Frihet och företagande 20 FÖRSLAG FÖR ETT BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT I STOCKHOLMS STAD

Full text

(1)

Frihet och

företagande

20 FÖRSLAG FÖR ETT BÄTTRE

FÖRETAGSKLIMAT I STOCKHOLMS STAD

(2)

Förenkla för företagare

20 förslag för ett bättre företagsklimat

Stockholm är Sveriges ekonomiska motor. Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, dess myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. I Stockholm är friheten större och mer tillgänglig än nästan överallt annars. Det är enskilda människors skapande och arbete som är grunden för samhällets utveckling. Utan företag, inget välstånd.

Entreprenörskap och företagande handlar om att människor, individuellt eller tillsammans med andra, förverkligar idéer och kanaliserar sin energi i form av ett företag. Villkoren för företagande är därför avgörande för vilket välstånd som skapas. Företagande och entreprenörskap producerar varor och tjänster som i sig gör livet rikare och som ökar enskilda människors frihet. Företagens varor och tjänster är centrala för människors välbefinnande och för möjligheten att leva rika och meningsfulla liv. Ofta tar den politiska diskussionen sin utgångspunkt i företagens roll som

skattebetalare och jobbskapare. Det är inte oriktigt, men vi liberaler ser företagare och företagande som något värdefullt i sig, ett mått på ett gott samhällsklimat.

Vi vill se ett Stockholm med ett företags- och innovationsklimat i världsklass. Möjligheten att bli företagare och förverkliga affärsidéer är en frihetsfråga. Det är företag som driver stadens tillväxt, skapar arbetstillfällen och finansierar välfärden. Goda förutsättningarna för att starta och driva både små och stora företag är oumbärligt för en innovativ och framåtskridande stad. Det är företagarna som är stadens välfärdsskapare.

Vi behöver ett företagsklimat där människor kan och vågar starta och driva företag. Politiker skapar inte jobb, men vi kan underlätta för företagarna att göra det. Stadens viktigaste uppdrag är att säkerställa infrastruktur och möjligheten till kompetensförsörjning för Stockholms företag.

Stockholms stad ska vara lätt att ha att göra med, regler och processer ska vara tydliga och effektiva och ha en problemlösande attityd gentemot företag. Stockholms stad är också som Sveriges största stad en stor kund till många företag och en stor aktör i Stockholm och måste som kund bidra till ett bättre företagsklimat, inte minst för små och medelstora företag.

Många av de faktorer som hindrar Stockholms företags tillväxt är beroende av nationella beslut, och får särskilt stora konsekvenser för Stockholm som landets tillväxtmotor. Detta gäller inte minst byråkratin vad gäller arbetskraftsinvandring, försenade statliga satsningar på infrastruktur, brist på utbildad personal inom flera yrken, höga marginalskatter och arbetsförmedlingens ineffektivitet.

Liberalerna arbetar både i Stockholm och nationellt för ett bättre företagsklimat för alla företagare – och för alla individers frihet att uppfylla sin potential.

Stockholm 2017-08-31 Lotta Edholm

(3)

Staden som aktiv och långsiktig part

1. N ÄRINGSLIVSPROGR AM

Stockholms stad måste föra en sammanhållen och långsiktig näringslivspolitik. Det saknas idag.

Därför bör Stockholms stad ta fram ett näringslivsprogram. Detta bör innehålla minst de delar som presenteras i detta program, fungerande infrastruktur, intellektuellt kapital, förenklingar för

företagande och stadens egen roll som kund. Detta är avgörande för att Stockholms företag ska kunna verka långsiktigt och att staden ska vara en aktiv och förutsägbar part i stadens

näringslivsutveckling. Till programmet ska tydliga mål sättas, vilka alla ska syfta till att staden företagsklimat ska förbättras. Ett företagsråd ska inrättas med syfte att vara med i framtagande av näringslivsprogrammet och därpå följande uppföljningar och uppdateringar av programmet.

Utveckla Stockholms intellektuella kapital

2. VÄRVA MINST EN FILIA L FRÅN ETT AV VÄRLDE NS LEDANDE UNIVERSITET.

I takt med att världens ledande universitet etablerar filialer i andra länder är det fullt möjligt och kanske till och med nödvändigt att Stockholm försöker värva en sådan filial. Att Stockholm har en ung, välutbildad befolkning med goda kunskaper i engelska och goda förutsättningar för forskning och undervisning inom IT och naturvetenskap gör att en sådan filial skulle kunna vara ett attraktivt alternativ. Det skulle bidra till att positionera Stockholm som ett ledande centrum för högre

utbildning i Europa. En tänkbar plats för ett nytt universitet skulle kunna vara Järvafältet. Genom att bygga ett universitet där, med tillhörande campusområde, skulle Rinkeby och Kista kunna byggas ihop.

3. SÖK SAMARBETEN FÖR A TT INFÖRA STIPENDIER TILL TOPPSTUDENTER PÅ MAS TERS - OCH DOKTORANDN IVÅ.

Om Stockholms intellektuella kapital ska bestå och öka måste antalet utländska toppstudenter öka.

Stockholmsregionen har ett intresse av att mycket bättre ta till vara de talanger som väljer att studera på lärosäten här. Praktikjobb, exjobb och erbjudande om uppsatsskrivning på mastersnivå som knyter an till företag och offentlig sektor i regionen bör uppmuntras. Stockholm bör aktivt ta sig an internationella studenter genom att helt eller delvis betala studieavgifterna i utbyte mot att studenterna åtar sig att exempelvis göra ett examensarbete som är relevant för Stockholms stad, samt instifta stipendier för internationella studenter som riktar sig mot offentlig verksamhet.

(4)

4. FÖRETAGANDE I HELA B EFOLKNINGEN

Trots att Stockholm på många områden är en av världens mest jämställda städer är kvinnor fortfarande kraftigt underrepresenterade bland företagare. Det innebär att en betydande andel av stadens källa till innovation och framsteg till stor del är outnyttjad. Därför bör Stockholm stad tillsammans med näringsliv, utbildningscentra och andra relevanta organisationer kartlägga faktorer som idag skapar hinder för kvinnors företagande, och ta fram en plan för hur en ökning av kvinnors företagande ska förverkligas.

5. MEDFINANSIERA FUNGE RANDE YRKESUTBILDNIN G

Alla som går på en gymnasial lärlingsutbildning inom områden där staden har verksamhet ska som regel erbjudas lärlingsanställning med lön under studietiden. Staden ska också erbjuda

delfinansiering av ytterligare platser inom yrkeshögskolan, inklusive så kallade LIA-platser (lärande i arbetslivet, det vill säga praktik). Det framgångsrika SIFA, Stockholms intensivsvenska för

akademiker, med anpassade studievägar utifrån utbildningsbakgrund, samt de särskilda SFX- utbildningarna, med riktad arbetsmarknadsnära svenskundervisning, ska fortsätta utvecklas.

6. LÅT SKATTEVERKET TA ÖVER ARBETSTILLSTÅN DEN

Många av de regler som hindrar Stockholms företags tillväxt beslutas på ett nationellt plan, men har särskilt tydliga konsekvenser för Stockholm som landets tillväxtmotor. Bristen på kvalificerad arbetskraft förhindrar företag att växa eller fortsätta verka och det måste vara enkelt och snabbt att söka och få arbetstillstånd för den arbetskraft företagen behöver. Därför bör Skatteverket ta över hanteringen av arbetstillstånden. De utvisningar som nu sker av spetskompetens på grund av smärre fel från arbetsgivarens sida måste upphöra, och istället åtgärdas med en möjlighet till självrättning.

7. HÖJD BRYTPUNKT FÖR S TATLIG INKOMSTSKATT OCH AVSKAFFAD VÄRNSKATT

Den ökade rörligheten över gränserna förändrar förutsättningarna för svensk ekonomi. För att vårt land ska vara attraktivt för kapital, företag och högutbildad arbetskraft behöver skatterna vara internationellt konkurrenskraftiga. Skattepolitiken ska gynna de välståndsbildande krafterna, vara så enkel och transparent som möjligt och främja ett hållbart klimat och en god miljö. Därför behövs en ny genomgripande skattereform. Det ska löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och ta ansvar.

Därför ska både värnskatten avskaffas, brytpunkten för statlig inkomstskatt tydligt höjas och nivån på det första steget i den statliga skatten sänkas.

8. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAG I VÄLFÄRDEN

Att själv kunna välja vilken läkare man vill gå till och var barnen ska gå i skolan är en frihet för individen som stockholmarna har idag. Med de förslag som vinsttak om nu föreslås inskränks den friheten helt. Framgångsrika, kvalitativa och uppskattade företag inom välfärden bedömer att deras möjligheter att fortsätta verksamheten vore väldigt små eller obefintliga med den beräkningsmodell som presenterats. Det ska ställas krav på att företag som verkar inom välfärdssektorn bedriver en kvalitativ verksamhet, men det ska också ges förutsättningar för långsiktighet. Liberalerna säger nej till förslagen om vinsttak.

(5)

Infrastruktur för tillväxt

9. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE

Staden måste öka byggandet. Det måste finnas både resurser för att handlägga byggplaner liksom långsiktig planering för var byggande kan ske. I ofta glesa ytterstadsdelar ska staden i lokal dialog göra områdesplaner. Det visar sig kunna ge en stor mängd möjliga byggrätter som skapar tätare och en mer blandad och levande stad. Staden ska också göra områdesplaner inom innerstaden, både för att bygga nytt och för att bevara attraktiva och kulturhistoriska värden. Staden ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser på exploateringskontor och stadsbyggnadskontor så att stadens

handläggningstid inte blir en propp i byggprocessen.

10. FLER HYRESRÄTTER.

Hyresrätten fyller en viktig funktion för flexibiliteten på arbetsmarknaden. Många företagare har svårt att anställa rätt kompetens på grund av bristen på tillgängliga hyresrätter för den som flyttar till Stockholm. Bristen på hyresrätter i staden kan inte byggas bort enbart med offentliga aktörer utan Stockholm måste uppmuntra och skapa förutsättningar för så många aktörer som möjligt att bygga hyresrätter i staden.

11. BYGG DEN NÖDVÄNDI GA INFRASTRUKTUREN

Den starka urbaniseringstrenden skapar behov och förutsättningar för ett mer välunderbyggt

transportsystem i Stockholm. Framförallt behöver kollektivtrafiken byggas ut, inte minst tunnelbana och spårvägar. Tvärbindelser som binder samman stadsdelar är viktigt. Spårväg Syd behövs i hela sin sträckning. Det är helt nödvändigt att vi sätter igång och bygger Österleden.

12. BEVARA OCH UTVECKLA STOCKHOLMS LUFTFÖRBINDELSER

Bromma flygplats behövs och den politiska osäkerheten kring flygplatsen hindrar nödvändiga investeringar. Risken är att Bromma avvecklar sig självt om nödvändiga infrastruktursatsningar försenas. Via Arlanda och Bromma hamnar når människor och varor Stockholm från hela Sverige och resten av världen. Den tillgängligheten måste fortsätta att utvecklas. Stockholms stad ska verka för fler direkta interkontinentala flygförbindelser till Arlanda.

13. NYTTJ A STADENS FÖRET AGSOMRÅDEN TILL FULL O

När staden växer måste Stockholm planera för företagande. Det måste finnas företagsområden där det är möjligt att bygga lämpliga småföretagarlokaler där praktikplatser och nya jobb kan växa fram. Staden bör arbeta med alla tillgängliga verktyg för att tillåta en mer flexibel markanvändning i företagsområden. Staden ska arbeta aktivt med fastighetsägare och företag för att tillse att

företagsområdena används på ett bra sätt. Stockholm ska också hjälpa mikroföretag med lokaler där det finns möjlighet genom s.k. företagsväxthus och företagsinkubatorer. Stockholms offentliga mark skulle kunna utnyttjas mycket bättre för att främja nyföretagande, och underlätta för företag att starta verksamhet utan fasta lokaler.

(6)

Förenkla för företagare

14. EN SMIDIG PORTAL FÖR STOCKHOLMS FÖRETAGA RE

Ett bra, proaktivt bemötande för företagen är A och O. För företagare som har med staden att göra ska det finnas en väg in för alla ärenden, där alla processer och regler enkelt finns tillgängliga.

Stadens e-tjänst Tillståndsguiden ska utvecklas för att göra det smidigt och enkelt att överblicka och att söka de tillstånd som behövs. Myndigheternas och förvaltningarnas service till företagen ska också mätas som en helhet, inte bara en och en, utifrån en väg in principen.

