Återrapportering från Länsstyrelsen Värmland av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Åtgärd 28
Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv.
Idag saknas en fullständig bild av vilka källor till utsläpp, både punktkällor och diffusa källor, som är kopplade till respektive avrinningsområde. Det innebär att en
bördefördelning i de flesta avrinningsområden inte har kunnat göras. I något enstaka fall är det dock känt att en viss miljöfarlig verksamhet står för merparten av utsläppen till en viss vattenförekomst. Om den vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god ekologisk- eller kemisk status på grund av denna miljöfarliga verksamhet har länsstyrelsen
uppmärksammat detta. Under 2014 har särskilt arbete lagts på att bevaka frågan i ett ärende hos Mark- och Miljödomstolen där en vattenförekomst som redan idag är starkt påverkad från en verksamhetsutövare skulle belastas med ytterligare utsläpp på grund av produktionsökning. Mark- och Miljödomstolen valde dock att inte särskilt ta hänsyn till vattenförekomstens ekologiska status varför länsstyrelsen överklagade vissa villkor för utsläpp till vatten till Mark- och Miljööverdomstolen. Länsstyrelsen fick prövningstillstånd hos Mark- och Miljödomstolen. Länsstyrelsens yrkanden blev dock inte hörsammade.
B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet?
Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att se över hur
verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig till de parametrar som är avgörande för bedömningen av ekologisk och kemisk status. Utan full kontroll på vilka utsläpp som sker från verksamhetsutövarna samt i vilken mängd de olika ämnena släpps ut, är det inte möjligt att begära omprövning enligt Miljöbalkens 24 kapitel 5§, då denna paragraf kräver både bördefördelning samt att utsläppen från verksamhetsutövaren kan kvantifieras.
Arbetet med egenkontroll och omprövning är en del av den ordinarie
verksamhetsplaneringen och är en del av den ordinarie tillsynen. Arbetet sker
tvärsektoriellt och avstämning sker med andra verksamheter på Länsstyrelsen om det är aktuellt för det specifika ärendet.
C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
För specifikt Klarälvens avrinningsområde har, inom projektet Vänerlaxens fria gång, vattendomar för samtliga kraftverk och regleringsdammar inhämtats från Vänersborgs tingsrätt. Inom projektet Vänerlaxens fria gång har samband mellan orsaker och ekologiska konsekvenser sammanställs med fokus på vattenkraftutbyggnaden i Klarälven och
Trysilelva. Första utkast till ett åtgärdsprogram skickades ut på remiss under 2014. 45 svenska och norska myndigheter och andra organisationer deltog i projektet.~~För övriga tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken har Länsstyrelsen fokuserad på målstyrd tillsyn som omfattar utvalda tillståndslösa kraftverk. Det arbete med
tillståndslösa kraftverk och dammar som utförs får generellt anses medföra en större miljönytta än omprövning av verksamheter som redan har ett tillstånd. ~Under 2014 har 71 tillsynsobjekt inbegripits i projektet. Tillsynsarbetet har bedrivits med ett
avrinningsområdesperspektiv så att kontinuitet uppnås i hela vattendragen. Tillsynen har bedrivits genom både administrativa åtgärder och fältbesök. Åtgärder som har
aktualiserats med anledning av Länsstyrelsens tillsyn har varit att t.ex.
verksamhetsutövare föreläggs att söka tillstånd för fortsatt bedrivande av en verksamhet eller utrivning. I efterföljande tillståndsprocessen kan krav på minimumtappning, fingaller och fungerande faunapassager komma att ställas. ~
Åtgärd 29
Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Länsstyrelsen är delaktig i vattenvårdsförbundens arbete. När det är aktuellt med revidering av program för samordnad recipientkontroll rekommenderar Länsstyrelsen att programmen anpassas efter arbetet med vattenförvaltningen och beskriver hur.~Under 2014 har arbetet med verksamhetsutövarnas egenkontroll i förhållande till
miljökvalitetsnormerna för vatten fortskridit enligt planering inom den ordinarie tillsynen.
De uppgifter som länsstyrelsen fick in 2013 och kompletteringar som kom in under 2014visar att verksamhetsutövarna generellt sett har låg kunskap om
miljökvalitetsnormerna för vatten och att flera egenkontrollprogram behöver revideras.
Krav har ställts på några verksamhetsutövare, men arbetet kommer att fortskrida under 2015.~
B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med
egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk,
kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Varje miljöfarligverksamhet där Länsstyrelsen har tillsynsansvaret har fått redogöra för hur verksamhetens utsläpp relaterar till prioriterade ämnena, SFÄ samt andra parametrar som ligger till grund för ekologisk och kemisk status samt vilken inverkan
verksamhetsutövaren anser sig ha på närmaste vattenförekomst ekologiska och kemiska status. Redovisningen av resultaten från egenkontrollen granskas också i den årliga miljörapporten.
C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
Ja
Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 utifrån ett avrinningsområdesperspektiv.
Ang. tillsyn, se 29A och 29B~Det finns dock en brist i åtgärdsprogrammet, kommuner med tillsyn över A- och B-anläggningar omfattas inte av åtgärd 28 och 29. Likvärdiga anläggningar med olika tillsynsmyndigheter kan därmed få olika krav på egenkontroll.
~Genom råd och stöd och tillsynsvägledning har dock länsstyrelsen uppmärksammat kommunerna, främst i enskilda ärenden (anmälningsärenden som skickas till länsstyrelsen för yttrande), om miljökvalitetsnormerna för vatten och vilken betydelse dessa har för till exempel egenkontrollen.~
D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.
Åtgärd 30
Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av
avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.
Beredningssekretariatet har under 2012 tagit fram en plan för Länsstyrelsens
åtgärdsarbete. Planen sammanställer Länsstyrelsen prioriterade åtgärdsarbete idag och utvecklingsförslag till åtgärder. Denna plan används som underlag inom
verksamhetsplaneringen.~Utifrån denna plan har det årligen tagits fram en
enhetsöverskridande verksamhetsplan för vattenförvaltningsarbetet på Länsstyrelsen.~
Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden.
B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014.
Greppa Näringen~Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till
vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status och avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. Projektet har funnits i länet sedan 2010 och utökats efter hand.
Under 2014 har Greppa Näring introducerats i Alsterälvens avrinnginsområde och Varmunsvikens/Lötälvens avrinningsområde. Idag deltar cirka 80 gårdar i Greppa
Näringen. ~~LOVA~Kommunerna och flera ideella organisationer i Värmlandhar ett stort intresse av LOVA bidraget. Under år 2014 delades 2,6 miljoner ut till 15 stycken projekt.
Länsstyrelsen mottog ansökningar motsvarande tre gånger så stor omfattning i pengar.
Projekten var spridda på de fem fokusområdena: enskilda avlopp, vatten- och
avloppsplaner, våtmark, strukturkalkning och spolplattor. ~~Vänerlaxens fria gång~Hela Klarälvens avrinningsområde har prioriterats i Länsstyrelsens åtgärdsarbete. Länsstyrelsen och Fylkesmannen i Hedmark har, i samverkan med ett stort antal andra svenska och norska organisationer, lämnat in en slutrapport för det 3,5- åriga projektet Vänerlaxens fria gång till huvudfinansiären Interreg Sverige-Norge (EU-medel). Förslag till en fördjupad slutrapport för projektet har under hösten 2014 remitterats till 45 svenska och norska organisationer, och beräknas vara färdigställd i början av 2015. Förslaget till slutrapport innehåller bland annat ett 20-tal undersökningar och utredningar, förslag och
konsekvensbeskrivning av fisk- och faunapassager och miljöanpassad vattenreglering vid cirka 50 dammbyggnader inom Klarälvens avrinningsområde. Materialet avses användas för tillsyn, omprövningar och/eller nyprövningar av de 50-100 år gamla vattendomarna i syfte att uppfylla krav enligt Miljöbalken och EU-rätten. En viktig slutsats av projektet är att Klarälven-Trysilelva kan bli en av Skandinaviens lax-rikaste älvar samtidigt som en hög vattenkraftproduktion kan behållas. Därtill kommer statusen hos en stor mängd andra hotade och skyddsvärda arter och miljöer att förbättras. ~~Restaurering av
vattendrag~Under 2014 har Länsstyrelsens arbete med vattendragsrestaurering i huvudsak omfattat fyra objekt. Det tre-åriga projektet med återställning av naturreservatet
Öjenäsbäcken har slutförts. Projektet har syftat till att förbättra livsbetingelserna för öring och flodpärlmussla via återförande av block, sten, lekgrus och död ved till den ca två kilometer långa flottningsrensade älvfåran. Vid Norra Baksjöns utlopp i Bakälven har åtgärder genomförts för en bättre vattenhushållning i älven under torrperioder. I Halgån, ett lax- och öringförande men flottningsrensat biflöde till Klarälven, har cirka 17 kilometer vattendragssträcka restaurerats via utläggning av block, sten och grov död ved samt uppluckring av hårdgjorda lekbottnar. Arbetet med planering av omlöp förbi Gullsby kraftverk i Slorudsälven har fortsatt och under november inleddes även det praktiska arbetet. ~Därutöver har fyra stycken mindre biotopvårdsprojekt slutförts. ~~Målstyrd tillsyn ~Länsstyrelsen upprättade initialt en prioriteringslista med 38 objekt utifrån ekologisk status, särskilt värdefulla vatten och juridisk status. Under åren 2012-2014 har komplettering av tillsynsobjekt skett under tillsynsarbetets gång och under 2014 har 71 tillsynsobjekt inbegripits i projektet. De kompletteringar som skett har bl. a. avsett dammar som funnits i samma vattendrag som redan utsedda tillsynsobjekt. Skälet till kompletteringarna har då varit att tillsynsarbetet bör bedrivas med ett
avrinningsområdesperspektiv så att kontinuitet uppnås i hela
vattendragen.~~Kalkning~Kalkningen i Värmland har genomförts enligt plan. Under 2014 spreds totalt 27 000 ton kalk till en kostnad av 20,8 mkr. I den granskning som Havs- och Vattenmyndigheten har gjort av kalkningsverksamheten i Sverige framkom två specifika områden där verksamheten i Värmlands län har förbättringspotential;
kalkdoserare och vattenprovtagning. Länsstyrelsen och huvudmännen för kalkningen har
C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.
Vid flera tillfällen där Åtgärd 30 diskuteras på Länsstyrelsen visar det sig att det finns olika sätt att tolka åtgärden. ~Vad är det som ska prioriteras;~?hela
huvudavrinningsområden,~?alla delavrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status,~?vissa delavrinningsområden utav de delavrinningsområden där det finns vattenförekomster som inte uppnår god status? ~Länsstyrelsen är tveksamt till att det behövs en särskilt plan. Är det inte bättre att lyfta in vattenförvaltningens perspektiv i befintliga planer, såsom verksamhetsplaner, kalkningsplanen och regionala programmet för efterbehandling av förorenade områden.~
Åtgärd 31
Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31.
Under 2014 har länsstyrelsens arbete varit inriktat på att få ansvarige
verksamhetutövare att genomföra inventeringar och undersökningar. Vi utgår från den prioriteringslista som uppdateras varje år över de förorenade områden som bedöms utgöra störst risk för människors hälsa och miljön. Bland urvalskriterierna för prioriteringslistan är föroreningsmängd, spridningsrisk, risk för människa och miljö. Vattenfrågorna är viktiga ur många aspekter, som t ex hälsorisker vid intag av vatten, skydd av vattentäkt samt vattnets skyddsvärde mm.
B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län?
Ja
Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts.
Vid riskklassning av förorenade områden sker detta bl. a. utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Hänsyn tas till nedströmsliggande värden, dricksvattentäkter med mera. ~När det är aktuellt, genom att påverkan av ett
föroreningsskadade mark eller vattenområde sker över länsgränsen, kommer Länsstyrelsen söka samverkan med berörda i det angränsade länet.~
C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:
Bristen på mätningar av prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen gör att det är svårt att identifiera de objekt som orsakar att vattenförekomster inte uppnår god status.
Det behöver avsättas medel inom t ex miljöövervakningen för att kunna ta fram ett bra underlagsmaterial för att kunna prioritera undersökningar och åtgärder i de
vattenförekomster som inte uppnår god status. De medel som används för undersökning och återställande av förorenade områden får idag inte användas till sådana
undersökningar.~Som ett led i att få fram bättre underlagsmaterial begär Länsstyrelsen sedan 2012 att en bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormen görs vid de
undersökningar som finansieras med statliga medel.~
Åtgärd 15
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status på grund av övergödning och till avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. Projektet har funnits i länet sedan 2010 och utökats efter hand.
Under 2014 utökades projektet med två områden, Alsterälvens avrinningsområde och Varmunsvikens/Lötälvens avrinningsområde. Idag deltar cirka 80 gårdar i Greppa Näringen. De anslutna gårdarna får enskild rådgivning (1-2 besök per år) om bland annat växtnäring och växtskydd. De erbjuds även en tvådagars grundkurs om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem, vilken de flesta deltagit på.~~Länsstyrelsen verkar också för återskapande av våtmarker i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Under 2014 har arbetet med informationsinsatser om
våtmarker och fosfordammar legat nere, i avvaktan på det nya Landsbygdsprogrammet.
~~Under våren 2014 anordnades fem välbesökta informationsträffar om markvård, dränering, dikesrensning och våtmarker ? åtgärder som leder till minskad belastning av växtnäring på vattenförekomster nedströms. Träffarna ägde rum i de delar av länet där flertalet vattenförekomster som ej uppnår god ekologisk status på grund av övergödning finns.~
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden.
Länsstyrelsen har förankrat strategin för introduktionen av Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen. Jordbruksverket har ställt sig mycket positivt till att Länsstyrelsen inriktar verksamheten mot avrinningsområden som inte når upp till god ekologisk status.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 15:
Rådgivning till jordbruksföretag i länet har, förutom Greppa Näringen, inte varit inriktad på geografiska områden med specifika miljöproblem. En sådan prioritering
kommer troligen att bli enklare att göra i det nya Landsbygdsprogrammet, då programmet är indelat i ämnesvis mer avgränsade focusområden samt då rådgivningen ska vara mer målstyrd jämfört med det tidigare programmet där rådgivningen var mer efterfrågestyrd.
Åtgärd 17
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Länsstyrelsen har riktat projektet Greppa Näringen till vattenförekomster som inte
uppnår god ekologisk status och avrinningsområden med en stor andel jordbruksmark. I dessa områden är det troligen även risk att vattenförekomster kan utsättas för
växtskyddsmedel från jordbruket. Vissa vattenförekomster i dessa områden uppnår inte god kemiskt status eller riskeraratt inte uppnå god kemisk status. ~~Greppa Näringen har funnits i länet sedan 2010 och utökats efter hand. Införandet sker stegvis genom att fler och fler av de aktuella avrinningsområdena introduceras i projektet. Under 2014 utökades projektet med två områden, Alsterälvens avrinningsområde och Varmunsvikens/Lötälvens avrinningsområde. Idag deltar cirka 80 gårdar i Greppa Näringen. De anslutna gårdarna får enskild rådgivning (1-2 besök per år) om bland annat växtnäring och växtskydd. En
mindre andel är växtskyddsrådgivning än växtnäringsrådgivning. Gårdarna erbjuds även en tvådagars grundkurs om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem, vilken de flesta deltagit på. ~~Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildningar som syftar till att minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen. En stor del av de lantbrukare som genomgår utbildningen kommer från jordbruksbygderna närmast Vänern där ett flertal vatten-förekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk eller god ekologisk status.~
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden.
Länsstyrelsen har förankrat strategin för introduktionen av Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen.~Länsstyrelsen har ett nära samarbete med Jordbruksverket vad gäller innehåll och kursmaterial till behörighetsutbildningarna.~
C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut.
Länsstyrelsen tar del av och följer de rön och direktiv som kommer från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:
Rådgivning till jordbruksföretag i länet har, förutom Greppa Näringen, inte varit inriktad på geografiska områden med specifika miljöproblem. En sådan prioritering
kommer troligen att bli enklare att göra i det nya Landsbygdsprogrammet, då programmet är indelat i ämnesvis mer avgränsade focusområden samt då rådgivningen ska vara mer målstyrd jämfört med det tidigare programmet där rådgivningen var mer efterfrågestyrd.
Åtgärd 20
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status
A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.
Länsstyrelsen i Värmland deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom Västerhavets vattendistrikt i projektet VaKul vilket leds av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det övergripande målet för VaKul är att sammanställa och förbättra ett planeringsunderlag för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för
kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet.~Under 2014 inventerades Lillälven från Byälven till Svaneholm i Säffle kommun, Rottnan från Rottnemon till Lekvattnet i Torsby kommun samt Dammälven från sjön Långban till sjön Saxen i Filipstads kommun. Rapporten för detta arbete har inkommit till Länsstyrelsen Värmland och visar att områden som enbart har en äldre inventering uppvisar fler lämningar längs vattendraget som inte har
registrerats i FMIS tidigare. Behovet av inventeringar är därför fortsatt stort. Under 2015 kommer ett analysarbete att ske av de vattendrag som har inventerats inom projektet VaKul mellan åren 2011-2014. Av de inventerade vattendragen uppnår flertalet inte god ekologisk status på grund av fysisk påverkan och åtgärder kan därför vara aktuella i dessa vattendrag. Syftet med analysen är att se vilka olika typer av kulturmiljöer som kan komma att påverkas av åtgärdsarbetet och försöka bedöma vilka kulturmiljöer som har särskilt stort kulturmiljövärde. ~
B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden.
Genom de 7:2 medel som Riksantikvarieämbetet fördelar till länsstyrelserna har 180 000 används för 2014 års inventering av vattendragen som är nämnda under fråga A.
C) Ev. kommentarer till åtgärd 20.
Tidigare år har speciella medel från Riksantikvarieämbetet avsatts för inventering av vattendrag och kunskapsuppbyggnad. Under 2014 avsatte Riksantikvarieämbetet inga särskilda medel för detta ändamål. Länsstyrelserna har istället själva fått avgöra om man vill prioritera dessa åtgärder. Resultatet kan bli att ambitionsnivån blir något lägre eftersom medlen även måste räcka till andra prioriterade åtgärder inom kulturmiljö.
Projektet VaKul har beviljats medel från HaV men bara för de 2 av 3 åren som projektet sökte för. Därför är det oklart om det finns medel för arbetet 2016. Utan särskilt avsatta medel från HaV är det oklart hur länsstyrelserna kommer att prioritera arbetena framöver.
