Innehåll BOLAGSSTÄMMA EKONOMISK INFORMATION

Full text

(1)

årsredovisning 2003

Koncernkontor Rottneros AB

Box 600, 194 26 Upplands Väsby (Stockholm) Besöksadress: Kanalvägen 16, InfraCity Telefon 08-590 010 00

Telefax 08-590 010 01 e-mail info@rottneros.com www.rottneros.com

(2)

1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien

9 Affärsidé, mål och strategier 10 Styrelsens arbete

11 Möjligheter och risker 16 Rottneros marknader 20 Koncernens enheter 25 Rottneros produkter 28 Miljö och kvalitet 31 Personal och ledarskap 33 Förvaltningsberättelse

38 Detaljerad innehållsförteckning över noter mm.

Definitioner 39 Resultaträkningar 40 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 43 Förändringar i eget kapital 44 Tilläggsupplysningar 45 Noter

52 Revisionsberättelse 53 Sexårsöversikt 54 Styrelse

56 Ledande befattningshavare och revisorer 57 Ordlista

Adresser

Innehåll

EKONOMISK INFORMATION

Bolagsstämma 27 april

Kvartalsrapport (3 månader) 27 april Kvartalsrapport (6 månader) 26 juli Kvartalsrapport (9 månader) 26 oktober Bokslutskommuniké för 2004 februari 2005 Årsredovisning för 2004 april 2005

BOLAGSSTÄMMA

Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 27 april 2004, klockan 17.00 på Hotell Selma Lagerlöf i Sunne.

Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 30 april 2004. Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning ut- betalas den 5 maj 2004.

Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman ska vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 16 april 2004 samt anmäla sitt delta- gande till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby, telefon 08-590 010 00, fax 08-590 010 01 eller e-mail: info@rottneros.com senast den 21 april 2004.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 16 april 2004 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman.

Omslagsfoto: Böcker trycks ofta på papper som tillverkas av CTMP-massor av asp. Dessa produceras vid bruken i Rockhammar och Rottneros.

(3)

Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor.

Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem bruk i Sverige och Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa.

Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter.

Genom produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och en hög servicegrad förändras produkterna ständigt i takt med kundernas krav och behov.

Koncernen driver en aktiv säkringspolitik, främst avseende valuta, massapris och el, för att uppnå en utjämning av resultatet över konjunkturcyklerna för att undvika perioder med förlust.

Detta är Rottneros

ROTTNEROS NISCHER

Produktnischer Rekommenderad massa ur Rottneros sortiment

Journalpapper (LWC/ULWC) Slipmassa (gran) Tunna tryckpapper Slipmassa (asp och gran)

Filter Långfibersulfat, magnefit, CTMP

Kartong Slipmassa, CTMP

Papper för transformatorer och kablar Oblekt långfibersulfat

Mjukpapper CTMP

Vätskekartong CTMP

Träfritt / nästan träfritt bulkigt papper CTMP, slipmassa (gran och asp) Nästan träfritt bestruket papper Slipmassa (asp och gran), CTMP Lateximpregnerad kartong Långfibersulfat

Etikettpapper Slipmassa (gran)

Flingtorken vid Rottneros Bruk

(4)

✦Resultatet efter finansnetto upp- gick till 115 MSEKvarav 25 MSEK kom från upplösning av försäk- ringsreserver. Resultatet överskred prognosen med 29 MSEK.

✦Fjärde kvartalet 2003 var Rottneros 18:e kvartal i följd med ett positivt resultat efter finansnetto.

✦Kursen på Rottneros aktie steg under året med 16 procent. Affärs- världens skogsindex steg med fem procent.

✦ Det genomsnittliga kapacitetsut- nyttjandet i koncernen låg för andra året i följd på 91 procent vilket är högt med hänsyn till det svaga konjunkturläget. Vid bruket i Rockhammar slogs nytt produk- tionsrekord.

✦Under slutet av 2003 och början av 2004 etablerades nya marknads- bolag i Belgien och Tyskland. Det är ett led i att stärka Rottneros

profil och varumärke genom att i ökad utsträckning arbeta under eget namn som komplement till samarbetet med handelsagenter.

ROTTNEROS I SIFFROR

2003 2002 2001 2000 1999 1998

Nettoomsättning, MSEK 2 380 2 494 2 741 3 385 2 101 1 603

Resultat efter finansnetto, MSEK 115 86 235 892 111 121

Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 193 244 183 85 276 210

Medeltal anställda 857 860 878 890 884 716

Relationstal, %

Soliditet 73 72 73 72 62 81

Avkastning på sysselsatt kapital 7 5 12 52 9 11

Avkastning på eget kapital 5 3 8 40 7 10

Kronor/aktie

Resultat efter skatt 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 0,60

Utdelning 0,30* 0,30 0,35 0,50 0,25 0,10

*) Föreslagen utdelning.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

2

Året som gick

KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK)

2003 2002 2001

IV III II I IV III II I IV III II I

Nettoomsättning 571 587 582 640 560 633 646 655 633 620 661 827

Rörelseresultat före avskrivningar 94 43 57 45 60 74 11 25 13 26 47 206

Avskrivningar -34 -27 -27 -29 -40 -24 -25 -24 -16 -24 -23 -24

Rörelseresultat 60 16 30 16 20 50 -14 1 -3 2 24 182

Finansnetto 1 - -7 -1 1 5 20 3 7 3 13 7

Resultat efter finansiella poster 61 16 23 15 21 55 6 4 4 5 37 189

Skatt -13 -5 -5 -7 -1 -24 -3 -3 -11 -1 -11 -57

Resultat efter skatt 48 11 18 8 20 31 3 1 -7 4 26 132

Produktion massa, tusen ton 166,7 155,6 163,5 153,3 155,5 163,9 157,8 158,9 159,0 147,9 143,7 148,6 Leveranser massa, tusen ton 157,3 160,7 149,4 173,7 150,3 153,7 162,8 163,7 153,9 149,2 137,9 151,8

Produktion sågade trävaror, tusen m3 12,4 10,7 12,3 10,5 10,1 7,3 12,4 12,6 14,9 13,9 19,3 18,7

Leveranser sågade trävaror, tusen m3 10,2 10,5 11,6 10,3 9,7 9,1 10,6 13,5 8,4 18,8 15,9 19,3

(5)

Mycket tyder nu på att konjunkturen kommer att bottna och kanske även vända uppåt under 2004. Genom att vi har visat positivt resultat under de tre lågkonjunkturåren har vi kunnat förbereda oss för ett bättre konjunk- turläge genom att hålla våra anlägg- ningar i trim och löpande vidareut- bilda personalen.

