Kvalitetsberättelse 2020

Socialnämnden Socialförvaltningen

Utredning 1(7)

2021-02-05 Dnr

2021/46 Id 2021.146

Socialnämnden

Kvalitetsberättelse 2020

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2020 och lägger informationen till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 reglerar socialnämndens ansvar för att inrätta och tillämpa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Nämnden bör också skriftligen beskriva det arbete som bedrivits under föregående kalenderår vad gäller att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det görs i denna kvalitetsberättelse.

Ärendet

Av Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 framgår att nämnden ska inrätta och tillämpa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Målsättningen är socialnämnden ska ha en verksamhet med insatser av god kvalitet. Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår i chefsansvaret men all personal ska vara delaktig i kvalitetsarbetet och på enhetsnivå ska arbetsplatsträffarna vara ett forum för kvalitetsfrågor. Nämnden bör, enligt

bestämmelserna i nämnda föreskrift, skriftligen beskriva det arbete som bedrivits under

föregående kalenderår vad gäller att systematiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det görs i denna kvalitetsberättelse.

Coronapandemin – Covid -19

2020 har haft en stark prägel av Coronapandemin, något som också fått följder på landets

socialtjänster. Socialtjänsten har en viktig samhällsfunktion och under pandemin har arbetet med att ge enskilda stöd och service fortsatt. Socialtjänsten ska alltid bedrivas så att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service, omvårdnad och trygghet¹. Några exempel på hjälp som alltid ska fungera är den till barn och unga som far illa, personer som behöver ekonomiskt bistånd, människor med missbruks- eller beroendeproblem samt den som är utsatt för våld i nära relationer.

Detsamma gäller stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning.

Vid en omfattande smittspridning kan fler människor och andra målgrupper än normalt behöva socialtjänstens stöd. Det kan handla om personer i riskgrupper som behöver isolera sig eller barn och vuxna som redan är i en utsatt situation i hemmet och nu tillbringar mer tid hemma.

1 https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/stod-till-personal-inom-socialtjansten/socialsekreterare-och- handlaggare/ 2021-02-05

Om personal i socialtjänsten är sjuk kan det också behöva göras andra prioriteringar än i vanliga fall för att säkerställa att enskildas behov blir tillgodosedda. Samverkan med regionen och andra kan vara särskilt viktigt i ett läge med ökat behov av insatser som uppstår samtidigt med en begränsad tillgång till resurser.

Riskbedömningar inför förändring i verksamhet

Under 2020 har Socialförvaltningen fortlöpande arbetat med riskbedömningar för de situationer där pandemin medfört att verksamhet behövt förändras och justeras. Följande delar i verksamheten har påverkats särskilt med anledning av pandemin:

 Begräsning i möjlighet att verkställa nya och pågående beslut om dagverksamhet, trygghetsplatser, anhörigstöd och plats på vård- och omsorgsboende.

 Begränsning i verksamhet som följer av att brukare på vård och omsorgsboende ska isoleras i egna lägenheter

 Begränsning genom införande av besöksförbud till äldreboende före det att nationellt besöksförbud beslutas.

 Begränsning i verksamhet korttidsvistelse/fritidstillsyn LSS för de situationer som personer i samma hushåll insjuknar i Covid -19.

 Begränsning i verksamhet daglig verksamhet LSS som bedrivs i anpassad form utifrån Folkhälsomyndighetens restriktioner.

Parallellt med de övergripande riskbedömningarna har riskbedömningar också genomförts på individnivå för att säkra insatserna runt den enskilde brukaren. Detta ansvar åligger enhetschef i aktuell verksamhet och/eller ansvarig biståndshandläggare/socialsekreterare. Under 2020 har Inspektionen för vård och omsorg (fortsättningsvis IVO) genomfört en tillsynsinsats för att

granska hur kommunerna, under utbrottet av covid-19, tillgodosett behoven hos enskilda personer med socialtjänstinsatser. IVO har särskilt granskat hur kommunen säkerställer kvalitet och

säkerhet vid förändringar i insatser, för att tillgodose enskildas behov. Med förändringar i insatser avser IVO alla typer av förändringar som kommunen har genomfört och som rör verkställighet av socialtjänstinsatser för enskilda. Förändringar kan exempelvis handla om minskning av insatsers omfattning i antalet timmar/dagar/tillfällen, omställning till mer digitalt utförda insatser, ändrat innehåll i insatser eller helt inställda insatser. Denna del gränsar också till kommunens

rapporteringsskyldighet vad gäller ej verkställda beslut – en skyldighet som kvarstått oförändrad under pandemin, se vidare tabellen på nästa sida.

