Konstnärliga strategier på Instagram
En jämförande studie om Arvida Byström och Cindy Shermans närvaro på Instagram
Artistic strategies on Instagram
A comparative study on Arvida Byström and Cindy Sherman’s presence on Instagram
Frida Lindblom
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kulturvetarprogrammet
G1F/ 7,5 hp
Handledare: Hedvig Mårdh
Examinator: Margareta Wallin Wictorin Datum 2020-06-03
2
Karlstad universitet
Termin: Vårterminen 2020 Ämne: Kulturstudier Nivå: Grundnivå, G1F Kurskod: KVGK40
Abstract
This essay examines Instagrams as platforms for displaying and promoting art, this by looking at two photo artists, Arvida Byström and Cindy Sherman who are active on Instagram to varying degrees. The essay goes through how their feed is structured and how they shape their feed to reflect their identity as artists. A formal and a semiotic analysis is done on their feeds and selected images from their feeds. The result of the study shows that Arvida Byström uses here instagram to promote her art while Cindy Sherman focus more on her everyday life and shows a more casual approach to Instagram.
Key words: Instagram, social media, art Arvida Byström, Cindy Sherman, technofeminism
Postadress Telefon 054-700 10 00 www.kau.se Karlstads universitet
651 88 Karlstad
3
Innehåll
1. INLEDNING ... 4
1.1 Ämnesval ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Forskningsöversikt ... 5
1.4 Teoretiska utgångspunkter ... 6
1.5 Metod ... 7
1.5.1 Tillvägagångssätt och material ... 7
1.5.2 Analysmetod ... 7
1.5.3 Begrepp ... 8
Instagram ... 8
1.5.4 Disposition ... 9
2. Resultatdel ... 9
2.1 Bakgrund ... 9
Arvida Byström ... 9
Cindy Sherman ... 10
2.2 Analys av material ... 11
2.2 Analys och tolkning av resultat ... 16
2.3 Slutsatser och diskussion ... 17
Källförteckning ... 19
Bildförteckning ... 20
4
1. INLEDNING
1.1 Ämnesval
Lev Manovich professor i digitala kulturer, skrev i en artikel 1996, om internetmedia och konst att “A western artist sees the internet as a perfect tool to break down all hierarchies and bring art to the people.”1 Frågan är om det verkligen har blivit så? Har internet och Instagram specifikt, blivit en plattform där hierarkier kan brytas ner och konst får vara konst, eller måste konsten följa regler för att visas, kan konsten stå för sig själv och visas upp som den är? Detta område finner jag intressant eftersom jag själv är fotograf och försökt mig på en karriär på Instagram men också för att många i min bekantskapskrets insisterar på att man nu mera behöver ha en närvaro på Instagram och annan social media för att kunna sälja och marknadsföra sin konst. I denna uppsats kommer jag titta på konsten möjligheter på Instagram. Detta genom att jämföra två konstnärer som är aktiva på Instagram. Den ena konstnären Arvida Byström började sin karriär på Tumblr och har alltid använt sig av internet som plattform. Den andra Cindy Sherman började sin karriär långt förre internet och Instagram existerade. Jag vill undersöka hur dessa två konstnärer använder sig av Instagram som plattform för sin konst, vad det finns för likheter och skillnader på vad de lägger upp för bilder.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syfte med uppsatsen är att analysera hur två konstnärer använder sig av Instagram, men även hur konsten har påverkats av ny teknik som smartphones och sociala medier. Genom min undersökning vill jag undersöka vilka möjligheter Instagram ger konstnärer men också vilka för fördelar och nackdelar detta innebär.
Mina frågeställningar som jag vill få besvarade med denna uppsats är:
• Vilka konstnärliga och professionella strategier har Byström och Sherman använt sig av på sina Instagramkonton, hur skiljer de sig från varandra?
• Hur förändras konsten av medierna mobil och Instagram?
• Vilka utmaningar möter kvinnliga konstnärer när de använder sig själva i sin konst och lägger upp den på Instagram?
1 Lev Manovich, On Totalitarian Interactivity. Hämtad från http://manovich.net/index.php/projects/on-totalitarian-interactivity, S.22
5
1.3 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten fokuserars på tre olika områden, dels Instagram som plattform, selfien som uttrycksform och forskning som inriktar sig på konstnärerna jag bestämt mig för att undersöka. Astri Moksnes Barbalas masteruppsats Embodying resistance: a discourse analytical study of the selfie as political tool within the fourth wave of feminism (2017).2 Uppsatsen utforskar selfien och om den kan användas som ett verktyg för att utmana stereotypa idéer om femininitet och kvinnlig skönhet något som är relevant i relation både till Byströms och Shermans bilder. Lisa Ehlin, Becoming Image, Perspective on Digital Culture, Fashion and Technofeminism (2015) .3 Ehlins avhandling fokuserar på kvinnor i sociala medier och hur nya medier och Technofeminism kan gå från att vara manligt kodade som ett hjälpmedel för kvinnor att upptäcka sig själva, genom att ”skriva sig ur en värld som inte är byggd för dem”.4 Ehlin tar även upp selfies som ett hjälpmedel till att undersöka sig själv och sin identitet.
Det finns inte mycket forskning om Arvida Byström som konstnär eftersom hon är relativt ny inom fältet, men det finns en C-uppsats av Maija Zetterlund som har titeln Bekräfta, returnera, störa (2018).5 Denna uppsats har undersökt Arvida Byströms utställning Inflated Fiction som visades på fotografiska 2018, I uppsatsen tar Zetterlund genom semiotisk och receptionsetiskta verktyg reda på hur Byström undersöker den manliga blicken och femininitet. Men den tar även upp hur Byström använder sig av konceptet ”Girl gaze” för att störa den norm som finns runt kvinnors sexualitet när de avbildas. Om Cindy Sherman finns det mycket forskning, jag har för denna uppsats använt mig av Pamela Church Gibson artikel Cindy Sherman in a new millenium: Fashion, Feminism, Art and Ageing (2019) från journalen Australian Feminist Studies.6 Church Gibsons artikel undersöker hur Cindy Shermans senare bilder avslöjar ideologiska spänningar mellan kvinnlig representation, åldringsprocessen och idealet att vara trendig.
Artikeln blir relevant när man tittar på Shermans verk på Instagram. Lev Manovich undersökning om Instagram och dess bildkultur ger en intressant ingång till förståelsen av de bilder jag undersökt. I boken Instagram och Contemporary Images (2017) går Manovich in på hur olika bildstilar kan visa på hur
2 Astri Moksnes Barbala, Embodying resistance: a discourse analytical study of the selfies as a political tool within the fourth wave of feminism, (Dissertation, 2017). Hämtad från https://ntnuopen.ntnu.no/ntnu-xmlui/handle/11250/2446978
3 Lisa Ehlin, Becoming Image, Perscpective on Digital Media and Technofeminism.
4 Ibid., s.71
5 Maija Zetterlund, Bekräfta, returnera, störa: Subversiva affirmationer i Arvida Byströms Inflated Fiction (Dissertation, 2018).
Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80511
6 Pamela, Church Gibson. 2018. “Cindy Sherman in a New Millennium: Fashion, Feminism, Art and Ageing.” Australian Feminist Studies 33 (98): 481–97. doi:10.1080/08164649.2019.1567256.
6 användare av Instagram inriktar sig på olika betraktare.7
1.4 Teoretiska utgångspunkter
Jag har valt att utgå från Judy Wajcmans teori om technofeminsism och cyberfeminism.8 Technofeministisk forskning försöker dekonstruera skiftet mellan designer / användare och mellan produktion och konsumtion av artefakter. Forskning visar på att det är vanligt att män placeras på en sida, som designer och producenter och kvinnor på den andra sidan som användare och konsumenter.9 I en mansdominerad värld där män bestämmer hur samhället ska se ut och vilka konventioner som följs, är det uppfriskande när kvinnor tar över teknologin och använder den på sitt sätt. Wajcman använder sig av begreppet cyberfeminism myntat av filosofen Sadie Plant för att visa på hur teknologin har ändrats för att passa kvinnor. Cyberfeminism kan ses som en reaktion på en pessimistisk syn på 1980-talets syn på kvinnor och teknologi.10 Cyberfeminsmen betonar kvinnors subjektivitet och den tillfredställelse som existerar i digitala teknologier. Även om cyberfeminismen accepterar att den industriella teknologin utgår från patriarkala strukturer, menar de att ny digital teknologi är mer diffus och öppen.11 Internet, virtuell verklighet (VR) och cyberspace, bygger upp och sätter nya gränser för hur teknologin utforskas. Wajcman menar att feminister använder sig av friheten den digitala tekniken ger till att frigöra sig från de ramar som satts upp för kvinnor.12 Detta då internet är öppet för många och dess framsteg bestäms av företagsamheten hos dess användare, menar Wajcman och Plank att kvinnor är särskilt lämpade för den post-moderna framtiden, detta bland annat eftersom automatisering av arbete gjort att många arbeten numera kräver flexibilitet och anpassningsbarhet i motsats till muskelkraft.13 Cyberfeminsmen konstaterar att web-baserad teknologi innebär en befrielse för kvinnor, detta genom att internet bli ett ”rum” där du som användare har en obegränsad frihet.14 Den digitala revolutionen förkunnar ett förfall av traditionella ledande strukturer där män haft dominans. Där män tidigare haft makt har kvinnan nu med den nya teknologin tagit sig in för att ändra på denna maktordning.15 Detta genom att du i en virtuell värld så som internet själv kan välja din identitet vilket gör att gränserna mellan man och kvinna blir oskarpa.16
7 Lev Manovich, Manovich, Instagram and Contemporary Image. Manovich. den 2016 December 26.
http://manovich.net/index.php/projects/Instagram-and-contemporary-image. (använd den 9 Maj 2020).
8 Judy Wajcman, TechnoFeminism, (Cambridge, Polity Press 2004)
9 Judy Wajcman, TechnoFeminism, (Cambridge, Polity Press 2004) s. 33
10 Ibid., s. 46
11 Ibid
12 Ibid., s. 42
13 Judy Wajcman, s. 46
14 Ibid., s. 43
15 Ibid., s. 47
16 Ibid., s. 74
7
1.5 Metod
1.5.1 Tillvägagångssätt och material
Då det på Instagram finns ett flöde med bilder som tagits från olika kontexter, och för att Instagram i sig är en plattform för delande av bilder/fotografier på konst som egentligen har en annan kontext, har jag valt ut en specifik tidsperiod ur Byströms och Shermans Instagramflöde och sedan inriktat mig på några utvalda bilder inom denna period. För Byströms Instagramflöde har jag valt ut perioden 11 november till 5 december 2019. Samma tidsperiod i Shermans Instagramflöde innehåller tre bilder så jag har därför utökat tidsperioden på hennes flöde, för att kunna titta på helheten av flödet på ett mer ingående sätt. För Cindy Shermans Instagram flöde har jag därför tittat på perioden 27 oktober till 3 december 2019. Flödet och bilderna analyseras genom de analysmetoder jag presenterar nedan, och kopplas till de teorier jag valt att använda mig av i uppsatsen. De bilder som jag använder mig av kommer från Byströms Instagram, @arvidabystrom, där Byström är avsändaren. Många av dessa bilder har använts i andra sammanhang där kontexten är annorlunda. Eftersom jag i denna uppsats går in för att tolka verk på Instagram, och bilderna jag analyserar är hämtat där ifrån betraktar jag dessa bilder som primärkällor även om dess bilder har publicerats genom andra medier. Även de bilder av Cindy Sherman kan räknas som primärkällor då de endast finns på Shermans Instagramkonto, @cindysherman.
1.5.2 Analysmetod
Analysen är uppdelad i två delar. I den första delen analyserar jag bilderna och deras kontexter. Jag gå in på respektive konstnärs individuella flöde och undersöker hur de presenterar sig själva och sin konst. Den andra delen av analysen kommer att gå in på några utvalda bilder i flödet. Metoder jag använder mig av är, formalanalys som den beskrivs i Anne D’allevas bok How to write art history, baserad på Heinrich Wölfflin och Rudolf Arnheim.17 En semiotisk analys kommer även att göras både på bild och ord. Detta görs eftersom som bilderna inte står för sig själva utan existerar i relation till text och kommentarer i en användares flöde.
Semiotik är läran om tecken och dess betydelse. Semiotiken har sina rötter i lingvistiken och språkteorin, i bildsemiotiken är det tecken och vad dessa tecken kommunicerar som är det som studeras.18 Den semiotiska analysen utgår från Roland Barthes som han beskriver den i boken Bildens retorik.19 Bilden kan tolkas som tecken men denna bild består även av innehåll, uttryck och koder som kan förstås olika beroende på
17 Anna D’Alleva How to write art history (London, Laurence King Publisher, 2018). s.27
18 Yvonne Eriksson, Göthlund A, Möten med bilder (Lund, studentlitteratur, 2012) s.42
19 Roland Barthes, Bildens Retorik (Stockholm, Faethon, 2016)
8
konventioner inom kulturen den är framställd i.20 Kontextens betydelse kommer också att användas som analysmetod, eftersom beroende på var man betraktar bilder kan påverka hur man läser av dem.21 På Instagram är betraktaren medskapare av flödet av bilder, de kan kommentera eller gilla bilder och beroende på hur användare interagerar med bilderna bestäms det också vilka bilder som dyker upp i det offentliga flödet på Instagram. En formalanalys görs för att titta på vad eller om det finns skillnader och likheter mellan de två konstnärernas flöde, detta är viktigt då jag vill veta deras strategier för hur det använder sig av Instagram. Den semiotiska analysen görs av de individuella bilderna för att se om det finns tecken som visar på om de vill ha sagt något speciellt med sin konst.
1.5.3 Begrepp Instagram
Instagram är en gratis applikation och plattform där användare kan ladda upp och dela bilder (och även video) i ett socialt nätverk. Instagram är baserat i USA och lanserades 2010. 2012 köptes Instagram upp av Facebook.22 I Sverige 2016 var Instagram den nästa största sociala plattformen på internet 23 Vilka bilder som användare ser beror på vilka konton man följer. Med hjälp av Hashtags (#) och geografisk position kan man göra bilder sökbara. Bilder visas i ett flöde och beroende på hur användaren interagerar med bilder, (gillar dem, kommenterar, delar) bestämmer algoritmer vilka bilder som visas först i flödet. Under varje bild i användarens flöde finns plats för bildtext, som ibland innehåller Hashtags (#) och kommentarer. Hashtags används ofta på bilder för att de ska bli lättare att hitta, man kan även följa och söka på hashtags, och får då upp bilder som använder samma hashtags. Vissa hashtags har även blivit trender, så som tex #SelfieSunday,
#ThrowbackThursday osv. På senare tid har Instagram även introducerat Explore, där användare kan hitta populära bilder, trendande hashtags, curated content, IGTV (IGTV står för Instagram TV och där användare av Instagram kan ladda upp längre filmklipp) och live-videor.24 Instagrams användargränssnitt består av en övre och undre vit bård. På den övre bården hittas information om vart vi befinner oss, i fallen nedan respektive konstnärs profil. På den undre vita bården hittas ikoner från vänster till höger, ett hus (för att komma till startsidan av Instagram), ett förstoringsglas (för sökfunktion), ett plustecken (för att lägga till nya bilder i ditt
20 Yvonne Eriksson, Göthlund A. s.43
21 Yvonne Eriksson, Göthlund A. s.45
22 Alexei Oreskovic, Gerry Shih, Facebook to buy Instagram for $1 billion, https://www.reuters.com/article/us-facebook- idUSBRE8380M820120410 (hämtad 15 juni 2020)
23 Internetstiftelsen, Sociala medier https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2016/sociala- medier/instagram/ (hämtad 15 juni 2020)
24 IGTV, Instagram, https://about.instagram.com/features/igtv
9
eget flöde), ett hjärta (för att titta på de bilder man som användare interagerat med), och din egen profilbild (tar dig till ditt eget flöde). Klickar man på en bild i flödet kommer man till en större version av bilden, där man kan läsa bildtext, kommentarer, se hashtags, hur många som gillat bilden och när den är postad. Man kan även lägga till kommentarer själv, gilla bilden, skicka den vidare eller spara den i sin egen samling. Bildflödet på användares profil är uppdelat i lika stora kvadrater som ligger tre och tre bredvid varandra. Visa av bilderna på en användares flöde har vita kvadrater i hörnet, detta betyder att det är en bildserie där det går att trycka på bilden och bläddra till fler bilder. Det finns även några bilder som har en ikon av en filmkamera i hörnet, detta betyder att det är en kort filmsnutt. Instagram har även regler för innehåll särskilt för kroppar och nakenhet.
Instagrams Community regler som alla som använder appen måste följa, (förkortad) Publicera foton och videoklipp som är lämpliga för en spridd målgrupp.
Vi vet att det finns tillfällen då användare vill dela nakenbilder som är konstnärliga eller kreativa, men av olika skäl tillåter vi inte nakenhet på Instagram. Detta omfattar foton, videoklipp och visst digitalt skapat innehåll som visar samlag, genitalier och närbilder av helt nakna skinkor. Det omfattar även vissa bilder av kvinnliga bröstvårtor, men bilder av ärr efter bröstborttagning (mastektomi) och kvinnor som aktivt ammar är tillåtna. Nakenhet på foton av målningar och skulpturer är också OK.25
1.5.4 Disposition
I uppsatsen kommer jag först ge en kort bakgrund om de två konstnärerna jag har valt att undersöka. Efter det analyserar jag respektive konstnärs Instagramflöde och en utvald bild från respektive konstnär och diskuterar vad jag kommit fram till. I slutet av uppsatsen redogör jag för mina slutsatser.
2. Resultatdel
2.1 Bakgrund
Många kända konstnärerna finns idag på instagram. Det finns även så kallade arkiv för äldre konstnärer som till exempel @basquiat_archive.26 På sådana konstnärsarkiv kan man titta igenom en konstnärs samlade arkiv över verk hen gjort. Även konstgallerier och konstinstitutioner har sina egna Instagramkonton där de visar upp delar av sina samlingar Det är bra att kunna samla konst som ett galleri, museum eller konstnär har på ett ställe och göra det tillgängligt för fler. Men formatet på Instagram kan också bli ett problem då bilderna är små och färger ser olika ut beroende på mobilinställningar, på en mobilskärm kan det vara svårt att få grepp om storlek på verk, färger, material och textur. Därför är det trots allt viktigt med institutioner och konstgallerier.
Arvida Byström Arvida Byström född 1991 är en svensk konstnär och modell. I sitt konstnärliga arbete jobbar Byström
25 Community guidelines, Instagram, https://help.Instagram.com/477434105621119
26 @basquiat_archive. Instagramflöde, Hämtad 1 juni 2020. https://www.instagram.com/basquiat_archive/
10
framförallt med fotografi och digitala medier. Byström är självlärd och började fotografera när hon var runt 12 år; då tog hon framförallt selfies. Byströms konstnärskap började på Tumblr där hon deltog i en Community med kvinnliga konstnärer som ifrågasatte kvinnlighet och könsnormer.27 2017 gav Byström tillsammans med en annan Tumblr konstnär ut boken Pics or It Didn’t happen, boken innehåller bilder som blivit censurerade och borttagna från Instagram.28 Förutom Instagram publicerar Byström sina bilder i bland annat Vice Magazin, Lula och Wonderland Magazine, och har stått modell för H&M, Adidas och Monki.
Trots att hennes karriär för det mesta rör sig online och på digitala plattformar har hon också ställt ut på gallerier och konstinstitutioner runt om i världen.
