Utvärdering
Oxledsskolans fyra utvecklingsområden 2014 och framåt
visioner och mål
pedagogiskt ledarskap
systematiskt kvalitetsarbete
medarbetarskap
Processutvärdering augusti 2016
Personal arbetade i kategorigrupper
Frågeställningar och värdering av förutsättningar inom de fyra målområdena
Prioritering och dokumentation del av processen
Sammanställda resultat har satts i relation till andra uppföljningar
Kvalitetsbegreppen
Kvalitet som resultat
Kvalitet som process
Dynamisk kvalitet
Vad utvärderingen visat
Visioner och mål som resultat
Medarbetarna är förtrogna med skolans visioner och mål och
föräldrar har fått ta del av vision och målsättningar i föräldraråd och möten.
Förståelse för ledning, styrning, visioner och drift samt att få dessa delar sammankopplande till en förståelig helhet har kommit en bit på vägen.
Medarbetarna är medvetna om och efterfrågar själva en fördjupad
helhetsbild och visar på delaktighet och engagemang i frågorna både
på ett visionärt plan och genom den levda värdegrunden.
Visioner och mål som process
Oxledsskolan kännetecknas av goda relationer som visar sig i trygghet för barn och elever, gott bemötande i verksamhetens möten och samarbete inom arbetslag och
mellan kategorier.
Verksamheten kännetecknas av ett fokus på kunskap och lärande som för barn och elever löper över hela dagen, är målinriktat och satt i ständig förbättring.
För personalen kännetecknas arbetet inom en lärande organisation av professionalitet, samplanering och kollegialt lärande.
Systematiskt kvalitetsarbete som resultat
Förbättringsarbetet upplevs som systematiskt och med en tydlig riktning av personalen som även upplever delaktighet. På så sätt är kvalitetsarbetet på god väg att såväl vara systematiskt strukturerat som att involvera hela verksamheten.
Synlighet för kvalitetsarbetet har skapats genom APT, kategoriträffar, genom teampiloters och förstelärares arbete, genom kvalitetshemsida med mera.
Systematiskt kvalitetsarbete som dynamisk kvalitet
Det finns goda förutsättningar för lärare i skola och fritidshem att lära och lära ut till kollegor i organisationen, medan lärare i förskoleklass har sämre
förutsättningar till detta.
Samtliga kategorier ser goda möjligheter till att kunna påverka och förändra verksamheten och arbetsplatsen genom tanke och handling i dialog med andra.
Det finns även goda förutsättningar för att gemensamt lära om elevernas
utveckling, att gemensamt planera verksamheten i arbetslag samt att genomföra de gemensamt planerade aktiviteterna/ lektionerna i barngrupperna.
Systematiskt kvalitetsarbete som dynamisk kvalitet
Lärare i skola och fritidshem upplever sig ha förutsättningar och möjligheter att förstå hur planerings- och ansvarsgrupper är organiserade och få förståelse för deras roll i organisationen, medan samma sak inte gäller för lärare i
förskoleklassen.
Att göra sitt eget och arbetslagets arbete synligt för kollegor har gjorts möjligt för lärare i fritidshem i hög grad och för lärare i skola i medelhög grad, medan lärare i förskoleklass anser sig sakna den här möjligheten.
Pedagogiskt ledarskap som process
Det pedagogiska ledarskapet i verksamheten blir synligt som relationellt och att det gestaltas i mötet med personal/elev och
inbegriper ömsesidig respekt, professionalitet och fokuserar lärande
och utveckling.
Pedagogiskt ledarskap som process
I mötet med barn och elever värnar man om varje barns behov av att bli sedd, bekräftad och få stöd till utveckling, vilket kan betecknas som ett formativt förhållningssätt.
Personalen känner ett gemensamt ansvar för eleverna, är väl medvetna om
relationers och bemötandets betydelse för såväl lärande som för gestaltande av skolans värdegrund samt har höga förväntningar på elever och kollegor.
Den pedagogiska iden kännetecknas av samspel och sammanhang,
respektfullhet, lyhördhet, delaktighet samt att få fullgoda förutsättningar till lärande.
Medarbetarskap som dynamisk kvalitet
Den nuvarande skolkulturen kännetecknas av ömsesidig respekt, omsorg, vänlighet med fokus riktat till uppdraget och den kunskap som uppdraget kräver.
Ett spänningsfält som rör organisationen, roller och olika uppdrag som personer innehar finns dock påtagligt och uttalat i organisationen.
Det finns en önskan om ökad kunskap och fördjupad professionellt respekterande av de olika roller och uppdrag som personal på skolan har, samt tid till att utveckla roller
och uppdrag. Till det finns även en önskan om att alla verksamheter skall kunna lyftas fram utifrån sina särdrag så att en fördjupad kunskap om deras komplimenterande professionella bidrag kan skapas.
Som helhet önskas en kontinuitet i organisationen, utökat samarbete mellan olika yrkeskategorier samt ett fortsatt klimat för utveckling, växande och lärande.
Slutsatser
I stort sett visar utvärderingen att de mål som sattes inom de fyra målområdena har uppnåtts. Detta gäller både det som avsågs utvecklas på kort såväl som på lång sikt. De brister som ännu kvarstår ser ut att vara:
• Att vidareutveckla den lärande organisationen med möjlighet att göra arbetet synligt för varandra, för alla men i synnerhet för lärare i förskoleklassgrupperna.
• Att fortsätta arbetet med att skapa förståelse för organisationen med planerings- ansvarsgrupper och roller.
• Att fortsätta arbetet med att skapa förståelse och acceptans för olika medarbetares
roller och uppdrag samt att se vad dessa roller skapar för mervärden för organisationen.