Därför har vi ett starkt utgångs- läge för att maximera produktionen när nästa högkonjunktur infinner sig med höga priser och god efterfrågan.

När vi nu förhoppningsvis börjar närma oss slutfasen av en för den glo- bala skogsindustrin djup och utdra- gen lågkonjunktur, känns det natur- ligt att utvärdera vad den har inne- burit för oss med tyngdpunkt på det senaste året.

Stark kärnverksamhet i grunden

Våra bruk har fungerat bra under året utan några mer omfattande driftav- brott eller haverier, utöver planerade underhållsstopp. Det har lett till ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 91 procent vilket är ett av de högsta någonsin. Samtidigt befinner vi oss mitt i ett program som skall reducera kostnaderna. Detta gäller i hög grad Utansjö där personalstyrkan har minskat med 25 tjänster.

Under året har vidare ett intensivt arbete pågått med att samordna vikti- gare koncerninköp av insatsvaror, logistik och frakter samt upphandling av IT- tjänster. Ett kapitalrationaliser- ingsprogram har resulterat i ett lägre råvarulager. Vi har dock även varit offensiva och under de tre senaste åren investerat i storleksordningen 200–250 MSEK per år jämfört med historiskt cirka 100 MSEK.

Resultatet för 2003 är bland annat frukten av en långsiktig marknadsbe- arbetning, vilket har lett till en stark position hos våra traditionellt största kunder, kombinerat med den sedan flera år tillämpade nischstrategin.

Denna innebär att vi levererar massa- kvaliteter som så långt det är möjligt anpassas till den enskilda kundens krav.

Genom nischstrategin, effektiv kostnadskontroll, besparingar samt en aktiv säkringsstrategi har vi kun- nat redovisa ett positivt resultat genom hela lågkonjunkturen.

Det är viktigt att poängtera att vår finansiella riskminimeringsstrategi inte lever ett eget liv, utan är ett viktigt komplement till en i grunden marknadsanpassad och strukturellt riktig kärnverksamhet. Riskminime- ringen är ett stöd för att undvika för- luster vid lågkonjunktur, vilket även

innebär att strategin kan påverka resultatet negativt under högkon- junkturår. Dock är Rottneros fortsatt ett cykliskt bolag med en kraftig häv- stång vid högkonjunktur.

Den långsiktiga strategin ger frukt

År 2000 lade vi fast en konkret lång- siktig strategi i form av ett framtids- program. Det innebär att vi, med nödvändig flexibilitet, arbetar på ett konsekvent sätt genom konjunktur- cyklerna. Programmet består av fem delar:

✦ en intensifierad kund- och marknadssatsning

✦ nischfokus

✦ finansiell riskminimering

✦ tillväxt

✦ kompetensutveckling.

Programmet som är långsiktigt är ett verktyg i arbetet med att nå våra mål.

Vid behov kommer det att justeras och kompletteras.

Programmet har bidragit positivt till resultatet under de tre senaste åren. Därför känns det naturligt att redogöra för vad vi har uppnått inom de olika delarna.

VD har ordet –

Framtidsprogrammet börjar ge resultat

Även i dåliga tider finns det starka företag. Och att Rottneros är ett sådant har vi nu bevisat under tre år i följd. Också för 2003, som var det tredje året i rad med en svag konjunktur

för massaindustrin, har vi genom en stark kärnverksamhet kunnat redovisa ett positivt resultat.

Dessutom har vi inte gjort förlust under något enda kvartal under de tre lågkonjunkturåren.

Resultatet för 2003, en vinst på 115 MSEK är 34 procent över vinsten för 2002.

(6)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

4

”Tillväxtstrategin innebär att vi har gjort betydande investeringar i framförallt kvalitet och miljö.

Detta har bidragit till ett av de högsta kapacitetsutnyttjandena någonsin.”

(7)

Den intensifierade kund- och mark- nadssatsningen har inneburit en rad förändringar. Bland dessa märks att vi på flera marknader har ersatt försälj- ning via agenter med egna försälj- ningsbolag. Samtidigt har vi stärkt den tekniska orienteringen av mark- nadsföringsorganisationen för att bättre kunna utnyttja styrkan i vårt produktutbud och nischstrategin.

Detta har lett till att vi har stärkt Rott- neros profil och varumärke. Vi har vidareutvecklat vårt IT-stöd vilket bland annat innebär att vi har öppnat en webbaserad portal där kunderna direkt kan genomföra sina affärs- transaktioner med oss.

Resultatet är att leveranserna un- der 2003 har uppgått till 92 procent av vår produktionskapacitet. Denna höga andel har en viktig del i det positiva resultatet. En mycket margi- nell del av produktionen har sålts på spotmarknaden. Detta är speciellt viktigt i en lågkonjunktur, då priserna på spotmarknaden oftast är lägre än på volymer som säljs till reguljära kunder.

Fokuseringen på nischer, där vi har speciella konkurrensfördelar, har bidragit till att stärka resultatet under lågkonjunkturen. Vårt fokus leder dels till ökade volymer, dels till bättre lönsamhet genom att kunden får till- gång till en specialutformad massa- kvalitet. Under 2003 levererades cirka 40 procent av produktionen till nisch- kunder, jämfört med 25 procent när framtidsprogrammet inleddes under 2000. Målsättningen är att uppnå 50 procent.

Vårt arbete med finansiell risk- minimering har som jag nämnde in- ledningsvis utvecklats till en långsik- tig strategi som utjämnar effekten av konjunktursvackor, men som själv- klart förutsätter en stark kärnverk- samhet. Det är viktigt att notera att

70 procent av intäktsexponeringen i USD inte är säkrad vilket lämnar ett stort utrymme för en hävstångseffekt vid en konjunkturuppgång.

Tillväxtstrategin innebär att vi har gjort betydande investeringar i fram- för allt kvalitet och miljö samt att vi löpande studerar möjligheten till att göra förvärv. Massaindustrin är nor- malt volymdriven, men vi har alltså valt att göra investeringar som leder till höjd kvalitet och ökat kundvärde.

Därigenom bygger vi en stabil grund för framtida tillväxt i nischområdena.

För att kunna agera när tillfälle ges har ett hittills outnyttjat syndikeringslån på 115 MUSDarrangerats.

Även om en del av vår grundstra- tegi är att förvärva för säljaren lågpri- oriterade tillverkningsenheter i låg- konjunktur, så är några köp inte aktu- ella för närvarande. Däremot räknar vi med att under 2004 kunna inleda ombyggnaden av Utansjö Bruk från att producera kemisk massa till att bli ett modernt bruk för mekanisk massa.

Kompetensutvecklingen innebär bland annat att samtliga chefer med personalansvar går igenom ett omfat- tande ledarskapsutvecklingsprogram som inleddes under 2003. Syftet med programmet är att etablera en gemen- sam syn på ledarskap och att bygga upp kunskap om finansiella nyckeltal, kundstruktur och marknadsförut- sättningar samt regler och avtal som påverkar verksamheten. Ledarskaps- programmet är även ett verktyg för att hantera den generationsväxling som vi har framför oss.

Vad händer under 2004?

Året inleddes med en förstärkt efter- frågan och prishöjningar på flertalet massakvaliteter. Dock förväntar vi oss inte någon mer markant förbättring förrän under senare delen av året.

Vårt resultat påverkas dels av utfallet

av den finansiella riskhanteringen, dels av i vilken mån massapriserna ba- lanserar förändringar i dollarkursen.

Även om en stor del av 2004 blir tuff så står vi väl rustade för att möta både en eventuell fortsatt svag marknad och den uppgång som vi räknar med senast under slutet av året. En svag marknad under en del av året matchar vi genom sänkta kostnader som ett resultat av det besparingsprogram som vi inledde under 2003, bland annat genom de strukturåtgärder i form av minskad bemanning som har vidtagits.

Och inte minst viktigt – genom att vi inte har visat negativt resultat under något kvartal sedan slutet av 1999 är handlingsberedskapen hög och frihe- ten att agera offensivt stor när kon- junkturen väl vänder. Ett ambitiöst kvalitetshöjande investeringsprogram som vi redan delvis har genomfört, vältrimmade anläggningar och kvali- ficerade medarbetare gör att vi är rus- tade för att möta en bättre konjunk- tur. Detta bidrar till att jag räknar med att vi kan visa ett fortsatt positivt resultat även under 2004.

Upplands Väsby i februari 2004

Lars Blecko

Koncernchef och verkställande direktör

(8)

Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens O-lista och ingår i Attract 40-listan där de mest omsatta bolagen åter- finns. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Rottneros börsvärde uppgick vid årets slut till drygt 1,6 miljarder kronor. Vid årsskiftet hade Rottneros 25 773 aktieägare (24 637). Utländska aktieägares andel av aktierna uppgick till 14,8 procent.

Kursutveckling

Under 2003 steg kursen på Rottneros aktie från 7,45 till 8,55 SEK. Det mot- svarar en uppgång med 15 procent.

Börsen som helhet mätt med Affär- svärldens Generalindex steg med 30 procent medan Affärsvärldens skog- sindex endast steg med 5 procent.

Rottneros balanserar sin exponering mot USD och massapris genom en säkringsstrategi. Aktiekursen har ock- så varit mindre volatil, det vill säga jämnare, än under perioder då före- taget inte har säkrat exponeringen mot USDoch massapris.

AKTIEKURS

Sista köpkurs Högst betalt Lägst betalt

2000 7,70 11,60 7,00

2001 9,85 10,10 6,25

2002 7,45 12,20 6,00

2003 8,55 9,90 6,30

Aktiens omsättning

Rottnerosaktiens omsättningshastig- het under året var 51 procent (56).

Börsen som helhet hade en omsätt- ningshastighet på 138 procent (122).

Återköp av egna aktier

Styrelsen har bemyndigande från bo- lagsstämman att återköpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 pro- cent av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde styrelsen återköp av sammanlagt 2,3 miljoner aktier till ett snittpris om 7,31 SEKper aktie, sammanlagt 16,5 MSEK. Återköpet motsvarar 1,2 pro- cent av antalet utestående aktier och Rottneros ägde därmed vid årets ut- gång sammanlagt 7,7 miljoner aktier motsvarande 4,2 procent av antalet

utestående aktier. Styrelsen ämnar be bolagsstämman 2004 om fortsatt bemyndigande att återköpa ytter- ligare aktier enligt samma villkor som tidigare.

Utdelningspolitik

Utdelningen till aktieägarna är an- passad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida ut- vecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en kon- junkturcykel skall uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade re- sultatet efter betald skatt. Detta inne- bär att de sämre åren i en kon- junkturcykel måste vägas in i helhe- ten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2003 föreslår styrelsen en oförändrad ut- delning på 0,30 SEKper aktie (0,30).

Detta motsvarar en direktavkastning på 3,5 procent (4) baserat på slut- kursen för året. Inklusive den före- slagna utdelningen har för perioden 1999–2003 utdelats 33 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

6

Aktien

AKTIEDATA1)

2003 2002 2001 2000 19992) 1998

Aktier vid periodens ingång3) Antal 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332

Återköpta egna aktier3) Antal 2 258 5 419 20 933 - - -

Aktier vid periodens utgång3) Antal 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332

Genomsnittligt antal aktier3) Antal 181 422 187 709 204 099 209 332 209 332 209 332

Rörelseresultat/aktie SEK 0,67 0,31 1,00 4,34 0,59 0,57

Resultat efter finansnetto/aktie SEK 0,64 0,46 1,15 4,26 0,53 0,58

Resultat efter skatt/aktie SEK 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 0,58

Rörelsens kassaflöde/aktie4) SEK 0,00 -0,13 0,50 4,28 -0,01 -0,10

Eget kapital/aktie SEK 9,50 9,33 9,40 9,07 6,13 5,83

Utdelning SEK 0,305) 0,30 0,35 0,50 0,25 0,10

Utdelning/eget kapital/aktie % 3,2 3,2 3,7 5,5 4,1 1,7

Börskurs vid periodens slut SEK 8,55 7,45 9,85 7,70 11,10 3,20

Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,9 0,8 1,0 0,8 1,8 0,5

P/E-tal/aktie ggr 18,3 25,3 13,0 2,5 25,5 5,5

Direktavkastning6) % 3,5 4,0 3,6 6,5 2,3 3,1

1)Det finns inga program som medför utspädning.

