifrån skillnader och likheter.
5. Sista steget innebär att dessa teman diskuteras och analyseras i resultatet.
Vi har använt oss av en innehållsanalys för att presentera och analysera resultatet.
Det började med en läsning av materialet multipla gånger för att få bättre
kännedom och inblick kring litteraturen och vad den handlar om. Därefter har en gemensam kodning av litteraturen genomförts för att identifiera nyckelegenskaper.
Två olika teman har identifierats. Det första diskuterar de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck, det andra temat diskuterar hur litteraturen beskriver de hedersutsatta grupperna.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Etik i forskningsarbete behandlar frågor om ämnets innehåll och forskarens
relation till ämnet som studeras. Med detta menas att oavsett forskarens intresse av studien så ska hen sträva efter att vara objektiv, opartisk och neutral i sin
forskning. Etiska övervägande handlar även om forskarens förmåga att hitta balans mellan olika intressen. Deltagarens integritet och skydd är en av de principer som forskaren bör ta hänsyn till. Eftersom vårt arbete baseras på en litteraturöversikt behövde vi inte lägga mycket fokus på skydd och integritet då intervjuer inte var en aktuell metod i vårt arbete (God Forskningssed, 2017). I denna studie utgår vi från Vetenskapsrådets riktlinjer avseende god forskning och hur den ska bedrivas. Etiska övervägande innebär i denna studie att referera och dokumentera litteraturen på ett noggrant och transparent sätt. Denna studie är litteraturbaserad och det fanns inga mänskliga studieobjekt (Robson, 2002).
Forsberg & Wengström (2016) menar att vid scoping reviews krävs ingen referentgranskning.
4.5 Arbetsfördelning
Denna studie är en litteraturöversikt som är baserad på litteratur och forskning som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Vi är två kandidater som skriver denna studie. Från första början hade vi båda intresse om ämnet. Vi var lika aktiva och motiverade av att skriva studien. I syftet att kunna genomföra vår studie på ett bra sätt försökte vi vara självkritiska, noggranna och objektiva. Under arbetets gång har båda jobbat ihop i alla delar.
5. Resultat
Här presenteras befintlig litteratur avseende hedersrelaterat våld och förtryck dels för att läsaren ska få kännedom om ämnet och även för att öka kunskapen kring temat samt dels för relevansen för vårt syfte och frågeställningar. Vi kommer besvara varje frågeställning för sig genom att presentera litteraturen som hittades genom sökningsprocessen. Den litteratur som används i resultatdelen är bland annat internationell forskning, svensk forskning och litteratur (böcker) samt gråzon litteratur.
5.1 Tema 1: Vilka olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras ilitteraturen?
“Honour, Violence and Heteronormativity” skriven av Nicole Asquith Det finns en allmän uppfattning om att hedersvåld och hedersmord beror på ociviliserade moraliska koder och regler, som återfinns i Koranen(Nicole Asquith, 2015). Det här är en klischéartad bild, menar Asquith, eftersom den framställer den muslimska kvinnans sexualitet väldigt begränsad och undergiven dessa regler och undergiven sina släktingar. Asquith (2015) beskriver att
hedersrelaterat våld handlar snarare om social bestraffning, vilket är ett fenomen som inte bara förekommer inom islam. Bilden av att Islam vilar ofta på föråldrade och avvikande hederskoder (honor codes) är islamofobiskt. Det vill säga att fokuset borde i ställer riktas mot andra aspekter för att kunna förstå hedersvåld och hedersmord- till exempel genom att förstå heteronormativitet (ibid). Attskapa en allmän uppfattning om att hedersrelaterat våld är snarare en fråga om
avvikande och föråldrad muslimsk tro system. Asquith (2015) betonar att muslimska kvinnors erfarenheter har varit så grundligt politiserad och demoniserad, och kopplad till förintelse versioner av islam (ibid).
Asquith lyfter fram de destruktiva och våldsamma mansideal, och även heteronormativitet som ett koncept vi kan utgå ifrån. I syftet att kunna förstå andra sociala normer och begränsande strukturer. Det vill säga hur vi socialt bestraffar människor som viker ut från ett normativt beteende till exempel våld mot transpersoner (ibid). Heder kan vi förstå genom att se det som ett socialt kapital.
