Verksamhetsplan Ockelbo Folkhälso-BRÅ

(1)

Långsiktig verksamhetsplan Ockelbo FolkhälsaBRÅ 2011-2014

Verksamhetsplan 2011-2014

Ockelbo Folkhälso-BRÅ

(2)

Innehåll Sida

Innehållsförteckning 1

Inledning 2

 FolkhälsoBRÅ 2

 Arbetsmodell 2

 Mål för folkhälsoarbetet 2

Bakgrund 3

 Folkhälsoarbete - ett samhällsansvar 3

 Brottsförebyggande arbete 4

 Prioriteringar 4

 Nationellt 4

 Underlag 5

 Långsiktig folkhälsoplan – handlingsplan 5

Utvärdering 5

Målområde 1: Delaktighet och inflytande 6 Målområde 2: Ekonomiska och sociala

förutsättningar 7

Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 8 Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika,

dopning och spel 9

(3)

Inledning

Folkhälso- BRÅ

Folkhälso-BRÅ är ett samverkansorgan mellan Ockelbo kommun och Gävleborgs läns landsting.

Folkhälso-BRÅs syfte är att initiera, utveckla och samordna resurser för ett förebyggande, hälsofrämjande och brottsförebyggande arbete. Förutom Ockelbo kommun och landstinget Gävleborg finns i rådet representanter från polisen, svenska kyrkan och service och handel.

Rådet består av:

Magnus Jonsson, (s) ordförande Kommunstyrelsen

Lena Schenström, (c) Utbildnings- och kulturnämnden

Yvonne Wendelius, (s) Socialnämnden

Sune Lang, (s) Bygg- och miljönämnden

Mia Lindblom Folkhälso/ungdomssamordnare, BRÅ/drogförebyggare

Torbjörn Hallberg Ansvarig för säkerhet och beredskap

Palle Danielsson Socialchef

Lotta Wennlund Utbildnings- och kulturchef

Yekta Destlund (tf) Chef bygg- och miljö

Pamela Warren VD Ockelbogårdar

David Hedman Teknisk chef

Mikael Wall Folkhälsoenheten Landstinget Gvbg

Ralph Veltenaar Enhetschef Hälsocentralen

Rolf Sundqvist Polisen

Stefan Nilsson Kyrkoherde, Svenska Kyrkan

Sölve Malm Ordf Service och handel

Katarina Linderborg Missionskyrkan i Ockelbo

Folkhälso-BRÅ ska ha god kännedom om folkhälsoläget i kommunen för att kunna prioritera och skapa strategier för hälsofrämjande insatser. Det sker med fokus på den enskildes ansvar för sin hälsa. Basen i det lokala folkhälsoarbetet utgörs av den ordinarie verksamheten inom kommunen och primärvården.

Arbetsmodell

 Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen

 Verka för att konsekvenserna för folkhälsa belyses i såväl planering som beslutsprocess inom samtliga nämnders ansvarområde.

 Skapa förutsättningar för att genomföra praktiskt folkhälso- och brottsförebyggande arbete.

 Samordna och utveckla och initiera tvärsektoriellt folkhälso- och brottsförebyggande arbete.

 Årligen upprätta verksamhetsplan samt utvärdera den för året som passerat

 Årligen avge verksamhetsberättelse

Mål för folkhälsoarbetet

Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, dessutom skall Ockelbo vara en trygg och säker kommun att verka och bo i.

(4)

Bakgrund

Att ha en god hälsa är något som de flesta av oss värdesätter allra högst. Att ha invånare som mår bra och kan vara i arbete är sannolikt en av de allra viktigaste förutsättningarna för att kommunen ska utvecklas. En god hälsa kan ses som en investering med utdelning i en mer välmående befolkning och lägre kostnader för exempelvis vård, omsorg, våld, olyckor och skadegörelse. En mycket viktig uppgift för politiken är att skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor".

Om man på individ- eller gruppnivå upplever att man inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande tillerkänns alla i ett demokratiskt samhälle.

Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet.

Folkhälsoarbete - ett samhällsansvar

Folkhälsoarbetet kan delas in i två synsätt:

 Det sjukdomsförebyggande synsättet som bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Det kan innebära att man med olika insatser undanröjer risker, förmår människor att ändra livsstil eller göra förändringar i miljön

 Det hälsofrämjande synsättet innebär att de förhållanden som främjar hälsa och

välbefinnande stärks och stöttas. Exempel på detta är möjligheten att påverka sitt eget liv, att ha goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens.

Folkhälsoarbetets fokus har under senare år förskjutits från medicinsk specialisering till social helhet och ett tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor till levnadsvillkor, från riskgrupper till stödjande miljöer och från målgrupper till arenor för folkhälsoarbete.

Folkhälsofrågorna berör alla samhällsektorer och alla nivåer i samhället. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är långsiktigt, systematiskt och bör ses i ett helhetsperspektiv

Följande bild beskriver olika bestämningsfaktorer för hälsan. De innersta cirklarna beskriver faktorer som finns hos den enskilde individen och de yttre nivåerna beskriver faktorer som finns i det

omgivande samhället.

(5)

Hälsans bestämningsfaktorer.

Källa: Landstinget i Östergötland. Bearbetad illustration efter original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead.

Brottsförebyggande arbete

Det övergripande målet för det brottsförebyggande arbetet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Arbetet bedrivs på många nivåer i samhället och engagerar en lång rad olika aktörer. Några av dessa aktörer finns representerade i Folkhälso-BRÅ.

Brottsförebyggande arbete delas ofta in i två huvudområden.

Social prevention: åtgärder som på lång sikt påverkar de förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet.

Situationell prevention

Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet.

Prioriteringar

FolkhälsaBRÅ i Ockelbo kommun har valt att prioritera 4 stycken målområden. Dessa är markerade med kursiv stil i listan med de nationella folkhälsomålen nedan.

Nationellt

Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, har delats upp i följande målområden:

1. Delaktighet och inflytande

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor

4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

(6)

Långsiktig verksamhetsplan Ockelbo FolkhälsaBRÅ 2011-2014 Underlag

Denna långsiktiga folkhälsoplan baserar sig på det övergripande nationella folkhälsomålet, de elva målområdena, med fyra av dessa prioriterade, Ockelbo kommuns Vision 2020, Samverkansavtalet Polis – kommun, Kommunprofilen över Ockelbo från Samhällsmedicin samt resultat från LUPP- enkäten.

Kommunens Vision 2020 har fyra områden:

Det gröna Ockelbo, Vi välkomnar, Vi växer och Vi samverkar. Kommunens fyra prioriterade hälsomål går vardera in under fler områden i Visionen, vilket visas i nedanstående tabell.

Vi välkomnar Vi växer Vi samverkar

Målområde 1 Målområde 1 Målområde 1

Målområde 11 Målområde 11

Långsiktig folkhälsoplan – handlingsplan

Till denna långsiktiga folkhälsoplan finns en årlig handlingsplan kopplad. I den beskrivs vilka konkreta insatser som ska utföras under det aktuella året samt mätbara mål för utvärdering av dessa.

Utvärdering

Varje år görs en uppföljning av handlingsplanen, en verksamhetsberättelse. Den skickas till Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg. Den rapporteras också i KS samt i FolkhälsaBRÅ.

För att se om det lokala folkhälsoarbetet följer den långsiktiga planen görs en uppföljning inom FolkhälsaBRÅ. Uppföljning kommer att ske genom redovisning av de indikatorer som finns i detta dokument under respektive målområde. Planen kommer även att utvärderas genom

diskussioner i FolkhälsaBRÅ, där polisen, kyrkan, primärvården, landstinget och tjänstemän och politiker från Ockelbo kommun finns representerade, om hur respektive ansvarig aktör arbetat med de mål som finns i planen. Efter utvärdering revideras planen vid behov. Resultatet redovisas inom kommunen.

(7)

Målområde 1: Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Invånarna ska ha möjlighet att leva ett aktivt liv, att uppleva gemenskap med andra och kunna ta del av den information och kunskap de önskar.

Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande.

Mål

 Skapa förståelse bland våra ungdomar för demokrati, inflytande och samhällsengagemang

 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram

 Ökad tillgänglighet Indikatorer

 Kommande LUPP-undersökningar

 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram

 Antal kommunala byggnader med ökad tillgänglighet

(8)

Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Brottsförebyggande arbete

I Ockelbo ingår det brottsförebyggande arbetet i FolkhälsoBRÅ. På uppdrag därifrån sätts olika arbetsgrupper ihop för att arbeta med frågan.

Mål

 Åtgärdsplan, bla utifrån överenskommelse Polis – Ockelbo kommun samt trygghetsmätningen, för att minska antalet brott och skadegörelsen i kommunen

 Ökad upplevd trygghet

 Skapa förutsättningar för att arbetstillfällen för ungdomar ökar i kommunen Indikatorer

 Anmälda brott/1000 invånare

 Hänsyn tagen till de problemområden som lokaliserats i trygghetsmätningen

 Förvärvsarbetande/arbetssökande efter ålder

(9)

Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor

Barn och ungdomar ska ha en bra uppväxtmiljö, bra kvalitet på förskola, skola och kultur- och fritidsverksamhet. Olika föräldrastödjande verksamheter skall erbjudas.

Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen och föräldrarna har störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron och ska kunna fungera som stöd när det händer. Den trygghet som finns i ett bra samspel inom familjen är en förutsättning för ett hälsosamt liv.

Kommunen ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar. Därför är det viktigt att beslut inom kommunen utgår från FN: s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen).

Inte enbart inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö.

Mål

 Föräldrautbildningar och föräldrastöd ska erbjudas alla föräldrar med barn 0-18 år

 Öka föräldrars (samt även andra vuxnas) delaktighet genom att bygga upp Vuxna på byns verksamhet

 2014 ska skolresultaten i kommunen vara bland de 50 bästa i landet

 Samverkan mellan FolkhälsaBRÅ och kultur- och föreningslivet i kommunen för att öka tryggheten och stimulera till mer fritidsaktiviteter för alla barn och ungdomar

 Ha med en barnchecklista som underlag vid alla beslut som tas i kommunen där barn och ungdomar berörs

Indikatorer

 Antal föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar

 Utbildning i Vuxna på byn-verksamheten

 Andel i Vuxna på byn-verksamheten

 Andel kvällar man vuxenvandrat

 Plats i Sveriges kommuners och Landstings rankinglista över skolresultat

 Andel elever i åk 9 med godkända betyg i alla ämnen

 Genomsnittligt meritvärde åk 9

 Behörighet till gymnasieskolan

 Andel barn och ungdomar i fritidsaktiviteter

 Hänsyn tagen till barnchecklistan vid beslut rörande barn och ungdomar

(10)

Målområde 11: Tobak, alkohol narkotika, dopning och spel

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig orsak till ohälsa. Att skjuta fram debutåldern för alkohol kan hindra både akuta och senare problem. Gemensamma drogpreventiva insatser, som leder till ett minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och dopning, är nödvändiga för att nå en jämlik hälsa för hela befolkningen.

Mål

 Öka kunskapen hos personal och politiker i kommunen om vilka arenor och faktorer som är viktiga och vilka metoder som har påvisad effekt i det förebyggande arbetet

 Arbeta för att höja debutåldern för alkoholbruk och för minskad användning av och tillgänglighet till tobak, alkohol och narkotika

 Arbeta för en drogfri skolavslutning

 Samverka med kultur- och föreningslivet i kommunen för en tobaks-, alkohol- och narkotikafri miljö

 Arbeta för att förhindra illegal försäljning och langning av droger

Indikatorer

 Kunskapsläget kring effektiva förebyggande metoder

 Ungdomars självrapporterade tobaksbruk *

 Ungdomars självrapporterade alkoholanvändning *

 Ungdomars självrapporterade narkotikaanvändning *

 Samverkansformerna med kultur- och föreningslivet

 Hur ser det ut kring den illegala försäljningen och langningen av droger?

* resultat från den nationella CAN-undersökningen och Alla överens-projektet