Granskning av
årsredovisning 2018
Sollentuna kommun
PwC
Sammanfattning
PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för 2018. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2018.
Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat.
Nedanstående revisionsfrågor har ställts inom ramen för granskningen:
• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning?
• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?
2
Sammanfattning forts.
Revisionsfrågor Sammanfattande bedömning
1) Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning?
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans.
Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Årets balanskravsresultat uppgår till 117 mnkr.
Vidare bedömer vi att förvaltningsberättelsen i allt väsentligt innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed.
Kommunen redovisar ett positivt resultat på 269 mnkr. Överskottet härleds främst till nämndernas redovisade överskott, realisationsvinster och exploateringsintäkter.
2) Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för 2018 är uppfyllda.
Vi bedömer, utifrån återrapporteringen i årsredovisningen, att verksamhetens utfall delvis är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. De övergripande verksamhetsmässiga målen för 2018 är delvis uppfyllda.
3) Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. De fel som noterats bedöms inte som materiella och påverkar därför inte vår bedömning av räkenskaperna för år 2018. Vidare bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed.
PwC
Inledning
I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala
redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (kap 12) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:
• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning
• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?
4
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
• Förvaltningsberättelse (inkl. Drift- och investeringsredovisning)
• Resultaträkning
• Kassaflödesanalys
• Balansräkning
• Sammanställd redovisning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för
VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning.
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den över-gripande ansvarsutövningen .
Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande
Inledning forts.
Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.
Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i
SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan
implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.
Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:
• Kommunallagen (KL)
• Lag om kommunal redovisning (KRL)
• Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR)
•
Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållningVår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som tillhandahölls 2019-03-25.
Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef.
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
Utvärdering av ekonomisk ställning
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning.
Kommunens förvaltningsberättelse innehåller ingen samlad beskrivning av den ekonomiska ställningen, däremot återfinns information att hitta på flertalet ställen. Under avsnitt Finansiell analys av utfall framgår bl a följande:
• Kommunen redovisar 2018 ett resultat på 269 mnkr, vilket är en förbättring med 62 mnkr jämfört med 2017.
• Resultatförbättringen härleds främst till nämndernas redovisade överskott, realisationsvinster och exploateringsintäkter.
• Nämnderna uppvisar en positiv budgetavvikelse med 41 mnkr, varav 12 mnkr avser ett volymöverskott. Utöver volymöverskottet förklaras överskottet till stor del av sänkta hyreskostnader, åtgärdspaket inom vård- och omsorgsnämnden samt flyktingstöd.
• Sammantaget ökade kommunens intäkter från skatter,statsbidrag och utjämning med 2,2 procent jämfört med föregående år. Kommunens intäkter från skatter ökade med 2,4 procent jämfört med 2017 på grund av god utveckling av skatteunderlaget. Intäkterna från statsbidrag och utjämning minskade dock med 4,8 mnkr på grund av avtrappning av kommunens införandebidrag avseende den kommunalekonomiska utjämningen.
• Vid utgången av 2018 uppgår soliditeten till 69,2 procent. Kommunens soliditet har enligt balansräkningen minskat kontinuerlig de senaste åren. Detta förklaras av att kommunen inte fullt ut självfinansierat investeringarna.
Översikt över utvecklingen av verksamheten
6
Förväntad utveckling
Under avsnitt Förutsättningar och utmaningar beskrivs utmaningar för landet överlag vilket sedan kopplas till iakttagelser och utmaningar specifikt för Sollentuna. Av avsnittet framgår bl a följande avseende utveckling av kommunens verksamheter och fortsatt god ekonomi:
• Sollentuna kommun har en relativt ung befolkning, med ökade volymer inom barn- och utbildningsområdet samt inom äldreomsorgen vilket kommer att skapa ansträngningar på kommunens driftbudget
• Kommunen befinner sig i en period av stora investeringar. Tidigare år har kommunen kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom sitt eget kassaflöde men kommer på grund av att kommande års investeringar uppgår till en så hög nivå kommer en kompletterande finansiering behövas.
• Näringslivets utveckling i Sollentuna är positiv och under 2018 startades 495 nya företag. I Svenskt näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat ligger Sollentuna högt men har tappat några placeringar sedan 2017. Det är framförallt områden som rör service till företagen, men även kommunens information till dem som orsakat den lägre placeringen. Företagen i Sollentuna får även lägre betyg när det gäller medarbetare med kompetens och näringslivets efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i kommunen.
Den förväntade ekonomiska ställningen beskrivs i föregående avsnitt.
Händelser av väsentlig betydelse
Under avsnittet Nämndernas verksamhet 2018 lyfts viktiga händelser under året för respektive nämnd. Bland annat redovisas kommunstyrelsen fattat beslut om att införa elektronisk handel, att en ny översiktsplan håller på att tas fram samt att elevers meritvärden i kommunen fortsätter öka. .
