Dagvattenutredning Bjerking AB

(1)

Dagvattenutredning

Arlandastad Sjätte Stadsdelen

Beslutshandling koncept 2020-11-12

(2)

VS-13156-Uppdrag Version: 5.3 Status: Godkänd ment: Dagvattenutredning_Arlandastad_SD6_ beslutshandling koncept 2020-11-12.docx Sparat: 2020-11-11 08:00

Uppdragsnamn

Dagvattenstöd till Arlanda Projekt AB Sigtuna kommun

Arlandastad sjätte stadsdelen

Uppdragsgivare

Arlandastad Projekt AB Dieter Sand

Vår handläggare Anna Blomlöf Maria Schoeps

Datum 2018-05-14 Senast rev.datum 2020-11-12

(3)

Innehåll

Sammanfattning ... 4

Inledning och syfte ... 5

1.1 Planområdets läge och areal ... 5

1.2 Planens syfte och huvuddrag ... 5

1.3 Dagvattenutredningen syfte ... 6

1.4 Underlag ... 6

Befintlig situation ... 7

2.1 Områdesbeskrivning ... 7

2.2 Krav och riktlinjer ... 8

2.3 Geologi ... 9

2.4 Grund- och ytvattenförekomster ... 10

2.4.1 Grundvattenförekomster ... 10

2.4.2 Ytvattenförekomster ... 13

2.5 Befintlig avledning av dagvatten ... 15

2.6 Riksintressen ... 17

2.6.1 Fornlämningar ... 17

2.6.2 Vattenskyddsområde... 18

2.7 Dikesföretag ... 18

2.8 Översvämningsrisk ... 20

Planerad bebyggelse ... 21

3.1 Framtida avrinningsområden ... 23

3.2 Pågående parallella utredningar ... 23

Flödesberäkningar ... 24

4.1 Beräkningsförutsättningar ... 24

4.2 Flöden före exploatering ... 24

4.3 Flöden efter exploatering ... 25

4.4 Flödesjämförelse ... 26

Föroreningsberäkningar ... 27

5.1 Beräkningsförutsättningar och antaganden ... 27

Förslag på åtgärder ... 29

6.1 Fördröjningsbehov ... 29

6.2 Huvudgata ... 30

6.3 Kvartersgata ... 31

(4)

6.4 Kvartersmark ... 32

6.5 Anläggningsdimensioner ... 33

6.6 Dagvattenpark ... 34

6.7 Placering av föreslagna åtgärder ... 37

Föroreningsberäkningar efter åtgärder ... 38

7.1 Beräkningsförutsättningar och antaganden ... 38

Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar ... 40

Översvämningsanalys ... 41

Förslag till planbestämmelse ... 43

Slutsats ... 43

Förslag på fortsatta utredningar ... 43

(5)

Sammanfattning

Bjerking AB har på uppdrag av Arlandastad Projekt AB tagit fram en dagvattenutredning som underlag för detaljplanearbetet för sjätte stadsdelen inom Arlandastad. Planområdets area uppgår till ca 60 ha och det planeras att uppföras byggnader för kontor, industri, hotell och handel.

Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet och föroreningstransport från området. Utredningen ska även redovisa hantering av dagvatten utan att försvåra möjligheterna att uppnå ställda miljökvalitetsnormer (MKN) för Märstaån och Stockholmsåsen.

Enligt krav från Sigtuna vatten ska dagvattenåtgärder dimensioneras så att de första 20 mm av nederbörden från hårdgjorda ytor ska fördröjas och renas. Ytterligare riktlinjer som efterföljs i utredningen enligt Oxunda vattensamverkans dagvattenpolicy samt kommunens kravspecifikation är att den totala avrinningen från planområdet inte ska öka efter exploatering i jämförelse med nuläget samt att föreslagna dagvattenåtgärder ska säkerställa att exploateringen inte försvårar för recipienterna att uppnå dess MKN.

Planområdet är beläget söder om Arlanda flygplats, mellan väg 273 i väst och vattenskyddsområdet Ströms reservgrundvattentäkt i öst. Inom vattenskyddsområdet ingår Stockholmsåsen – Norrsunda och även del av Stockholmsåsen – Arlanda. Flertalet fornlämningar förekommer i nära anslutning till planområdet.

Dagvattenflödet från området före exploatering beräknas vid ett 10-årsregn att uppgå till ca 1 500 l/s. Efter planerad utbyggnad av området beräknas utflödet vid ett 10-årsregn vara ca 5 000 l/s. Ett flöde på ytterligare ca 200 l/s beräknas tillföras den sjätte stadsdelen efter utbyggnad av den femte stadsdelen inom Arlandastad. Till följd av ökat dagvattenflöde efter exploatering krävs fördröjning av dagvattnet innan vidare avledning.