En form av välstånd som kan ge säkerhet åt en hel familj, detta innebär att när en individ bryter mot hederskoder genom sina individuella handlingar riskerar att förstöra inte bara för sig själv utan för hela familjen. Det finns många forskare som menar att det inte finns någon “heder” i hedersrelaterat våld. Detta innebär att Heder som ett begrepp används på olika sätt av två parter som är emot varandra.
Den ena parten är förövaren som motiverar och legitimerar sin kriminella handling i att försvara “familj/kollektivet hedern” och motparten som är offret som utsätts i hedersnamn och definieras som ohederlig(Nicole Asquith, 2015).
Att kontrollera kroppar och sexualitet återfinns i olika delar av världen (Asquith N, 2015).
I artikeln jämför Asquith den typen av social bestraffning, våld och kontroll som existerar inom heteronormativitet. Enligt Asquith Det finns aspekter som skiljer hedersrelaterat våld åt från våld mot kvinnor som finns i västvärlden, men det finns också mycket som liknar. Det som liknar är mäns sociala och
sexuella kontroll över kvinnor och socialt konstruerad heder - det som skiljer är att det inom hedersrelaterat våld är kopplat till en familj eller släkt (hedern), syftet med våldet är att vinna tillbaka en social kontroll som har förstörts när en kvinnas heder “förstörts”, att män på ett annat sätt “äger” kvinnan och hennes sexualitet.
Asquith huvudpoäng är att det finns massor av exempel på hur man bestraffar människor som avviker från normer och sociala koder som till exempel transpersoner eller homosexuella som blir bestraffade och uteslutna ur sina
familjer. Att det finns en liknande drivkraft av social heder i det. Som vi också kan återfinna i hedersvåld och hedersmord. författaren riktar sig mot rättsväsendet och menar att om man ska förstå hedersrelaterat våld kan man inte utgå från att det är kulturellt betingat, utan jämföra med andra starka normer i samhället, som heteronormativitet, som bestraffar människor som avviker från den. Att ha ett islamofobiskt förhållningssätt gör att vi då missar aspekter av hedersrelaterat våld - som kollektiv familj exil – och efterföljande hemlöshet och kriminalisering( Asquith N 2015).
Asquith (2015) beskriver att moraliska koder är de regler som anses centrala i det konservativa samhället. t.ex att inte ha sex utanför äktenskap samt att kvinnan skall hålla sig till kollektivets förväntningar. Det vill säga att behålla sin kyskhet för att undvika dåligt rykte och skam. Asquith betonar att det kulturella våldet som ofta beaktas i samband med hedersrelaterat våld framträder ur religiösa men även socioekonomisk faktor. Asquith menar att våldet betraktas även som en teknik för en kollektiv bekräftelse av maskulin kontroll. Med detta menas, trots att hedersrelaterat våld finner sig i en religiös grund men det har en utgångspunkt vilket är genus. Enligt Asquith så kan även socioekonomiska faktorer förstärka de normativa regler och då kan heders utsatthet normaliseras i vissa grupper. Det vill säga ju mer riskfaktor finns desto mer våld och utsatthet framkommer (ibid).
"Honour based violence as a global public health problem” skriven av Sadiq Bhanbhro S, mf
Sadiq Bhanbhro Anna Cronin de Chavez Adelaide Lusambili skriver en artikel i International Journal of Human Rights in Healthcare att Heder som ett begrepp kan vara ett positivt individuellt attribut och en negativ social resurs, men i diskussioner om HRV det görs en primär åtskillnad mellan "stat brotten" för individualiserat interpersonellt våld såsom våld i nära relationer och hedersbrott med kollektivt familjevåld. Äran i HRV uppbyggd som en form av rikedom som kan säkra familjens framgång vilket innebär att alla medlemmar har en andel i dess underhåll och när de skadas och familjer vanäras kan förstöra det verkliga livet. I HRV är hedern inte uppbyggd som en enskild tillgång för att bli köpt, såld eller utbytt: det är kollektivt och vinner betydelse endast i sin sociala cirkulation och straff. Det vill säga att heder anses som en unik normativ ram för vissa hederskulturer. Dessa "hederskulturer" sträcker sig över hela världen, inklusive Medelhavskulturer och sydamerikanska kulturer och även religiösa kulturer över hela världen (Bhanbhro S, mf, 2016).
