• No results found

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISSN 1650-7965

Idag finns det ingen enhetlig praxis för hur staden benämns internationellt. Det är en fråga om hur vi ska stärka stadens varumärke.

2008:2

Göteborg vs Gothenburg

Vid stadens internationella marknadsföring.

Hur hanteras namnfrågan idag?

(2)

Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2008.

Citera oss gärna, men ange källa.

Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare 2 700 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Väst sverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden.

(3)

3

(4)

Rapport 2008:2 | Göteborg vs Gothenburg

4

(5)

5

Innehåll

Bakgrund 7

Historik 7

Nuläget 7

Olikaorganisationerssättatthanteranamnfrågan



Handelskammarens erfarenhet 8

Namnets betydelse 8

Hardetnågonbetydelsevadmankallarstadenvid

 internationellmarknadsföring

(6)
(7)

7

Bakgrund

I en allt mer globaliserad värld ställer sig många frågan, hur viktigt är det egentli- gen att ha ett samlat varumärke utåt när Göteborgs Stad representeras internatio- nellt? Frågan är om man bör använda namnet Göteborg i alla lägen, eller t ex skriva Gothenburg när det kommer till engelskspråkig marknadsföring av sta- den. Olika organisationer hanterar frågan olika idag. Inga enkla svar finns. Nedan presenteras en översikt.

Historik

Göteborg som stad har funnits sedan 1600-talet. I privilegiebrevet från den 4 juni 1621 står det att staden skulle heta Gothenburg, men denna text är skriven på tyska. I latinska texter och kartor användes ofta formen Gothoburg med olika latinska ändelser. En fransk version stavar namnet Gothemburg. I svensksprå- kiga texter och kartor från denna tid, hit- tar man stavningar så som Götheborgh, Giöteborg och vanligast, Götheborg. Sta- den har hela tiden haft både ett svenskt namn med varianter parallellt med ett internationellt namn med varianter.

Nuläget – olika organisationers sätt att hantera namnfrågan

Göteborg

I samband med att Göteborgs kommun fick stadsprivilegiet tillbaka i början av 2000-talet, beslöt kommunstyrelsen (KS protokoll 2003-02-24) att nya Göteborgs Stad skall kallas City of Göteborg, när man vänder sig utanför landet gränser.

Samtidigt beslöts att man skall använda sig av den befintliga, svenska logotypen även vid marknadsföring internationellt.

På samma sätt har man i Göteborg konsekvent valt att låta olika kommunala bolag behålla namnet Göteborg i sina engelska versioner: Port of Göteborg, the Göteborg Opera, Business Region Göte- borg, Göteborg City Airport (GSE) samt Göteborg&Co. Andra anknutna namn är the Göteborg Ballet och (the) Göteborg Film Festival.

Redan inför VM i Friidrott som ägde rum i Göteborg i augusti 1995, fanns diskus- sioner inom Göteborg & Co, om hur man bäst borde marknadsföra staden Göteborg som varumärke. Praxis blev redan då att kalla Göteborg för sitt svenska namn i tryckt, internationellt marknadsförings- material, alltså redan från mitten av 1990-talet.

GR, Göteborgsregionens kommunala samverkan mellan 13 kommuner, kallar sig på engelska för the Göteborg Region Association of Local Authorities.

Gothenburg

Alla organisationer och offentliga myn- digheter följer dock inte detta mönster.

Den inter nationella skolan, ISGR, heter

”The International School of the Gothen- burg Region” och marknadsförs ihop med logotypen för Göteborgs Stad Utbildning.

Göteborgs universitet, GU, har haft olika sätt att kalla sig på både svenska och engelska de senaste 20 åren. Så sent som den 1 februari 2008 bytte universi- tetet, efter viss diskussion, sitt internatio- nella namn från Göteborg University till att nu heta University of Gothenburg

Luftfartsverket är ägare till Landvet- ter flygplats. När man flyger till denna destination heter det att man flyger till Göteborg Landvetter Airport eller för- kortat GOT, således en blandning av den svenska och förkortat engelska versionen.

