PRELIMINÄR BUDGET
MED VERKSAMHETSPLAN 2017 OCH EKONOMISK
PLAN 2017–2019
Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-03-14
Innehållsförteckning
1 Politisk inriktning för budgetåret ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 1
1.3 Utbildning... 2
1.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 2
1.5 Miljö och samhällsutveckling ... 3
1.6 Kommunikation ... 4
2 Ekonomiska förutsättningar ... 5
3 Bostadsbyggande och befolkning ... 7
3.1 Bostadsbyggande ... 7
3.2 Befolkningsutveckling ... 7
4 Fokusområden och mål ... 9
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 9
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 9
4.3 Utbildning... 10
4.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 10
4.5 Miljö och samhällsutveckling ... 10
4.6 Kommunikation ... 11
5 Resultatbudget ... 12
5.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning ... 13
5.2 Finansiella poster ... 14
6 Balansbudget ... 15
7 Kassaflödesanalys ... 16
8 Finansiering ... 17
8.1 Skattesats ... 17
9 Utdelning från kommunala bolag ... 17
10 Finansiella mål ... 17
11 Driftbudget ... 18
11.1 Kommunstyrelsens oförutsedda ... 19
12 Investeringsbudget ... 20
13 Nämnderna ... 21
13.1 Kommunstyrelsen ... 23
13.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 26
13.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 28
13.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 31
13.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 34
13.6 Socialnämnden ... 37
13.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 39
13.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 41
13.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 43
13.10 Överförmyndarnämnden ... 47
1 Politisk inriktning för budgetåret
1.1 Inledning
Sollentuna är en välmående kommun där invånarna får möjligheten att utvecklas efter sin egen vilja och förmåga och där vi genom flera genomförda mätningar vet att invånarna är nöjda och trivs i sin
kommun. Genom att ta ansvar för ekonomin kan vi behålla en av de lägsta skattesatserna i landet, samtidigt som vi ger en god service till Sollentunaborna. Vi är stolta över våra engagerade medarbetare som bidrar starkt till att utveckla och höja kvalitén i verksamheten.
Under de närmaste åren kommer vi dock att stå inför stora ekonomiska utmaningar, vilket främst är en följd av att Sollentuna växer. Detta är självklart positivt, men det ställer också krav på investeringar i byggnationer av nya skolor, idrottshallar och vård- och omsorgsboenden. Mot bakgrund av att dessa investeringar är såväl långsiktiga som omfattande kommer vi att säkerställa att det finns en långsiktig plan för hur de ska finansieras.
En av våra främsta utmaningar idag och de närmsta åren är mottagandet av nyanlända. Vårt land har det senaste året, på ett sätt som saknar motstycke i modern tid, tagit emot människor på flykt. En del av dessa kommer hit till Sollentuna och vår målsättning är att bli bäst i Sverige på integration. Det handlar bland annat om att nyanlända ska lära sig språket och komma i sysselsättning. Det största ansvaret ligger på statlig nivå, men då vi vill ha en sammanhållen kommun ska vi också göra vad vi kan här i
Sollentuna.
För att klara av kommunens ökade årliga kostnader och utmaningar kommer vi att fortsätta effektivisera arbetet i nämnder och förvaltningar. Det är för oss en självklarhet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Ökade kostnader till följd av de förändringar i skatteutjämningssystemet som beslutades 2013och 2015, mottagandet av nyanlända och de stora investeringar vi står inför understryker vikten av en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet är att höja kvaliteten för varje använd skattekrona som
Sollentunaborna bidrar med. För att lyckas höja kvaliteten i arbetet inom kommunens verksamheter och i samarbetet med de kommunala bolagen, samtidigt som vi är ansvarsfulla med ekonomin, behöver vi både effektivisera och samordna aktiviteter.
Vidare är det viktigt med kvalitativa omvärldsanalyser för att dra lärdom från vår omgivning och att vi i större omfattning hittar goda samverkansformer tillsammans med jämförbara kommuner i vår region.
Detta kan leda till att vi både får ny kunskap och uppnår viktiga samordningsvinster. För att upphandlingar och inköp ska ge rätt kvalitet till rätt pris kommer vi, genom den nya
inköpsorganisationen som infördes under 2015, att förstärka detta arbete framöver.
1.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Kommunen ska fortsätta att förbättra samarbetet med näringslivet. Vi ska arbeta aktivt för att det ska bli ännu mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och verka i Sollentuna. Detta är viktigt utifrån att företagen spelar en avgörande roll för ökad tillväxt, fler jobb och god välfärd. Kommunen ska erbjuda god service till företagen, vilket även ska komma kommuninvånarna till del. Vårt mål är att Sollentuna ska ligga på första plats när Svenskt Näringsliv rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.
De Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller arbete ska ges stöd för att komma i egen försörjning. Arbete är det viktigaste verktyget i kampen mot utanförskap och kriminalitet då det både bidrar till egen försörjning och känslan av att vara behövd. För att fler Sollentunabor ska få möjlighet att ta sig ur utanförskap och in i sysselsättning vill majoriteten se över om det finns fler verksamheter som kan tas över av kommunens arbetsmarknadsenhet.