Ej verkställda beslut och/eller beslut som delvis verkställs under 2020

Insats Antal beslut Orsak

SoL äldreomsorg vård- och omsorgsboende

14 Fördröjning i verkställighet med anledning av Covid-19

SoL äldreomsorg dagverksamhet 35 Avbrott i verkställighet samt

fördröjning i verkställighet av nya beslut med anledning av Covid-19

LSS boende vuxna 1 Resursbrist

SoL socialpsykiatri dagverksamhet 12 Avbrott i verkställighet samt fördröjning i verkställighet av nya beslut med anledning av Covid-19

Totalt 62

Förtydligande gällande rapporteringen av ej verkställda beslut

Antal ej verkställda beslut för helåret 2020 har varit rekordhög. Orsaken till detta finns att finna i pandemin men också på att verksamheterna har arbetat mer strukturerat med att rapportera uppehåll i pågående insatser (det är uppehåll som överstiger tre månader och som inte verkställs på nytt inom tre månader som ska rapporteras).

Förvaltningens dagverksamhet som riktar sig till personer med demenssjukdom och

dagverksamhet inom socialpsykiatri var under en period helt stängda för att därefter öppnas upp i anpassad form med hänsyn tagen till fysisk distansering. Det har medfört att samtliga brukare i verksamheten helt fått avstå sin insats under en period för att därefter få insatsen beviljad men i begränsad omfattning. I och med att brukarnas beslut anger fler tillfällen/vecka hanteras dessa beslut som delvis ej verkställda. Fördröjning i verkställighet av insatsen vård- och omsorgsboende har också uppstått med anledning av pågående smittspridning av Covid -19.

Tillsyn från IVO under pandemin

Under året har IVO genomfört en riktad tillsynsinsats avseende särskilda boende för äldre, bostad med särskild service enligt LSS och hemtjänst. Som ett led i tillsynsinsatsen har IVO genomfört tre telefonintervjuer med enhetschefer inom Socialförvaltningens verksamheter för att belysa hur väl verksamheterna är förberedda för att hantera ett omfattande utbrott av Covid -19.

Nationellt pekar IVO ut ett antal åtgärder som verksamheterna genomfört med positiva effekter:

 Säkerställt att basala hygienrutiner följts.

 Ett nära och tydligt ledarskap.

 Ett aktivt arbete med personalplanering.

 Användande av skyddsutrustning.

 Avskilja eller isolera smittade personer.

 Tillgång till skyddsutrustning, tvål, handsprit och arbetskläder.

 Riskanalyser kring den enskilde boende.

De utmaningar och svårigheter som IVO lyft fram utifrån genomförd tillsyn handlar om följande delar:

 Hantera oro bland personal.

 Hantera informationsflödet.

 Utforma rutiner kring skydd och hygien.

 Planera bemanningen av verksamheten på ett uthålligt sätt.

De uppgifter som framkommer vid intervjuerna med enhetscheferna inom Socialförvaltningen föranleder inte IVO att vidta några ytterligare granskningar av verksamheterna.

Processer och rutiner

Enligt SOSFS 2011:9 åligger det vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS att identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Under 2020 har arbetet med att fastställa och kartlägga de viktigaste processerna inom verksamheten fortsatt. Under hösten 2020 deltog ledningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen samt medarbetare från staben i en utbildning som handlar om

processorienterat arbetssätt – något som samtliga verksamhetsområden planeras genomgå för att utveckla detta arbetssätt. Detta arbete planeras fortsätta under 2021.

Årshjul

Som ett komplement till processbeskrivningarna arbetar förvaltningen fortsatt med ett digitalt årshjul för chefer och för uppföljning av nämndens verksamhet. Årshjulen är publicerade på kommunens intranät och syftar till att säkra kvaliteten i nämndens ansvarsområde.

Analys av regional och nationell statistik och kvalitetsjämförelser

Förvaltningen arbetar fortlöpande med att analysera resultatet från statistik på både regional och nationell nivå och olika kvalitetsjämförelser. Här är databasen Kolada central för hur förvaltningen arbetar med att ta del av resultatet från olika undersökningar och sammanställningar. Vidare beskrivs kortfattat arbetet med de återkommande brukarundersökningar som genomförs, kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt Kostnad per brukare (KPB).