Författarna påpekar att det är många forskare och praktiker som arbetar inom HRV-området gör ofta stora ansträngningar för att kritisera heders språket i HRV.
Konceptualisering av HRV är också beroende av att erkänna att det begås av enskilda som föreställer sig att de agerar med ära. Gärningsmannens motivation uppfattas som hedervärd när hederskodex blir en del av självidentiteten och när gärningsmannen får symboliska och normativt stöd för deras våldsamma reaktion på gränsöverskridande sexuella och könsrelaterade prestationer (Bhanbhro S, mf, 2016).
Denna kollektiva kontroll av sexual och könskoder symboliseras genom
"hedersmord", även om det är till stor del accepterat att även de mest restriktiva definitionerna av hedersvåld omfattar en rad brottsliga beteenden som försurning, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning. I syftet att kunna särskilja
hedersvåld från annat våld pekar författarna på olika kännetecken som är vanliga inom hederskulturen. Författaren beskriver att hedersvåld
1. Sker inom ramen för kollektiva familjestrukturer och samhällen 2. Innebär en överlagd handling, utformad för att återställa heder som värdesystem, norm eller tradition.
3. Bygger på mäns förmodade rätt att kontrollera kvinnors sexuella och sociala val, med en samtidig uppfattning om kvinnor som mäns egendom.
Hedersrelaterat våld verkar i många avseenden komplettera andra former av våld mot kvinnor, särskilt i västerländska konstruktioner av våld i nära relationer och/eller våld i hemmet.
Författaren betonar att HRV överskrider de konventionella västerländska gränser som används för att avgränsa våld i nära relationer och våld i hemmet från andra former av interpersonellt våld (Bhanbhro S, mf, 2016).
“Honor-Based Violence in Sweden –Norms of Honor and Chastity” skriven av Siv-Britt Björktomta
Siv-Britt Björktomta (2019) diskuterar i en forskning temat hedersrelaterat våld och förtryck där hon menar att det uppstår med anledning av individers
motsättningar i den så kallade patriarkala och hierarkiska samhällsstrukturen. Hon förklarar att i kontexter med hederstänkande kopplas begreppet heder till översyn över kvinnans sexualitet och hur deras handlingar är förenliga med familjens traditioner och sociala normer. Inom dessa kontexter spelar heder en betydande roll för familjens självbild och värde. Familjerna kan bevara eller upprätthålla hedern genom att vanligen pappan säger till att bli accepterad i sin sociala kontext och samhälle. Familjens heder kan befläckas bara genom att en familjemedlem till exempel en kvinna går emot dessa normer. Familjen kan då upprätthålla hedern genom att använda olika metoder som en konsekvens av kvinnans handlande.
Dessa konsekvenser brukar vara allvarliga och kan vara fysiska, sociala eller emotionella (Björktomta 2019).
Hedersrelaterat våld och förtryck sammankopplas oftast med mäns våld mot kvinnor vilket i sin tur leder till att våldet som utövas av offrets familj eller släktingar negligeras. Björktomta (2019) uppmärksammade i sin studie dessa våldsutövare genom att intervjua elva kvinnor med utlandsfödda föräldrar i åldern 16–20 år. Dessa kvinnor är bosatta i Sverige och har varit utsatta för
hedersrelaterat våld och förtryck i olika former antingen fysiskt våld, kontroll eller restriktioner. Syftet med hela intervjun var att ta reda på vilka former av kontroll våldsutövare använde sig av för att avgränsa kvinnorna och deras handlingar. Ära och oskuld är de begreppen som kvinnorna kunde förklara familjens heder med.