2)Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark.

3)Antal aktier anges i tusental.

4)Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar.

5)Föreslagen utdelning.

6)Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

(9)

0 3 6 9 12 15

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000

Omsatt antal aktier (tusen) Affärsvärldens Skogsindex

Affärsvärldens Generalindex Rottneros

2004 I 2003 I 2002 I 2001 I 2000 I 1999 I 1998 I 1997 I 1996 I 1995 I 1994 I 1993 I

Källa: SIX Hallvarsson&Halvarsson tusen aktier SEK

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993 – 2003

0 3 6 9 12 15

200 400 600 800 1000

NBSK SEK NBSK USD

Rottneros

2004 I 2003 I 2002 I 2001 I 2000 I 1999 I 1998 I 1997 I 1996 I 1995 I 1994 I 1993 I

NBSK pris USD/ton Aktiepris SEK

ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING

JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993 – 2003 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal

aktiekapital, TSEK TSEK aktier

1981 8 000 80 000

1987 Split 25:1 8 000 2 000 000

1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583

1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583

1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289

1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289

1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289

1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289

1992 Nedsättning –51 027 7 290 14 579 289

1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289

1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009

1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105

1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105

2002 Makulering –10 450 94 216 188 432 105

(10)

VÄRDESKAPANDE

Rottneros styrelse och ledning arbetar efter en strategi som syftar till att minska koncernens riskexponering. Riskprofilen är ytterst en strävan efter resultatutjämning genom att undvika förlust i lågkonjunktur.

Syftet med att minska riskexponeringen är att ge aktieägare en stabilare avkastning än historiskt på investeringar i Rottneros- aktien. En grundförutsättning är att koncernen har en hög och sta- bil intjäningsförmåga över en konjunkturcykel och ett starkt kassa- flöde. Prioriteringen av en hög grad av självfinansiering ligger fort- satt fast.

Koncernen eftersträvar:

✦En inriktning av den operativa verksamheten på mer lönsamma produkter och marknadssegment med så stabil efterfrågan och stabila priser som möjligt samt fokus på djupa och långa kund- relationer.

✦Effektivisering av produktion, marknadsföring och administration.

✦En finanspolicy som minskar de finansiella riskerna och parerar rörelseriskerna.

Vidare krävs en optimal användning av koncernens kapital för att resurser för investeringar skall frigöras. Genom utarbetade finansi- ella prissäkringsstrategier för framförallt massaprisrisker och valuta- risker skall resultatet utjämnas.

Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna företagen. Aktiekursen har svängt kraftigt i takt med konjunkturen och varit starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen.Aktiekursen har pendlat mellan 2–3 SEK i lågkonjunktur och 12 SEK som högst under de senaste 10 åren.

Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kost- naderna för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning.

Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lågt, även med hänsyn taget till värderingsfaktorer som storlek, anläggningar, produktsammansättning, marknadsrisker och prisrisker. Nu har cyklikaliteten minskat vilket bland annat åter- speglas i att aktiekursen under de två senaste åren trots en svag och oregelbunden massakonjunktur har varit förhållandevis stabil.

Som mest har kursen pendlat mellan cirka 6–10 SEK under de fem senaste åren, vilket innebär att Rottnerosaktien har haft ungefär samma volatilitet som övriga skogsföretag.

ANSVARSTAGANDE

Rottneros information och agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av öppenhet och hög tillgänglighet. Det innebär bland annat en öppen redovisning av ledningens och styrelsens ägande och förmåner såsom pensionsavtal med mera. Ambitionen är också hög vad gäller innehåll i årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelanden. Regelbundna möten hålls med finansanalytiker ekonomijournalister och aktiesparare.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

8

ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN

Alfred Berg Gabriella Sterner

Carnegie Mattias Sjödin, Johannes Grunselius

Enskilda Securities Linus Larsson, Richard Nilsson Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark, Johan Swahn

Swedbank Tomas Eriksson, Per Andersson

Kaupthing Bank Stefan Engqvist

AKTIEFÖRDELNING PER 2003 12 31

Antal aktier Procentandel av Procentandel av

antal ägare aktiekapital

1 500 36,3 1,1

501 5 000 52,5 13,7

5 001 10 000 6,3 7,2

10 001 50 000 4,1 12,7

50 001 100 000 0,4 4,7

100 001 0,4 60,6

TOTALT 100,0 100,0

Källa: VPC Analys

ÄGARSTRUKTUR PER 2003 12 31

Aktieägare Antal aktier Procentandel

av aktiekapitalet

Arctic Paper AB 51 366 484 27,3

Handelsbanken Fonder 5 015 422 2,7

Bertil Hållsten bolag 4 260 000 2,3

Carlson Fonder 3 373 150 1,8

Bank Of New York 3 363 000 1,8

Merrill Lynch Global Smallcap Fond 3 286 000 1,7

JP Morgan Chase Bank 2 258 654 1,2

UBS AG London Branch Equities 2 095 400 1,1

Banco Fonder 1 700 000 0,9

DFA Fonder 1 191 000 0,6

Totalt 10 största ägare 77 909 110 41,3

Rottneros AB

(egna aktier från återköp) 7 709 641 4,1

Geografisk fördelning av ägandet

Sverige 160 628 058 85,2

Övriga Norden 3 612 368 1,9

Övriga Europa (Exkl. Norden) 17 327 637 9,2

USA 6 701 646 3,6

Övriga Världen 162 396 0,1

TOTALT 188 432 105 100,0

Fördelning av ägande mellan juridiska personer och privatpersoner

Juridiska personer 113 513 493 60,2

Privatpersoner 74 918 612 39,8

TOTALT 188 432 105 100,0

Källa: VPC Analys

(11)

Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktie- ägarna över en konjunkturcykel. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kun- derna, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rott- neros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse produkter såväl som applikationer.

Affärsidé

Rottneros affärsidé är att vara en oin- tegrerad leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfak- torer som styrelse och ledning identi- fierat, nämligen att vara ett kundbe- hovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion.

Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros ut- budet till krävande kunders behov.

Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började ge- nomföras under 2001. Den då beslu- tade färdriktningen präglas av spe- cialisering, nischtänkande och kund- orientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunktur- cykeln. Denna satsning, som fortgår inkluderar ett ledar- och kompetens- utvecklingsprogram.