Byström lade upp sin första bild på Instagram den 30 juni 2012 och hon hade när denna uppsats skrev 223 000 följare.
Cindy Sherman Cindy Sherman, född 1954, är en amerikansk fotograf. De första verken hon blev känd för var det fotografiska arbete Untitled Film Stills, där hon fotograferar sig själv utklädd till att efterlikna de stereotypiska kvinnorna i Hollywoodfilmer.29 Sherman har även jobbat som modefotograf under 1980-talet. Shermans verk har kopplats till feminism, detta eftersom hennes foton uppmärksammar objektifiering av kvinnor i media, dock anser Sherman inte själv att hennes fotografier är feministiska.30 Sherman använder sig själv i alla sina verk där hon med hjälp av kläder, proteser och smink spelar en roll i sina fotografier.
Sherman lade upp sin första bild på Instagram den 12 oktober 2016 och hade när denna uppsats skrev 313 000 följare.
27 Anastasiia Fedorova, Sugar Coated Intimates, Dazed Magazine, 11 december 2013,
https://www.dazeddigital.com/photography/article/18118/1/sugar-coated-arvida-bystrom, hämtad 20 maj 2020
28 Arvida Byström, M Soda. Pics or it Didn’t Happen (Stockholm, MIMA, 2018)
29 Moderna Museet, Om Cindy Sherman, Utan Datum, https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/cindy- sherman/om-cindy-sherman/. Hämtad 23 maj 2020
30 Betsy Berne, Studio Cindy Sherman. 1 juni 2013, https://www.tate.org.uk/art/artists/cindy-sherman-1938/studio-cindy- sherman. Hämtad 23 maj 2020
11
2.2 Analys av material
Fig 1 Skärmdump mobiltelefon från @arvidabystrom Instagramflöde, 2246 x 1080 pixlar, 5 maj 2020
Formal analys av skärmdump från mobiltelefon 2 maj 2020.31
På bilden ser vi Instagrams gränssnitt. Överdelen av bilden är vit och där står det arvidabystrom. Efter namnet finns en blå cirkel med en vit bock, och under namnet finns en rutnäts-ikon och en ikon på ett porträtt. Denna vita överdel bildar en sorts ram med nederdelen av bilden som också är vit och innehåller ikoner, från vänster till höger, ett hus, ett förstoringsglas, ett plustecken, ett hjärta och användarens ikon. Innanför denna ram som är en del av Instagrams gränssnitt hittar vi flödet av bilder på Arvida Byströms Instagram. Bildflödet är uppdelat i lika stora kvadrater som ligger tre och tre bredvid varandra och på bilden ser man fyra rader med hela bilder och delar av fler bilder, detta kan se olika ut beroende på vilken telefon man använder för att titta på bilderna. Vissa av bilderna har vita kvadrater i hörnet, detta betyder att det är en bildserie där det går att
31 @arvidabystrom, Instagram flöde. Hämtad 2 maj 2020 https://www.instagram.com/arvidabystrom/
12
trycka på bilden och bläddra till fler bilder. Bilderna i flödet är alla fotografier, antingen på saker såsom skulpturer, foton eller människor. Av de 12 bilderna man ser hela bilden av så avbildar sju av dem personer.
I flera av bilderna på flödet är färgen rosa framträdande, andra färger som syns flitigt är pastellfärger men även en stark röd färg. Flödet i sig är platt och schematiskt då bilderna ligger i ett rutnät, där varje bild har en tunn vit ram runt sig. Detta rutnät ser likadant ut för alla Instagram-användares flöde så det är upp till varje användare att kurera sitt rutnät. Trots att detta rutnät ser likadant ut för alla Instagram-användare så kan det beroende på skärmstorlek på användares mobil göra att man ser olika många bilder på samma gång.
Fig 2 Skärmdump mobiltelefon av bild från @arvidabystrom, 2246 x 1080 pixlar, 12 maj 2020
Formal analys av skärmdump från mobiltelefon 20 maj 2020.32
32 @arvidabystrom, ingen titel, Instagram, 11 november 2019. Hämtad 20 maj 2020 https://www.instagram.com/p/B4umTgtnBne/
13
Vi ser en bild tagen underifrån, kameran är riktad upp mot personens ansikte. Personens har på sig en blå stickad tröja med ordet Libra i vitt på bröstet. Personens hår är uppsatt i en tofs på vardera sida om huvudet.
Bildens bakgrund är vit med ett inslag av ett silverblänkande rör i vänster del. Bakom personens huvud syns en ljuskälla.