Vidare framkommer att vård- och omsorgsnämnden gjort stora digitaliseringssatsningar, exempelvis har digitala lås införts i ordinärt boende.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1, det vill säga frånvaro specificeras på lång- och korttidsfrånvaro och uppdelat på män och kvinnor. Även en
åldersindelning i tre åldersgrupper görs. Personalredovisningen lämnar även uppgifter om bl.a.
arbetsmiljö och företagshälsovård, pensionsavgångar, åldersstruktur och löneöversyn.
Kommunen har för 2018 en sjukfrånvaro på 5,5 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2017.
Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter för kvinnor och med 0,2 procentenheter för män.
Översikt över utvecklingen av verksamheten forts.
Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verk-samhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. I avsnittet ”Finansiell analys av kommun och kommunkoncern” lämnas information om kommunkoncernen och kommunens olika bolag (samt deras resultat, soliditet, investeringar, marknadsutveckling och budgetföljsamhet och prognossäkerhet). Det lämnas även en kommentar till till koncernens resultat samt i vissa fall separat för koncernbolagen. Det nämns exempelvis att bolagen överlag uppvisar goda resultat vilket bidrar positivt till koncernens resultat, men att AB SOLOM har en svag ekonomisk utveckling.
Under avsnittet “Välfärdstjänster i extern regi” finns information om att en stor del av
välfärdstjänsterna i kommunen drivs i extern regi. Under 2018 var det 59 % av välfärdstjänsterna som utfördes i extern regi, motsvarande 1752 mnkr. Fördelningen mellan extern och egen regi framgår även i en tabell och i löpande text. Vård- och omsorgsnämnden köper mest verksamhet i procent (94 %) medan barn- och ungdomsnämnden köper mest verksamhet i kronor (599 mnkr).
Annat av betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten
Information om kommunens styrsystem och mål hittas under avsnittet “Mål och resultat” i förvaltningsberättelsen. Det framgår att kommunen sedan 2018 arbetar efter en
målstyrningsmodell som genom långsiktigt arbete ska uppnå en vision via mål på olika nivåer i organisationen. Under sammanfattningen till avsnitten “God ekonomiskt hushållning” och “God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv” framgår att bedömningen för god
ekonomisk hushållning görs ur perspektiven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheter.
Kommunen bedömer sammantaget att Sollentuna kommun uppfyller de uppsatta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushållning för verksamhetsår 2018.
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
Balanskrav
Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. Årets balanskravresultat uppgår till 117 mnkr, vilket presenteras i tabellen nedan.
Översikt över utvecklingen av verksamheten forts.
8
Årets resultat (mnkr) 269
Avgår reavinster (ej exploatering) 152
Årets resultat efter balanskravsresultat (mnkr) 117
Avgår medel till resultatutjämningsmedel 0
Tillägg medel från resultatutjämningsreserv 0
Årets balanskravresultat 117
Tabell 1. Kommunens balanskravsresultat
Bedömning
Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med KRL och god redovisningssed samt ger en rättvisande bild av årets investeringar.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• Investeringsredovisningen redovisar kommunens totala investeringsverksamhet.
• Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed.
• Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer på totalen med kommunens bokföring.
•
Posterna i investeringsredovisningen är korrekt överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen.
Samtliga kontroller ovan gjordes utan anmärkning.
Investeringsredovisning
Mnkr Budget Inkomster Nettoutgifter Avvikelse
Kommunstyrelsen - 2,2 0 2,2
Barn- och ungdomsnämnden -17,0 -18,9 -1,9
Utbildnings- och marknadsnämnden -1,4 -1,4 0
Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -0,5 3,2
Socialnämnden -1,2 -1,0 0,2
Kultur- och fritidsnämnden -1,7 -0,5 1,2
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 0 2,0
Trafik- och fastighetsnämnden -847 6,1 510,2 336,8
Totalt nämnder -876,2 - 532,5 343,7
Exploateringsverksamhet exkl
markförsäljning -213,7 315 -89,6 124,1
Avgår budgeterad fördröjningseffekt 162,0
Totalt -927 321,1 -622,1 305,8
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
Bedömning
Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med KRL och god redovisningssed samt att den ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• Det finns en sammanfattning över budgeterade och redovisade kostnader och intäkter på nämndnivå och att denna sammanfattning uppfyller kraven enligt KRL 4:3
• Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen
• Driftredovisningen överensstämmer med resultaträkningen i årsredovisningen
• Det görs en jämförelse mot tidigare år Samtliga kontroller ovan gjordes utan anmärkning.
Totalt redovisar nämnderna en positiv avvikelse mot budget på 40,7 mnkr. Tre nämnder har i huvudsak bidragit till överskottet: vård- och omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden. Tre nämnder redovisar negativa avvikelser, där utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden redovisar det största underskottet (-3,1 mnkr) De tre största över- och underskotten presenteras i tabellen till höger.
Driftredovisning
10
Nämnd Avvikelse Förklaring
Barn- och ungdomsnämnden
11,3 (0,5 %)
Överskottet förklaras framför av färre barn än budgeterat i förskolan samt ökade intäkter från den retroaktiva
avgiftskontrollen.
Vård- och omsorgsnämnden
31,8 (inkl åtgärdspla n) (3,4 %)
Genom åtgärdsplan för budget i balans 2019 har nämnden vidtagit åtgärder inom bland annat handläggningsprocess inom LSS, avgifter och taxor för brukare och öppen förebyggande verksamhet.
Socialnämnden 8,3
(3 %)
Överskottet härleds främst till överskott inom flyktingverksamheten.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämn den
-3,1 (exkl enhet Rudbecks skolan) (-8,5 %)
Underskottet förklaras främst
av.verksamheten för Gymnasieutbildningen och beror på högre programpriser än budgeterat.
Miljö- och
byggnadsnämnden
-1,5 ( - 6,4
% )
Underskottet härleds bland annat till högre kostnader än budgeterat för konsulter och lägre intäkter för mät- och kartverksamhet.
Överförmyndarnämnd en
-0,3 (-4,8 %)
Underskottet förklaras av högre arvoden till gode män än budgeterat.
Bedömning
Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som förenlig med fullmäktiges finansiella mål. Vi delar kommunstyrelsens bedömning om att de finansiella målen är uppfyllda.
Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten.
Styrelsen lämnar en sammanfattande bedömning för den samlade måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning.
Iakttagelser
God ekonomisk hushållning
Det framgår att kommunens bedömning av god ekonomisk hushållning görs genom att utvärdera om balanskravet är uppfyllt och om de finansiella målen är uppfyllda..
Bedömningen baserar också på en utvärdering av samtliga nämndmål, där 95 % ska vara uppfyllda.
Finansiella mål
I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2018. I bilden till höger (hämtad från granskad
årsredovisning) presenteras utfallet för de tre målen.
God ekonomisk hushållning
Verksamhetsmässiga mål
Enligt KRL 4 kap 5 § framgår att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om kommunfullmäktiges mål har uppnåtts. I årsredovisningen finns en sammanfattande text om vart och ett av kommunfullmäktiges mål med en procentuell måluppfyllnad, samt redovisning för respektive undermål/indikator.
I kommunens budget för 2018 anges att tre gemensamma övergripande mål fastställts för att uppnå kommunens vision om att bli Sveriges mest attraktiva kommun: :
• Övergripande mål ur ett invånarperspektiv: Trygghet och välfärd genom hela livet
• Övergripande mål ur ett samhällsutvecklingsperspektiv: Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt
• Övergripande mål ur ett internt perspektiv: Attraktiv och effektiv organisation
Måluppfyllelsen gällande de övergripande målen bedöms årligen utifrån resultat av de utvalda indikatorerna kopplade till varje mål. Samtliga tre mål bedöms som delvis uppfyllda.
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
God ekonomisk hushållning forts.
12
Kommunfullmäktige har även beslutat om 41 nämndmål. Av dessa bedöms 24 vara uppfyllda, 15 vara delvis uppfyllda och två vara ej uppfyllda. Antal uppfyllda mål per nämnd presenteras i tabellen till vänster. Vi noterar att andelen helt uppfyllda mål varierar mellan 0-100 procent mellan nämnderna.
Av årsredovisningen framgår i löpande text vilka aktiviteter som bidragit till att mål bedöms som uppfyllda samt anledning till att mål bedöms som delvis uppfyllda eller ej uppfyllt.
Styrelse/nämnd Antal mål Antal ej uppfyllda
Antal delvis uppfyllda
Antal uppfyllda
Uppfyllda i procent
Kommunstyrelsen 5 0 3 2 40 %
Stadsbyggnadsnämnden 3 0 2 1 33 %
Barn- och
ungdomsnämnden 6 0 2 4 33 %
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 4 0 2 2 50 %
Vård- och
omsorgsnämnden 4 1 0 3 75 %
Socialnämnden 4 0 1 3 75 %
Kultur- och fritidsnämnden 4 0 1 3 75%
Miljö- och
byggnadsnämnden 5 1 1 3 60%
Trafik-- och
fastighetsnämnden 3 0 0 3 100 %
Överförmyndarnämnden 3 0 3 0 0 %
Total antal 41 2 15 24
Bedömning
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter.
• Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt kommunens intäkter och kostnader för perioden.
Kontrollerna ovan gjordes i allt väsentligt utan anmärkning. Vissa resultatpåverkande noteringar har gjorts under granskningen av balansräkningen.
Resultaträkning
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
Bedömning
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på balansdagen.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter.
• Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen.
• Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL.
Kontrollerna ovan gjordes i allt väsentligt utan anmärkning, dock noteras följande avvikelser:
• Etableringsersättningen från Migrationsverket periodiseras över 4 år. Bidraget betalas ut under två år, vilket även är den tid vi anser att bidraget ska intäktsföras under.
Detta eftersom Migrationsverket inte anger någon tid för när bidraget ska användas och inte följer upp hur bidraget använts. Kommunen kan inte heller bli
återbetalningsskyldig.
• Likt föregående år noterar vi att kommunen fortfarande inte har resultatfört det tillfälliga bidrag som 2017 betalades ut i syfte att möjliggöra för kommuner att låta ensamkommande, asylsökande ungdomar som fyller 18 år att bo kvar i kommunen.
14
Balansräkning
• Kommunen har tilldelats medel i form av specialdestinerade statsbidrag som synes sakna extern förpliktelse. Enligt god redovisningssed ska specialdestinerade statsbidrag som saknar extern förpliktelse resultatföras. Bidragen ska resultatföras i sin helhet även om nedlagda kostnader inte motsvarar bidragens storlek. Kommunen har redovisat bidragen som skuld (förutbetald intäkt) vilket inte stämmer överens med god redovisningssed.
• Sociala avgifter på semesterlöneskulden har bokats upp med för hög procentsats vilket har påverkat resultatet negativt med ca 2 mnkr.
• Kommunen aktiverar eget arbete i investeringsprojekt enligt en beräknad schablontaxa som synes överstiga verkliga kostnader. Enligt vår bedömning ska aktiverade utgifter vara direkt hänförbara till aktuellt projekt och beräknas på samma sätt som förvärvade tillgångar. Indirekta kostnader ska hanteras mycket restriktivt. Detta har även förtydligats i RKR R4 Materiella Anläggningstillgångar.
Mindre avvikelser och klassificeringsfel har kommunicerats direkt med ansvariga i kommunen.
De noterade felen ovan bedöms dock sammantaget inte vara materiella varför räkenskaperna i allt väsentligt bedöms vara rättvisande. Däremot strider hanteringen mot god redovisningssed.
Bedömning
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
•
Posterna i kassaflödesanalysen stämmer överens med balans- och resultaträkningen i tillämpliga delar.•
Kassaflödesanalysen är uppställd enligt RKR 16.2•
Noter finns i tillräcklig omfattning.•
Kassaflödesanalysen verkar rimliga med hänsyn till vad som är känt om kommunen och vad som i övrigt framkommer i årsredovisningen.Kontrollerna ovan gjordes i allt väsentligt utan anmärkning.
Kassaflödesanalys
PwC
Granskning av årsredovisning Sollentuna kommun 2018 Mars 2019
Bedömning
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• De sammanställda räkenskaperna är uppställda enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys/kassaflödesanalys. Den kommunala koncernens räkenskaper ska ställas upp jämte kommunens och jämföras med föregående års siffror.
• Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter.
• De sammanställda räkenskaperna omfattar de bolag/kommunalförbund som krävs enligt rekommendation RKR 8.2
• Konsolideringen omfattar de bolag/kommunalförbund i vilka kommunen har ett betydande inflytande i enlighet med RKR 8.2 och rätt konsolideringsmetod används.
• Beloppen överensstämmer mellan de sammanställda räkenskaperna och de ingående bolagens/kommunalförbundens redovisningar
• Mellanhavanden inom kommunkoncernen har eliminerats i allt väsentligt
• De sammanställda räkenskaperna upprättats med enhetliga redovisningsprinciper, kommunens redovisningsprinciper ska vara vägledande.
Samtliga kontroller ovan gjordes i allt väsentligt utan anmärkning.
16
Sammanställd redovisning
Årets resultat uppgår till 389 mnkr i kommunkoncernen.
I koncernredovisningen ingår, förutom kommunen och de kommunala bolagen, även kommunalförbundet Attunda.
Utöver de bolag som sammanförts i koncernredovisningen har kommunen ägarengagemang i SÖRAB, AB Vårljus samt Stockholmsregionens Försäkrings AB. Kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening samt delägare i kommunalförbunden Norrvatten och Käppala.
Bedömning
Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i allt väsentligt uppfyller KRLs krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed.
Iakttagelser
I granskningen har vi kontrollerat att:
• Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar
• Årsredovisningen redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning.
Samtliga kontroller ovan gjordes i allt väsentligt utan anmärkning. Vi har noterat vissa avvikelser/förbättringspotential avseende i huvudsak tilläggsupplysningar kopplat till pensioner och finansiella skulder. Dessa har kommunicerats direkt med ansvariga i kommunen.