Vi kommer även fortsätta att se över samverkansmöjligheter med andra aktörer för att minska risken att en person faller mellan stolarna. De särskilda satsningarna på feriejobb kommer att fortsätta och vi ska
medverka till att öka antalet praktikplatser för ungdomar. Särskilt viktigt är att alla ungdomar i Sollentuna tar aktiv del i samhället och känner sig behövda.
Sollentuna kommun ska kontinuerligt utveckla förutsättningarna för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Majoriteten kommer i budgeten för 2017 därför att satsa resurser som ger
möjligheten till höjda löner för våra medarbetare.
För att Sollentuna kommun bättre ska spegla det samhälle och de invånare vi representerar vill vi även fortsätta arbetet för att uppnå en ökad mångfald och jämställdhet bland de som arbetar i våra
verksamheter.
1.3 Utbildning
Vårt mål är att Sollentunas skolor ska vara de bästa i Sverige. De utbildningsverksamheter som erbjuds i Sollentuna håller hög kvalitet och vi är redan idag en av Sveriges bästa skolkommuner. Sollentunas skolor är och ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som erbjuder bra arbetsmiljö och individuellt anpassade löner samt karriär- och utvecklingsmöjligheter.
En framgångsrik skolgång är avgörande för ett fortsatt gott liv. Varje elev ska kunna utvecklas efter egen förmåga samt skillnaderna mellan pojkar och flickor, och mellan skolor ska minska. Det är särskilt viktigt att Sollentuna fortsätter arbetet med att säkra en god skolgång för de placerade barn och unga som samhället har tagit över ansvaret för. Arbetet med IKT (informations- och kommunikationsteknik) ska även i framtiden vara en naturlig del av utbildningen.
Förskolans och skolans lokaler är barnens och personalens arbetsplats. Den ska präglas av en god arbetsmiljö. Sollentuna har de senaste åren gjort stora investeringar för att förbättra skollokalerna. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som vi planerar byggnation av nya förskolor och grundskolor. Vi möjliggör även en utveckling av den kommunala gymnasieskolan Rudbeck som får fler platser.
Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid är viktigt. Dock bör nuvarande modell utvärderas då den har varit i bruk ett antal år. Majoriteten vill även se över fritidsverksamheten. Fritids fyller en viktig funktion och dess utvecklingsmöjligheter behöver ses över.
Alla barn och ungdomar förtjänar att må bra och att känna sig trygga. Elevhälsan har till uppgift att hjälpa de elever som behöver stöd och det arbetet ska vara fortsatt prioriterat. Mobbning ska inte förekomma i Sollentunas skolor.
Vårt mål är att alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg. Det är dock viktigt att de elever som av olika anledningar inte lyckas med detta ges möjlighet att läsa upp sina betyg. Ungdomar ska även kunna komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet. Det ska också vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös. Målet ska alltid vara att insatserna ska leda till att personen i fråga får ett arbete.
1.4 Förebyggande insatser och omsorg
Det är viktigt att missförhållanden uppmärksammas och att anmälningar görs. Detta är särskilt angeläget när det gäller anmälningar angående misstankar om brott mot barn. Kommunen har en skyldighet att snabbt hantera anmälningar för att kunna garantera att de som har behov av stöd och hjälp. Kommunens samtliga verksamheter ska ha ett arbetssätt som gör att personer i behov av stöd fångas upp i ett tidigt skede. Förskolan och skolan fyller en viktig funktion i detta arbete. Kommunen kommer även att fortsätta arbetet med att stärka och utveckla de förebyggande insatserna. Den förebyggande verksamheten ska utvärderas för att se om mer effektiva metoder kan användas.
Vikten av att fler motionerar gör att vi fortsätter att planera och bygga spontanidrottsplatser och idrottshallar för skolan och föreningslivet. Inte minst för personer med funktionsnedsättningar är det angeläget att hitta former för att stödja deras fritidssysselsättning, gärna i samverkan med andra kommuner i regionen.
Den sociala samvaron är viktig för äldre som upplever ensamhet. Ett varierat utbud av aktiviteter är en viktig del av det förebyggande arbetet. Majoriteten fortsätter arbeta för att det ska finnas en
varmvattenbassäng i kommunen. Detta görs i dialog med landstinget. Arbetet med att förbättra kvalitén i omsorgen ska fortsätta. Äldre ska ges största möjliga inflytande över sin egen vardag genom att
kommunen, utöver den traditionella hemtjänsten, även ska börja erbjuda e-hemtjänst.
Kommunen fortsätter att planera för bostäder för personer med omsorgsbehov, t ex äldreboenden. LSS- bostäder och bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utvecklingen inom LOV (lagen om valfrihet) fortsätter. Omsorgsarbetet ska bli ännu bättre genom att utveckla upphandlingsarbetet, skärpa uppföljningen, samt att stärka samverkan med kommunens utförare och andra aktörer.
Omvärldsbevakning är viktig för att stärka omsorgsverksamheten.