Dessa kvinnor fick berätta sina subjektiva och personliga erfarenheter, känslor samt upplevelser vilket resulterade till en bättre förståelse av kontrollen och dess påverkan på kvinnans liv. Dessutom fanns det ett förhållande mellan familjens rådande normer och tvångs kontrollen som kvinnorna blivit utsatta för (ibid).
Björktomta (2019) redovisade i sitt resultat fyra olika former av våld nämligen fysiskt, psykiskt, socialt och symboliskt våld. Det fysiska våldet
betraktas som ett straff för att ha överträtt sociala normer som familjen lever efter och även vanhedrat familjens heder och ära. Här kan förövaren vara pappan, mamman eller brodern. Medan det psykiska våldet handlar om att se till att familjens heder och normer upprätthållas. Vilket sker genom att kvinnor kan utsättas för verbalt våld, hotas om livet eller fysiskt våld och förnedrande handlingar. Det sociala våldet handlar om att bevara könsnormativa normer när det kommer exempelvis till fritid och där förväntas av kvinnan att ta hand om hushållssysslor såsom städning, matlagning och passa yngre syskon. Pappan begränsar kvinnans sociala omgivning och bestämmer självständigt vem dottern kan bli kompis med samt när de ska umgås (ibid).
Det symboliska våldet går ut på att kvinnor skall förhålla sig till existerande hedersnormer om kyskhet där det är viktigt att behålla sin oskuld.
Dessutom beskrivs vikten av relationen mellan fadern och dottern som präglas av motstridiga känslor såsom kärlek, lojalitet, respekt, skam, skuld och rädsla.
Kvinnorna kan känna stolthet och trygghet när de agerar i enlighet med hedersrelaterade normer medan känna skuld och skam när de bryter mot dessa normer (Björktomta 2019).
“En fråga om heder” skriven av Unni Wikan och “Violence in the name of honour: theoretical and political challenges” skriven av Shahrzad Mojab &
Nahla Abdo
Unni Wikan (2004) skriver i sin bok om hederskultur att den är en hedersideologi som omfattar grundvärderingar som i sin tur består av regler gällande heder och vad tillhör den kontra inte. Wikan (2004) skriver att när en kvinna inte agerar i enlighet med dessa regler som är redan uppsatta blir konsekvenserna allvarliga, eftersom heder anses gå förlorad. Således straffas kvinnan för att återställa den förlorade hedern. I de radikala fallen kan konsekvensen bli hedersmord. Wikan (2004) menar vidare att förövarna i de flesta fall kopplar deras handlingar till kulturen vilket de är en del av och på så sätt kalla sig för offer till det egna kultur
(Wikan 2004). Medan Shahrzad Mojab & Nahla Abdo (2004) beskriver
hedersrelaterat våld som en patriarkalisk institution och menar där att den manliga överordning reproduceras. Författarna uppger att det är väsentligt att
hedersrelaterat våld inte skall definieras varken utifrån kultur eller religion.
Samtidigt betonas vikten av att beakta kulturen och dess mening för förståelsen för våldet som utövas av män mot kvinnor. Det som definierar ett kulturella perspektiv är att kvinnor underkastar sig det så kallade kollektivet för att
upprätthålla familjens heder (Mojab & Abdo 2004). Wikan (2004) menar att det finns forskare som betraktas som det kulturella perspektivets förespråkare där anser att individer som migrerar till ett land som Sverige bör anpassa sig efter samhället och jämställdhet. Kritiken mot det kulturella perspektivet var att hedersrelaterat våld förknippas endast med länder som är icke-västerländska.
Wikan (2004) analyserar i sin bok mordet på Fadime Sahindal och rättegången efter det, där Islam utpekas som förklaringsgrund till mordet. Wikan förklara i sin bok hur heder inte hänger ihop med islam eller religion. Hon menar att
hedersrelaterat våld och förtryck och hedersmord grundar sig i föreställningar inom specifika kulturer och våldet förekommer inom alla miljöer och
världsreligioner.