Brukarundersökningar

Under 2020 har brukarundersökningar genomförts inom äldreomsorgen samt inom

verksamhetsområde stöd och omsorg LSS. Vad gäller individ- och familjeomsorgen medförde ett personalbyte som sammanföll med tidpunkten för genomförandet att brukarundersökningen inte kunde genomföras som planerat. Inom äldreomsorgen har den årliga brukarundersökning som genomförs för hela rikets äldreomsorg genomförts. Underlaget bygger på den nationella enkätundersökningen som under våren 2020 gick ut till alla personer som fyllt 65 år med hemtjänst i ordinärt boende eller boende på särskilt boende. Bakom undersökningen står Socialstyrelsen. Resultatet från brukarundersökningarna återfinns i Kolada, av tabellen nedan framgår förvaltningens resultat i förhållande till riket:

Verksamhetsområde Vimmerby Riket

Stöd och omsorg LSS* 82 % 76 %

IFO - 86 %

Vård och omsorg i hemmet (hemtjänst) 87 % 90 %

Vård och omsorgsboende (särskilt boende) 78 % 81 %

*Detta nyckeltal har räknats fram genom genomsnittsvärdet för resultatet för gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet. För det nationella snittet är det samma siffror som jämförs.

Det saknas ett sammanfattande mått på brukarundersökningen inom LSS (som motsvarar genomsnittet för äldreomsorg och IFO).

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

Insamlingen till KKiK sker till viss del genom automatisk inläsning från befintliga datakällor och till viss del genom egna mätningar i kommunerna som rapporterar in i kommun- och

landstingsdatabasen Kolada där alla nyckeltal finns redovisade². Till KKiK knyts också sammanfattande mått från brukarundersökningarna, vilket förklarar att samma nyckeltal kan återfinnas på flera ställen i Kolada. Med anledning av pågående pandemi valde

Socialförvaltningen att 2020 avstå delen med egen datainsamling i KKiK. Det innebär att det inte finns aktuell data för bl.a. väntetid försörjningsstöd, återaktualisering för olika insatser inom individ-och familjeomsorg, kontinuitetsmått inom hemtjänst samt utredningstid för LSS insatser.

Kostnad per brukare (KPB)

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning som använts inom förvaltningen sedan 2011.

KPB bygger på avidentifierade individdata. Det innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Utifrån resultatet har varje verksamhetsområde prioriterat de viktigaste delarna att arbeta med under innevarande och kommande år.

Intern granskning av verksamhet

Verksamheten följs också upp genom intern granskning vilket genomförs i form av verksamhetsbesök. Verksamhetsbesöken genomförs av socialchef, medicinskt ansvarig

sjuksköterska (MAS) och kvalitetssamordnare. I samband med verksamhetsbesöken identifieras förbättringsområden för verksamheterna i syfte att ytterligare utveckla verksamheten. För de enheter som får förbättringsområden identifierade genomförs också uppföljning av föreslagna åtgärder. Med anledning av den rådande pandemin beslutade Socialförvaltningen att göra ett uppehåll i genomförandet av verksamhetsbesök under 2020.

Verksamhetsplaner och enhetsplaner

Under 2020 har varje verksamhetsområde arbetat fram en verksamhetsplan utifrån kommunens övergripande styrkort och den antagna nämndsplanen. Enhetsplaner har också utarbetats av enhetschefer som följts upp under året.

2 Kommunens kvalitet i korthet (se stöd och omsorg)

https://www.kolada.se/?_p=jamforelse&unit_id=16622&tab_id=74586

Systematiskt kvalitetsarbete

Synpunkter och klagomål

Klagomål och synpunkter ses som möjlighet till förbättringar och fångas upp i så stor utsträckning som möjligt. Ambitionen är att synpunkter och klagomål ska besvaras/åtgärdas, så långt det är möjligt, där de uppstår. Alla klagomål och synpunkter inrapporteras till förvaltningen för

registrering. Under 2020 inkom totalt 55 klagomål/synpunkter vilket är en ökning i förhållande till tidigare år. I samband med införandet av besöksförbudet till kommunens äldreboenden inkommer synpunkter/klagomål kopplat till denna restriktion. Även vad gäller antalet personer som besöker en brukare inom hemtjänsten har en viss ökning av klagomål noterats under året. Inkomna

klagomål och synpunkter redovisas varje vecka i förvaltningens ledningsgrupp. Analys av mönster sker regelbundet och förs ut i verksamheterna via verksamhetsvisa ledningsgrupper.

Avvikelsehantering

Inom Socialförvaltningens verksamhetsområden finns ett antal olika avvikelser. För att lära av dessa händelser och för att finna vägar för att minska sannolikheten för upprepning och/eller minska konsekvenserna vid en upprepning krävs en systematisk uppföljning. En gemensam riktlinje för avvikelsehantering anger hur arbetet ska ske i praktiken. För äldreomsorg, stöd och omsorg LSS samt hälso- och sjukvård sker registrering av avvikelser i verksamhetssystemet. Motsvarande möjlighet saknas i dagsläget för individ- och familjeomsorgen där hanteringen sker manuellt. I samband med införandet av Life Care kommer en ny avvikelsemodul att införas vilket kommer medföra en gemensam ingång för verksamheten att registrera avvikelser.

Tabellen nedan visar en sammanställning över de avvikelser som registrerades under 2020³:

Avvikelser inom äldreomsorg, stöd och omsorg LSS och hälso- och sjukvård 2019 (sorterat på typ av avvikelse)

Fall⁴ 1001

Läkemedel 554

Medicinsktekniska produkter 18

Rehabilitering 4

Omsorg 87

Övrigt 133

Avvikelser inom individ och familjeomsorg 2020 (sorterat på verksamhetsgren)

Barn och familj 15

Arbete och försörjning 7

Socialpsykiatri och beroende 13

Missförhållanden

Vid vissa tillfällen inträffar händelser inom verksamheten som ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah. Det finns bestämmelser i lag och föreskrift som anger hur

3 Kategoriseringen av avvikelser skiljer sig åt mellan verksamhetsområdena (äldreomsorg, stöd och omsorg LSS samt hälso- och sjukvård i förhållande till individ- och familjeomsorgen) eftersom formen för registreringen är olika.

4 Avvikelser för fall, läkemedel, medicinsktekniska produkter och rehabilitering återfinns också i Socialnämndens patientsäkerhetsberättelse för 2020.

handläggningen av en lex Sarah-rapport ska gå till.

Vissa rapporterade missförhållanden är allvarliga och ska då anmälas till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På motsvarande sätt som för inkomna klagomål och synpunkter sammanställs de lex Sarah rapporter som kommer in för att kunna identifiera mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.

Under 2020 inkom totalt 25 rapporter enligt lex Sarah, vilket är en ökning i förhållande till 2019.

De lex Sarah rapporter som inkommer redovisas varje vecka i förvaltningens ledningsgrupp.

Analys av mönster sker regelbundet och förs ut i verksamheterna via verksamhetsvisa

ledningsgrupper. Av de rapporter som inkom under 2020 resulterade en i att en lex Sarah anmälan gjordes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan gjordes utifrån brister i företaget Tunstalls larmhantering under oktober 2020 då ett plattformsbyte medförde fördröjningar i hantering av inkommande larmsamtal.

Egenkontroll

Egenkontroll handlar om systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens

ledningssystem. Egenkontrollen innebär att verksamhetsutövare själva kontrollerar att

verksamheten följer de regler som styr verksamheten. Inom förvaltningen sker egenkontrollen genom:

 Chefens uppföljning av fastställd verksamhets- eller enhetsplan. Verksamhets- och

enhetsplanen har sin utgångspunkt i kommunens övergripande styrkort och nämndsplanen för förvaltningen.

Chefen fyller i en checklista för kontroll av den egna verksamheten en gång per år.

För 2020 genomfördes egenkontrollen för efterlevnaden till förvaltningens riktlinje för basala hygienrutiner och återfinns i nämndens patientsäkerhetsberättelse för 2020.

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Inom förvaltningen finns ett antal olika utvecklingsprocesser som syftar till att höja kvaliteten i olika avseenden för brukarna. Bland dessa processer kan våld i nära relationer, psykisk hälsa, eHälsa, Senior Alert och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) nämnas.

Resultatet från flertalet av dessa utvecklingsprocesser kan följas i kommunens resultat i Öppna jämförelser samt i olika kvalitetsregister och är även sökbara i Kolada. Genom att följa

indikatorerna över tid kan förvaltningen se om de insatser som sätts in leder till önskat resultat.

Beslutet ska skickas till Kvalitetssamordnare

Hanna Alsér

Kvalitetssamordnare