Semiotisk analys
Bilden är annorlunda från de andra bilderna i flödet, de visar inte på samma färgskala och är inte lika professionellt stiliserad som resten av bilderna. Detta ser ut som en ögonblicksbild och texten under bilden förstorar denna känsla av att denna bild är en Instagramspecifik bild och inte publicerats i någon annan kanal, som de andra bilderna på flödet. Bilden följer inte samma stil i fråga om färg och utseende som resten av bilderna i hennes flöde, det finns inget rosa i den och de ser mer ut som en ögonblicksbild än något som är poserat. Men även om det ser ut som en ögonblicksbild så finns det ändå poser i den som påtalar att Byström vet vad hon gör och hur hon poserar för att re-turnera blicken. Bilden som är tagen underifrån kan symbolisera makt, men munnen som är halvöppen gör att bilden utstrålar en undergivenhet och gör att bilden blir sexualiserad. Att hon har på sig en blå tröja med ordet Libra, kan både knytas till att hon som person är född i stjärntecknet Vågen (Libra) och att texten under bilden nämner Facebook och deras kryptovaluta Libra.
Texten under bilden beskriver hur teknikföretag som Facebook (Instagrams ägare) tillhandahåller användarutrymme och tjänar pengar genom att leja bort arbete och är beroende av de som använder plattformarna för att skapa innehåll.
Not only as a Libra am I happy that Facebook seems to be halted in the creation of a currency in our name! But also big tech are living of others labour and do not need more ways to expand their conglomerates.
Outsources coders, commercial content moderators (no, it is not AI that delete your photos from Instagram) and also of course all of us creating content for the platforms to even make them worth visiting ~ all of us in various degrees are getting (ab)used to generate money for Silicon Valley. BUUH ♎♎♎♎♎ 33
Med bilden och texten visar Byström hur hon som användare av Instagram både är med och ger mer makt åt plattformen genom att lägga upp saker, men även blir använd för att plattformen ska tjäna pengar.
33 Text hämtad från @arvidabystrom, https://www.instagram.com/p/B4umTgtnBne/
14
Fig 3 Skärmdump mobiltelefon från @cindysherman, 2246 x 1080 pixlar, 12 maj 2020.
Formal analys av skärmdump från mobiltelefon 5 maj 2020.34
På bilden ser vi Instagrams användargränssnitt, och Shermans bildflöde. Överdelen av bilden är vit och där står det cindysherman, efter namnet finns en blå cirkel med en vit bock, under namnet finns en rutnäts-ikon och en ikon på ett porträtt. Denna vita överdel bildar en sorts ram med nederdelen av bilden som också är vit och innehåller ikoner, från vänster till höger, ett hus ett förstoringsglas, ett plustecken, ett hjärta och användarens ikon I detta fall min användar-ikon. Innanför denna ram, som är en del av Instagrams gränssnitt hittar vi flödet av bilder på Cindy Shermans Instagram. Bildflödet är uppdelat i lika stora kvadrater som ligger tre och tre bredvid varandra och på bilden ser man fyra rader med hela bilder och delar av fler bilder, detta kan se olika ut beroende på vilken telefon man använder för att titta på bilderna. Vissa av bilderna har vita
34 @cindysherman, Instagramflöde. Hämtad 5 maj 2020 https://www.instagram.com/cindysherman/
15
kvadrater i hörnet, detta betyder att det är en bildserie där det går att trycka på bilden och bläddra till fler bilder. Det finns även några bilder som har en ikon av en filmkamera i hörnet, detta betyder att det är en kort filmsnutt. Bilderna i flödet är alla fotografier förutom en bild som ser ut att vara en skärmdump. De flesta bilderna är miljöbilder, endast fyra av bilderna visar personer, på tre av dessa bilder är det användaren själv.
Det finns ingen återkommande färgschema i bilderna.
Fig 4 skärmbild mobiltelefon av bild från @cindysherman, 2246 x 1080 pixlar, 12 maj 2020.
Formal analys av skärmdump från mobiltelefon 20 maj 2020.35
35 @cindysherman, Hi, Instagram, 24 november 2019. Hämtad 20 maj 2020 https://www.instagram.com/p/B5PIBt1J6mY/
16
Bilden är en skärmdump på Shermans Instagram. Bilden är upplagd den 24 november 2019. På bilden som är ett digitalt fotomontage ser vi ett porträtt av en person som tittar in i kameran, ena armen håller om personens knä medan den andra handen hålls upp mot ena sidan av ansiktet som för att skydda ögonen mot sol. Händerna på personen ser ut att vara för stora, men om det beror på vinkeln eller om de är manipulerade i efterhand är svårt att säga. Personens ansikte och dess ansiktsdrag har blivit manipulerade till att vara osymmetriska, munnen är utdragen och ögonen har gjorts större. Även personens klädsel har manipulerats och har bytts ut till en bild av ett bergslandskap, detta gör att personen flyter ihop med bakgrunden som visar ett berg och himmel. Nedre delen av bakgrunden har gjorts suddig men det ser ut som personen sitter framför en vit soffa.
Semiotisk analys
Det är svårt att veta vad Sherman vill ha sagt med sin bild. Det finns ingen titel som hjälper oss, och den enda kommentaren hon själv lämnat till bilden är ett Hi. Kanske vill hon säga oss att det är okay att åldras, det ser ut som hon har förbättrat på de synliga blodådrorna på händerna och armarna, hennes hår är grått, och hennes klädsel för associationer till berget som också finns i bakgrunden. Berg i konst har oftast använts som en symbol och visuell metafor, framförallt i romantisk konst. kanske är denna metafor att Sherman har nått toppen av sin karriär och nu kan dra sig tillbaka, eller så symboliserar berget något annat, kanske ensamheten över att bli äldre. Att bilden är upplagd på Instagram och förvrängd känns för mig som en symbolik i sig. Instagram är en plattform som framför allt används av unga människor, och i många av bilderna som läggs upp används filter flitigt för att försköna bilden. Sherman gör här en parodi på detta. Istället för att försköna sin bild gör hon den grotesk och förstorar attribut som i andras bilder oftast förskönas. Huden, som i Shermans bild istället för att slätas ut visar rynkor och blodådror, ansiktet med påsar under ögonen som ser ut att sitta fel och en mun som har ett alldeles för brett leende. Istället för en förskönande bild ger hon oss en grotesk bild. Det tror jag är något som Sherman gör medvetet för att få betraktaren att tänka på den roll kvinnor måste spela i en värld som är präglad av manliga blickar. Sherman som även jobbat som modefotograf har i många av sina andra verk format sig själv till groteska roller för att störa både den manliga blicken men också för att uppluckra idén om att kvinnor bara har en roll.
2.2 Analys och tolkning av resultat
Både Sherman och Byström rör sig i det rummet som kontexten Instagram utgör, men de formar detta ”rum”
till sin egen stil, bland annat med hur deras olika flöden ser ut och vad för bilder de lägger upp.Shermans flöde känns väldigt ihopplockat, och inte alls lika enhetligt som Byströms flöde. I Byströms flöde har de flesta av bilderna samma färgschema och verkar redigerade på samma sätt. Byströms flöde är också ett flöde där det inte finns några ”personliga bilder” utan det är konstnärens verk som visas. I Shermans flöde får vi däremot
17
se bilder som mer liknar semesterbilder och de utgör den största delen av de bilder hon har lagt upp under den tidsperiod jag gått igenom, endast tre bilder är så kallade selfies som är mer konstnärliga. Det kan tänkas bero på att Sherman redan är etablerad som en stor konstnär och kan lägga upp lite det som passar henne, medan Byström har en image att upprätthålla och använder Instagram som plattform för att kunna visa upp sin konst.
Sherman har andra sätt att visa upp sin konst och behöver inte tillrättalägga sig för att marknadsföra sin konst.
Om man tittar på deras Instagramkonton så ser man att Byström använder sig av sin Instagram för att marknadsföra sina alster och sin karriär medan Sherman istället delar med sig av mer vardagliga bilder och då och då postar konstnärliga selfies. Selfies som inte visas på någon annan plattform än just Instagram. Byströms bilder finns i många andra kontexter än Instagram. Byströms Instagram blir som en samlingsplats där man kan hitta hennes olika verk i olika genrer, hennes modellkarriär, hennes konstkarriär, men inte hennes privatliv.
Både Byström och Sherman förvandlar sina flöden till ett rum där en viss estetik råder, men de använder också sig själva till att förstärka sin identitet i detta flöde. Wajcman skriver att man med ny teknik så som social media och internet får ett sätt att återuppfinna jaget och kroppen. 36 Dessa två konstnärer använder sig båda av sin kropp och sitt jag för att visa på olika sidor av kvinnor, men de använder sig också av sin identitet för att få oss att tänka på vår egen identitet som något som är i ständig förändring. Genom att använda internet och Instagram som plattform för sin konst kan dessa konstnärer utmana stereotypiska uppfattningar om kvinnor, detta genom att som Wajcman säger aktivt stå emot och omkullkasta kvinnliga bildkonventioner. 37 Dessa konstnärer använder sig av en maskerad och genom performativa karaktärer visar de upp att de inte behöver placeras i ett fack som endast konsumenter av ny teknik. De kan också ses som producenter då denna nya teknik som social media innebär gör det möjligt för kvinnor att ockupera nya diskursiva positioner utöver de könsnormer som länge har förekommit inom den teknologiska utvecklingen. Då det tekniska språket varit manligt kodat ända sen den industriella revolutionen bland annat genom underrepresentation av kvinnor inom teknisk utbildning. 38 Cyberfeminsim och Technofeminsim ger kvinnor möjlighet att skriva om teknologins diskurs genom att ta över och göra social media till sina egna rum.
2.3 Slutsatser och diskussion
Efter att ha gått igenom de båda konstnärernas Instagram och dess bilder, ser man en klar skillnad mellan hur de använder sig av Instagram som plattform. Sherman använder Instagram mer som en plattform att dela med sig av sitt vardagsliv, men också med några inslag av konst. Byström däremot visar inte alls sitt privata liv på samma sätt som Sherman gör, utan på Byströms Instagram samlas istället verk från olika kontexter och bildar
36 Judy Wajcman, TechnoFeminism, (Cambridge, Polity Press 2004) s. 75
37 Wajcman s. 79
38 Wajcman s. 14
18
ett sorts arkiv över hennes konstnärs- och modellkarriär. Det har varit intressant att titta på hur dessa två konstnärer tar an sig plattformen och formar den efter sitt eget tycke och smak. Att ha en närvaro online blir allt viktigare, det märks framför allt när som denna uppsats skrivs på våren 2020, där konstinstitutioner inte får hålla öppet och flera museer flyttar sin verksamhet till internet. Det har också varit intressant att titta på hur olika dessa två konstnärer formar sina Instagramflöden. Lev Manovich nämner ”professional”, ”designed”
och ”casual” foton i boken Instagram and Contemporary images.39 Byströms bilder rör sig mer i den professionella och designade sfären, hennes bilder är designade för att passa in stilmässigt tillsammans i flödet.40 Medan Shermans Instagram hör till ett konto med mer ”casual” bilder, där användaren visuellt dokumenterar upplevelser, porträtt, gruppfoton etc.41 Enligt Manovich så är det skillnad på användare som laddar upp professionella och designade foton och på de användare som tar mer ”casual” foto, de konkurrerar inte om samma följare. I fråga om jag uppfyllt att undersöka syftet i denna uppsats tycker jag att jag har lyckats att göra det, samt besvara frågeställningarna. Jag önskar dock att jag hade haft mer tid på mig att undersöka fler konstnärer, kanske under andra genres än fotokonst för att se på skillnader och likheter. Något som också hade varit intressant att undersöka är om Instagrams Community-regler spelar in på det som läggs upp på konstnärers flöden, då det är hårdare regler för fotografier än målad konst.
39 Manovic Lev, Instagram and Contemporary Images, den 2016 December 26.
http://manovich.net/index.php/projects/Instagram-and-contemporary-image. (Hämtad den 15 Juni 2020) s. 42-43
40 Ibid., s .44-48
41 Ibid., 52
19
Källförteckning
Otryckta källor Elektroniska resurser
Berne, Betsy. Studio Cindy Sherman. 1 juni 2013, https://www.tate.org.uk/art/artists/cindy-sherman- 1938/studio-cindy-sherman. Hämtad 23 maj 2020
Byström, Arvida, Instagramflöde.https://www.instagram.com/arvidabystrom/
Fedorvoa, Anastasiia. “Sugar Coated Intimates.” Dazed Magazine den 11 december 2013.
https://www.dazeddigital.com/photography/article/18118/1/sugar-coated-arvida-bystrom. (Hämtad den 20 maj 2020).
Författare okänd, Moderna Museet. Om Cindy Sherman, Utan Datum.
https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/cindy-sherman/om-cindy-sherman/.
(Hämtad 23 maj 2020).
Manovich, Lev. ”Instagram and Contemporary Image.” Manovich. den 2016 December 26.
http://manovich.net/index.php/projects/Instagram-and-contemporary-image. (Hämtad den 9 Maj 2020).
Manovich, Lev. ”On Totalitarian Interactivity.” http://manovich.net/. u.d.
http://manovich.net/index.php/projects/on-totalitarian-interactivity (Hämtad den 8 Maj 2020).
Oreskovic Alexei, Shih G, “Facebook to buy Instagram for $1 billion” den 10 april 2012.
https://www.reuters.com/article/us-facebook-idUSBRE8380M820120410 (Hämtad 15 juni 2020).
Sherman, Cindy, Instagramflöde. https://www.instagram.com/cindysherman/
Tryckta källor och anförd litteratur
Church Gibson, Pamela. 2018. “Cindy Sherman in a New Millennium: Fashion, Feminism, Art and Ageing.” Australian Feminist Studies 33 (98): 481–97. doi:10.1080/08164649.2019.1567256.
Barthes, Roland. Bildens Retorik. Stockholm: Faethon, 2016.
Ehlin, Lisa. Becoming Image, Perspective on Digital Culture, Fashion and Technofeminism. Dissertation.
Department of Media Studies, Stockholm University 2015.
Eriksson, Yvonne, och Anette Göthlund. Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur, 2012.
Manovich, Lev. The Language of New Media. Cambridge, Mass: The MIT Press, 2001.
Paul, Christiane. Digital Art. London: Thames & Hudson world of art, 2015.
Wajcman, Judy. TechnoFeminism. Cambridge: Polity Press, 2004
Zetterlund, Maija. ”Bekräfta, returnera, störa : Subversiva affirmationer i Arvida Byströms Inflated Fiction.” Dissertation. Linnéuniversitet, Växjö 2018.
20
Bildförteckning
Fig 1: Del av Arvida Byströms Instagram, skärmbild tagen av uppsatsförfattaren.
Fig 2: Bild från Arvida Byströms Instagram tagen 11 november 2019, skärmbild av uppsatsförfattaren.
Fig 3: Del av Cindy Shermans Instagram, skärmbild tagen av uppsatsförfattaren.
Fig 4: Bild från Cindy Shermans Instagram tagen 24 november 2019, skärmbild av uppsatsförfattaren.
