Försättssidan
Det ska vara samhällets/ortens plan! Inte en enskild plan för en grupp. Det är en grupp som tar fram planen men den ska gälla för utvecklingen av orten – och där ingår ju t ex byalaget!
Ett tips när det gäller bilden: Utlys en digitalfototävling!
Tema: Se byn med en besökares öga!
Starta tävlingen i januari och avsluta i maj. Bilderna kan användas i en kommande broschyr eller på hemsidan osv. 1- 3 pris delas ut av byalaget... fixa några priser med lokal anknytning.
Alla 1:a-pristagare går vidare till Sjuhäradstävlingen där projektet lokala planer utser bästa Sjuhäradsbilden plats 1-5. Juryn för dessa är representant från Länsbygderådet, Coompanion och Vuxenskolan. Bilderna kommer att publiceras på Länsbygderådets hemsida. Detta är ett sätt att engagera andra i jobbet med lokala planer.
”MIN BY ÄR BÄST”
Tips: Ta fram en slogan för ert samhälle
Även detta kan göras i tävlingsform eller på en pubkväll eller som workshop.
Hitta på något kul kring detta! Också ett sätt att engagera andra.
Loggarna
Tar de som de är eller ladda ner från projekthemsidan (http://www.helasverige.se/sjuharad/)
De olika avsnitten
1 Syfte med den lokala planen
Skriv kortfattat vad som är syftet med er lokala plan.
2 Vem har tagit fram planen och hur
Skriv vem som har tagit fram planen och vilka metoder ni har använt.
3 Beskrivning av samhället xyz
Beskriv i korta drag (max en halv sida) er by/ert samhälle. Historiken, var det ligger, beskrivning av området osv.
4 Vad är det bästa med ”byn xyz”?
Vad är det bästa med er by/ert samhälle? Ta med max 3 argument här! Tas enklast fram på ett möte och låt folk skriva ner ett argument på en gul lapp … samla lapparna och sortera upp dem. Prioritera med prickar eller liknande … de tre bästa argumenten … var och en har 3 röster.
5 Slogan för byn xyz
Slogan som ni har med på förstasidan ska t ex kunna locka folk att bli nyfikna på ert samhälle.
Tas lämpligast fram på ett stormöte och i smågrupper. Eller som en tävling där hela byn inbjuds att delta. Motivera också vad som ligger bakom er slogan.
6 Trender
Den här punkten ska inte vara någon vetenskaplig trendanalys. Ta kort upp vilka trender som är på gång i samhället (t ex: inflyttning, utflyttning, äldre och unga vill bo kvar, barnfamiljer, intresse för rekreation, intresse för olika aktiviteter, nyetableringar av företag, med mera).
7 Naturområden
Vilka naturområden finns i ert närområde? Hur används dessa idag? Vilka områden önskar ni
”skydda” ifrån framtida exploatering av t ex bostäder, industri, användning för rekreation, avverkning osv. Rita in på en karta som kan fås av kommunen. Scanna in sedan och lägg in i planen. Har ni inte tekniken själv så ta pappersversionen till era kommunrepresentanter så hjälper de er. Hänvisa att det är till projektet Lokala Planer!
8 Fritids och rekreationsområden
Vilka områden finns och hur används dessa idag – även dessa kan enklast redovisas på en karta. Men helst inte på samma som ovan. Skriv även vilka aktiviteter man kan göra t ex sommar och vinterhalvår, helger, dagtid och kvällstid.
9 Turism
Vilka intressanta platser finns det? Vad finns det att göra för en turist/ besökare på orten och i dess närområde. Sevärdheter, stigar, sjöar, båt- eller cykeluthyrning, turismentreprenörer. Är erbjudanden, aktiviteterna, stigarna osv tillgängliga – dvs anpassade för personer med funktionshinder? Även här kan man jobba med kartor!
9.1 Turistboende
Vad finns? Stuga, hotell, vandrarhem, camping osv.