Mål och strategier

Koncernledningen har ett antal över- gripande mål för den operativa verk- samheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil.

Under 2001–2003 var kursen betyd- ligt stabilare än under tidigare låg- konjunkturer och förändrades i takt med index.

✦Rottneros ska vara en kundfoku- serad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalu- massa.

✦ Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande ni- scher av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin har resulterat i att 40 procent av försäljningen skedde till nischkunder och drygt 50 procent till ett antal stora kun- der under 2003.

✦Rottneros ska sträva efter att visa positivt resultat oavsett konjunktur.

Affärsidé, mål och strategier

Affärsidé:

Rottneros är en ointegrerad leverantör av kund- anpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt säljstöd och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov.

Vision:

Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov.

Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en

konjunkturcykel.

(12)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

10

Rottneros styrelse består av fem leda- möter valda av bolagsstämman samt två ledamöter, utsedda av de anställda.

Vidare finns två suppleanter utsedda av de anställda. Bland de av bolags- stämman valda ledamöterna ingår verkställande direktören. Bolagets ekonomi- och finansdirektör/vice VD är sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens samman- träden som föredragande. Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dessutom arbete bedrivits i de tre av bolags- stämman beslutade kommittéerna;

Nomineringskommittén, Finanskom- mittén och den nyinrättade Revi- sionskommittén. Styrelsen har ej fun- nit behov av att tillsätta en Kompen- sationskommitté. (Beslutsformerna om ersättning till VD, se not 6)

Kommittéernas arbete

Sedan länge finns den av bolags- stämman utsedda Nomineringskom- mittén, med Gunnar Schotte som ordförande samt VDför Arctic Paper AB som ledamot. Styrelsens ordfö- rande har löpande informella kontak- ter med Nomineringskommittén.

Finanskommittén består av två ledamöter från styrelsen. Kommittén har som uppgift att övervaka finans- policyn och riskmandatet. I Finans- kommittén ingår styrelsens ordfö- rande Bengt Nordin, bolagets verk- ställande direktör samt bolagets eko- nomi- och finansdirektör/vice VD. Kommittén har vid ett flertal tillfällen adjungerat externa finansiella exper- ter. Finanskommittén har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy. Finans- kommittén har under 2003 haft sex

protokollförda sammanträden och styrelsen erhåller löpande protokoll från finanskommittén.

Revisionskommittén inrättades i samband med bolagsstämman 2003.

Revisionskommittén har bland annat till uppgift att överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdra- get, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisnings- principer samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande noterings- avtal eller eljest. Ordförande Bengt Nordin och styrelseledamoten Ro- bert Romlöv har ingått i kommittén.

Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman har varit adjungerade vid samman- trädena och i förekommande fall adjungeras ledande befattningshava- re. Kommittén har haft två protokoll- förda sammanträden under 2003 och styrelsen har erhållit protokoll från sammanträdena.

Styrelsens sammanträden

Styrelsen höll under 2003 tio proto- kollförda sammanträden. Styrelse- arbetet följer en i förväg uppgjord plan, i synnerhet vad gäller löpande ärenden. Vid varje sammanträde be- handlas i förväg utvalda strategiska frågor. Vid sammanträdet i februari behandlas bokslutskommunikén för det gångna året. Här beslutas om sty- relsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell uppdater- ing/komplettering av verksamhets- planen (budget). Vid ett särskilt sam- manträde behandlas den publika års- redovisningen. Sammanträdet i april hålls samma dag som bolagsstämman och behandlar det första kvartals-

resultatet samt gör en översyn av koncernens strategier. Augustisam- manträdet behandlar halvårsresulta- tet och oktobersammanträdet be- handlar tredje kvartalsrapporten samt investeringsplanerna inför nästa verk- samhetsår. Årets sista ordinarie sam- manträde behandlar föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan (budget) för näst- kommande år. I början av januari 2004, deltog samtliga bolagsstämmo- valda styrelseledamöter och flertalet arbetstagarrepresentanter, i en av Stockholmsbörsen anordnad halv- dagsutbildning av styrelseledamöter och ledande befattningshavare, i no- teringsavtalet, insiderreglerna mm.

Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär.

Styrelsen erhåller varje månad en rap- port över bolagets resultat- och likvi- ditetsutveckling. Styrelsens arbete påverkas även av den särskilda arbets- ordning som styrelsen fastställt rö- rande arbetsfördelningen mellan sty- relsen och verkställande direktören.

Kontakten med revisorerna

För att säkerställa styrelsens informa- tionsbehov, rapporterar bolagets hu- vudrevisorer, förutom till Revisions- kommittén, även varje år sina iaktta- gelser från granskningen och sin be- dömning av bolagets interna kontroll.

Bolagets huvudansvarige revisor och ytterligare representanter för revi- sionsbyrån var närvarande vid ett styrelsesammanträde hösten 2003.

Revisorerna har varit närvarande vid Revisionskommitténs båda samman- träden samt ytterligare ett styrelsesam- manträde då tillämpningen av nya redovisningsregler (IAS/IFRS)disku- terades.

Styrelsens arbete

(13)

Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan inordnas i två kategorier – rörelserelaterade faktorer och fi- nansiellt relaterade faktorer.

Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kund- segment, som syftar till att göra kon- cernen mindre beroende av priset på avsalumassa, samt att dämpa fluktua- tionerna i lönsamheten över en kon- junkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strate- gin även en finansiell strategi.

Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens vola- tila resultatutveckling och framförallt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks.

De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är relaterade till valutakurser och massapris. Även priset på el och massaved är viktiga resultatpåverkande faktorer, dock i begränsad omfattning. Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och säkrar dessa en- ligt ett portföljtänkande. Den finansi- ella riskhanteringen, sker på koncern- nivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens finanspolicy,

dels ges av styrelsens Finanskom- mitté. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde.

Finansiella säkringsinstrument an- vänds inte i spekulativt syfte utan för att bygga en buffert för dåliga tider.

Rörelserelaterade möjligheter och risker

Massapriset, konjunkturen och konkurrensen.

Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Historiskt har detta om- fattat femårsperioder, se diagram ovan. Prisutvecklingen ligger ofta ti- digt i den globala konjunkturfasen

och används ofta av bedömare för att indikera en framtida upp- eller ned- gång i konjunkturen. Den historiska utvecklingen framgår av diagrammet ovan.

