PQ Geoteknik & Miljö AB Adress Telefon Org.nr Järngatan 33 040-41 64 90 556628-1068
234 35 Lomma E-post Bankgiro
D408
Landskrona, Jäntan 2 Geoteknisk undersökning
Markteknisk undersökningsrapport (MUR) och PM – GEOTEKNIK
Beställare: Serneke Projektutveckling AB
Lomma 2017-10-05
PQ Geoteknik & Miljö AB
Erik Palmquist
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 2
REDOVISNING – bilagor och ritningar ... 2
1. Objekt ... 3
2. Ändamål ... 4
3. Underlag ... 4
4. Styrande dokument ... 4
5. Planerade byggnationer, geoteknisk kategori ... 5
6. Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar ... 5
7. Befintliga förhållanden och historik ... 5
8. Dimensionering, parametrar ... 7
9. Rekommendationer-grundläggning, grundvatten m.m. ... 8
10. Kontroll ... 9
11. Värdering och riskanalys ... 10
REDOVISNING – bilagor och ritningar Arbetet redovisas i följande dokument:
Jordartsklassificering bilaga A
Markradonundersökning bilaga B
Plan, undersökningspunkter ritn. PQ-D408/101
Borrprofiler, (enskilda provpunkter) ritn. PQ-D408/102
2017-10-05 D408
Landskrona, Jäntan 2 Geoteknisk undersökning
Markteknisk undersökningsrapport (MUR) och PM – GEOTEKNIK
1. Objekt
Uppdragsgivare Serneke Projektutveckling AB, ombud Jonas Håkansson.
Fastighet/Objekt Landskrona, fastigheten Jäntan 2.
Figur 1.1. Översiktskarta. (Källa www.eniro.se).
Uppdrag PQ Geoteknik & Miljö AB (PQAB) har uppdragits att utföra undersökning av de geotekniska förhållandena för planering, projektering och uppförande av nya flervånings bostadshus.
Övrigt I denna handling, ”MUR+PM-Geoteknik” redovisas nu utförda geotekniska undersökningar på ritning, i tabell och med laboratorie- protokoll. Härtill geotekniska rekommendationer för grundläggning, dimensionering, schaktning, kontroll m.m.
Jordlagerföljd från av kommunen tidigare utförd markmiljöunder- sökning (Structor Miljö Väst 2016) har inarbetats i denna handling.
Begränsningar I en undersökning finns alltid variationer mellan provtagnings- och analyspunkter. PQAB svarar för riktigheten av resultaten för här analyserade prover. Vid åtgärder kan faktorer som t.ex. skälighet, ansvarsförhållanden, kostnader, civilrättsliga avtal, fastighetsägarens policy, nationella eller regionala miljömål, behöva vägas in.
Jäntan 2, inom röd linje.
Syfte Utredningen skall utgöra underlag för detaljprojektering och utförande inom området. Undersökningsresultaten skall utgöra underlag för beskrivning av de geotekniska förhållandena inom området samt till geotekniska rekommendationer för grundläggning, schakt m.m.
3. Underlag
Underlag Beställarens underlag har varit digitalt plan- och sektionsmaterial för fastighetens utveckling, ledningsritningar och miljöundersökning.
Förarbeten Inför planering av fältarbetena har följande moment utförts.
Genomgång av erhållna handlingar från beställaren.
Studie av geologiska kartblad och brunnsarkiv.
Studie av internetbaserade flygbilder och kartor.
Inventering av externa kablar och ledningar i mark.
4. Styrande dokument
Allmänt Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. För information om laboratorie- och fältundersökningar för bestämning av geotekniska parametrar hänvisas läsaren till SS-EN 1997-2 och nedanstående tabell.
Tabell 4.1. Styrande dokument
Aktivitet Standard eller annat styrande dokument Planering och redovisning
Fältplanering och utförande Geoteknisk fälthandbok, Allmänna råd och metodbeskrivningar;
SGF Rapport 1:2013.
Beteckningssystem SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2 samt kompletterande SGF beteckningsblad 2016.
Fältundersökningar
Skruvprovtagning, hejar- och vingsondering
Geoteknisk fälthandbok, ….; SGF Rapport 1:2013.
CPTu-sondering Rekommenderad standard för CPT-sondering; SGF Rap. 1:93 Grundvattenrör SS-EN-ISO 22475–1:2006
Markradon Enligt leverantörens, GJABs instruktioner.
Laboratorieundersökningar
Jordartsklassificering, SS-EN ISO 14688-1 och -2:2004/A1:2013 Provning med fallkon SS-EN ISO 17892-6:2017
Bestämning av skrymdensitet SS-EN ISO 17892-2:2014 Bestämning av vattenkvot SS-EN ISO 17892-1:2014
Markradon Enligt laboratoriets, GJABs kvalitetssystem.
Normer, referenser m.m.
Geokonstruktioner, Allmänna regler, SS-EN 1997-1, inkl nationell bilaga BFS 2011:1 EKS 10.
Pålgrundläggning samt Plattgrundläggning. SGI 1993.
AMA Anläggning (17)
Allmänt Inom fastigheten planeras ett antal flerbostadshus i 4-15 våningar ovan markplan. Färdigt golv (FG) för byggnaderna skall förläggas till +3 eller högre. P.g.a. befintlig kulturjordar kommer tillåten schaktnivå att vara begränsad till ca 0,5-1 m under befintlig mark. Detta innebär att schakt utan arkeologi kan drivas till max ca +2 à +2,5. Grundläggning för planerade byggnader bedöms bygga upp emot 1 m, (hissar o.dyl.
sannolikt djupare), vilket innebär att arkeologi troligen måste göras eller FG höjas.
Geotekn. kategori Utförda undersökningar är utförda för geoteknisk kategori 1 och 2.
Objektet bedöms tillhöra GK2.
6. Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar
Allmänt Fält- och laboratorieundersökningar har utförts under juni 2017.
Fältarbetena har utförts med borrbandvagn Geotech 504 av LL Geoteknik AB. Laboratorieundersökningar har utförts på PQABs jordartslaboratorium i Lomma samt hos GJAB i Lund.
Fältarbeten Fältarbetena har omfattat följande:
Skruvprovtagning i totalt 9 provpunkter, varav 7 st till ca 2-4 m djup och 2 st till ca 14-16 m djup. Jordartsklassning i fält samt utvald provtagning till geotekniska laboratorieanalyser.
CPT-sondering i 2 punkter.
Vingsondering i 2 punkter.
Hejarsondering i 3 punkter.
Installation av grundvattenobservationsrör i 3 punkter samt pejling av vattenytor i dessa vid två tillfällen.
Installation och upptagning av 3 markradondetektorer.
Positionering Inmätning av undersökningspunkterna har utförts med GPS-teknik av Ciprian Costin, PQAB. Höjdsystem RH 2000 och koordinatsystem Sweref 99 13:30.
Laboratoriearbeten Laboratoriearbetena har omfattat följande:
Okulär jordartsklassificering på samtliga upptagna prover.
På utvalda störda prover, bestämning av naturlig vattenkvot och skrymdensitet samt av flytgräns och skjuvhållfasthet med fallkon.
Markradonhalt på 3 st detektorer.
7. Befintliga förhållanden och historik
Allmänt Undersökningsområdet är beläget i centrala Landskrona. Fastigheten är till ytan ca 65 ×120 m och begränsas av Regeringsgatan i öster, Österleden i söder, Rådmansgatan i väster och tomtmark, Jäntan 1, i norr. Se detaljer på ritn 101
undersökt och bevakat. Bl.a. korsar igenfyllda vallgravar fastigheten.
En skolbyggnad från slutet av 1800-talet, riven på 1980-talet, har funnits ungefär mitt på tomten. Därefter och likaså idag, har ytan fungerat som parkering.
Markförhållanden Området är relativt plant med nivåer mellan ca +2,8 och +3,2 invid borrpunkterna och omgivande gatumark ligger på nivå ca +2,1 -- +3.