“Gender, Culture and the Law: Approaches to ‘Honour Crimes’ in the UK”
skriven av Ruba Reddy
Ruba Reddy (2008) redogör i sin artikel för hedersrelaterat våld och förtryck. Reddy (2008) undersökte olika domar och rättsfall i Storbritannien avseende hedersrelaterat våld och förtryck för att se om våldet var könsbaserat feministiskt eller kulturellt. Författaren argumenterar för att klassa hedersrelaterat våld huvudsakligen som ett genusbaserat våld. Reddy (2008) menar att
hedersrelaterat våld kan förlora flera aspekter ifall den bedöms endast utifrån ett kulturellt perspektiv eftersom helheten försvinner. På samma sätt är våldet väldigt komplicerat för att bortse från den kulturella aspekten. Det är problematiska också att se eller betrakta våldet på samma sätt som mäns våld mot kvinnor utifrån båda samhällets eller rättsväsendets syn. Eftersom då inte kan alla delar vara synliga, exempelvis män och killar blir likaså utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck men deras utsatthet inte kan synliggöras om man utgår från det feministiska perspektivet (ibid). Med endast ett kulturellt perspektiv kan kvinnor som tillhör minoritetsgrupper inte erbjudas tillräckligt med skydd eller få en negativ påverkan på rättigheterna i samhället också när det handlar om rättsliga åtgärder. Det som författaren menar är att det är väsentligt för rättsväsendet att se varje individuell situation för sig och inte heller bortse från de kulturella omständigheterna. Heder definieras enligt Reddy (2008) som ett sätt att ta livet av kvinnan med syfte att återställa eller snarare förebygga kränkningar av familjär/manlig heder. Kvinnors sexuaella handlingar btraktas som kränkningar för män, och det är ett hedersbrott att kvinnan beter sig på ett visst sätt socialt. Författaren menar att det finns två föreställningar som heder skapas av den ena är kvinnlig skam och den andra är manlig heder, på det sättet konstrueras manlighet i de termer som behandlar kvinnans kyskhet (Reddy 2008) .
Vidare menar författaren att den maskulina självkänslan behållas av män genom att disciplinera och reglera kvinnors beteende dessutom genom att värna om de från en eventuell vanhedrande av övriga män. Reddy (2008) skriver att kvinnor är den främsta gruppen som är utsatta och är offer för hedersrelaterat våld och förtryck. De begreppen som kretsar kring kvinnor och deras sexaulitet är skam och heder. Författaren menar att våldet mot kvinnor kopplas oftast till att reglera kvinnors sexuella autonomi på så sätt blir det giltigt att klassificera hedersbrott som en typ av könsrelaterat våld. Författaren förklarar vidare att män är offer för hedersrelaterat våld och förtryck men de drabbas inte lika hårt som kvinnor och det är lättare för män att komma ur ut hederskonflikten (Reddy 2008).
“Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete”
I boken använder Baianstovu (2017) begreppet hederskodex som omfattar alla regler, värderingar och normer som finns i en specifik grupp och även vilka konsekvenser som kan inträffa när en person vanärar hedern inom denna grupp.
Det vill säga att hedern kopplas till kollektivet inom de familjer där hederskodex finns. Eftersom hedern är något centralt här blir andras syn och värderingar betydelsefulla för gruppen och därför är det betydelsefullt att förhålla sig till kollektivets regler och normer. Det förväntas av alla medlemmar inom denna grupp att följa riktlinjerna för att vara värd samhällets respekt (Baianstovu, 2017).
Baianstovu menar att personer som bryter mot dessa riktlinjer och vanärar gruppens heder straffas av kollektivet genom att bland annat utsättas för mord, våld och hot eller riskerar att bli utfrusna. I sådan kollektiv kan förövaren vara vem som helst inom gruppen. Inom kulturer som har heder som grund aspekt definieras förövaren som hjälte utifrån kollektivets synvinkel. Enligt Baianstovu så kan hederskulturer inte kopplas till specifika religioner utan till kulturer som har sin bakgrund i främst Afrika, medelhavsområdet och Asien (Baianstovu, 2017).