Marknaden för pappersprodukter har under 2003 karaktäriserats av en relativt svag efterfrågan. I brist på en stark pappersmarknad har priset på pappersmassa fluktuerat upp och ner kring en relativt låg nivå, och mark- naden har kännetecknats av vad som inom branschen kallas minicykler.

Såväl efterfrågan som utbud varierar.

Efterfrågevariationerna är främst att hänföra till ett oregelbundet inköps- beteende från Asien/Kina medan ut- budsvariationen framförallt beror på planerade och marknadsrelaterade underhållsstopp samt kapacitetstill- skott.

Massapriset (NBSK) sätts i USD (se marknadsavsnittet, sid 16) medan tillverkningskostnaderna huvudsak- ligen är i lokala valutor (SEK/Euro.) Under 2003 har USD-kursen sjunkit med cirka 17 procent mot SEK. Detta innebär att den tidigare valutaförde- len i en stark USDjämfört med SEK eller EURhar urholkats kraftigt.

Det finns ett visst samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark så tenderar NBSK-priset

Möjligheter och risker

0 200 400 600 800 1000

MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER

NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963 – 2003

USD

63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: Market Pulse

KÄNSLIGHETSANALYS

Riskslag Förändring Effekt på årsresultat Volatilitet

efter finansnetto (MSEK)

Massapris 50 USD / ton 250 1) Hög

USD 50 öre / USD 155 2) Hög

EUR 50 öre / EUR 40 Medium

Elpriser 1 öre / kWh 8 Medium

Vedpriser 10 SEK / m3f 20 Medium

Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg

Refinanisering Ordnad för 5–7 år Ingen

Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 %

1) Vid en USD-kurs på 7,32) Effekt exkl valutaterminssäkringar

(14)

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

12

uttryckt i USDatt vara lägre, medan en låg USD-kurs tenderar att ge ett högreNBSK-pris i USD. Detta kunde man till exempel se under högkon- junkturåren 1995 och 2000.

Under 1995 var dollarn relativt lågt värderad mot kronan (genom- snittskursen var 7,14 SEK/USD) och NBSK-priset i USDlåg som högst på nivåer kring 1 000 USD per ton.

Under 2000 var USDhögt värderad (genomsnittskursen var 9,16 SEK/ USD) och NBSK-priset i USDnådde då endast 710 USDper ton. Omräk- nat i SEK var massapriset i stort sett det samma 1995 som 2000 med toppriser på nivåer kring 7 000 SEK per ton.

En stor del av utbudet och kon- kurrensen på NBSK-massa kommer från Kanada som är den största pro- ducenten av avsalumassa. Den kana- densiska dollarn (CAD) har i likhet med Euro och SEKförstärkts kraftigt mot USD.

I takt med att den egna valutan har förstärkts och den amerikanska valu- tan försvagats har producenterna i Kanada fått mindre betalt för sin massa, uttryckt i CAD. Samtidigt har produktionskostnaderna varit i stort sett oförändrade, det vill säga kring 700 CADper ton. Till följd av denna förändring, har den tidigare nedre gränsen för massapriset i USDhöjts.

NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt till 4 235 SEK per ton under 2003 vilket skall jäm-

föras med 4 500 SEKper ton under föregående år. Detta innebär att priset omräknat i SEKgått ner med 265 SEK per ton vilket för Rottneros del inne- bär en minskning av omsättningen med cirka 170 MSEKbaserat på utle- veranser på 650 000 ton.

Kunder

Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av någon enskild kund. Sammantaget har koncernen i storleksordningen 200 kunder, varav de 10 största tillsammans represen- terar drygt 35 procent av omsättning- en. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning.

Råvaruförsörjningen – virkesråvara

Vedförsörjningen är en strategiskt viktig fråga eftersom Rottneros inte äger skog. Därför är Rottneros egna vedförsörjningsorganisationer i Sve- rige, Lettland och Portugal särskilt viktiga. Under 2003 uppgick uttaget ur den svenska skogen till 84 miljoner kubikmeter, vilket är högt. Till detta kommer en import på närmare 10 miljoner kubikmeter. Det har därför rått en rimlig balans mellan tillgång och efterfrågan.

Genom politiska beslut har an- vändandet av vedråvara för energi- produktion kommit att gynnas.

Detta innebär att värdefull vedråvara eldas upp i stället för att användas i

industriella produkter. Detta kan medföra högre priser på vedråvara.

En positiv effekt av dessa beslut för Rottneros del är emellertid att energi som framställs i koncernens massabruk genom förbränningen av returlutar, bark och annat biobränsle klassas som Grön el. Det gör det möj- ligt för Rottneroskoncernen att sälja certifikat för Grön el.

Elektricitet

Koncernen förbrukar 800 GWh per år, varav 25 procent är egenproduce- rad el i bruken. Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige. Elförbrukningen i Miranda är måttlig och sker till reglerade fasta priser.

För den svenska verksamheten har koncernen under 2003 haft ett avtal beträffande fysisk leverans av el till spotpris med en av de större elleve- rantörerna. Från och med 2004 hand- las all el till de svenska bruken direkt över den nordiska elbörsen Nord- pool. Även finansiell säkring av elpri- set i Sverige handlas över norgebase- rade Nordpool varför elpriserna noteras i NOK. Bolaget ser med oro på risken för fortsatt höga energipri- ser beroende på oligopolsituationen på marknaden för elproduktion samt ytterligare höjningar av skatter och avgifter.

För den finansiella säkringen har två förvaltare kontrakterats för att förvalta var sin del av en elsäk- ringsportfölj (så kallad diskretionär

KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt)

Personalkostnader, 16

Råvaror, 34

Kemikalier, 10 El, 7 Övriga rörelse-

kostnader, 29

Avskrivningar, 4

0 200 400 600 800 1000

NBSK-PRIS I USD OCH EURO 1990 -2004

USD EURO

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 0 200 400 600 800 1000

(15)

förvaltning). Innan elpriserna steg dramatiskt i slutet av 2002 beslutade styrelsen att i princip säkra 100 pro- cent av de kommande tre årens (2003–2005) externa inköp av el. För 2003 har priset varit säkrat till 27 öre per kWh. För 2004 har säkringen skett till 23 öre respektive 22 öre per kWh för 2005. Motpartsrisker avse- ende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal (finansiellt standardavtal om mot- partsrisker) med Vattenfall respektive Nordpool.