Vi behöver göra fler och samlade insatser för att bryta utanförskap. I samverkan med civilsamhället, näringslivet och det offentliga ska Sollentuna kommun ta ett ökat ansvar. Kommunen ska fortsätta att prioritera det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Kommunen har inlett ett förebyggande arbete för att motverka främlingsfientlighet och extremism. Detta arbete ska utvecklas framöver och bli en naturligt inslag i kommunens verksamheter.
1.5 Miljö och samhällsutveckling
Sollentuna är en attraktiv kommun som förenar det bästa av två världar: Stadens utbud för en urban livsstil med möjligheten att ta del av naturens alla fördelar och vinster. Ambitionen ligger fast att förena bevarande med utveckling.
Runt pendeltågsstationerna och vid Väsjön finns stora möjligheter till byggande av bostäder, verksamheter och service. En fortsatt förtätning till ett mer stadsliknande landskap är en naturlig utveckling och något som kommer att vässa Sollentunas attraktionskraft än mer.
Under 2015 byggdes cirka 600 bostäder, vilket är ett rekord. Mot bakgrund av det stora tryck som finns på bostäder i Stockholmsregionen är det ett välkommet, men inte tillräckligt tillskott. Takten på
bostadsbyggande måste vara hög under flera år framåt. Sollentuna har ett delansvar för regionens utveckling. Att bygga och möjliggöra för fler människor att få kalla Sollentuna för ”hemma” är en självklarhet. De nya bostäderna bör ha en blandning av upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter, och storlekar på bostäderna. Det är önskvärt att se fler – gärna mindre – aktörer på hyresrättsmarknaden, både när det gäller byggande respektive förvaltning.
Kommunens hyressättningssystem genomlyses och kommer vid behov att förändras mot bakgrund av att det finns behov att förtydliga vad som kan anses vara rimligt att inkludera. Det kan exempelvis vara gestaltning, extremt negativa markförhållanden och undantag för extra miljöåtgärder.
Vid sidan av ambitiösa byggplaner finns samtidigt höga ambitioner att vårda de fyra naturreservaten och övriga mindre grönområden. I takt med att delar av kommunen förtätas ökar betydelsen av återstående gröna ytor för rekreation och ekosystemtjänster. Omhändertagandet av dagvatten är en särskild utmaning i takt med att bebyggelsen växer. Vi är redo att anta den utmaningen.
För att vårda kommunens fortsatta attraktivitet ska miljöfrågorna vara centrala. Målet är att Sollentuna ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.
Det ska vara en god dialog med kommunens invånare för att nå målet att inte tära på jordens resurser.
Samarbetet med andra aktörer är även fortsättningsvis viktigt. Sollentuna kommer därför att föra aktiva diskussioner med statliga och kommunala aktörer på miljöområdet. Även samarbetet i vattenvårdsfrågor som Sollentuna kommun medverkar i är prioriterat. Därtill fortskrider arbetet för att utveckla
kommunens egen vattenvård.
1.6 Kommunikation
För att delaktigheten bland alla invånare i Sollentuna ska vara hög är det nödvändigt att kunskapen om vad som händer, och varför det händer, är god. Därför är det mycket viktigt att fortsätta utvecklingen av dialogen som arbetsform. Dialog ska föras med uthållighet och tydlighet och är ett sätt att öka graden av inkludering.
Alla Sollentunabor, oavsett ålder, ska uppleva att de blir hörda och respekterade. Ett särskilt fokus ska finnas för att säkerställa att barn och unga i Sollentuna har möjlighet att framföra sina åsikter.
Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunen vilket ärende det än gäller om man som invånare har en fråga, synpunkt eller behov av hjälp. Kontaktcenter är ett strategiskt instrument för att lyckas med detta. Tillgängligheten ska stärkas genom fortsatt utveckling av den digitala servicen.
För att man ska kunna känna delaktighet och inflytande är den interna kommunikationen väsentlig.
Kommunen är Sollentunas största arbetsgivare och varje medarbetare ska betraktas som en ambassadör för sin arbetsplats. Välinformerade anställda blir en kanal för att kommunicera beslut och mål. Det ställs därför höga krav på ledarskapet inom kommunens alla verksamheter för att detta ska förverkligas.
För alla som bor, studerar, arbetar eller vistas här tillfälligt av något skäl, ska kommunen uppfattas som välkomnande och inkluderande. Vår målsättning är att kommunen ska bli bäst i Sverige på integration.
För att lyckas med detta måste det vara lätt för Sollentunas invånare att mötas. Därför bör en fysisk plats för kontakt och möten skapas. Detta arbete har hög prioritet och måste påbörjas redan under innevarande år med fortsatt utveckling under 2017.
Henrik Thunes (M) Anna-Lena Johansson (L) Magnus Ramstrand (KD)
2 Ekonomiska förutsättningar
Kommunernas och landstingens verksamhet utgör en femtedel av Sveriges samlade produktion av varor och tjänster (BNP). Vad som händer i kommunsektorn bidrar därmed till den samhällsekonomiska utvecklingen. År 2015 präglades den svenska ekonomin av höga tillväxttal - bruttonationalprodukten beräknas öka med närmare 4 procent. Den snabba tillväxten förväntas fortsätta även 2016 och 2017 för att sedan kulminera. Det som driver tillväxten är växande investeringar och ökade offentlig konsumtion.
I det senare är det främst kommunernas kraftiga ökande konsumtion som förklarar.
Den starka tillväxten skapar även positiva förändringar på arbetsmarknaden med minskad arbetslöshet och ett ökat antal arbetade timmar. Arbetslösheten närmare sig 6,5 procent vilket brukar benämnas som den nivå där arbetsmarknaden är i jämnvikt. Utöver konjunkturen är långsiktiga utvecklingen av sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms av stor vikt för den framtida finansieringen av välfärden. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Det är sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten.
Tabell Samhällsekonomiska förutsättningar (enlig SKL)
2015 2016 2017 2018 2019
BNP 3,6 3,8 3,3 2,4 1,6
Sysselsättning timmar
1,0 2,0 2,1 1,2 0,3
Relativ arbetslöshet
7,4 6,9 6,5 6,5 6,7
Timlön 3,2 3,2 3,4 3,6 3,7
Konsumentprisidex 0,0 0,9 2,0 3,4 3,5
Skatteunderlag 4,9 5,6 5,6 5,3 4,4
Fler arbetade timmar och minskad arbetslöshet innebär förbättrat skatteunderlag. Ökningstakten för åren 2015 till 2018 är ur ett historiskt perspektiv mycket höga. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. För 2016 och 2017 drivs ökningen av fler arbetade timmar och ökade pensioner vilket ger en realökning av kommunernas skatteintäkter.
Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2015 uppgår det till 62 miljarder kronor.
Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. För perioden fram till 2019 har staten inte aviserat några större generella tillskott. När staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 3 miljarder kronor per år för samtliga kommuner.
Trots den underliggande positiva bilden när det gäller arbetsmarknad och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommunernas ekonomi de närmaste 4 åren. Kommunerna möter nu en kraftig
kostnadsökning. Den består dels av ökande ålderskullar inom barn och utbildning samt flera äldre, dels av det stora flyktingmottagandet. Många kommuner är uppe i eller på väg in i en period av stora investeringar. Många av de skolor och anläggningar som byggdes under 1970-talet har nu tjänat ut och behöver renoveras eller ersättas. De stora investeringsvolymerna kan inte i alla fall finansieras med egna medel varför många kommuner nu ökar sin upplåning med ökade räntekostnader som följd.
Sollentuna kommun har under de senaste 5 åren uppvisat starka resultat och en bibehållen eller stärkt soliditet. En del av det starka resultatet förklaras av stora realisationsvinster inom
exploateringsverksamheten. Men även om vi exkluderar dessa vinster har kommunen uppnått det av fullmäktige uppsatta resultatmålet på 1 procent av de samlade intäkterna från skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
Den positiva konjunkturen stärker även Sollentuna kommuns intäkter de närmaste åren. Kommunen genomgår en ekonomisk anpassning till det förändrade systemet för kommunalekonomisk utjämning vilket försämrar förutsättningarna. Kommunen förlorade stort belopp i förändringarna som genomfördes 2014 och 2016. Kommunen erhåller ett så kallat införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen fram till 2019. Dessa belopp måste kommunen få fram genom
effektiviseringar/prioriteringar. Utöver detta effektiviseringsbehov måste Sollentuna hantera urholkningen av statens bidrag. Urholkningen motsvarar 21 miljoner årligen för Sollentuna.
På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – ökade volymer inom barn och utbildning samt äldre och flyktingsituationen. Detta kommer skapa ansträngningar på kommunens driftsekonomi. Förutom detta är kommunen på väg in i en period av mycket stora investeringar. Kommunen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom resultat och avskrivningar. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.
FAKTARUTA Kommunalekonomisk utjämning
Kommunalekonomisk utjämning
Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socio-ekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för
kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.
Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS- utjämningen gäller sedan 1 januari 2004 med vissa förändringar införda från och 2009.
Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen.
När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.
3 Bostadsbyggande och befolkning
3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Stadsbyggnadsnämnden fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.
2016 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under en tioårsperiod på drygt 6 500 nya bostäder i Sollentuna kommun.
Större delen av tillskottet är i flerbostadshus.
3.2 Befolkningsutveckling
Under år 2015 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 926 personer från 69 325 till 70 251 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,3 procent.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
Bostadstyp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt Flerbostadshus 220 520 528 887 705 599 615 540 545 475 5 634
Småhus 52 72 54 45 51 31 40 25 25 25 420
Kategoribostäder 50 150 32 25 0 56 75 75 50 0 513
Totalt 322 742 614 957 756 686 730 640 620 500 6 567
Antagande om antal inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun år 2016-2025
Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med drygt 12 000 personer under den närmaste tioårsperioden vilket är en ökning med 17 procent. År 2025 beräknas antalet invånare vara drygt 82 000. Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2019 bedöms
befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.
4 Fokusområden och mål
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter.
Från och med 2015 innehåller Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten
prognossäkerhet och budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.
Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de
kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.
Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar
attraktiva arbetserbjudanden.
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.
Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser.
Särskilt fokus ska läggas på att:
• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten
• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag Mål 2 Fler i arbete
Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.
Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.
För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
4.3 Utbildning
Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.
Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.
FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.
En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.
4.4 Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.
Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.
Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet.
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
4.5 Miljö och samhällsutveckling
Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö
En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och
resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.
Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.
Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.
Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser
Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.
Vi ska minska utsläppen av växthusgaser i kommunens verksamheter samt skapa förutsättningar för invånare och verksamma att minska utsläpp av växthusgaser.
Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.
4.6 Kommunikation
Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.
Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter behövs bra vägledning för att göra sina val.
Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.
5 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå. Sollentuna eftersträvar en högre resultatnivå som en följd av höga investeringsnivåer. Ett högre resultat skapar förutsättningar för en hög grad av självfinansiering av investeringarna. Den valda nivån räcker dock inte till full självfinansiering varför kompletterade finansiering måste till.
Resultatbudget exklusive reavinster 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan 2017 2018 2019
Verksamhetens intäkter 846,1 960,2 1 067,3
Verksamhetens kostnader -4 288,5 -4 485,2 -4 626,3
Avskrivningar -113,8 -138,6 -173,0
Verksamhetens nettokostnader -3 556,3 -3 663,6 -3 732,1
Skatteintäkter 3 665,1 3 860,3 4 014,8
Generella statsbidrag och utjämning -73,9 -127,2 -194,5
Finansiella intäkter 45,3 45,3 45,3
Finansiella kostnader -8,3 -21,5 -38,0
Årets resultat 71,8 93,3 95,5
Andel 2,0% 2,5% 2,5%
Rest 0,0 0,0 0,0
5.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning
I tabellen avseende skatteintäkter och statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är
skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2016-02-24.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2017 ingår en prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekter med 5,6 miljoner kronor. Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 026 invånare per 2016-11-01 vilket motsvarar en ökning på 964 personer jämfört med 2015-11-01.
Vidare anpassas kommunens utfall till den förändrad kommunalekonomiska utjämningen via ett
införandebidrag. Införandebidraget minskar med cirka 35 miljoner årligen. Staten har inte aviserat några stora generella tillskott för perioden 2017-2019. Detta tillsammans med kostnaden för systemet för kommunalekonomisk utjämning växer i takt med skatteunderlag och demografi genererar en ökad regleringspost under perioden.
Skatteintäkter, generella stasbidrag och utjämning 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan
2017 2018 2019
Kommunalskatt 3 665,1 3 860,3 4 014,8
Summa skatteintäkter 3 665,1 3 860,3 4 014,8 Kommunal fastighetsavgift 103,8 107,3 111,1
Inkomstutjämning -366,7 -393,2 -415,2
Kostnadsutjämning 211,0 235,0 214,3
varav eftersläpning 5,6 25,1 15,9
Regleringsbidrag/-avgift -21,6 -44,1 -64,9
Införandebidrag 37,9 6,9 0,0
LSS-utjämning -38,4 -39,1 -39,8
Tillfälligt statsbidrag för mottagning
av flyktingar 0,0 0,0 0,0
Summa statsbidrag och utjämning -177,7 -234,5 -305,5 Summa skatter, statsbidrag och utjämning3 591,2 3 733,1 3 820,4
2,8% 4,0% 2,3%
5.2 Finansiella poster
De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer ränteplaceringar att avyttras och ny upplåning genomföras. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.
Finansiella intäkter och kostnader 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan
2017 2018 2019
Ränteintäkter och andra utdelningar 1,0 1,0 1,0
Borgensavgifter 0,3 0,3 0,3
Aktieutdelning 44,0 44,0 44,0
varav
Sollentunahem 6,0 6,0 6,0
Sollentunahem extra utdelning 8,0 8,0 8,0
Sollentuna Energi AB 30,0 26,0 26,0
Summa finansiella intäkter 45,3 45,3 45,3
Räntekostnader 3,6 17,0 34,0
Ränta pensionsskuld 3,0 3,0 3,0
Övriga kostnader 0,5 0,5 0,5
Inlåningsavgift 1,2 1,0 0,5
Summa finansiella kostnader 8,3 21,5 38,0
6 Balansbudget
Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på
bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.
Tillgångar ökar i takt med att kommunen investerar i lokaler, anläggningar och infrastruktur. Det egna kapitalet ökar med årets resultat. Resterande belopp antas kommun låna upp.
Balansbudget 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan
2017 2018 2019
Tillgångar
Anläggningstillgångar 5 581 6 677 6 830
Omsättningstillgångar 634 634 702
Summa tillgångar 6 215 7 311 7 532
Eget kapital avsättningar och skulder
Eget kapital 4 167 4 346 4 542
Avsättningar 308 325 345
Långfristiga skulder 1 002 1 902 1 907
Kortfristiga skulder 738 738 738
Summa eget kapital, avsättningar och eget kapital 6 215 7 311 7 532
7 Kassaflödesanalys
Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.
Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,
investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.
Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna.
Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten och genom upplåning.
Kommunens planerar för en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter.