Baianstovu (2017) framhåller att inom hederskulturer karaktäriseras kollektivt samhälle av först och främst en patriarkal maktordning och en
underordning samt överordning mellan könen vilket i sin tur gör att män utövar makt och kontroll över kvinnorna, vilket betyder att kvinnorna blir utsatta på grund av deras kön. Baianstovu fokuserar i sin analys på att lyfta fram samhällets förväntningar på kvinnor/flickor inom hederskultur, dvs kvinnors kyskhet. Att koppla kollektivets heder till kvinnorsexualitet och bestraffa kvinnorna när de inte uppnår kollektivets kvinnoideal är en självklar princip inom hederskultur. Enligt Baianstovu socialakodex inom hederskultur grundar sig i princip på kön. Det vill säga att det är individens kön som avgör om den individ bär “skam” som är kopplad till kvinnan eller “heder” vilket är kopplad till män.
Åsa Eldén (2001) lyfter fram begreppet “kulturella tolkningsramar” vilket utformar enligt författaren hur något eller någon förväntas vara. Med detta menas att kulturella tolkningsramar/föreställningar förstås som antaganden om hur till
exempel det manlig och kvinnlig förutsätts av samhället och detta har en normativ betydelse i könsidentitets skapandet. Detta innebär att individerna av bådekön förväntas följa de kulturella föreställningar och förhålla sig till den normativa blicken och då kategoriseras de som är hederliga och ohederliga, normbrytare och normföljare. Sanktionerna som kan uppkomma kan varieras mellan kontroll, förtryck eller våld och mord i extrema fall och det beroende på normbrytare handling och utövarens reaktion och uppfattning om heder (Eldén, 2001).
Darvishpour (2010) betonar att hederskultur kopplar heder till kvinnosexualitet men kvinnor och flickors sexliv innebär inte bara sexuella handlingar utan det kan omfatta kvinnornas beteende och attityd både i och utanför hemmet. Med detta menas om kvinnan har överskridande beteende eller olämplig attityd som inte accepteras i hederskultur kan tillbringa skam samt dåligt rykte för familjen. Darvishpour antyder attheders ideologinkan leda i värsta fall till mord eftersom familjens heder återhämtas endast med blod. Författaren antar att hedersvåld sker ju mer inom invandrarfamilj. Anledningen bakom detta är att oron för familjens heder ökar på grund av den nya kultur och de nya värderingar som motsäger hedersnormer. Författaren förklarar vidare att kulturella skillnader som krockar ihop leder till konflikter inom invandrarfamiljer. Föräldrarna känner att de inte kan kontrollera sina barn i det nya landet. Dessutom vill föräldrarna att barnen ska behålla och vara stolta över deras egen kultur samt att vidarebefordra den till deras barnbarn, detta skapar konflikter inom familjen och leder till förtryck och våld (Darvishpour, 2010).
Darvishpour betonar att hedersvåld handlar snarare om kulturella
föreställningar och normer som ställer krav på individer som tillhör hederskultur.
Darvishpour centraliserar kulturella föreställningar men pekar på att det finns andra aspekters samspel kan förstärka individens utsatthet. Darvishpour menar att familjens omständigheter, ekonomiska situation och flera andra faktorer skall beaktas om man vill skapa en bredare insikt och rimlig analys kring individens utsatthet inom hederskultur. Detta innebär att hedersvåld och kontroll kan ökas beroende på vilka riskfaktorer och sårbarhetsfaktorer som finns i förhållande till individens situation. (Darvishpour, 2010).
5.1.1 Analys
Den forskning som vi redogör för i denna litteraturstudie pekar på olika tolkningar och perspektiv att se på hedersrelaterat våld och förtryck. Kapitlet presenterar de perspektiven som har framkommit i forskningen men även i litteraturen som vi valde att använda oss av. I analysdelen strävade vi efter att koppla de insamlade material, forskning/litteratur “böcker” till de valda teoretiska perspektiven. I vår analys utgår vi ifrån forskaren/ författarens tolknings och ifrån hur de tolkar och analyserar fenomenet “hedersrelaterat våld”. Det vill säga att innan vi har valt de relevanta teoretiska perspektiven, har vi gjort en avgränsning i syfte att rikta vårt