Läser man på hemsidan från Västsve- riges turistinformation West Sweden, så används namnet Göteborg på svenska, Gothenburg på engelska, Göteborg på tyska och G teborg på norska men också inblandat det svenska namnet Göteborg när det handlar om detaljinformation.

Så ledes har man blandat och anpassat sig efter både det utländska och svenska namn versionen.

Myndigheten Invest in Sweden Agen- cy, ISA, väljer att presentera staden som Gothenburg.

(8)

Rapport 2008:2 | Göteborg vs Gothenburg

8

Handelskammarens erfarenhet

Näringslivet och företagen i regionen har valt olika sätt att marknadsföra sin hemort. Bland de tio största företagen i regionen sett till antalet anställda, så har alla utom två valt att omnämna staden som Göteborg på sin engelskspråkiga hemsida.

Handelskammarens eget nätverk WIN försöker genomgående använda namnet City of Göteborg i sitt skriftliga, interna- tionella material. Men muntligt använder man sig av Gothenburg.

Avdelningen IBC (Int. Business Con- sulting) på handelskammaren har kunder som stort sett aldrig frågar om hur de skall kalla Göteborg i kommunikation utanför landet. IBC upplever att kunderna löser frågan flexibelt efter vilken kund, vilket land, marknad, vilken typ av infor- mation man vill förmedla, etc.

Ett av handelskammarens medlems- företag i Göteborg inom reklam, PR- och marknads kommunikation, menar att de enstämmigt förespråkar Göteborg eller City of Göteborg vid kundernas profile- ring mot utlandet. Man gör det med hän- visning till att dessa riktlinjer en gång i tiden kommit från Göteborg&Co.

Namnets betydelse

Har det någon betydelse vad man kallar staden vid internationell marknadsföring?

Uttal

Engelska och svenska har olika uttals- principer gällande flertalet vokaler och kon sonanter. Av det skälet är det enklare att muntligt, konsekvent använda sig av den engelska versionen vid uttalet av stadens namn, vid en presentation på engelska. (Gothenburg).

Skriftligt

I skrift är man fri att välja. Antingen följer man uttalets princip (Gothenburg) eller väljer annan policy för det skriftliga uttrycket. Enligt Språkrådet blir det allt vanligare att man använder originalsprå- kets form på städer och orter som inte tidigare haft ett väldigt tydligt interna-

tionellt namn, för då bör man fortsätta använda det (på svenska). Skriv hellre t ex Peking (än Beijing), hellre Turin (än Torino) och hellre Vitryssland (än Be- larus), e t c. I engelskan har det samtidigt blivit vanligare att skriva Göteborg eller Goteborg, och även Kopenhavn istäl- let för Copen hagen. Man hävdar att det är positivt att lära ut/lära sig det lokala egennamnet redan från början, för det är ändå det namnet som resenären möter på plats på orten i form av kartor, adresser etc.

Varumärke

Ett argument för att använda City of Göteborg genomgående i både tal och skrift, är att det ger ett tydligare varu- märke åt staden och att man böra vara konsekvent med ett varumärke. Men ett motargument är bl a att staden inte är så känd, att det därmed fungerar lika väl med internationella språkvarianter som med Göteborg. Som svensk beskriver man ju sin resa som gick till Köpenhamn, till Milano, Venedig och till Neapel, och inte till København, Milan, Venezia och Napoli. Därav kan man anta att andra länders resenärer beskriver sin kontakt med Göteborg som i huvudsak Gothen- burg, Goteborg eller Gøteborg, en ort som därtill ligger i Sweden/Suecia/Schweden etc” snarare än i Sverige.

Hur gör andra orter?

De flesta storstäder som har ett interna- tionellt namn vid sidan av sitt inhemska (t ex Cologne, Munich, Rome, Copenha- gen och Vienna) väljer att marknadsföra sig på engelska i engelsk språkigt mark- nadsmaterial. I det avseendet är beslutet om ”City of Göteborg” unikt och avvi- kande från mönstret, och följer mer for- men av hur småorter (som t ex Rävlanda) kallar sig utomland, d v s som det låter på svenska – utan försök till översätt- ning. Frågan är vilket mönster Göteborg helst följer internationellt. Storstädernas, eller småorternas variant?

Business to business

Inom affärsvärlden är ofta produkten och handeln överordnad orten som varan

(9)

9 tillverkas eller säljs ifrån. Därav är det

ofta det mest praktiska att marknads- föra orten enligt en koncern policy, som antingen kan leda till namnet ”Göteborg”

eller ”Gothenburg” beroende på vilket företag, bransch, huvudägare mm som avgör policyn.

Business to consumer

Inom turism är varumärken och kän- nemärken viktiga för att locka turister till en ort, plats eller region. Det gäller att kunden på hemmaplan snabbt får en känsla av var resmålet ligger, och känner sig lockad av ett erbjudande. Turistin- formation är därför ofta lokalt anpassad till respektive kundmarknad, och man använder sig av blandade varianter av namnet Göteborg, både den lokala och svenska varianten.

Göteborg eller Gothenburg

Det finns inget generellt svar för hur Göteborg bör marknadsföras utomland, men det finns frivilligt framtagna policies inom vissa organisationer för hur man använder stadens man och varför man gör dessa val. Frågan är om Göteborgs internationella namn, är en fråga som bör lyftas igen för att fler (företag) skall fundera på hur man marknadsför Göte- borg, nu och framöver?

Källor

Kommunstyrelsens protokoll 2003-02-24.

Intervju med Stefan Gadd, mediechef för Göteborg & Co.

GU-Journalen nr 4-2007, nr 5-2007, nr 1-2008 och citat/text av professor Lars-Gunnar Andersson, vid Institutionen för svenska språket.

GU Språknämndens frågelåda, veckans språkråd nr 7 och nr 23 - 2006.

Hemsidor hos företag och organisationer.

Information från PR-företaget Sund Kommunikation, Göteborg.

(10)

Rapport 2008:2 | Göteborg vs Gothenburg

10

Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie

Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken

Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem

Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö

Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen?

Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning

Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland.

Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige – en tyst del av Sverige

Rapport 2002:2 Skola – Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget?

Rapport 2002:5 Västsverige – en tyst del av Sverige

Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet

Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003

Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna?

Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige

Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor?

Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen?

Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige – en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004

Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning

Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag?

Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv

Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens

Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav

Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter

Rapport 2006:3 Svenska produktionsvillkor i global konkurrens Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer

Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige?

Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen

Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 E20 - Ett viktigt stråk för svenskt gods

Rapport 2007:3 Sårbarhetsindex Rapport 2007:4 Tillväxt Göteborg

Rapport 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 2007:6 Fokus Attityd 2007

Rapport 2008:1 Västsverige på väg

Rapporterna finns att ladda ner på www.handelskammaren.net/rapporter

(11)

11

(12)

Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00 Fax 031-83 59 36

info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net

Västsvenska Industri- och Handelskammaren

References

Related documents

• Inom Företagsutveckling arbetar vi för att skapa hållbar tillväxt för nyföretagare samt för små och medelstora företag. Ibland gör vi riktade insatser som till exempel

Av 3 § förordningen ( 1993: 1091) om assistansersättning framgår att vid beräkning av antalet assistanstimmar enligt LASS skall beaktas all tid som avser uppgifter som

Enligt 3 §LASS har den som omfattas av 1 §lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har, utom i fall som anges i 4 §,rätt att för sin dagliga

Eftersom hennes grundläggande behov inte uppgår till 20 timmar per vecka anser jag inte att det ska beräknas någon tid för hennes andra personliga hjälpbehov. Jag anser därför

Alingsåsskogen —- eller väl riktigare nyttjanderätten till densamma —- kommer i detta sammanhang ej i betraktande.Stadens första bebyggare utgjordes, utom av svenskar, som

De positiva och negativa effekter som nämns handlar inte så mycket om deltagarna, utan mest om saker runt omkring projekten, som att samarbetet inom Plattform fungerar bra, att

Med möjligheter till ökad nationell finansiering för aktörer som verkar inom en arbetsmarknadsregion inom initiativ kopplat till talangattraktion, mottagande och integration och

Mariela fick priset som ”framstående representant för den kubanska akademiska världen och för sitt försvar för nästan som visar oss en mycket kubansk version av mänsk- lighet