10 Föreningar/ intressegrupper
Vilka föreningar och intressegrupper finns på orten? Gör en lista. Nämn även kort vad de enskilda föreningarna sysslar med.
10.1 Lokaler och mötesplatser
Vilka lokaler och mötesplatser finns och hur används de?
11 Näringslivet
Vilka företag finns på orten? Gör en lista och ange även vilka branscher de jobbar med. En förteckning över vilka företag som är ”skrivna” på orten kan fås av kommunens
näringslivssekreterare eller liknande befattning.
12 Kultur och nöjen
Vad finns på orten? Ta även med era årliga återkommande aktiviteter och arrangemang.
Ligger det på ett fast datum eller månad ange detta gärna.
13 Boende
Hur många bor i samhället idag? Hur har det utvecklats de senaste 10 åren? Hur ser
åldersfördelningen ut de senaste åren? Vilken typ av boendeformer finns det? Underlag för dessa frågor finns att få ut från kommunen hos näringslivssekreterare/landsbygdsutvecklare eller liknande… vill en kommun ta betalt för uppgifterna eller säger att uppgifterna inte är tillgängliga eller om ni stöter på patrull… så ring mig direkt!!!! Redovisning av boendet görs enklast i tabellform.
13.1 Grannsamverkan
Finns det grannsamverkan i samhället? Hur är det organiserat i så fall?
13.2 Nyinflyttning
Hur tar ni emot nyinflyttare? Hur får ni veta att folk flyttar in och ut ur samhället?
14 Kommunikationer
Beskriv i korta drag hur det ser ut med kommunikationerna på er ort. Det som ingår är bl a:
vägnät och biltrafik, gång och cykeltrafik, kollektivtrafik, närhet till t ex: större arbetsplatser, läget i förhållande till större orter typ Borås, Göteborg, centralorten, ”mitt i Sjuhärad” osv.
Här ingår även telefon och bredband.
15 Handel och service
Vad finns det idag? (affär, apotek, post, systembolaget, bensin, livsmedel, ATG ombud, café, restaurant, osv). Finns ingenting … ange istället avstånd till närmaste ”serviceinrättning”. Hit hör allting som inte drivs i kommunal regi!
16 Kommunal verksamhet
Vad finns på orten idag? (bibliotek, vårdcentral, skola, dagis, återvinningsstation osv...). Finns ingenting … ange istället avstånd till närmaste verksamhet. Har verksamheten som har varit kommunal tidigare övertagits av privat eller ideell organisation så ska det in under ”Handel och Service”
17 Framtidsvision 5 år
En kortsiktig vision för att ”fixa till” akuta önskemål. Görs lämpligast på ett stormöte.
Begränsa inte!! Låt alla skriva ner hur de vill att samhället ska vara om 5 år utifrån nulägesbeskrivning ovan (punkterna 7-16). Gula Lappar är en bra metod här igen!
Sammanställ och redovisa helst med ”Att-satser”
Exempel:
Vår vision/förhoppning är:
• Att alla har tillgång till riktigt bredband
• Att antalet nybyggda villor är ca 10, jfr läget 2010
• Att en lokal översyn av skolans framtid och resurser för att bättre kunna möta kommande behov har presenterats
• Att cykelväg till/från XXX och KKK skall finnas
• Att kollektivtrafiken har utökats med bättre kommunikationer till GGG-området
• Att badplatsen är fixad
18 Framtidsvision 20 år
En långsiktig version som även erbjuder kommande generationer bra förutsättningar. Görs lämpligast på ett stormöte. Begränsa inte!!! Låt alla skriva ner hur de vill att samhället ska vara om 20 år utifrån nulägesbeskrivning och framtidsvisionen 5 år ovan (punkterna 7-16).
Uppmana gärna till drömmar. Gula Lappar är en bra metod här igen! Inga visioner är för
”galna”!!! Det som kommer fram här behöver inte vara realistiskt idag, det kanske är det om några år!
Sammanställ och redovisa helst med ”Att-satser”
Exempel:
• Att befolkningen har ökat med ca 100 personer, jfr läget 2010
• Att det finns ett äldreboende
• Att orten är oberoende av fossila bränslen
• Att det finns en berg&dalbana på orten
19 SWOT-analys
Här kommer den äntligen, SWOT-analysen som många ”skrek efter” sedan vi startade
projektet. Det finns 2 vägar att använda den här analysen på. Antigen ”Swot:ar” ni varje punkt för sig som finns angiven ovan under nulägesbeskrivningen (punkterna 7-18) – lägg då gärna ihop några punkter – eller så gör ni en sammanvägd SWOT över hela samhället i ett enda svep.
OBS! Jag önskar att ni inte lägger ”Swoten” i punkterna ovan, jag vill ha ”Swotten” i en egen punkt! Anledning för detta är att det för mig och andra underlättar att jämföra de olika
samhällena för vidare analys av mer övergripande art efter att ni har skrivit ihop det! TACK!
För er som inte har jobbat med en SWOT-analys tidigare kommer här en liten förklaring:
SWOT i ordet SWOT-analys står för Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats eller på svenska: styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot).
SWOT-analysen är alltså en kartläggning av områdets styrkor och svagheter samt de
möjligheter och hot som kommer från dess omvärld. Analysen kan användas på både kort och lång sikt och fungerar utmärkt som underlag för er strategiska framtidsplanering.
SWOT-analysen fyller bland annat följande funktioner:
∗ Den tydliggör de styrkor och svagheter liksom de hot och möjligheter som kan ha betydelse för ett område
∗ Den utgör ett informations- och diskussionsunderlag som kan delas ut till alla så att de kan sätta sig in i områdets situation, fundera, dra sina egna slutsatser och komma med förslag
∗ Den utgör ett utmärkt underlag för er när ni ska formulera områdets kommunikations- budskap (exempelvis när ni tar fram slogan för ert samhälle)
∗ Den hjälper dig att förutse frågor du kan komma att få från journalister, kommunen och övriga målgrupper
Sammanställ er egen SWOT-analys.
Anteckna ert samhälles starka sidor, svaga sidor, möjligheter och risker/hot. Använd gärna nedanstående exempel som mall och inspirationskälla.
Den övre halvan beskriver nuläget och interna faktorer, medan den nedre halvan beskriver framtiden och externa faktorer. Till vänster finns det positiva (saker du bör framhäva/bygga vidare på) och till höger det negativa (hinder och sådant som behöver förbättras).
Var realistisk och ärlig när du sammanställer din SWOT-analys. Stick inte huvudet i sanden, utan acceptera och reagera även på eventuella obehagligheter snarast möjligt.
STARKA SIDOR
• Vi har en mötesplats
• Alla i byn vill vara med i utvecklingen
• Många vandringsleder
• Caféet som vi driver går jättebra
SVAGHETER
• Vårt starka beroende av
världsmarknadspriset på råolja
• Vi har brist på erfarenhet gällande hur man skulle kunna utveckla turismen och öka attraktionskraften av samhället MÖJLIGHETER
• Vår satsning på lokal vindkraft har blivit del av en ny trend som är på uppåtgående, vilket kan medföra ökade intäkter till byalaget
• Enligt en nyligen genomförd undersökning är det fler som önskar flytta in i vårt samhälle, så inom de närmaste åren måste byggnationen öka
RISKER/HOT
• Ortens servicemöjligheter försvinner
• Kollektivtrafiken försämras
• Unga har inte råd att bo kvar
• Hotellet går i konkurs
Och sedan?
Efter det att ni sammanställt SWOT-analysen, kan arbetet fortsätta i t ex en arbetsgrupp som får till uppgift att se över hur styrkor och möjligheter kan utnyttjas samt hur samhället skall gå tillväga för att minska dess svagheter och bemöta de risker/hot som har identifierats. Ni bör ställa er följande frågor:
∗ Hur ska vi göra för att behålla och förbättra våra styrkor?
∗ Hur ska vi göra för att minimera/eliminera våra svagheter?
∗ Hur ska vi göra för att ta tillvara våra möjligheter?
∗ Hur ska vi göra för att förebygga och neutralisera riskerna/hoten?
∗ Vilka frågor ska vi prioritera?
20 Prioriteringar
Under den här punkten listar ni upp era prioriteringar utifrån nulägesbeskrivningen och SWOT-analysen. Redovisa också hur ni har kommit fram till de och varför. Även här kan ni använda er igen av de välkända gula lappar där folk får skriva ner sina prioriteringar, klistra upp lapparna på väggen och prioritera med t ex att var och en får sätta upp röda prickar på lapparna. De lappar som fått flest prickar hamnar då högst på prioriteringslistan. OBS:
Redovisa alla prioriteringar, även de som inte fått prickar. De kan vara viktiga längre fram i ert arbete. Under prioriteringen behöver ni inte tänka på kostnader eller vem som ska göra olika saker.
Bilaga: Åtgärdsplan
Utifrån prioriteringarna går ni sedan vidare till att göra en åtgärdsplan. Här börjar ni med de högst prioriterade punkter och funderar över: Vem gör vad när och hur? Kostnader?
Tillstånd? När det ska vara klart. Naturligtvis är åtgärdsplanen förankrad med folk eller organisationer som ska genomföra olika delar. Tänk här också på att det kan vara smart att lyfta upp åtgärder som inte har fått flest prickar men som snabbt kan ge resultat. Även punkter med ”hög mysfaktor” ska läggas in i åtgärdsplanen så man alltid har en liten morot på vägen.
Sociala aktiviteter är också viktiga att lägga in här så man ha kul tillsammans under tiden man kämpar med en uppgift som verkar vara hopplöst ifrån början. Redovisningen görs enklast i tabellform. Lägg åtgärdsplanen i ett nytt dokument i liggande format (se bifogat exempel).
Vem gör vad i det vidare arbete med Lokala planen?
Planen är upplagd så att ni kan genomföra jobbet i t ex studiecirkelform och följer en logisk tidsföljd och arbetssätt. Kasta i redovisningen inte om rubrikerna, då blir det svårt att jämföra planerna med varandra efteråt.
Förslag på arbetsfördelning:
A) Punkterna 1 – 3 Styrelsen (dela upp på flera personer)
B) Punkterna 4 – 6 Stormöte (en eller flera från styrelsen förbereder och leder mötet) C) Punkterna 7 – 16 Styrelsen (dela upp på flera personer)
D) Punkterna 17 – 19 Stormöte (en eller flera från styrelsen förbereder och leder mötet) E) Punkten 20 Stormöte och styrelsen
F) Bilaga Stormöte och styrelsen
Uppskattad tidsåtgång för A) – F):
A) 2 timmar
B) Ett kvällsmöte 3 timmar inkl. långfika
C) Lägg max en timme per punkt … och dela upp arbetet. Ju fler som engageras desto mindre behöver var och en göra och desto bättre blir förankringen.
D) Ett kvällsmöte, 3 timmar inkl. långfika. Styrelsen sammanställer det som
kommer fram
E) + F) Ett kvällsmöte, 3 timmar inkl. långfika
Sammanställning av planen: Styrelsen
Ju noggrannare ni är och ju mer ni fördelar uppgifterna desto mindre jobb blir det. Tänk på att det inte ska vara en forskningsrapport ni ska sammanställa! Tänk även på att fatta er kort, få med kärnan i de olika budskapen, inga romaner tack. Jag uppskattar att det tar ca 10 timmar max att sammanställa det hela.
Deadline för att maila över planen till mig enligt det vi har kommit överens om på senaste mötet:
30 juni 2010
Glöm inte bort att jag finns tillgänglig för er hela (nästan hela) tiden. Jag kommer ut till er och kan hjälpa till i olika delar!
Det är inte förbjudet att lägga i bilder i planen ☺
Lycka till!
Sassi
070-2167218
sassi.wemmer@melica.se