15. FÖRETAG SKA SLIPPA SNEDVRIDANDE KONKURR ENS FRÅN DET OFFENTLIGA STOCKHOLM

Konkurrens på lika villkor är nödvändigt för fungerande marknader. Därför är det viktigt att det offentliga inte blir en aktör som snedvrider konkurrensen. För att öka transparensen ska den verksamhet som kommun och landsting bedriver på en konkurrensutsatt marknad kartläggas och öppet redovisas vart tredje år.

16. FÖRENKLA BYRÅKRATI F ÖR LÄGRE AVGIFTER OCH SNABBARE HANDLÄGGNIN GSTID

Stockholms stads byråkrati ska vara enkel att navigera och endast syfta till att säkerställa invånarnas behov – det ska aldrig finnas byråkrati för byråkratins skull utan för att definiera ansvar och

ordning. Det innebär att onödigt byråkratiska processer ska förenklas och onödig byråkrati ska tas bort. Stadens alla förvaltningar ska kontinuerligt gå igenom sina processer för att se till att de inte är onödiga, krångliga eller för tidskrävande. De avgifter som staden tar ut ska också vara så låga som möjligt genom en effektiv organisation. Nya modeller för tillsyn ska också implementeras, till exempel bör Rättviksmodellen med utförandebaserad taxa och dialog vid tillsynen prövas vid livsmedelstillsynen.

17. GRUNDLÄGGANDE TRYGGH ET ÄR EN FÖRUTSÄTTNING När otryggheten ökar och polisnärvaron minskar påverkar det också företagen. Många företag, exempelvis inom handeln, blir utsatta för hot, rån och skadegörelse. Att upprätthålla lag och ordning är statens främsta uppgift. I de fall där staten inte lyckas med det måste dock också kommunerna agera. Stockholms stad bör betala för trygghetsvakter på särskilt brottsutsatta

offentliga platser, exempelvis vid torg och köpgator. Detta fram till att staten återigen kan garantera invånares och företagares grundläggande rättighet till en trygg miljö.

(7)

Stockholms stad som kund

18. BÄTTRE UPPHANDLINGSF ÖRFARANDEN

Staden är en stor kund för många företag i Stockholm och sköter sina avtal genom upphandlingar.

Stadens pengar är också uteslutande skattemedel som ska behandlas med respekt på ett effektivt sätt för att uppnå högsta kvalitet. Staden måste se över sitt upphandlingsförfarande för att säkerställa att kvalitet är den viktigaste faktorn och sina processer för att faktiskt kunna utföra upphandlingar som ger Stockholms invånare den bästa kvaliteten i stadens verksamheter. Staden måste också i högre grad ta in expertkompetens för att kunna genomföra bättre upphandlingar.

Upphandlingsprocesserna bör också moderniseras.

19. UPPHANDLINGAR SKA U NDERLÄTTA FÖR MINDRE FÖRETAG Staden ska underlätta för mindre företag att etablera sig och vinna offentliga upphandlingar.

Upphandlingar ska därför granskas utifrån frågeställningen om de kan delas i flera mindre upphandlingar, och det ska säkerställas att upphandlingen inte innehåller onödiga regler eller krav på leverantören som enbart gynnar etablerade företag. Syftet är att

främja även mindre företag och motverka en oligopolliknande ställning för ett fåtal aktörer.

20. DET SKA VARA ENKELT ATT PRÖVA FÖRETAGSIDÉER I OFFENTLIG SEKTOR

Stadens förvaltningar och bolag ska etablera testmiljöer där entreprenörer kan testa sina idéer för offentlig sektor. Det kan till exempel röra byggnation, IT eller undervisning. Tillsammans ska dessa utgöra ett nätverk av olika offentliga testmiljöer med en vidhängande struktur för utvärdering och prövning. Testade projekt ska få en tydlig ”certifiering” som visar att de är testade och tillämpbara i offentlig verksamhet. Alla offentliga förvaltningar inom staden och landstinget ska ges i uppdrag att aktivt identifiera och undanröja hinder för företagande, utveckling och innovation. Detta ska vara en del av kärnuppdraget och integreras i det löpande arbetet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :