Kulturutskottets betänkande l 989/90:KrUl6
Anslag till turism och rekreation
- - - - - - - · - - - - -
Sammanfattning
l betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen om det statliga stödet till turism och rekreation samt motioner med anknyt- ning till den angivna delen av propositionen_
l motionerna behandlas bl.a. frågan om storleken av det statliga stödet till turism och rekreation. inriktningen av pågående översyn av Turistrådets verksamhet, regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet samt Turistrådets insatser för kulturturism. Vidare behandlar utskottet två motionsförslag om statligt stöd till upprustning av Dalslands kanal.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionsförslagen.
Vid betänkandet har fogats 6 reservationer.
TOLFTE HUVUDTITELN Propositionen
Regeringen har i proposition 1989/90:100 bil. 14 (industridepartemen- tet) under punkt 13 6 (s. 19-25) föreslagit riksdagen att till Stöd till turism och rekreation· för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsan- slag på 123 000 000 kr.
l'vlotioner
l 989/90:Kr502 av Tom Heyman och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att upprustning av Dalslands kanal snarast skall igångsättas och att kostnaden för budgetåret 1990/91, 5 milj. kr., täcks genom omfördelning av medel från anslaget B 6 under tolfte huvudti- teln. Stöd till turism och rekreation.
1989/QO:KrSOS av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen bes I utar att anslaget B 6. Stöd till turism och rekreation reduceras med 10 % till 11 l 000 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion l989/90:N224.
I N1kst!<1~<·11 J•!S<l"lll_ 13 1w111- .\!r Jr,
~ ®
1989/90
KrU16
l 989/90:Kr506 av Per-Ola Erik:>Son m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utlokalisering av Sveriges turistråds huvudkontor från Stockholm till Östersund.
l 989/90:Kr5 I 3 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag angående upprust- ning av Dalslands kanal enligt framställan från länsstyrelsen i Älvs- borgs län.
1989/90:Kr516 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Turistrådets arbetsformer och organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Turistrådet bör förstärka samarbetet med hembygdsföreningar och hembygdsgårdar.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsmuset:rnas skyldighet att ge information på främmande språk.
1989/90:Kr525 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas I. att riksdagen till B
10 000 000 kr. utöver 133 000 000 kr.,
6. Stöd till turism och rekreation anvisar vad regeringen föreslagit eller således
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionalpolitiska frågor sk.all prioriteras vid Sveriges turistråds arbete med kommande strukturplan i anslutning till treårsbudgeten för bud- getåren 1991/92-J 993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Turismen är. anförs i budgetpropositionen, ett av de områden inom svenskt näringsliv som utvecklats snabbast under senare år.
Turism och rekreation i Sverige beräknas omsätta ca 85 miljarder kronor. Turistnäringen som består av ett stort antal företag omsätter för närvarande ca 44 miljarder kronor årligen. Intäkterna genom utländska medborgares resor i Sverige beräknas uppgå till ca 15 miljarder kronor. De utrikes resor som svenskar företar motsvarar ett utflöde av ca 30 miljarder kronor. Turistnäringen bedöms svara för drygt 3 % av bruttonationalprodukten. Turistsektorn som ger syssel- sättning till över 200 000 person·~r utgör en viktig del av den expande- rande tjänstesektorn.
Turism är en viktig sektor som består av olika delbranscher som spänner över breda samhällsområden och skär tvärs över traditionella näringsgrenar och branscher. Turistnäringen har stor betydelse för ekonomi. sysselsättning och regional utveckling och hela turist- och rekreationssektorn fyller en viktig uppgift. Samhället bidrar också på olika sätt till turismens utveckling.
l 989/90:KrU 16
2
Statliga ekonomiska insatser inom turist- och rekreationsområdet görs i olika former; genom dels olika anslag avsedda för myndigheters
verksami.~t, dels bidrag eller lån till turistverksamhet enligt särskilda förordningar, dels särskilda regionalpolitiska satsningar.
Anslaget till Sveriges turistråd för bl.a. marknadsföring är för bud- getåret 1989/90 drygt 115,9 milj. kr.
Det finns inga statliga medel som är direkt anvisade för investering- ar i turistnäringen. Sådana projekt prövas i stället efter deras regional- resp. sysselsättningspolitiska betydelse. lnom ramen för regional- och sysselsättningspolitiken har de statliga satsningarna på turistprojekt ökat kraftigt de senaste åren och uppgår för närvarande till ca en halv miljard kronor årligen.
Kommunernas totala bruttokostnad för turistfrämjande åtgärder uppgick 1987 till 553,6 milj. kr. I beloppet ingår bl.a. kostnader för campingplatser. stugbyar, vandrarhem. hotellrörelser. turistbyråer och satsningar på olika lokala och regionala projekt.
Landstingen har år 1986 avsatt ca 67 milj. kr. till turistfrämjande verksamhet på regional nivå.
Uppgiften att främja och utveckla turismen i Sverige åvilar Sveriges turistråd. Rådet skall samordna och ge service till företag inom turist- branschen. ideella organisationer liksom till de offentliga organ som har uppgifter inom eller i anslutning till turistsektorn .. I Turistrådet5 uppgifter ingår också att stödja regional utveckling samt att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. Turistrådet har i uppdrag att varje år utarbeta en s.k.
strukturplan. I denna presenteras målen för svensk turism och rekrea- tion och diskuteras övergripande strategier för den fortsatta utveckling- en. Vidare beskrivs utvecklingen av turismen i såväl nationellt som internationellt perspektiv.
Turistrådet har - enligt statsmakternas beslut våren 1988 (prop.
1987/88:100 bil. 11. bet. KrU20. rskr. 340) - i uppdrag att genomföra ett treårigt marknadsföringsprogram med intensifierade marknadsför- ingsinsatser riktade såväl till svenska som utländska marknader. För att genomföra detta program har 25 milj. kr. per år anvisats till Turistrå- det.
I fråga om Turistrådets verksamhet understryker industriministern att det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken även framdeles skall ha stor tyngd i rådets arbete med att utveckla svensk turism. Han anser att det inte finns någon avgörande motsättning mellan att skapa goda rekreationsmöjligheter och att marknadsföra Sverige som turist- . mål.
Turistrådets verksamhet har varit föremål för en förvaltningsrevision som genomförts av riksrevisionsverket (RRV). [ revisionsrapporten Sveriges turistråd konstaterar RRV att Turistrådets uppgifter är alltför vittomfattande för att på ett effektivt sätt inrymmas i rådet. Vidare anser RRV att Turistrådets nuvarande organisation utgör ett hinder för effektiv verksamhet. RRV föreslår därför att Turistrådets roll, uppgift
1 ··· Riksdag<'11 111.w.110. 13 sw11/ . .\-'r /11
l 989/90:KrC 16
och organisation renodlas. Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett natio- nellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
I propositionen föreslås att anslaget ökas med drygt 7 milj. kr. till totalt 123 milj. kr. Regeringens förslag till medelsanvisning tas upp i två motioner.
Enligt förslag i motion Kr505 (mp) bör anslaget minskas med 12 milj. kr. Motionärerna hävdar att Turistrådets marknadsföringsinsatser i huvudsak syftar till att främja en omfattande internationell masstu- rism. De anser att Turistrådets insatser bör inriktas på att tå svenskar att turista i Sverige.
Förslaget i motionen synes syfta till att Turistrådets marknadsför- ingsinsatser på utländska marknader skall skäras ned.
l motion Kr525 (c) föreslås en :mslagsök.ning med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag. Anslagsök.ningen är enligt vad som anförs i motio- nen avsedd främst för ökad marknadsföring av Sverige på de viktiga export marknaderna.
Med anledning av motionerna - i vilka kommer till uttryck diame- tralt motsatta åsikter om turismen - vill utskottet framhålla följande.
Turistrådet bedriver sedan år 1989 kampanjerna Upptäck Sverige och Sid Sweden. Båda dessa kampanjer syftar till att svenskar i högre utsträckning än vad som är fallet skall turista i Sverige. Turistrådet har också inlett ett samarbete med LO för att förbättra LO-medlemmarnas möjligheter till rekreation under semestern. Det kan även nämnas att Turistrådet för närvarande utarb·etar ett handlingsprogram för naturtu- rismen i samarbete med bl.a. statens naturvårdsverk.
Utskottet vill vidare framhålla vikten av Turistrådets insatser för att öka den utländska turismen till Sverige, inte minst med hänsyn till att det s.k. turistnettot visar ett kraftigt underskott. Turistrådet har i sin anslagsframställning begärt medd bl.a. för utökade marknadsförings- program. I propositionen framhåller föredragande statsrådet - indu- striministern - att regeringen följer utvecklingen av det nu pågående treåriga marknadsföringsprogrammet och att Turistrådet har i uppdrag att redovisa dels genomförandet. dels en utvärdering av programmets effekter. Han uttalar att en av Turistrådets viktigaste uppgifter under budgetåret 1990/91 är att genomföra det treåriga marknadsföringspro- grammet. Industriministern anför att han inte nu är beredd att föreslå att Turistrådet skall tillföras ytterligare resurser för att utöka sina marknadsföringsinsatser.
Utskottets överväganden med anledning av motionerna och rege- ringsförslaget har lett till slutsatsen att det inte finns skäl att frångå sistnämnda förslag.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medclsanvisning och avstyrker motionerna Kr525 yrkande 1 och Kr505.
Förslaget i motion Kr516 (m) anknyter till de förslag som RRV lägger fram i den ovan nämnda revisionsrapporten. Motionärerna anser att Turistrådet bör koncentrera sin verksamhet på huvuduppgiftcn att
l 989!90:KrL' 16
4
främja turismen. Motionärerna förordar att regeringen bör se över rådets arbetsformer och organisation samt styrelsens sammansättning i syfte att renodla Turistrådets verksamhet.
Enligt vad utskottet inhämtat är RRV:s revisionsrapport som avläm- nades i januari 1990 för närvarande föremål för remissbehandling.
Den fortsatta behandlingen av ärendet bör inte föregripas. Motion KrS 16 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 1 ).
l motion Kr525 (c) framförs vissa synpunkter på utarbetandet av den strukturplan som skall läggas fram i anslutning till anslagsframställ-
ningen för treårsperioden 1991/92---1993/94. Motionärerna anser att Turistrådet i sitt arbete bör prioritera regionalpolitiska frågor och ta större hänsyn till olika regioners behov av och förutsättningar för turistisk utveckling.
Syftet med den strukturplan som rådet årligen utarbetar är - som utskottet angett i det föregående - att presentera målen för svensk turism och rekreation samt diskutera övergripande strategi för den fortsatta utvecklingen. I propositionen framhålls att strukturplanen är ett instrument som kan användas av alla intressenter inom turistnä- ringen. Den utgör ett underlag för bedömningar av utvecklingen inom sektorn och kan ligga till grund för lämpliga prioriteringar på olika beslutsnivåer. Ett av målen för utvecklingen av turism och rekreation i Sverige är alt öka sysselsättningen och att stödja regional utveckling.
De av statsmakterna angivna målen för Turistrådets verksamhet ligger alltjämt fast. Utskottet utgår därför från att Turistrådet vid utarbetande av kommande strukturplan - i enlighet med sitt uppdrag - kommer att ta upp och diskutera olika åtgärder för att åstadkomma en regional utveckling. Det är enligt utskottets mening inte motiverat att enligt förslaget i motion Kr525 prioritera ett mål framför andra.
Utskottet avstyrker således motionen i här aktuell del (yrkande 3).
Turistrådets ansvar för att stödja den regionala utvecklingen tas även upp i motion Kr506 (c). Motionärerna menar att goda skäl talar för att Turistrådets huvudkontor bör flyttas från Stockholm till en region där turismen är en viktig del av näringslivet. De förordar därför att Turistrådets centrala administration skall flyttas till Östersund.
I sam hand med behandlingen våren 1984 av proposition 1983/84: 145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. väcktes en rad motionsförslag om Turistrådets förläggning. Utskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1983/84:22 dessa förslag. Utskottet framhöll därvid bl.a. att det är viktigt att rådet fortlöpande har kontakter med myndigheter och organisationer på området. Turistrådets centrala upp- gift är, anförde utskottet. att svara för samordning av samhällets insatser på turist- och rekreationsområdet. Vidare skall rådet mark- nadsföra Sverige som turistland. För att utföra dessa uppgifter krävs, anförde utskottet, att Turistrådet har en bred kontaktyta.
Vad utskottet då anförde är alltjämt giltigt. Utskottet finner alltså inte anledning att ändra uppfattning och avstyrker således motion Kr506.
1989/90:KrU 16
5
motion Kr516 (m) förordas insatser för att i turistsammanhang lyfta fram kulturella sevärdheter och kulturutbudet i olika delar av landet.
Motionärerna anser att Turistr.3.det bör bygga ut sitt samarbete med hembygdsföreningar och hembygdsgårdar (yrkande 2). De tar även upp länsmuseernas viktiga roll i arbetet på att öka kulturturismen.
Varje länsmuseum bör enligt motionärerna lämna information om utställningsobjekt på minst ett främmande språk (yrkande 3). Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet anföra följande.
Inom Turistrådet pågår sedan år 1985 ett projekt - Kultur-Turism - som syftar till att utnyttja kulturen för att öka turismen i Sverige både kvantitativt och kvalitativt samt att ge Sverigeturismen en profil.
Inom ramen för detta projekt har genomförts en treårig seminariese- rie om hur kultur och turism skall samverka. Vidare har nyligen ett arbete påbörjats som syftar till att samla in information om kulturut- budet i landet och sammanställa informationer i en katalog. I detta arbete deltar, förutom Turistrådet, statens kulturråd. rik.santikvarieäm- betet, svenska kyrkan. Svenska rik.steatern, Svenska rikskonserter, Riksutställningar, Folkbildningsförbundet och Föreningen Svensk form. Avsikten är att den planerade katalogen skall spridas genom folkbiblioteken och turistbyråer. Projektarbetet bedrivs i olika arbets- grupper. En av dessa grupper ·- Turismgruppen för hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer - skall bl.a. göra en inventering av verksamheter som vänder sig till en större publik. Vidare utarbetas en plan för produktutveckling och marknadsföring som skall presenteras för de olika föreningarna och organisationerna. Syftet med arbetet är bl.a. att på sikt
ra
till stånd ett närmue samarbete mellan företrädare för turistfrågor regionalt och lokalt och för hembygdsföreningar och hem- bygdsgårdar. I arbetsgruppen för museer vari ingår representanter för länsmuseerna utarbetas för närvarande en handbok om information och marknadsföring avsedd för museivärlden. Enligt vad utskottet inhämtat ingår i denna bok råd och anvisningar om hur information på främmande språk utformas.Mot här angiven bakgrund finner utskottet att de här aktuella förslagen i motion Kr516 (yrkandena 2 och 3) i allt väsentligt är tillgodosedda. Någon riksdagens åtgärd är alltså inte nödvändig med anledning av motionsförslagen.
Förslagen i två motioner - Kr502 (m) och Kr513 (c) - syftar till att staten skall bidra till upprustning av Dalslands kanal.
Dalslands kanal anlades som frakt led under 1800-talets senare del men används sedan 1950-talet enbart för turisttrafik. Kanalen är av stor betydelse för turismen i Dalsland och sydvästra Värmland. Kana- len har också ett betydande kulturhistoriskt intresse och har klassifice- rats som av riksintresse för kulturmiljövården. Kanalen drivs av ett bolag - Dalslands Kanal AB. Bolaget ägs i huvudsak av en stiftelse i vilken ingår kommunerna i Dalsland. Årjängs kommun samt lands- tingen i Älvsborgs och Värmlands län. Länsstyrelsen i Älvshorgs län har i skrivelse till regeringen pekat på behovet av statligt stöd för att säkerställa bibehållande av Dalslands kanal.
1989190: KrL 16
6
I skrivelsen påpekas att kanalbolaget kan klara driftskostnaderna genom slussningsintäkter och årliga bidrag från de berörda kommu- nerna och landstingen. Investeringar i upprustning och underhåll av kanal och slussar har fram till mitten av 1980-talet kunnat genomföras på samma villkor som beredskapsarbeten. I skrivelsen framhålls att numera saknas denna möjlighet. Kanalen har upprustats etappvis under I 970- och 1980-talen till en totalkostnad av ca 25 milj. kr.
Återstående upprustningsbehov har beräknats till ca 20 milj. kr. varav ca en tredjedel behöver genomföras under de allra närmaste åren om inte säkerheten skall eftersättas.
Enligt motion Kr502 hör en upprustning av Dalslands kanal snarast ske. Motionärerna föreslår att kostnaden härför under budgetåret I 990/91 skall täckas genom omfördelning av medel under anslaget Stöd till turism och rekreation.
l motion Kr513 erinras om att Dalslands kanal under 1980-talet upprustats i första hand genom statliga beredskapsarbeten. Motionärer- na hänvisar till att länsstyrelsen i Älvsborgs län i en framställning till regeringen redovisat att det föreligger behov av ytterligare upprustning.
l detta sammanhang vill utskottet erinra om att frågan om stöd för bevarande av Dalslands kanal med anledning av förslag i motion Kr336 kommer att behandlas i utskottets betänkande KrU 17 i samband med andra investeringsfrågor.
l propositionen anför industriministern att han inte är beredd att föreslå att särskilda medel anvisas för upprustningsbehoven i Dalslands kanal.
Otvivelaktigt är Dalslands kanal av stort intresse för turismen regio- nalt och i ett nationellt perspektiv. Kanalen är också kulturhistoriskt intressant. Som framgår av det föregående är frågan om bevarande och upprustning av kanalen föremål för uppmärksamhet hos ansvariga myndigheter. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr513.
Utskottet har i det föregående framhållit att Turistrådet har viktiga uppgifter då det gäller att främja svensk turism. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr502.
Hemställan
Utskottet hemställer
I . beträffande medelsam·isningen
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna l 989/90:Kr505 o<:h I 989/90:Kr525 yrkande 1 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1990/91 anvi- sar ett reservationsanslag på 123 000 000 kr ..
res. I (c) res. 2 (mp)
2. beträffande översyn av Turistrådets verksamhet och organisa- tion
att riksdagen avslår motion l 989/90:Kr516 yrkande 1, res. 3 (m)
1989/90: Kr L 16
7
3. beträffande regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet att riksdagen avslår motion I 989/90:Kr525 yrkande 3,
res. 4 (m) - motiv.
res. 5 (c)
4. beträffande omlokalisning av Turistrådets huvudkontor att riksdagen avslår motion l 989/90:Kr506,
5. beträffande Turistråde.'.S insatser för kulturturism
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr516 yrkandena 2 och 3, 6. beträffande Dalslands kanal
att riksdagen l 989/90:Kr5 l 3.
avslår motionerna l 989/90:Kr502 och
res. 6 (c, fp, vpk, mp)
Stockholm den 20 mars 1990 På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m.), Åke Gustavsson (s), Maja Bäck- ström (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s). Lars Ah!mark (m).
Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s). Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopou- los (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s). Ulla Berg (s), Lola Björkquist (fp) och Lennart Nilsson (s).
Reservationer
1. Medelsanvisningen (mom. 1)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskot- tets överväganden" och slutar med "och Kr505" bort ha följande lydelse:
Som utskottet påpekat i det föregående visar det s.k. turistnettot ett kraftigt underskott. Det är därför angeläget att Turistrådet tillförs ytterligare resurser för i första hand utvecklingsarbete och intensifiera- de marknadsföringsinsatser. Utskottet delar alltså motionärernas upp- fattning att en uppräkning av rådets anslag bör ske och föreslår alt anslaget räknas upp med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker alltså motion Kr525 yrkande I. Det sagda inne- bär att motion Kr505 avstyrks.
dels att moment I i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
I. beträffande medelsam·isningen
att riksdagen med bifall till motion l 989/90:Kr 525 yrkande samt med anledning av proposition 1989/90: 100 och med avslag
I 989/90:KrU 16
8
på motion l 989/90:Kr 505 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000 k.r.,
2. Medelsanvisningen (mom. 1)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskot- tets överväganden" och slutar med "och Kr505" bort ha följande lydelse:
I allt väsentligt delar utskottet den kritiska syn på Turistrådets verksamhet som kommer till uttryck i motion Kr505. De insatser som nu görs är huvudsakligen inriktade på att utveckla en omfattande internationell massturism. Enligt utskottets mening borde Turistrådet i sitt arbete prioritera åtgärder för att öka Sverigeturismen. Vidare bör satsningen på energikrävande flyg- och bilturism minskas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Kr505 och avstyrker motion Kr525 yrkande 1. Det i propositionen föreslagna anslaget bör alltså minskas med 12 milj. kr.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion l 989/90:Kr505 samt med an ledning av proposition 1989/90: IOO och med avslag på motion l 989/90:Kr525 yrkande 1 till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 111 000 000 kr.,
3. Översyn av Turistrådets verksamhet och organisation (mom. 2)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Enligt vad" och slutar med "(yrkande \)"bort ha följande lydelse:
RRV:s revisionsrapport är enligt vad utskottet inhämtat för närva- rande föremål för remissbehandling. Utskottet anser liksom motionä- rerna att utgångspunkten för det fortsatta översynsarbetet inom rege- ringskansliet rörande Turistrådets arbetsformer och organisation bör vara att rådets verksamhet skall koncentreras på den turistfrämjande uppgiften.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande översyn av Turistrådets verksamhet och organisa- tion
att riksdagen med bifall till motion l 989/90:Kr516 yrkande som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
l 989/90:KrU 16
9
.+. Regionalpolitiska fd.gor strukwrplanearbetet (mom. 3. motiveringen)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Syftet med" och slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:
Den strukturplan som rådet har i uppgift att årligen utarbeta syftar till att presentera målen för svensk turism och rekreation samt diskute- ra övergripande strategi för den fortsatta utvecklingen. I propositionen anförs att strukturplanen är ett ::nstrument som kan användas av alla intressenter inom turistnäringen. Den utgör ett underlag för bedöm- ningar inom sektorn och kan ligga till grund för lämpliga prioritering- ar på olika beslutsnivåer.
Utskottet utgår från att Turistrådet vid utarbetandet av kommande strukturplan - i enlighet med sitt uppdrag - kommer att ta upp och diskutera olika åtgärder för att stärka och bygga ut den svenska turistnäringen. En välutbyggd oc.h fungerande turistnäring har positiva effekter på vår bytesbalans och ;;ysselsättning samt bidrar till att för- bättra möjligheterna för breda folkgrupper 'till turism och rekreation på fritiden. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr525 yrkande 3 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
5. Regionalpolitiska fr<.lgcr i strukturplanearbetet (mom. 3)
Jan I-Iyttring och Stina Gustavsson (båda cl anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Syftet med" och slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:
Strukturplanen skall utgöra ett underlag för bedömningar av utveck- lingen inom turistsektorn och kan ligga till grund för lämpliga priori- teringar på olika beslutsnivåer. Ett av målen för utvecklingen av turism och rekreation i Sverige är att öka sysselsättningen och att stödja regional utveckling. Med hänsyn bl.a. härtill vill utskottet un- derstryka vikten av att Turistråd·~t vid utarbetandet av strukturplanen inför kommande treårsbudget 1 S·91/92 - 1993/94 ingående behandlar frågor rörande olika regioners behov av och förutsättningar för utveck- ling på turistområdet.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande regionalpolitiska frågor i strukturplanearbetet att riksdagen med anledning av motion l 989/90:Kr525 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
l 989/90:KrU 16
10
6. Dalslands kanal (mom. 6)
Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c). Alex- ander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Otvivel- aktigt är" och slutar med "motion KrS 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla att Dalslands kanal är av stort intresse för turismen i regionen och i ett nationellt perspektiv.
Det kan i sammanhanget också påpekas att Dalslands kanals sjösystem räknas som ett område av riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Kanalen är även kulturhistoriskt intressant.
Utskottet har i det föregående redovisat att länsstyrelsen i Älvsborgs län i en framställning till regeringen framhållit behovet av statliga insatser om Dalslands kanal skall kunna bevaras och utnyttjas som turistled för båttrafik. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en upprustning av kanalen bör komma till stånd. Utskottet förutsätter att regeringen i detta syfte kommer att ta upp överläggningar med berörda parter om lämpliga former för statligt stöd för detta ändamål.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande Dalslands kanal
att riksdagen med anledning av motion I 989/90:Kr513 och med avslag på motion l 989/90:Kr502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
l 989/90:KrU 16
I I
gotab 96317, Stoc,nolm 1990