Enligt kravet på att 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor ska fördröjas och renas krävs en magasinvolym på ca 2 990 m³. Denna volym föreslås fördröjas i regngård, svackdike eller makadammagasin inom kvartersmark. Dagvatten från ny GC-väg och östra delen av Halmsjövägen föreslås hanteras i diken. För ytterligare fördröjning och rening av dagvatten föreslås en dagvattenpark utmed befintligt dike parallellt med väg 273 attanläggas inom planområdet.

En översvämningsanalys har utförts där ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet har simulerats med befintliga höjder och beräkningarna visar en uppdämningsnivå på +25,4 m.

Genom att ny bebyggelse planeras på en högre marknivå än simulerad uppdämningsnivå minimeras översvämningsrisken och skador på byggnader inom planområdet. Då väg 273 (riksintresse väg) ligger betydligt högre än simulerad uppdämningsnivå vid skyfall bedöms exploateringen av sjätte stadsdelen i Arlandastad inte påverka översvämningsrisken hos väg 273.

Enligt förbättringskravet för Märstaån ska mängden näringsämnen minska efter

(6)

exploatering. Med föreslagna åtgärder visar beräkningarna att mängderna fosfor och kväve minskar efter exploatering, och understiger mängderna före exploateringen. Dessutom visar beräkningarna att föroreningstransporten för samtliga föroreningar minskar jämfört med befintlig situation. Därför görs bedömningen att exploateringen inte hindrar recipienten att uppnå ställda MKN.

Inledning och syfte

Denna dagvattenutredning är framtagen som underlag till detaljplanen för sjätte stadsdelen inom Arlandastad. Utredningen är framtagen av Bjerking AB på uppdrag av Arlandastad Holding under ledning av Lindroos Arkitektur och i samarbete Waade miljö, VAP med flera konsulter.

1.1 Planområdets läge och areal

Planområdet är beläget ca 3 km öster om Märsta centrum mellan väg E4.65/273 och Arlandabanan. Avståndet till Arlanda flygplats är ca 3 km. Planområdet upptar en yta av ca 60 ha.

Bebyggelseområdet begränsas i väster av väg E4.65/273, i öster av Arlandabanan och i söder av detaljplanen för femte delen inom Arlandastad. Planområdet omfattar också Halmsjövägens anslutning till väg 893 samt en gång- och cykelväg väster om väg E4.65 upp till Fraktvägen.

1.2 Planens syfte och huvuddrag

Syftet med detaljplanen är att pröva en fortsatt utbyggnad av Arlandastad med kontor, industri, hotell m.m. i enlighet med antagna översiktliga planer och strategier för att bygga samman Arlanda och Märsta till en regional stadskärna i enlighet med RUFS 2050, Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen.

Målsättningen i de översiktliga planerna är att goda kommunikationer och attraktiva miljöer ska leda till förverkligandet av ett sammanhängande stadsområde som kompletterar centrala Stockholm för lokalisering av verksamheter. Avsikten är att i området samla verksamheter med inriktning på möten med fokus på utbildning, marknad, forskning och utveckling.

Planområdet utgör entré till regionen och Sverige och ska utgöra en sammanhängande del av den regionala stadskärnan trots att läget innan det byggts ut kan upplevas som perifert.

För att stadsdelen ska bli attraktiv ska arkitekturen var identitetsskapande, kollektivt resande ska ges goda förutsättningar och stadsmiljön ska ges hög kvalitet. Detta är särskilt viktigt i fronterna mot tillfarten till Arlanda och Arlandabanan, men också i samspelet mellan byggnadskvarter och öppna ytor inom stadsdelen.

Fler frågor som är av särskild vikt och betydelse i planarbetet är att eftersom det inte är klart vilka verksamheter som kommer att etableras i stadsdelen och hur stora de blir behöver planen vara flexibel. Därtill är risk- och säkerhetsfrågorna viktiga med hänsyn till närheten till Arlanda flygplats. Dagvattenfrågorna är viktiga för att säkerställa vattenstatusen i recipienterna och i slutändan en god vattenkvalitet i Östersjön.

(7)

Detaljplanen medger en total byggrätt på 500 000 m² BTA. Byggrätten är anpassad till kapaciteten hos gatunätet och rimliga antaganden om parkering, resealstring och kollektivtrafikandel. Pågående gemensam trafikutredning för den regionala stadskärnan kan komma att klargöra förutsättningar och strategier samt medföra justeringar av planförslaget efter samrådet.

Centralt i området går en huvudgata, Halmsjövägen, som fortsätter från femte stadsdelen, genom stadsdelen och vidare till anslutning till väg 893. Huvudgatan dimensioneras så att den kan ha spårbunden trafik. Huvuddelen av bebyggelsen ligger mellan denna och infarten till Arlanda. Bebyggelsen, som i sin norra del är tänkt att innehålla en eller flera högre byggnader som landmärken, annonserar sig mot infarten i en uppbruten struktur innanför en park med dagvattenspeglar.

Planen medger i större delen av området bebyggelse för industri, idrotts- och sportanläggningar samt med vissa begränsningar av ytorna även kontor, centrumändamål och handel. I ett område i sydväst, som har ökad risk för flyghaverier medges endast testanläggning för fordonsindustrin samt industri och tekniska anläggningar med låg persontäthet. Exploateringsgraden är störst i den norra och centrala delen, invid kollektivtrafiknoden och det tänkbara läget för pendeltågsstation utanför planområdet.

Av gatorna är endast huvudgatan allmän plats, medan en esplanad och det finare gatunätet och grönområdena ligger på kvartersmark. Gång- och cykelvägen mellan huvudgatan och det befintliga gång- och cykelstråket längs Fraktvägen är också allmän plats. Esplanaden är reservat för ett framtida kollektivtrafikstråk. Lokalgatorna kan anordnas i samspel med bebyggelsen i kvarteren och ges en hög standard på utformning och skötsel. Läget för tillfarten till norra delen av stadsdel fem låses i planen.

Tillåtna totalhöjder är satta med hänsyn tagen till närheten till gällande krav på hinderfrihet kring Arlanda flygplats. Gatuhöjder och bestämmelser om markhöjder är satta så att allt dagvatten från de bebyggda kvarteren ska avledas norrut via dagvattenparken.

1.3 Dagvattenutredningen syfte

På uppdrag av Arlandastad Projekt AB har Bjerking AB tagit fram en dagvattenutredning som underlag för detaljplanearbetet för sjätte stadsdelen inom Arlandastad i Sigtuna kommun. Planområdets area uppgår till ca 60 ha och det planeras att uppföras byggnader för kontor, industri, hotell och handel.

Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet och föroreningstransport från området. Utredningen ska även redovisa hantering av dagvatten som inte försvårar möjligheterna att uppnå ställda miljökvalitetsnormer (MKN) i Märstaån.

1.4 Underlag

Följande underlag har använts vid framtagande av dagvattenutredningen:

• Arbetsdokument förstudie Arlandastad stadsdel 6, Urban Minds, 2018-04-11.

• Dagvattenpolicy för Oxundaåns avrinningsområde, Oxunda Vattensamverkan, 2016-10-17.

• Dagvattenutredning Arlandastad stadsdel 4,5 och 6, WRS, 2016-03-05.

• Detaljplan för femte stadsdelen inom Arlandastad, vann laga kraft 2018-01-16.

• Förprojektering gata och VA stadsdel 6, VAP, 2020-07-06.

(8)

• Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009).

• Grundkarta och 3D-höjdkurvor i dwg.

• Illustrationsplan Arlandastad stadsdel 6, Urban Minds, 2020-11-06.

• Kartportal grundvatten och jordarter, Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2018-02-15.

• Kravspecifikation för dagvattenutredning i samband med upprättande av detaljplan och vid andra exploateringar, Sigtuna kommun, 2018-09-13.

• Länsstyrelsens WebbGIS, ”Underlag för mark- och vattenanvändning – Stockholms län”, 2018-02-15.

• MKB för detaljplan, Femte stadsdelen Arlandastad, Märsta, Sigtuna kommun, Ekologigruppen, 2016-03-17.

• Planeringsunderlag för Märstaån, förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten, WRS och Naturvatten 2015.

• PM Dagvattenberäkningar Stadsdel 5 Arlandastad, WAADE Environmental AB, 2016-11-11.

• PM-geoteknik och hydrologi, WSP, 2009-06-02.

• Riskutredning för Norra Stockholmsåsen, Tyréns, 2018-04-19.

• Samrådshandling, Detaljplan för sjätte stadsdelen inom Arlandastad, Sigtuna kommun, 2017-11-17.

• Svenskt Vattens Publikation P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem”.

• Svenskt Vattens Publikation P110 ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten”

(2016).

• Trafikutredning Detaljplan stadsdel 6 Arlandastad, VAP, utkast 2018-12-21.

• Utformning, koncept och struktur Arlanda stadsdel 6, Funkia, 2019-05-13.

• Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 2018-02-15.

• Övergripande dagvattenutredning Arlandastad, Bjerking, 2015-12-28.

Befintlig situation

2.1 Områdesbeskrivning

Planområdet är beläget öster om E4 och gränsar mot väg 273 (riksintresse) som går mot Arlanda flygplats. Planområdet ligger till största del inom fastigheten Norslunda 50:1 och dess totala yta uppgår till ca 60 ha (Figur 1).

Markhöjderna inom området varierar mellan +26 och +35 m. De norra delarna är relativt plana med lägre markhöjder där det finns en del jordbruksmark. En verksamhet med visningsvillor (husvisningsområde) ligger även i den norra delen. Ett skogsparti finns i planområdets mitt och södra delar. Skogspartiet är kuperat med markhöjder upp mot +35 m.

(9)

Figur 1. Orienteringskarta över den sjätte stadsdelen inom Arlandastad.

2.2 Krav och riktlinjer

Utredningen följer Oxundaåns dagvattenpolicy och kommunens kravspecifikation:

• Dagvattenflödet efter exploatering med föreslagna fördröjningsåtgärder ska inte överskrida flöde före exploatering och inte påverka områden nedströms.

• Val av dimensionerade regn ska utgå från riktlinjerna i Svenskt Vattens publikation P110.

• Föreslagna dagvattenåtgärder ska bidra till att inte försvåra möjligheten att uppfylla MKN i berörd recipient.

• Området efter exploatering ska inte bidra till ytterligare belastning av föroreningar jämfört med idag.

• Vid fördröjning ska tömningstiden vara minst 12 timmar för att uppnå tillräcklig rening.

• Körytor och parkeringsytor ska ha oljeavskiljande åtgärder.

• Identifiera lågpunkter/instängda områden och föreslå åtgärder vid extrema regn (100-årsregn) och sekundära avrinningsvägar.

Ytterligare krav kring dagvattenhanteringen från Sigtuna kommun är enligt följande:

• Renings- och fördröjningsvolymen för dagvatten baseras på 20 mm nederbörd från hårdgjorda ytor.

Sjätte stadsdelen Märstaån

(10)

2.3 Geologi

Den geologiska kartan visar att markförhållanden inom området domineras av berg och morän i mellersta och norra delen, samt av lera i norra delen (Figur 2). I norra delen samt i sydvästra hörnet av området finns även postglacial lera och gyttjelera. Ytterligare en jordart som förekommer inom planområdets västra (mittersta) del är postglacial finsand.

Figur 2. Jordartkartan visar att de dominerande jordarterna inom området är berg och morän. Lera och sand förekommer också © SGU:s kartportal 2020-07-06.

Sjätte stadsdelen Berg

Gyttjelera Morän

Postglacial lera Postglacial finsand

(11)

2.4 Grund- och ytvattenförekomster

Fyra vattenförekomster finns i planens närområde. Ytvattenförekomsterna Märstaån och Fysingen samt grundvattenförekomsterna Stockholmsåsen-Norrsunda och Stockholmsåsen Arlanda.

Större delen av dagvattnet leds norrut till Märstaån, men en liten del av planområdets dagvatten från naturmark i planområdets sydöstra del, leds söderut mot sjön Fysingen (Figur 3). Innan dagvattnet når sjön Fysingen passerar det flera befintliga reningsdammar.

Figur 3. Planområdets läge i förhållande till ytvattenförekomsterna Märstaån och Fysingen.

2.4.1 Grundvattenförekomster

Stockholmsåsen går i nordostlig/sydvästlig riktning öster om planområdet, där en del av planområdets östra del går in i åsen, se Figur 4. Två delar av Stockholmsåsen ingår här.

Dessa är Stockholmsåsen – Arlanda och Stockholmsåsen – Norrsunda. Hos båda täkterna Märstaån

Fysingen Sjätte stadsdelen

(12)

finns utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter. Trots att de ligger i nära anslutning till exploateringen bedöms grundvattenförekomsterna inte påverkas av exploateringen då dagvatten kommer ledas norrut. Den del av planområdet som ligger inom tillrinningsområdet för Stockholmsåsen utgörs av Halmsjövägen, en befintlig väg som kommer behållas och breddas något. Avrinningsförhållandena för vägen förväntas inte att ändras i och med breddningen av vägen. Då avrinning från vägen idag går mot skogsmarken norr om vägen och vidare norrut bedöms grundvattenförekomsterna inte påverkas av planen, se befintlig avledning av dagvatten i avsnitt 2.5. Enligt SGU:s sårbarhetsklassning har den del av grundvattenförekomsten närmast utredningsområdet klassats till hög sårbarhet (grundvattenmagasin under lera, silt) (Riskutredning för Norra Stockholmsåsen).

Figur 4. Planområdets lokalisering i förhållande till grundvattentäkten Stockholmåsen – Arlanda och Stockholmåsen – Norrsunda (gröna områden). Täktens tillrinningsområde är inom rosa områden.

Länsstyrelsens WebbGIS, 2018-02-15.

Stockholmsåsen - Arlanda

Enligt den senaste bedömningen från VISS (2017-05-10) har grundvattenförekomsten otillfredsställande kemisk status och god kvantitativ status. Den kemiska statusen baseras på att halten PFAS11 överskrider uppsatt riktvärde. Kvalitetskravet är god kemisk och

Stockholmsåsen - Norrsunda

Stockholmsåsen - Arlanda Sjätte stadsdelen

Tillrinningsområde

(13)

kvantitativ grundvattenstatus. Det finns risk att god kemisk status inte uppnås till år 2021 eller år 2027 på grund av otillfredsställande status avseende PFAS11 och potentiellt hög föroreningsbelastning. Förbättringsbehovet för åsen anger att PFAS11 från punktkällor i form av förorenade områden ska minska med 100 ƞg/l årligen.

Stockholmsåsen - Norrsunda

Enligt den senaste bedömningen från VISS (2017-05-10) har grundvattenförekomsten god kemisk och kvantitativ status. Kvalitetskravet är satt till god kemisk och kvantitativ status.

Det finns risk att god kemisk status inte uppnås år 2021 då sulfat och PFAS11 riskerar att överskrida uppsatta rikt- och trendvärden samt stor potentiell föroreningsbelastning.

Förbättringsbehovet för grundvattentäkten anger att utsläppen av sulfat ska minska med 70 mg/l årligen samt att utsläppen av PFAS11 ska minska med 11 ƞg/l årligen.

Grundvattenflödet i Stockholmsåsen varierar mellan olika delområden. I vissa delar ligger flödet på under 1 m/s och i andra mellan 5–25 l/s (Figur 5). Strömningsriktningen är mot sydväst. Grundvattentäkten har till största del tätande lager ovan magasinet.

Figur 5. Stockholmsåsen Arlanda och Norrsunda i förhållande till planområdet. Inom de beigea delarna ligger grundvattenflödet på under 1 l/s och inom de blåa delarna på 5 - 25 l/s. De rosa pilarna visar strömningsriktningen och de streckade delarna visar var magasinet har tätande lager. © SGU, 2020-07-06.

Sjätte stadsdelen

(14)

2.4.2 Ytvattenförekomster

Recipienten Märstaån och dess status

Dagvatten från större delen av planområdet avvattnas mot recipienten Märstaån, se Figur 3. Nedan beskrivs dess nuvarande ekologiska och kemiska ytvattenstatus samt miljökvalitetsnormer (MKN).

Ekologisk status

Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten Märstaån har klassificerats till måttlig baserat på måttlig status för kiselalger och bottenfauna (DJ-index). Detta är därmed avgörande för statusbedömningen. Kvalitetskravet hos recipienten gällande ekologisk status är god ekologisk status till år 2027. Det är ekonomiskt och tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status till 2021 (VISS, 2018- 02-15).

Kemisk status

Den kemiska statusen hos recipienten uppnår ”ej god kemisk status” med avseende på ämnen som kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS och nickel.

Kvalitetskravet för kemisk status är satt till ”god kemisk ytvattenstatus”. Mindre stränga krav för PDBE och kvicksilverföreningar har satts i enlighet med bilaga 6 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och MKN avseende ytvattenstatus. Halterna kvicksilver och PBDE får inte överstiga halterna framtagna under december 2015 (VISS, 2018-02-15).

Förbättringsbehov

Förbättringsbehovet anger den effekt som behöver uppnås för att MKN för en vattenförekomst ska kunna följas. För Märstaån gäller följande (VISS; 2018-02-15):

• Utsläppen av PFOS ska minska med 62 µg/kg vv (våt vikt) årligen.

• En sträcka på 21 km av vattendraget behöver få ett bättre morfologiskt tillstånd.

• Konnektiviteten behöver bli bättre genom att få bort barriärer.

Recipienten Fysingen och dess status

En mindre del av dagvattnet som avvattnas från planområdet i dagsläget går söderut mot sjön Fysingen (Figur 3). Nedan beskrivs dess nuvarande ekologiska och kemiska ytvattenstatus samt miljökvalitetsnormer (MKN) från den senaste bedömningen 2017-06- 16.

Ekologisk status

Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten Fysingen har klassificerats till måttlig baserat på måttlig status för växtplankton-näringsämnespåverkan (övergödning). Detta är därmed avgörande för statusbedömningen. Kvalitetskravet hos recipienten gällande ekologisk status är god ekologisk status till år 2021 avseende näringsämnen och konnektivitet.

(15)

Kemisk status

Den kemiska statusen hos recipienten uppnår ”ej god kemisk status” med avseende på ämnen som kvicksilver, PBDE, PFOS, nickel och tributyltenn. Kvalitetskravet för kemisk status är satt till ”god kemisk ytvattenstatus”. Kvalitetskravet för tributyltenn föreningar har tidsfrist till 2027 då återhämtning bedöms ta lång tid även om åtgärder utförs. Mindre stränga krav för PDBE och kvicksilverföreningar har satts i enlighet med bilaga 6 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och MKN avseende ytvattenstatus. Halterna kvicksilver och PBDE får inte överstiga halterna framtagna under december 2015.

Förbättringsbehov

Förbättringsbehovet anger den effekt som behöver uppnås för att MKN för en vattenförekomst ska kunna följas. För Fysingen gäller följande:

• Utsläppen av PFOS ska minska med 60 µg/kg vv (våt vikt) årligen.

• Utsläppen av tributyltenn föreningar ska minska årligen, mängden är okänd.

• Konnektiviteten behöver bli bättre genom att få bort barriärer.

(16)

2.5 Befintlig avledning av dagvatten

Avrinningen av dagvatten i planområdets norra och västra delar sker huvudsakligen till vägdike längs med väg 273 (Figur 6). Halmsjövägen, i planområdets östra del, avvattnas via vägdiken mot dike i skogsmarken norr om vägen. I de östra och södra delarna av planområdet avrinner dagvatten mot dike längs med järnvägen i öst (Arlandabanan). Från diket leds dagvattnet vidare söderut mot sjön Fysingen. Ett instängt område finns intill Arlandabanan (Figur 6).

Figur 6. Vattendelare, flödeslinjer, flödesriktningar och lågpunkter inom och i nära anslutning till planområdet.

Vattendelare Flödeslinje Flödesriktning Lågpunkt

Väg 273

Järnväg

Sjätte stadsdelen Nybygget

Instängt område Halmsjövägen

(17)

Från diket vid husvisningsområdet leds vattnet vidare norrut och leds med självfall via dykarledning under järnvägen (Arlandabanan) och rinner sedan norrut parallellt med väg 273. Via kulvertar tar sig sedan vattnet vidare västerut till Halmsjöbäcken förbi Arlanda flygplats och vidare till Märstaån och Swedavias kontrollpunkt F väster om Broby, se Figur 7.

Figur 7. Vattnets väg från den sjätte stadsdelen till Märstaån. Flödesvägen visas med blåa pilar.

Märstaån

Swedavias kontrollpunkt F

Dagvattnet leds via dykarledning under järnvägen

Sjätte stadsdelen Husvisningsomr.

Halmsjöbäcken

(18)

2.6 Riksintressen

Flertalet skyddade områden finns i nära anslutning till planområdet. De riksintressen som omfattas är fornlämningar, markavvattningsföretag och Ströms reservvattentäkt där även grundvattentäkten Stockholmsåsen – Norrsunda och – Arlanda ingår. Beskrivning av områdets läge i förhållande till dessa ges i avsnitten nedan.

2.6.1 Fornlämningar

Ett flertal fornlämningar finns i nära anslutning till planområdet (Figur 8). Dessa utgörs i huvudsak av boplatser från sten-, brons- och järnålder och ingår i Husby-Ärlinghundra socken.

Figur 8. Fornlämningar inom och i nära anslutning till planområdet (Riksantikvariatämbetet, 2020- 07-06).

Sjätte stadsdelen

(19)

2.6.2 Vattenskyddsområde

Planområdet ligger väster om Ströms vattenskyddsområde (Figur 9). Inom vattenskyddsområdet ingår Stockholmsåsen – Norrsunda och även del av Stockholmsåsen – Arlanda. Ströms vattenskyddsområde har i syfte att fungera som reservvattentäkt för Stockholmsområdet och även för Arlanda flygplats Norrvatten är huvudman för täkten.

Skyddsföreskrifter fastställdes år 1979 och Norrvatten har tagit fram förslag på nya föreskrifter i februari 2017¹. Norrvatten arbetar för tillfället med att ta fram nya skyddsföreskrifter och skyddszoner för reservvattentäkten.

Figur 9. Planområdet i förhållande till vattenskyddsområdet Ströms reservvattentäkt. Länsstyrelsens WebbGIS, 2020-07-06.

2.7 Dikesföretag

Delar av planområdet berördes tidigare av dikesföretaget Söderby, Broby och Brostocken vilket gick längs med väg 273 (Figur 10). Enligt domslut från Mark- och miljödomstolen

1 Mejlkontakt med Norrvatten, 2018-05-31.

Vattenskyddsområde

Ströms reservvattentäkt

Sjätte stadsdelen

(20)

(2020-02-04) är dikesföretaget upphävt vilket innebär att hänsyn inte behöver tas till dikesföretagets stadgar vid fortsatt planarbete.

Öster om planområdet ligger dikesföretaget Starrmossen och Lindskrog m.fl (Starrmossens torrläggningsföretag). Halmsjövägens östra del avvattnas mot Starrmossens torrläggningsföretag i nuläget och avvattningen av vägen planeras vara oförändrad, se Figur 10. I planförslaget föreslås Halmsjövägen breddas ca 1 m. Enligt torrläggningsföretagets handlingar finns ett flödeskrav på att 1,25 l/s och ha får avrinna mot en delsträcka av diket. Då ingen karta över diket hittats i handlingarna är det osäkert om kravet inkluderar dikessträckan dit Halmsjövägen avvattnas och kartunderlag inväntas. I nuläget antas att flödeskravet gäller för hela dikessträckan. Åtgärder för att möta flödeskravet beskrivs vidare i avsnitt 6.1 och 6.5.

Figur 10. Diken och båtnadsområden med avgränsning till planområdet. Länsstyrelsens WebbGIS, 2020-07-06.

Söderby, Broby och Brostocken

Sjätte stadsdelen Dike

Båtnadsområde

Starrmossen och Lindskrog m.fl.

Halmsjövägen

(21)

2.8 Översvämningsrisk

Marknivåerna inom planområdet är något högre än omkringliggande mark och utgör inga större riskområden för översvämning. Länsstyrelsen har gjort en kartering över låglänta områden som riskeras att översvämmas vid skyfall. Denna visar att låglänta områden inom planområdet finns längs vägar och järnväg i form av diken. Dessa är lokaliserade i planområdets norra delar längs med väg 273, järnvägen samt kring Halmsjövägens östra del. Före exploatering av planområdet kan översvämningsdjupet komma att uppgå till + 0,1 – +1,0 m (Figur 11). Det låglänta området kring Halmsjövägens östra del utgör ett översvämningsområde vilket kan vara anledning till att Starrmossens torrläggningsföretag upprättas (Figur 10). Då inga större förändringar planeras ske kring Halmsjövägens östra del bedöms inte översvämningsrisken förvärras efter planerad exploatering.

Figur 11. Låglänta områden inom planområdet före exploatering. Karteringen visar att vägdiken riskerar att översvämma med ett djup om max 1 m. Länsstyrelsens WebbGIS, 2020-07-06.

Sjätte stadsdelen

Järnväg

Väg 273

Instängt område

Halmsjövägens östra del

(22)

Planerad bebyggelse

En illustrationsplan har arbetats fram, se Figur 12. Planen innehåller kvartersmark för verksamheter, kontor, industri och idrottsanläggningar (grå/vita områden) samt ytor för huvudgata och lokalgator. Den östra delen av Halmsjövägen, en befintlig väg som korsar planområdet, planeras att breddas med ca 1 m. En GC-väg, som sammankopplar den sjätte stadsdelen med Fraktvägen norr om planområdet, planeras i planområdets nordvästra del. GC-vägen korsar väg 273 via broar för gång och cykel. Parkmark och naturmark är också inkluderat i planen, se gröna ytor i Figur 12. Huvudrinnriktningen för dagvattnet visas med blå pilar och vattendelare med blå linjer.

(23)

Figur 12. Illustrationsplan för sjätte stadsdelen Arlandastad (Urban Minds, 2020-11-06). Vattendelare visas med ljusblå linje och huvudrinnstråk med blå pilar (i enlighet med underlag förprojektering gata och VA, VAP, 2020-07-06).

Sjätte stadsdelen

Fraktvägen

Väg 273

Halmsjövägen

(24)

3.1 Framtida avrinningsområden

Efter exploatering föreslås dagvatten fortsättningsvis ledas norrut mot Swedavia (Arlanda flygplats) och vidare mot Märstaån, se Figur 3. Inget dagvatten från kvartersmark och asfalterade ytor leds söderut mot Fysingen, se Figur 12. För att uppfylla detta höjdsätts marken så att allt dagvatten från det nyexploaterade området leds norrut. De föreslagna bebyggda delarna i området lutar mot och avvattnar mot norr. Den östra delen av Halmsjövägen avvattnas även i framtiden av vägdiken. GC-vägen som ansluter mot Fraktvägen avvattnas, likt området gör idag, via den befintliga skogsmarken till vägdike längs väg 273 och vidare norrut, se Figur 12. Det är viktigt att höjdsättningen planeras så att det inte uppkommer några instängda områden.

Dagvatten från den orörda naturmarken i planområdets sydöstra del kommer, precis som i dagsläget, att avledas österut mot diket längs järnvägen och vidare söderut mot Fysingen.

En del av dagvatten från den femte stadsdelen kommer avvattnas norrut mot den sjätte stadsdelen, se område som är markerat med blåstreckad linje, se Figur 13 nedan. Området har en yta på ca 5,9 ha.

Figur 13. Illustration av dagvattenhantering inom planområdet för femte stadsdelen. Blåstreckad figur visar del av planområdet som avvattnar mot sjätte stadsdelen. Detaljplan för femte stadsdelen inom Arlandastad, Sigtuna kommun, oktober 2017.

3.2 Pågående parallella utredningar

Flertalet utredningar pågår parallellt med dagvattenutredningen:

• Översiktligt geotekniskt PM.

• Undersökning av berg på innehåll av Arsenik och sulfider.

(25)

Flödesberäkningar

Dagvattenledningarna dimensioneras för ett 10-årsregn och skall klara en uppdämningsnivå för ett 30-årsregn enligt P110.

4.1 Beräkningsförutsättningar

Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar:

• Planområdets yta på ca 60 ha.

• Planerad bebyggelse enligt illustrationsplan Urban Minds 2019-12-20.

• Dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden ekvation 4.4 enligt Svenskt Vatten P110.

• Avrinningskoefficienter är hämtade från tabell 4.8 och 4.9 enligt Svenskt Vattens P110 och har justerats något efter de lokala förhållandena.

• Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 och 30 år.

• Klimatfaktor 1,25, enligt Svenskt Vattens P110, har använts vid flödesberäkning efter exploatering.

• Flödesberäkningar före exploatering har delats upp mellan naturmark och verksamhetsområde som består av parkering, kontor, industri och väg.

• Dagvattenflödet från den del av naturmarken som inte exploateras, med en yta på ca 27,3 ha, som leds söderut har inte räknats med i flödesberäkningen efter exploatering, se vattendelare och avrinning i Figur 12.

• Efter exploatering av den femte stadsdelen kommer dagvattenflöde tillföras den sjätte stadsdelen genom ett dike. Flödet från femte stadsdelen har inte tagits med för flödesberäkningar före exploatering då detta inte är ett naturligt flöde. Däremot är flödet med i beräkningarna efter exploateringen.

4.2 Flöden före exploatering

Regnintensiteten för naturmarksområden före exploatering har uppskattats med hjälp av figur 4.4 i Svenskt Vattens Publikation 110. Denna redovisar det specifika flödet för ett genomsnittligt naturmarksområde utifrån avrinningsområdets storlek för olika återkomsttider. Därmed är inte någon avrinningskoefficient använd i flödesberäkningen för naturmarken.

Rinntiden för det befintliga verksamhetsområdet har beräknats genom den genomsnittliga distansen till lågpunkt inom området där vattnets hastighet har antagits vara 1 m/s. Enligt P110 är vattenhastigheten i större ledning 1 m/s medan hastigheten är 1,5 m/s i mindre ledning. I detta fall har hastigheten antagits vara 1 m/s eftersom avrinningsområdet generellt är stort vilket genererar ett stort dagvattenflöde och därmed stora dagvattenledningar. Utifrån rinntiden uppskattades regnintensiteten för ett 10-årsregn enligt tabellen i bilaga 10 1a Svenskt Vattens P110.

Då dagvatten från en del av naturmarken i söder, vilket utgör en yta på ca 27,3 ha, kommer ledas söderut både före och efter exploatering och därmed inte påverka storlek på rening och fördröjning, har flödet från denna del inte tagits med i flödesberäkningarna nedan.