Under ca 5-10 cm asfalt domineras jordlagren av några dm grusöver- byggnad med mullinslag, underlagrat av blandad fyllning av sand, mull, tegel, slagg m.m. till mellan ca 1 och 5 m djup under markytan.
Under fyllningen följer någon meter siltig finsand med gyttjeinslag, ned till ungefär nivå +0 och därunder gyttja till ca nivå -2 à -2,5.
Gyttjan har densitet ca 1,1-1,3 t/m3, vattenkvot ca 80-140%, flytgräns drygt 200% och oreducerad odränerad skjuvhållfasthet ca 50-65 kPa, uppmätt på laboratorium.
Gyttjan underlagras vanligen av fast finsand till nivå ca -5,5 à -6,5 och någon halvmeter/meter halvfast lera, till -6,5 à -7,5.
Sand och lera följs av fast lermorän till nivå, ca -11 och sedan åter lera och finsand till provtagna djup, -11 à -13. Lermoränen har densitet ca 2,1-2,3 t/m3, vattenkvot ca 11-14%, flytgräns ca 20% och oreducerad odränerad skjuvhållfasthet ca 200-500 kPa, uppmätt på laboratorium och i fält med vingborr. De djupa lerorna har generellt något lägre skjuvhållfasthet och densitet samt högre vattenkvot. Hejarsonderingar har därunder kunnat drivas vidare i fast jord till -17,5 i väster och -20,5.
Det finns idag en bergborrad energibrunn inom fastigheten. Djup till kalkstensberg i denna är ca 28 m, motsvarande nivå -25, vilket även anges på geologiska kartblad som anger kalkstensberg på denna nivå.
Grundvatten Uppmätta stabiliserade grundvattenytor ligger på nivå strax under +0.
Vattenytan torde med viss fördröjning variera med vattenståndet i Öresund samt påverkas eventuellt även av va-ledningsgravar i omgiv- ningen. Vattenytan skall alltså förutsättas vara både högre och lägre än vad som här angivits. Dimensionerande nivåer ges i kap 6 nedan.
Markradon Markradonhalten har mätts med detektorer av spårfilm i kanister i 3 punkter inom fastigheten. Radonhalten har uppmätts till mellan 4,8 och 18,3 kBq/m3 i mätpunkterna, se bilaga B. Halterna kan vara högre vid annan årstid eller efter dränering.
Med hänsyn tagen till jordart, årstid, grundvattennivå m.m. innebär mätvärdena sammantaget radonhalter inom normalriskintervallet.
(Lågriskmark 0-10 kBq/m3, normalriskmark 10-50 kBq/m3 och högriskmark >50 kBq/m3.)
Allmänt Dimensioneringsparametrar för jordens egenskaper har utvärderats från utförda sonderingar, provtagning och hävdvunna tabellvärden.
Grundläggning för samtliga byggnader förutsätts utföras genom pålning. Se vidare under kap 9 ”Rekommendationer” nedan.
GK2 Föreslagna parametrar och partialkoefficienter för dimensionering inom området i GK2 redovisas i tabell 8.1 nedan.
Observera att eftersom huvudspåret för grundläggning inom fastigheten är pålning har jordlagerparametrarna för befintlig kulturjord och de översta jordlagren därunder endast utvärderats översiktligt och ej för att grundläggas på/i.
Uppmätta flytgränser och skjuvhållfastheter i gyttja samt lermorän ger reduktionsfaktorn =0,5 resp. >1. Förkonsolideringstrycket för dessa jordar fås ur Hansbos formel till ca ’c=70 kPa resp. ’c>2000 kPa.
Tabell 8.1. Dimensioneringsparametrar för GK2.
Jordart Nivå (m.ö.h) Friktionsv, Skjuvhållf, kPa Tunghet, kN/m³ Modul, MPa Ny fylln. betongkross --- k='k=40 cuk=c‘k=0 k=20, 'k=10 Ek=50 Fyllning/Mull, Sand m.m. > +0 k='k=30
Alt. k=0, 'k=30
cuk=c‘k=0
Alt cuk=40,c‘k=3 k=17, 'k=7 Ek=-- Gyttja m.m. +0 -- -2 k=0, 'k=30 cuk=25,c‘k=2 k=12, 'k= 2 Ek=-- Sand -2 -- -6 k='k=35 cuk=c‘k=0 k=19, 'k= 9 Ek=20 Lera -6 -- -7 k=0, 'k=30 cuk=70, c‘k= 6 k=19, 'k= 9 Ek=20 Lermorän m.m** -7 -- -15** k=0, ’k=30 cuk=200, c‘k=20 k=21, ’k=12 Ek=50
Partialkoefficient M=1,3
M’=1,3 Mcu=1,3
Mc’=1,3 M=1,0* RD=1,35
*) Vid beräkning av schakttonnage skall entreprenören räkna med d=1,2k.
**) Lermorän eller annan fast jord bedöms fortsätta ned till berget på nivå ca -25.
Dimensioneringsparametrarna för nivåintervallet -7 -- -15 torde om nödvändigt också kunna användas hela vägen ned till berget, på nivå -25.
Fyllningsdjupen på tomten varierar över tomten och förhållandena i de naturliga jordarna på djupet varierar också något. Jordarter och övriga parametrar kan därför ses som medelvärden över tomten.
Dimensionerande grundvattennivå sätts till nivå för säkrade dräneringsledningar alternativt beräknas utifrån följande 100 års vattenstånd (och med framtida antagna klimatförändring):
HHW=+2,5, MW=+0,7, LW=-0,4. (Utan hänsyn till framtida klimatförändring blir HHW=+2,2).
För minst 10% av installerade pålar skall bärigheten verifieras, genom provdragning för borrade pålar och med stötvågsmätning för slagna betongpålar.
Behov av och tid till efterslagning p.g.a. risk för ”falska” pålstopp beaktas och planeras av pålentreprenör.
Eventuell inverkan av negativ mantelfriktion beaktas men avgörs av pålkonstruktören. Negativ mantelfriktion enligt 0,2×´v för friktionsjord (alternativt 0,7×cuk för kohesionsjord).
Miljön för pålarna betraktas ej som aggressiv.
En förutsättning för att linjära beräkningsmetoder skall få användas vid sättningsberäkning är att dimensionerande vertikal brukslast är mindre än 2/3 av dimensionerande bärförmåga i brottstadiet.
Sättningar Inga sättningsberäkningar har utförts i detta läge. Med en fungerande grundläggning med föreslagna stödpålar kommer det erfarenhets- mässigt inte att genereras några skadliga sättningar, varken totalt eller m.h.t. differenssättningar. Vidare har inga laster eller design funnits tillgängliga för GK2. Eventuella sättningsberäkningar utförs senare i byggnadskonstruktörens regi då aktuella förutsättningar tagits fram.
Grundläggning Grundläggning av stomme och golv föreslås att utföras genom pålning.
Av arkeologiska bevarandeskäl måste pålning utföras genom att foderrör borras skonsamt genom kulturlagren och pålar därefter installeras genom rören och ned i bärande jord.
Härvid föreslås att under foderrören använda borrade pålar, typ Ischebeck Titan, Mai eller motsvarande alternativt slagna betongpålar.
Med slagna betongpålar kommer foderrörens dimensioner att behöva vara ca 500 mm. Med borrade pålar kommer rören att bli mindre, kring 100 mm, men troligen behöva vara fler till antalet.
Gjutning av golv och pålfundament skall utföras från en torr och fast schaktbotten och färdig terrass.
Jordlagren kan variera mer inom tomten än vad som angivits under kap 8 varför pålar måste kunna förlängas (eller kortas).
Provinstallation av vald pålmetod eller olika alternativ skall utföras innan slutlig planering och produktionspålningen fastslås. Se även kap 8.
Omgivningspåverkan av vibrationer från pålning måste beaktas.
Markradon Med föreliggande undersökningsresultat bedöms att marken skall klassas som normalriskmark. Vid normalriskmark skall byggnad utföras radonskyddad, vilket normalt kan uppnås med relativt normala bottenplattor, utförda så att inte genomgående sprickor uppstår. Alla skarvar, genomföringar och dylika läckagevägar tätas noggrant.