Kemikalier

Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största kemikalien, är en mycket viktig råvara för Rottneros.

I stort sett kan man säga att pris- utvecklingen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Koncernen knyter långsiktiga ramavtal om leve- ranser med årliga prisförhandlingar.

Kapitalinvesteringar

Rottneros har visat att man har för- mågan att hålla ett högt kapacitetsut- nyttjande, då så erfordras. Årligen görs en översyn avseende samtliga bruks investeringsbehov för de när- maste åren. Det löpande årliga under- hållsbehovet uppgår erfarenhetsmäs- sigt till cirka 150 MSEK.Därtill kom- mer investeringar för expansion, mil- jöförbättringar, kvalitetsförbättrande åtgärder samt investeringar för att undanröja flaskhalsar. De senare är den typ av investeringar som har prioriterats under de senaste åren.

Denna typ av investeringar anpassas dock till konjunkturen och kassa- flödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv inve- steringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning.

Vidare har Rottneros ett för bran- schen lågt anläggningskapital, vilket leder till relativt låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros

totala anläggningstillgångar var vid utgången av 2003 bokförda till 1 249 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 700 000 ton ger det ett bokfört värde på cirka 1 500 SEKper ton. Återan- skaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 10 gånger det bokförda värdet.

Finansiella möjligheter och risker

Massaprissäkring (intäkterna) De närmaste två åren har Rottneros säkrat 235 000 ton, cirka 18 procent av massavolymen. För år 2004 uppgår säkringarna till 185 000 ton, cirka 28 procent av massavolymen, se tabell nedan. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal med större banker.

Valutaexponering

(huvudsakligen intäkterna)

Transaktionsexponering

Det direkta inflödet av USD (real- flödet), vilket motsvarar 30 procent av koncernens omsättning, valuta- säkras i dagsläget i sin helhet i enlig- het med finanspolicyn. Resterande 70 procent av koncernens omsätt- ning, vilken främst är i EUR och SEK, valutasäkras ej. Den faktiska valutaeffekten för Rottneros resultat

under 2003 framgår av förvaltnings- berättelsen, sidan 35.

Koncernens valutasäkring i USD per 31 december 2003 framgår av nedanstående tabell. Motpartsrisk- erna avseende valutasäkringarna är gjorda med större banker och är näs- tan helt av karaktären valutaterminer.

UTESTÅENDE TERMINSKONTRAKT PER 2003 12 31

Genomsnitts-

År MUSD MSEK kurs (SEK)

2004 84 796 9,49

2005 44 434 9,84

2006 21 181 8,61

Totalt 149 1 411 9,47

År MEUR MSEK

2004 10 91 9,07

UTESTÅENDE MASSAPRISKONTRAKT

År Ton Säkringsnivå Valuta

2004 30 000 5 250 SEK

2004 155 000 552 USD

2005 50 000 547 USD

Totalt 235 000

Marknadsvärdering av finansiella instrument

Marknadsvärderingen per 31 decem- ber 2003 uppgick till 389 MSEK (se not 4).

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2002

TSEK Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt

Valutaterminskontrakt –17 007 –7 401 6 514 23 820 5 926

Massaprissäkringar 1 888 2 852 5 993 12 439 23 172

Elprissäkringar –5 421 –2 105 –63 28 871 21 282

Totalt –20 540 –6 654 12 444 65 130 50 380

RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2003

TSEK Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt

Valutaterminskontrakt 31 785 38 043 31 846 53 455 155 129

Massaprissäkringar 15 221 8 767 11 802 11 875 47 665

Elprissäkringar 31 297 1 507 6 243 9 716 48 763

Totalt 78 303 48 317 49 891 75 046 251 557

(16)

Omräkningsexponering

Bolaget har valt att inte säkra de ut- ländska dotterbolagens egna kapital.

Ränteläge

Koncernen har små räntebärande skulder och är därför måttligt expo- nerad för förändringar i ränteläget.

Avkastningen på kortfristiga pla- ceringar påverkas dock av ränte- förändringar. Likviditeten placeras hos banker eller på penningmark- naden i värdepapper med mycket låg kreditrisk.

Refinansiering

Koncernen har under 2003 förnyat ett syndikeringslån på 115 MUSD, cirka 850 MSEK. Lånet har en struk- tur på tre trancher med en löptid på

ett, fem och sju år. Lånet avser att överbrygga konjunktursvackor och möjliggöra attraktiva förvärv. Lånet var vid årets utgång outnyttjat.

Kreditrisker

Affärsrisken i form av kundfordring- ar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 % självrisk. Koncernen kommer dock att under 2004 ompröva kreditför- säkringen.

Försäkringar

Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador.

Det egna risktagandet varierar och täcks dessutom till största delen av ett åtagande i ett captivebolag (självförsäkring), Aspen Tree Re AG,

Schweiz. Bedömningen av försäk- ringstekniska reserver görs vid årets slut när skadeutfall kan avläsas.

Övriga möjligheter och risker

Politiska risker

Koncernen, liksom kunderna arbetar i länder som anses politiskt stabila.

Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad.

Miljö

Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända föränd- ringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se särskilt miljö- avsnitt sidan 28.

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

14

FAKTA-IAS 39

Redovisningsrekommendationen IAS 39 har ännu inte slutligen antagits. IAS 39 syftar till att stipulera hur företag skall rappor- tera konsekvenserna av finansiella instrument som löper över flera år. Rekommendationen påverkar inte det operativa kas- saflödet på grund av finansiella instrument.

Enligt IAS 39 skall finansiella instrument marknadsvärderas och för- ändringar i marknadsvärdet skall löpande påverka resultatet. Det inne- bär att förändringarna påverkar resultatet och eget kapital. Rekom- mendationen tillåter dock att värdeförändringen tas direkt mot eget kapital, så kallad säkringsredovisning, om bolaget kan leva upp till bestämda krav. Koncernen har omfattande finansiella säkringar vilket medför att konsekvenserna av att inte implementera de nya reglerna för säkringsredovisning är en kraftigt ökad volatilitet i redovisat resultat.