Kassaflödesanalys 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan
2017 2018 2019
Den löpande verksamheten 203 249 289
Investeringsverksamhet -891 -1 243 -336
Försäljning anläggningstillgångar 105 95 110
Nettoupplåning 583 900 5
Årets kassaflöde 0 0 68
Likvida medel vid årets början 300 300 300
Likvida medel vid årets slut 300 300 368
inkl likviditet koncernföretag
8 Finansiering
8.1 Skattesats
Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2016 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,52 respektive 20,75.
Kommunal skattesats 2015, kronor
Riket Länet Sollentuna
Kommun 20,75 18,52 18,12
Landsting 11,35 12,08 12,08
Summa 32,10 30,60 30,20
För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 18 miljoner kronor. Kommunens skattekraft för 2014 uppgår till 248 411 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 196 651 kronor per invånare.
9 Utdelning från kommunala bolag
Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 30 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. För 2017 och 2018 beräknas utdelningen till 26 miljoner kronor för respektive år. Utdelning från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2016 beräknas uppgå till 14 miljoner kronor. Av beloppet avser 8 miljoner kronor finansiering för boendesamordnare, tryggt och snyggt samt sociala projekt enligt § 5 i Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
”Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar”:
Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.
10 Finansiella mål
De finansiella målen har ännu inte varit föremål för något politiskt ställningstagande.
I budgetarbetet har dock ambitionen varit att skapa ett långsiktigt resultatmål på 2,5 procent.
11 Driftbudget
Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2017 avser budget medan hela
treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar.
Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.
Driftbudget per nämnd 2017-2019, miljoner kronor
Budget
2016
Budget 2017
Plan 2018 Plan 2019
Kommunstyrelsen -173,7 -171,5 -169,8 -169,8
Barn- och ungdomsnämnden -1 563,0 -1 575,8 -1 575,8 -1 575,8 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-316,3 -323,6 -323,6 -323,6
Vård- och omsorgsnämnden -879,8 -889,2 -889,2 -889,2
Socialnämnden -261,2 -263,1 -263,1 -263,1
Kultur- och fritidsnämnden -128,6 -144,4 -145,7 -148,1
Miljö- och byggnadsnämnden -21,1 -22,1 -21,9 -21,9
Trafik- och fastighetsnämnden -93,6 -56,4 -60,4 -64,4
Överförmyndarnämnden -5,8 -5,9 -5,9 -5,9
Summa -3 442,9 -3 452,1 -3 455,4 -3 461,9
Pensionskostnader -72,0 -87,0 -89,0 -92,6
Avgår internränta 41,0 45,0 47,0 49,0
Kommungemensamma poster* -35,6 -62,2 -166,1 -226,6
Totalt -3 509,5 -3 556,3 -3 663,6 -3 732,1
*) Specifikation av kommungemensamma poster
Pris- och lönereserv 0,0 -69,1 -86,4
Volymer -26,3 -92,5 -133,7
Effektivisering i enlighet med nulägesanalys 0,0 22,6 20,6
Effektivisering inköpshantering 0,0 6,0 6,0
Effektivisering from 2017
Buffert 0,0 0,0 0,0
KS oförutsedda, bundna medel -19,9 -19,9 -19,9
KS oförutsedda, ospecificerade medel/osäkerhetsfaktorer
-16,0 -13,2 -13,2
11.1 Kommunstyrelsens oförutsedda
Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.
Kommunstyrelsens oförutsedda 2017-2019, tusental kronor
KS-oförutsedda Budget
2017
Plan 2018 Plan 2019
Bundna medel
- UAN, Yrkesvux -1 000 -1 000 -1 000
- UAN, Länsprislistan 2017 -6 000 -6 000 -6 000
- UAN, Volymökning -2 700 -2 700 -2 700
- UAN, Modersmålsundervisning -1 200 -1 200 -1 200
- UAN, Särskilt stöd och övrigt -500 -500 -500
- VON, OPI -8 500 -8 500 -8 500
Summa bundna medel -19 900 -19 900 -19 900
Ospecificerade
medel/osäkerhetsfaktorer
-16 000 -13 200 -13 200
Summa KS-oförutsedda -35 900 -33 100 -33 100
12 Investeringsbudget
Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska
specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit).
Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas
resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.
Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera. För 2019 förväntas stora inkomster avseende gatukostnadsersättning vilket gör att exploateringsverksamheten uppvisar överskott.
En fördröjningsfaktor har lagts till för åren 2017 och 2018 motsvarande 15 respektive 5 procent.
Investeringsbudget per nämnd 2017–2019, miljoner kronor
Budget Plan Plan
2017 2018 2019
Kommunstyrelsen 5 200 2 200 2 200
Barn- och ungdomsnämnden 8 000 8 000 8 000
Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 1 400 1 400 1 400
Vård- och omsorgsnämnden 3 700 3 700 3 700
Socialnämnden 500 500 500
Kultur- och fritidsnämnden 1 700 1 700 1 700
Miljö- och byggnadsnämnden 2 000 2 000 2 000
Trafik- och fastighetsnämnden 868 450 1 035 000 528 200
Delsumma 890 950 1 054 500 547 700
Exploatering exklusive markförsäljning 157 630 254 424 -211 657
Summa 1 048 580 1 308 924 336 043
Avgår fördröjning investeringar -157 287 -65 446 0
TOTALT 891 293 1 243 478 336 043
13 Nämnderna
För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2017-2019 samt de förändringar av 2016 års budgetram som föreslås.
I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. En del av uppdragen ska genomföras och redovisas i samband med remissberedningen av preliminär budget 2017. Resterande uppdrag ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2016.
Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder och förändringarna kategoriseras i enlighet med nedanstående tabell.
Förändring av nämndernas budgetramar efter budgetbeslut för 2016 (2015-06-11)
2017 2018 2019 Tidigare fattade beslut för perioden -5 020 -4 320 -4 320
Effektivisering inköpshantering 2016 6 000 6 000 6 000
Ombudgetering 2016 mm -14 220 -14 220 -14 220
Övrigt 3 200 3 900 3 900
Summa volymer 0 0 0
Summa pris- och lönekompensation 2% -68 859 -68 859 -68 859
Summa effektiviseringar 52 181 52 181 52 181
Generell effektivisering 1% 34 429 34 429 34 429
Effektivisering inköpshantering 2017 6 000 6 000 6 000
Effektiviseringsprogrammet 11 809 11 809 11 809
Summa Tillägg/avdrag 12 550 8 500 2 070
Nivåpåverkande förändringar 13 750 8 500 2 070
Tillfälliga satsningar -1 200 0 0
Summa -9 148 -12 498 -18 928
Förändringarna jämfört med budget 2016 har gjorts i fem olika kategorier (se rubriker i tabellen ovan).
Tidigare fattade beslut för perioden innebär att nämndens ram förändrats efter fullmäktiges
budgetbeslut för 2016 (KF 2015-06-11). Förändringsbeloppen ska därför utgöra ingående värden i den preliminära budgeten för 2017.
Summa volymer utgör den ramförändring som utgörs av förändringar enligt befolkningsprognosen. De nämnder som omfattas av volymmodellen; barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden justeras under den här rubriken.
I preliminär budget har medel för volymförändringar lyfts bort från nämnderna. Preliminärt beräknade medel för volymförändringar har placerats i en kommungemensam post, "Volymer" (sidan 19). Aktuella volymer kommer att avstämmas under mars – april med respektive kontor. I den slutgiltiga budgeten kommer volymförändringarna att uppdateras och läggas ut på berörda nämnder.
Summa pris- och lönekompensation 2 %. Nytt för 2017 års budgetarbete är att en generell
kompensation om 2 procent fördelas till samtliga nämnder. Den tvåprocentiga ökningen beräknas på 2016 års ram inklusive volymförändring för 2017.
Summa effektiviseringar utgörs av 3 kategorier. En generell effektivisering om 1 procent som utgörs av en minskning av 2016 års budgetram med en procent exklusive volymförändring. I budget 2016 togs
beslut om effektivisering av inköpshanteringen som fram till och med 2018 ska ge en sammantagen effektivisering med 18 miljoner kronor. Effektiviseringseffekten är nivåpåverkande och reducerar nämndernas ramar med totalt 6 miljoner kronor per år med start i budget 2016. 2016 års effektivisering (6 mkr) finns under rubriken Tidigare fattade beslut för perioden. 2017 års effektivisering om
ytterligare 6 miljoner kronor finns under rubriken Summa effektiviseringar. Det s.k.
effektiviseringsprogrammet utgör den tredje delen av (Summa effektiviseringar) och baseras på nämndernas egna förslag på tänkbara effektiviseringar inom sina respektive ansvarsområden.
Summa Tillägg/avdrag avser de av den politiska majoriteten tillförda medlen i budgetberedningen inför den preliminära budgeten.
13.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen Budget
2016
Budget 2017
Plan 2018 Plan 2019
Nettoanslag, tkr -173 672 -171 467 -169 767 -169 767
Investeringslimit, tkr 0 -5 200 -2 200 -2 200
13.1.1 Nämndens ansvar
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter, kommunövergripande
utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden.
Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är kommunledningskontoret.
13.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för kommunstyrelsen följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2016 delas in i 5 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 13 Nämnderna, sidan 22-23). På sidan 26 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.
Utgångsläget för framräkning av kommunstyrelsens budgetram för 2017 utgörs av en uppräkning av 2016 års budgetram med 2 procent. I ramberäkningen för 2017 ingår även en effektivisering på 1 procent av 2016 års budgetram.
Kommunstyrelsens budgetram för 2017 minskas med 2,2 miljoner kronor netto. Tillförda medel brutto uppgår däremot till 7,2 miljoner kronor. Nettoramen blir lägre p.g.a. effektiviseringar, överföring av intäkter för nyttjanderättsavtal till trafik- och fastighetsnämnden (3,5 mkr) samt att medel för strategiska funktioner trappas ned (1,0 mkr). Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid
kommunledningskontoret tillfördes 2015. Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vartdera året övergår till att finansieras av avgångar.
Effektiviseringsprogrammet budgetpåverkan fr.o.m. 2017
Aktivt arbeta med markupplåtelser 150
Minskad ambitionsnivå Mipim 125
Minskad ambitionsnivå SBA 70
Ny timtaxa för PBL-åtgärder 22
Pris som urvalskriterie i samband med upphandlingar 25
Effektivare lagring IT 400
Summa 792
13.1.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med preliminär budget
• Utred effektivare lagring IT.
• Förstudie för att se goda exempel på hur andra kommuner samordnat logistik, leveranser mm, inom kommunen.
• Se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten.
13.1.4 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november
• Utred samordning av stöd- och administrativa resurser.
• Översyn av konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning) trafik- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.
• Se över bilinnehav och möjlighet för samordning.
• Redovisa kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatserna på KLK som införts under denna mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna.
13.1.5 Budget 2017 och plan 2018-2019 (förändringslista)
Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2016 års budgetram.
Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019
2016 års budgetram -173 672 -173 672 -173 672 -173 672
Tidigare fattade beslut för perioden 5 300 6 000 6 000
Strategiska funktioner KLK 1 000 1 000 1 000
Digitalisering av detaljplaner 700 700
Effektivisering inköpshantering 2016 1 000 1 000 1 000
Effektivisering inköp, IT och telefoni 600 600 600
Intäkter för nyttjanderättsavtal från TFN 3 500 3 500 3 500
Attunda, SKL, KSL m.fl. 2016 -800 -800 -800
Förändringar jämfört med 2016
Pris- och lönek ompensation -3 473 -3 473 -3 473
Generell kompensation 2% -3 473 -3 473 -3 473
Effek tivisering 3 329 3 329 3 329
Generell effektivisering 1% 1 737 1 737 1 737
Effektivisering inköpshantering 2017 800 800 800
Effektiviseringsprogrammet 792 792 792
Tillägg/avdrag -2 950 -1 950 -1 950
Nivåpåverkande förändringar (+/-) -1 950 -1 950 -1 950
Ökat anslag kommunrevisionen -50 -50 -50
Drift, e-arkiv -400 -400 -400
Attunda, SKL, KSL m.fl. ytterligare
medel 2017 -800 -800 -800
Resurs rekrytering -700 -700 -700
Tillfälliga satsningar (+/-) -1 000 0 0
Finansiering av överföring av
information till E-arkiv -1 000 0 0
Nettoanslag -173 672 -171 467 -169 767 -169 767
Årlig förändring, tkr 2 205 1 700 0
Från 2016, tkr 2 205 3 905 3 905
Årlig förändring, % -1,3% -1,0% 0,0%
Från 2016, % -1,3% -2,2% -2,2%
13.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet
Budget 2016
Budget 2017
Plan 2018 Plan 2019
Inkomster 79 737 247 687 289 168 698 012
Utgifter -366 024 -309 965 -457 473 -386 092
Netto -286 287 -62 278 -168 305 311 919
13.2.1 Allmänt
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.
Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.
För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.
Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.
13.2.2 Budget 2017 samt investeringsplan 2018–2019
I budget 2017 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjö Torg och Frestavägen. Väsjön (sjön) ska restaureras under 2018.
Markförsäljningar inom etappen Södersätra kommer att generera inkomster under 2017, etappen Norr om Ribbingsväg under 2018 och etappen Väsjö Torg under 2019.
Under 2017 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.
Stora genomföranden som planeras till 2017 är till exempel kvarteret Tidskriften, och kvarteter Tårpilen där ny gatustruktur föreslås. För kvarteret Tabellen planeras för upprustning av cykelvägar och parken.
Markinkomster som prognosticeras till 2017 avser t.ex. Kappetorp, Tårpilen och Tabellen.
13.2.3 Förändringar
Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tid. Den här preliminära exploateringsbudgeten kommer att ses över innan fullmäktige fastställer den definitiva budgeten i juni.
13.2.4 Exploateringsbudget per projekt
Budget 2017
Plan 2018 Plan 2019
Inkomster 247 687 289 168 698 012
Utgifter -309 965 -457 473 -386 092
Netto -62 278 -168 305 311 919
varav:
Väsjön Inkomster 130 182 201 729 571 949
Utgifter -243 890 -387 473 -355 542 Netto -113 708 -185 744 216 406
Tidskriften Inkomster 0 0 7 000
Utgifter -15 000 -13 500 0
Netto -15 000 -13 500 7 000
Helenelund 6:2 Inkomster 290 0 25 000
Utgifter -300 -750 -150
Netto -10 -750 24 850
Tårpilen och Taptot Inkomster 42 800 10 500 0
Utgifter -9 200 -9 000 0
Netto 33 600 1 500 0
Tabellen Inkomster 48 225 0 25 000
Utgifter -10 000 -5 500 -4 200
Netto 38 225 -5 500 20 800
Kronåsen Inkomster 0 0 20 000
Utgifter -1 850 0 0
Netto -1 850 0 20 000
Övriga projekt Inkomster 26 190 76 939 49 063
Utgifter -29 725 -41 250 -26 200
Netto -3 535 35 689 22 863
Inkomster exklusive markförsäljning 140 945 180 509 584 464
Utgifter exklusive mark -298 574 -434 933 -372 807
Netto -157 630 -254 424 211 657