Tätning kan ske med flänsförsedda rör, fogband eller motsvarande.
Speciellt beaktas övergången mellan grundkonstruktion och vägg.
Mekanisk ventilation med små undertryck rekommenderas.
Dränering Under golv och grundläggning rekommenderas att en avjämning av dränerande material på geotextil appliceras. Markskiva läggs om konstruktionen så erfordrar.
Dränerande lager ansluts till ev. yttre dränering runt byggnad. Allt utförande enligt AMA Anläggning och leverantörer av markskivor m.m. Det är av största vikt att dräneringsåtgärder utförs med största omsorg. Markyta ges tillräckligt fall från byggnaden.
Gator och planer Eventuella nya körytor m.m. kan dimensioneras enligt AMA Anläggning och materialtyp 3B.
anvisningar. Arkeologi måste beaktas vid djupare schakt än 0,5 à 1 m djup. Grundvattenåtgärder och grundförstärkning skall beaktas vid ledningsläggning under grundvattenytan. Se även rubriken
”Grundvattenåtgärd” nedan.
Schakt I princip kommer schaktning endast att ske till ca 0,5 à 1 m djup och endast i enstaka fall djupare, t.ex. för ledningar eller hissar.
Vid schaktning till dessa djup förekommer fyllningsjordar och möjligen några gamla grundkonstruktioner. Befintliga fyllningsjordar bedöms som relativt normalschaktad, vanligen schaktbarhetsklass 2-4 (enligt Klassificeringssystem -85). Eventuella konstruktioner o.dyl.
skall beräknas finnas och förstås vara mer svårschaktade.
Vid eventuella djupare (lednings)schakter under grundvattennivån kommer problem med jordflytning att uppkomma. I förekommande fall måste förstärkningsåtgärder och/eller flacka slänter samt grundvattenåtgärder utföras. Om sådana schakter och åtgärder skulle bli aktuellt tas lämpligen särskilda rekommendationer. Förekommande jordar tål ej att frysas.
Fyllning Kompletterande fyllning för grundläggning av byggnad utförs med krossmaterial, från en torr, fast och ostörd schaktbotten. Generellt utförs uppfyllnad och packning enligt AMA Anläggning.
Omgivningspåverkan av vibrationer från packning måste beaktas.
10. Kontroll
Allmänt Geoteknisk kontroll skall minst omfatta följande.
- Granskning av geokonstruktionsritningar och beräkningar.
- Kontroll av ingående material i geokonstruktionerna.
- Schaktbottenbesiktning. Samtliga schaktbottnar kontrolleras, både för stora och små schakt-/grundläggningsytor. Schaktbottnar skall vara torra, fasta och fria från organiskt material.
- Packningskontroll vid >0,5 m mäktig uppfyllnad.
- Kontroll vid pålning, dels (egen)kontroll av vid provpålningen framtagna stoppkriterier, dels efterkontroll genom provdragning eller stötvågsmätning och bärighetsutvärdering.
- Kontroll av omgivningspåverkan, innefattande kontroll av påverkan på omgivande byggnader, anläggningar och mark. Behov av försiktighets- och/eller kontrollåtgärder avgörs efter utförd besiktning. Vibrationsmätning vid pålning och packning skall minst utföras. Sättningsmätning på närliggande befintliga gamla byggnader bör även göras.
Värdering Utförda borrpunkter tyder på relativt likvärdiga förhållanden inom fastigheten. Dock har relativt få punkter utförts varför det statistiska underlaget är litet för att helt tillfredsställande kunna definiera och verifiera markförhållandena för detaljprojektering. Kompletteringar rekommenderas att utföras inför detta.
Risker Utöver normal risk för schaktning och grundläggning bedöms speciell risk finnas m.a.p. pålning.
För arbetsberedningar avseende pålning tas hänsyn till hantering av pål- och spontmaterialet, massundanträngning, hinder i mark och hantering av tillkommande pålar. Riskerna gäller både personal och konstruktion/anläggning.
Risken för omgivningspåverkan skall beaktas, speciellt med m.a.p. på vibrationer men även för damm och buller.