En tillämpning av säkringsredovisning enligt IAS 39 innebär för Rottneros del att samtliga säkringsinstrument skall kopplas till under- liggande prognoser. Modellen för säkringsredovisning som kommer att användas är så kallade kassaflödessäkringar, vilket innebär att det ore- aliserade resultat som uppkommer som en effekt av värdeförändringar på derivatinstrumenten redovisas direkt i eget kapital tills dess att den förväntade affären eller transaktionen bokförs i resultaträkningen. Vid denna tidpunkt flyttas den ackumulerade värdeförändringen på derivat- instrumentet från eget kapital till resultaträkningen.

Kriterierna för att få tillämpa säkringsredovisning är mycket strikta.

Säkringen måste förväntas vara helt effektiv, dvs säkringsinstrumentet

skall eliminera alla värdeförändringar hos säkringsföremålet. Skulle man av någon anledning i framtiden inte kunna styrka detta samband till nära nog 100 %, så kan man tvingas bryta säkringsrelationen och förändringar i marknadsvärdet avseende säkringen i fråga måste tas över resultaträkningen. För att ett kassaflöde ska kvalificera som ett säkringsföremål, måste det vara mycket hög sannolikhet att det inträffar.

Vidare måste samtliga säkringsrelationer i detalj dokumenteras vid den tidpunkt då säkringsredovisning påbörjas.

Koncernen har vid utgången av 2003 kopplat alla säkringar till un- derliggande prognoser och kommer under 2004 löpande att utvärdera effekten av säkringsredovisning med syfte att tillämpa säkringsredovis- ning fullt ut för samtliga säkringsstrategier från och med 2005 med jäm- förande siffror för 2004. Eftersom detta är ett helt nytt sätt att redovisa säkringstransaktioner på behöver rutiner, processer och systemstöd an- passas. Säkringsrelationerna kommer löpande utvärderas för att fast- ställa att de är effektiva och i övrigt uppfyller samtliga kriterier.

Det är dock viktigt att framhålla att kassaflödet från de gjorda säk- ringarna inte påverkas om säkringsredovisning tillämpas. Koncernens målsättning att även under sämre tider skapa ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten kvarstår. Om Rottneros inte skulle upp- fylla kraven för säkringsredovisning kommer, sålunda, stora fluktua- tioner i resultatet uppstå vilket motverkar den säkringsstrategi som bolaget har sedan 2000.

Ingenting tyder idag på att bolaget inte skulle kunna uppfylla vill- koren för att få tillämpa säkringsredovisning.

(17)

I kopierings- och skrivpapper med hög bulk ingår CTMP-massor som produceras vid Rottneros Bruk och Rockhammars Bruk.

(18)

16

R O T T N E R O S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 3

Massamarknaden

Den totala världsmarknaden för avsa- lumassa uppgick under 2003 till 39 miljoner ton, en ökning med 5,8 % eller 2,15 miljoner ton jämfört med 2002. Avsalumassa är massa som pro- duceras, torkas och skeppas för att säljas på marknaden i motsats till den avsevärt större volymen massa som produceras vid fabriker med integre- rad pappersproduktion.

PRODUKTIONEN AV AVSALUMASSA

Marknad Andel av produktionen Volym, ton

Norscan-området 51 25,0

Sydamerika 16 7,4

Asien 12 5,7

Den totala produktionen av pappers- massa i världen uppgick, inklusive av- salumassa, till cirka 200 miljoner ton.

Kapacitetsutnyttjandet var under 2003 94 % globalt, att jämföra med 92 % under 2002. De regionala skillnader- na var dock mycket stora, där USA med lägst utnyttjandegrad nådde 89 % av sin kapacitet medan Brasilien som låg högst hade ett kapacitetsut- nyttjande på 99 %.

Marknaden för mekaniska mas- sor, det vill säga slipmassor och CTMP var under året 3,0 miljoner ton, vilket är en ökning med 7 % jäm- fört med 2002. Produktionen av me- kaniska massor för avsalu är starkt koncentrerad till Norscan-området.

De största marknaderna för avsalu- massa var under 2003 Europa med 16,4 miljoner ton följt av Asien (ex- klusive Japan) med 8,7 miljoner ton och Nordamerika med 7,6 miljoner ton. Förändringarna jämfört med 2002 är 4 % för Europa, 13 % för Asien (Exklusive Japan) och -1 % för Nordamerika.

Den enskilda marknaden med störst förändring jämfört med 2002 är Kina, där importen ökat med 14,5 % till 6,0 miljoner ton. Därmed har den kinesiska importen ökat med 83 % sedan år 2000. Den fortsatt mycket starka utbyggnaden av produktions- kapaciteten för papper i Kina kom- mer att leda till att behovet av att importera pappersmassa ökar ytterli- gare. Av de kvaliteter som importe- rats till Kina står mekaniska massor för den procentuellt största tillväxten med en ökning på 62 % jämfört med 2002.

Kina har i förhållande till förbruk- ningen av pappersmassa begränsat med egen vedråvara. Det innebär att det under överskådlig tid kommer att finnas ett stort behov av importe- rad massa.

Rottneros 2003

År 2003 kännetecknades av kraftiga prisfluktuationer på marknaden för kemisk massa medan priserna på me- kanisk massa var betydligt stabilare.

Genomsnittspriset för blekt nordisk barrvedsmassa (NBSK) var cirka 530

USD per ton och för lövvedsmassa 505 USD.

Den kortfibriga massan var utsatt för en större prispress än den långfib- riga vilket beror på att framför allt Brasilien förde ut betydande nya volymer på marknaden medan kapa- citetstillskottet på långfibriga kemis- ka massor var begränsat.

För högutbyteskvaliteter (CTMPoch slipmassor), som är relativt sett vikti- gast för Rottneros, var prisbilden under året betydligt stabilare än för kemisk massa. Efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp var mycket god.

Försäljning och kapacitetsutnyttjande

Rottneros försäljning uppgick under 2003 till 641 100 ton, vilket var en ökning med 10 600 ton jämfört med 2002. Av denna volym utgjorde kemisk massa 381 800 ton (385 000),

Rottneros marknader

Rottneroskoncernen agerar huvudsakligen på världsmarknaden för avsalumassa. Inom produktområdet slipmassa, som bland annat tillverkas med aspved som råvara, har Rottneros en ledande ställning på världsmarknaden.

400 450 500 550 600

J F M A M J J A S O N D

PRISUTVECKLING 2003, USD per ton

––––

–––– Långfibrig (NBSK) –––– Kortfibrig (BEK)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :