Sammanställning av myndigheternas och kommunernas återrapportering för 2012 av åtgärdsprogrammet

49  Download (0)

Full text

(1)

Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län

971 86 Luleå 871 86 Härnösand 721 86 Västerås 391 86 Kalmar 403 40 Göteborg

Telefon 010-225 50 00 Telefon 0611-34 90 00 Telefon 021-19 50 00 Telefon 010-223 80 00 Telefon 010-224 40 00

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas

återrapportering för 2012 av åtgärdsprogrammet

(2)

Utgiven av: Vattenmyndigheterna i samverkan Ansvarigt distrikt: Bottenhavets vattendistrikt

Författare: Jean Esselström, Felix Everbrand, Maria Renberg, Malin Andersson, Björn Lagerdahl

Layout: Carina Nanker

Foto framsida: Ljustorpsån, Jean Esselström

Kartbilder: Mathias Cramér

Upplaga: Endast digital utgåva

(3)

Sammanfattning

De fem regionala vattenmyndigheterna beslutade om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster i december 2009. Åtgärderna ska

genomföras av myndigheter och kommuner inom sina ansvarsområden. Åtgärd 1 avser att myndigheter och kommuner årligen ska återrapportera sina genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna, för att vattenmyndigheterna ska kunna följa utvecklingen och anpassa nästa åtgärdsprogram till föreliggande behov. Årets återrapportering beskriver 2012 års åtgärdsarbete. I sammanfattningen görs en jämförelse av framstegen från 2011 års åtgärdsarbete.

Årets sammanställning redovisar åtgärdsarbetet från alla länsstyrelser och alla ansvariga nationella myndigheter, samt kommunerna.

Av landets 290 kommuner har 222 kommuners rapporter om åtgärdsarbete inkommit och behandlats i sammanställningen. Utöver detta har ytterligare svar inkommit men på grund av tekniska svårigheter, bristande kvalité eller sent inkomna svar ingår dessa inte i sammanställningen. Vattenmyndigheterna ser ett behov av fördjupad samverkan med kommunerna på distrikts- och länsnivå. Samverkan bör fördjupas för att tydligöra det arbete som utförs på lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner.

Inför kommande åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor, för att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i genomförande av åtgärdsprogrammet.

Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner kommit i åtgärdsarbetet. I likhet med 2010 och 2011 års återrapportering läggs de fullständiga myndighetssvaren upp på

vattenmyndigheternas hemsida.

Vattenmyndigheternas sammanställning av åtgärdsarbetet är sorterad per åtgärd och ansvarig myndighet, alternativt kommunerna. För länsstyrelserna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskapen och delge framgångsrika konkreta modeller för

genomförandet av åtgärdsprogrammet. För kommunerna har sammanfattande exempel lyfts fram i syfte att åskådligöra åtgärdsarbetet.

Vattenmyndigheterna konstaterar att det återstår mycket arbete för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Liksom föregående år finns det brister när det gäller så väl ekonomiska resurser, som när det gäller ansvarsfördelningen i vattenförvaltningsfrågor.

Trots att mycket arbete återstår har flertalet myndigheter kommit långt i genomförandet av sina åtgärder. Det interna länsstyrelsearbetet kring vattenfrågorna har utvecklats under 2012. Likaså märks ett ökat avrinningsperspektiv i åtgärdsarbetet hos

länsstyrelserna. I och med återrapporteringen har vattenförvaltningsarbetet

uppmärksammats på flera nivåer hos kommunerna. Detta tydliggörs genom att en del av kommunerna har valt att behandla återrapporteringen på en politisk nivå och att utse en kommunal vattensamordnare.

(4)

Innehåll

Sammanfattning ...3

De centrala myndigheternas återrapportering ...6

Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ...6

Åtgärd 2 (Naturvårdsverket) ... 6

Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) ... 6

Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) ... 8

Åtgärd 5 (Naturvårdsverket) ... 8

Åtgärd 6 (Naturvårdsverket) ... 9

Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV) ... 9

Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) ... 10

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ... 11

Åtgärd 9 ... 11

Åtgärd 10 ... 11

Åtgärd 11 ... 12

Åtgärd 12 ... 13

Trafikverket ... 15

Åtgärd 13 ... 15

Åtgärd 27 ... 15

Boverket ... 17

Åtgärd 14 ... 17

Jordbruksverket ... 18

Åtgärd 15 ... 18

Åtgärd 16 ... 19

Åtgärd 17 ... 19

Kammarkollegiet ... 21

Åtgärd 18 ... 21

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB ... 22

Åtgärd 19 ... 22

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ... 23

Åtgärd 20 ... 23

Skogsstyrelsen ... 24

Åtgärd 21 ... 24

Livsmedelsverket (LMV) ... 26

Åtgärd 22 ... 26

Statistiska Centralbyrån (SCB) ... 27

Åtgärd 23 ... 27

Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut, SMHI ... 28

Åtgärd 24 ... 28

Åtgärd 25 ... 29

Åtgärd 26 ... 29

(5)

Länsstyrelsernas återrapportering ... 30

Åtgärd 28 ... 30

Åtgärd 29 ... 34

Åtgärd 30 ... 35

Åtgärd 31 ... 37

Åtgärd 15 ... 38

Åtgärd 17 ... 39

Åtgärd 20 ... 40

Kommunernas återrapportering ... 41

Åtgärd 32 ... 42

Åtgärd 33 ... 43

Åtgärd 34 ... 44

Åtgärd 35 ... 45

Åtgärd 36 ... 46

Åtgärd 37 ... 47

Åtgärd 38 – Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet ... 48

(6)

De centrala myndigheternas återrapportering

Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7.

Åtgärd 2 (Naturvårdsverket)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att presentera lämpliga styrmedel för att minska utsläpp av kväve och fosfor från reningsverk till södra Sveriges kust. Uppdraget redovisades i oktober 2012. Det styrmedel som föreslogs var ett certifikatsystem som tar ett helhetsgrepp om kväveutsläppen från de kommunala reningsverken med

kvävereningskvoter och handel med kvävecertifikat. Läs mer i rapporten ”Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk”, ISBN 978-91-620-6521-8.

Arbetet med att ta fram föreskrifter för avloppsreningsverken utgår i första hand från att implementera avloppsdirektivet och reglera utsläppskontrollen på reningsverken på ett så bra sätt som möjligt. Naturvårdsverkets föreskriftsrätt medger dock inte att kunna meddela hårdare krav än direktivets minimikrav. Arbetet med föreskrifterna har försenats och bedöms kunna fastställas under 2013.

Naturvårdsverket har deltagit i en handfull prövningar som gäller avloppsreningsverk under 2012. Vid deltagande i prövningar belyser myndigheten hänsynen till

miljökvalitetsnormerna för vatten och föreslår krav på avloppsreningsverken.

Samverkan med länsstyrelserna sker genom löpande kontakter, avstämningar vid enskilda ärenden osv. Det finns även ett nätverk för e-postkorrespondens och Naturvårdsverket ordnar årligen handläggarträffar för länsstyrelserna.

Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012. I årets rapportering uppger HaV att en stor del av uppgiften som inryms under åtgärd 3 kommer att genomföras under 2013 i samband med regeringsuppdrag rörande enskilda avlopp.

HaV gjorde under 2012 en hemställan till regeringen om att erhålla bemyndigande om föreskriftsrätt rörande enskilda avlopp. I myndighetens regleringsbrev för 2013 fick HaV ett regeringsuppdrag rörande små avlopp. Enligt uppdraget skall HaV i samråd med Boverket och andra berörda myndigheter utreda nödvändiga förändringar i regelverket

(7)

kring enskilda avlopp, bl.a. utifrån EU:s byggproduktförordning, och ta fram kostnadseffektiva samt konsekvensanalyserade författningsförslag.

Under 2012 har samverkan med SKL och Boverket bedrivits med anledning av det CE- märkningskrav som införs 1 juli 2013 för produkter som omfattas av

byggproduktförordningen. Avsikten är att samverka runt den information som ska gå ut till kommunerna, för att underlätta handläggningen då mycket frågor kommer att uppstå.

HaV deltog genom dialog i projektet ”Kunskapscentrum små avlopp” som finansierades av Havsmiljöanslaget tom mars 2012. Centrumet ska samla kvalitetssäkrad och

oberoende kunskap som rör teknikutvärdering, lagstiftning och styrmedel, samt fungera som forum för myndigheter på nationell, regional och kommunal nivå.

HaV har under 2012 arbetat pådrivande för att fler kommuner ska ta fram vatten- och avloppsplaner. Detta har gjorts genom deltagande och/eller finansiering av samverkans- och informationsarrangemang. I samarbete med vattenmyndigheterna , Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Svenskt Vatten inleddes 2012 ett samarbete för utveckling av en nationell vägledning för vatten- och avloppsplanering i kommunerna, vilken beräknas slutföras under våren 2013.

HaV bedömer tillsyn som ett styrmedel av synnerligen stor vikt för att få till stånd faktiska åtgärder för dåligt fungerande och olagliga små avlopp. Under 2012 utvärderade HaV Naturvårdsverkets kampanj ”Små avlopp ingen skitsak” som bedrevs under 2010 och 2011. Uppföljningen visar att inget av de fem kvantifierbara målen som sattes upp uppfylldes.

HaV avser att på nationell nivå följa upp regional tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp, samt tillsyn över lagen om allmänna vattentjänster på nationell nivå för 2012. Uppföljningen ska skapa ett underlag för att möjliggöra en effektiv och tydlig samordning av den operativa tillsynen, samt eventuellt visa på behov av utökade resurser för tillsynen av enskilda avlopp. Materialet ska även ligga till grund för nationellt

miljömålsarbete, Baltic Sea Action Plan, HELCOM mm.

HaV uppger att arbetet med att öka åtgärdstakten avseende de enskilda avloppen är långsiktigt. Myndigheten har för avsikt att utveckla rapporteringen inför kommande rapporteringstillfällen.

HaV uppger att länsstyrelsen deltar i de referensgrupper som tillsatts för arbete med utveckling av styrmedel för de små avloppen samt för nationell vägledning för VA- planering. Löpande dialog förs med länsstyrelserna rörande den tillsyn och

tillsynsvägledning som genomförs regionalt.

HaV uppger en grovt skattad administrativ kostnad för ovan beskrivna insatser inom en och en halv heltidstjänst på HaV för 1,5 miljoner kronor. Åtgärden finansieras med Havs- och vattenmyndighetens ramanslag (1:17). Visst expert- och konsultstöd har finansierats av sakanslag för Havs- och vattenmiljö (1:12).

Efter det att HaV medverkat till utveckling av förbättrade styrmedel rörande enskilda avlopp behöver man implementera och följa upp arbetet med informations- och tillsynskampanjer.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(8)

Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)

Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.

HaV påbörjade under 2012 en revision av den nationella övervakningen för

programområdena Sötvatten samt Kust och hav. Revisionen kommer att slutföras under 2013. Som en del av arbetet anlitades en extern konsult för arbete med kvalitetssäkring av metodik genom att ge utförare och beställare ett objektivt verktyg för att bedöma om datakvalitet och tillämpad provtagningsstrategi är acceptabla.

HaV har under 2012 inte haft resurser att driva frågan om utveckling av

egenkontroll/recipientkontroll genom ändring i miljöbalken vidare. Arbetet för att utveckla verksamhetsutövarnas egenkontroll/recipientkontroll kvarstår efter 2012.

Under 2012 beräknas grovt 20 % av en heltidstjänst ha nyttjats för utveckling av den vattenrelaterade miljöövervakningen.

Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget.

De insatser som genomförts under 2012 har finansierats med HaVs ramanslag 1:17.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 5 (Naturvårdsverket)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

Naturvårdsverket arbetar fortlöpande med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade och särskilt förorenande ämnen. Nya och mindre kända ämnen screenas kontinuerligt och en del av de redan kända ämnena ingår i den löpande nationella övervakningen. Information om utsläpp av miljögifter till vatten finns tillgängligt i miljödataportalen.

Under året har arbetet med att karakterisera lakvatten från deponier fortsatt och slutrapportering sker i början av 2013. Under sommaren 2012 slutfördes en utredning för att sammanfatta förekomsten av föreslagna nya prioriterade ämnen i Sverige. Utifrån resultaten påbörjades en screening av dessa ämnen i ytvatten och fisk. Utöver dessa undersökningar har en rad screeningar påbörjats eller genomförts under 2012 bl.a. för PBDF, nya BFR, doftämnen, betongtillsatser m.m.

Naturvårdsverket fortsätter delta i EU:s arbetsgrupp om kemisk status. EU kommissionen lämnade i januari 2012 förslag på 15 nya prioriterade ämnen med tillhörande miljökvalitetsnormer. Naturvårdsverket arbetar även med uppdaterade bedömningsgrunder för vissa av de prioriterade ämnena i sediment.

(9)

Under 2012 publicerades resultaten av en utredning som finansierats av Naturvårdsverket som bl.a. fokuserade på att utreda olika biologiska metoder som kan användas för att studera kemiska ämnens påverkan. Resultaten från denna utredning har även använts inom en EU-arbetsgrupp med liknande arbetsområde. Under 2012 har Naturvårdsverket även deltagit i arbetet med förhandlingarna av uppdateringen av prioritetsdirektivet som kan komma att bli underlag till ny lagstiftning på området.

Samverkan med andra berörda myndigheter sker genom information om Naturvårdsverkets arbete inom EU-arbetsgrupper och genom löpande kontakt.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 6 (Naturvårdsverket)

Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

Under 2012 anordnade Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten en datavärdsträff. I övrigt har arbetet med åtgärden till stora delar varit vilande eftersom man inväntar närmare direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket kan inte driva frågan då det är HaV som kommer stå för de huvudsakliga kostnaderna för både insamlande av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten, HaV)

Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

HaV bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.

Åtgärden har angetts till stor del vara genomförd 2011 i samband med Naturvårdsverkets genomförande av regeringsuppdraget med att ta fram en ny kalkningsplan. HaV

framhåller att det i nuläget saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma behovet ev.

nykalkning i landet och att kostnaden för att ta fram ett sådant bedöms som orimlig. HaV anser istället att insatser för att verifiera försurningspåverkan och därefter bedöma

behovet av nykalkning bör prioriteras till sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar av arter.

Under 2012 startade HaV ett projekt för att höja kvaliteten i kalkningen som fokuserar på brister i planering, genomförande och effektuppföljning samt att beräkna kalkbehoven på kort sikt (2015) för att möjliggöra behovsprövning som kriterium inför

anslagsfördelning. Detta projekt planeras avslutas före sommaren 2013.

Administrativ kostnad för åtgärden uppskattas till en halvtidstjänst på HaV – 500 000 kronor samt 3 halvtidstjänster ute på länsstyrelserna – 1 375 000 kronor. Åtgärden finansieras genom HaV:s ramanslag 1:17 och för de tre expertstöden genom sakanslaget 1:12.

Företagsekonomiska och samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden uppges omöjliga att skatta i dagsläget.

(10)

Med hjälp av SLU:s omfattande försurningsbedömningsprogram kommer länsstyrelserna ges ett underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet för kommande förvaltningscykel. Via programmet kommer vi att få vetenskapligt baserade råd på hur nedtrappning och kalkavslut i ej försurade vatten kan ske med minsta möjliga risk för biologin.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 8 (Naturvårdsverket)

Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens redovisning enligt följande:

Naturvårdsverket beaktar miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i arbetet med att fördela bidrag till föroreningsskadade områden. Några särskilda insatser med anledning av åtgärd 8 har inte genomförts under 2012, men flera av de slutförda

efterbehandlingsåtgärderna med statligt bidrag får positiva effekter för sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket har under 2012 arbetat med att ta fram en nationell plan med prioriteringsgrunder för att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(11)

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Åtgärd 9

Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.

SGU har påbörjat arbetet med att ta fram ett bättre kartunderlag som kan användas för att bedöma risken för försluster av fosfor. Nyligen har en databas med kornstorleksdata från huvuddelen av de områden i södra Sverige där det finns detaljerade jordartskartor färdigställts. Under 2012 har arbetet med att digitalisera data från SGU:s tidigare

texturanalyser fortsatt. SGU karterar kontinuerligt jordarter i områden där kartor saknas eller är av översiktlig karaktär. Under 2012 påbörjades en uppdatering av äldre

jordartskartor med hjälp av Lantmäteriets nya höjddata för att förbättra kartornas noggrannhet.

SGU kommer under 2013, med utgångspunkt från jordartskartor och texturdata, ta fram ett underlag som tillsammans med annan information som marklutning och

markanvändning, kan användas för bedömning av risk för fosforerosion på specifik plats.

Arbetet genomförs delvis i samarbete med Naturvårdsverket och SLU.

Under 2012 har SGU låtit analysera leror med olika erosionsbenägenhet. Tillsammans med texturkartan för åkermark kan dessa uppgifter användas för att uppskatta olika lerjordars känslighet för fosforerosion, samt exempelvis modellering av läckage av bekämpningsmedel och kväve.

För att säkrare identifiera områden med sulfithaltiga jordar har SGU påbörjat en kartering av dessa jordar. Resultaten kommer att utvärderas under 2013.

Kostnad för hittills utförda insatser som händförs till åtgärd 9 har skett inom SGU:s förvaltningsanslag och uppskattas till 2 Mkr för perioden 2009-2011 och 3 Mkr för 2012.

Kostnaderna under 2012 omfattar till övervägande del arbetet inom jordartskarteringen.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 10

Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för

vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående i begränsad omfattning under december 2012. SGU bedömer åtgärden som pågående under december 2013.

Kunskapen om grundvattnets samspel med ytvattnet är generellt sett låg, både på SGU och troligen ännu mer inom andra berörda samhällssektorer och myndigheter.

Vattenmyndighetens åtgärder 10 och 12 innebär en välkommen anledning att ta fasta på denna brist och satsa resurser på att komma framåt. Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. Arbetet innebär att översiktligt beskriva

(12)

utbytet mellan yt- och grundvatten inom avgränsade grundvattenmagasin samt att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Uppskattningsvis 10 % av landets grundvattenförekomster är nu kartlagda och för dessa finns tillrinningsområden

avgränsade. Även arbete för att ta fram metoder och rutiner för att i GIS-miljö kunna generera tillrinningsområden till grundvattenförekomster och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra system pågår.

SGU har ökat sin kompetens gällande avancerad terrängmodellering och ökat sin kunskap om grundvattentillrinning och om vattenbalans mellan yt- och grundvatten.

Erfarenheterna bidrar till ökad effektivisering vid kartläggningen av grundvatten.

SGU deltar i kompetensnätverk om nya nationella höjddatabasen med t.ex. HaV, SMHI, Lantmäteriverket och länsstyrelserna. SGU:s kunskap om tillrinningsområden och akvatisk kontakt kommer att redovisas vid kompetensträffar med länsstyrelserna och Vattenmyndigheten.

Åtgärdens administrativa kostnader har bedömts genom att ange vilka resurser som motiveras av det fokus som SGU lägger på grundvattenberoende ekosystem och för att ta fram information om tillrinningsområden till grundvattenmagasinen. Kostnaderna ligger främst på personal och viss mån på fältinsatser.

Företagsekonomiska kostnader ryms t.ex. inom kostnaden för SGU:s ordinarie kartläggning av grundvatten. Samhällsekonomiska kostnader har inte beräknats men tveklöst är det så att fler samhällssektorer skulle kunna dra nytta av ökad kunskap kring utbyte mellan yt- och grundvatten, bl.a. med tanke på effekter av klimatförändringarna.

Åtgärdsprogrammet kan framförallt utvecklas ifrån det arbete som har riktats mot grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Åtgärdsarbetet kan komma att leda till en prioritering av insatser i åtgärdsprogram 2015-2021. Vattenförvaltningen har till stor del valt att utgå från N2000-områden som generellt sett en gång valts ut för att de

representerar höga värden där påverkanstrycket inte är så stort. Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot inte ökar. Utifrån en sådan

utgångspunkt finns för SGU inte samma självklara koppling eller prioriteringshjälp gentemot åtgärdsprogram 2015-2021.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 11

Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående/färdigställd under december 2012. SGU bedömer i 2012 års rapportering åtgärden som till största delen färdigställd i december 2013.

SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar:

a. Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman till SGU:s vattentäktsarkiv.

Arbetet är tidskrävande och stora resurser har lagts ner på att förbättra rutiner för inrapportering. Det är i nuläget svårt att fortsätta förbättra arbetet med utgångspunkten att inrapporteringen från kommunerna är frivillig. Datainsamlingen bedöms som

(13)

färdigställd för 2012. Till december 2013 bedöms åtgärden vara fortsatt färdigställd under förutsättning att insamlingen kan fortsätta som tidigare.

b. Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar.

För att få in information har SGU byggt ett system och tagit fram metodik för insamling.

Riktade insatser för att få in information har också gjorts. Ska information från en större andel av anläggningarna komma in krävs betydligt större resurser, samt insatser

samordnade med vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. SGU understryker behovet av lagreglerad råvattenkontroll. En rimlig ambition om ett system för lagring och tillhandahållande av information bedöms som uppfylld under 2012. Till december 2013 bedöms åtgärden vara pågående avseende datainsamling. I framtiden krävs en tydlig och rimlig målambition för åtgärden.

c. Avgränsning av betydande grundvattenförekomster.

Åtgärden begränsas till avgränsning av områden kring kända vattentäkter. Nya grundvattenförekomster i sand och grus avgränsades och levererades under 2012 och arbetet fortsätter, se även åtgärd 10. Till december 2013 bedöms åtgärden vara färdigställd för aktuell cykel. Majoriteten av de nya förekomsterna innehåller en känd grundvattentäkt.

Administrativa kostnader samt finansiering

a. Totala administrativ kostnad för utveckling och drift av vattentäktsarkivet är 17,25 miljoner kronor, fördelat på medel för stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket, SGU:s ramanslag samt särskild kvalitetssatsning från SGU.

b. Beräknad totalkostnad för åtgärden fram till den sista december 2013 är 3,3 miljoner kronor, fördelat på medel för stöd till vattenmyndigheterna, medel från Livsmedelsverket samt SGU:s ramanslag.

I åtgärdsarbetet har SGU kontakt och samarbetar med kommuner, vattenmyndigheterna , Livsmedelsverket, länsstyrelser, Svenskt vatten, HaV, Naturvårdsverket, Trafikverket m.fl. Informationen görs i så stor utsträckning som möjligt tillgänglig för interna och externa användare. Viktigaste användningsområdena är vattenförvaltningsarbetet, miljömålsarbetet samt nationell och internationell rapportering.

I så stor utsträckning som möjligt bör befintliga system och strukturer för rapportering och datalagring, samt gemensamma informationssystem användas. Ett exempel på detta är den kommunala kontrollen av rå- och dricksvatten.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 12

Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

SGU bedömde i 2011 års rapportering åtgärden som pågående under december 2012.

Enligt 2012 års rapportering är åtgärden fortsatt pågående och med högre aktivitet.

SGU har deltagit i det projekt som bedrivits inom vattenförvaltningen som berört

grundvattenberoende terrestra ekosystem kopplat till Natura 2000-områden. En metodik för att identifiera kvantitativt påverkade ekosystem har börjat tas fram och SGU har påbörjat urvalet av N2000-områden som innehåller grundvattennivåberoende naturtyper och som är belägna på eller nära grundvattenförekomster. Arbetet behöver ta hänsyn till

(14)

eventuella försämringar av grundvattenkvalitet och är kopplat till metodutveckling av tillrinningsområden under åtgärd 10. SGU kommer att hålla sig informerat om frågor kring akvatiska grundvattenberoende ekosystem dyker upp inom forskningsprogrammet WATERS. Samordning av aktiviteter mellan åtgärd 10 och 12 kommer att ta form under 2013.

Arbetet har krävt nära samarbete mellan ekologer, limnologer och hydrogeologer på lokal och nationell nivå. Insatser från länen och N2000-handläggare är en grundförutsättning.

SGU deltar i kompetensnätverk om nya nationella höjddatabasen med t.ex. HaV, SMHI, Lantmäteriverket och länsstyrelserna.

Grundvattenpåverkan på ekosystem kommer att lyftas in i styrdokument, exempelvis vägledningsdokument som efterföljer SGU:s föreskrifter gentemot vattenmyndigheterna och som tas fram under 2013.

Åtgärdens administrativa kostnader hör delvis samman med kostnader för åtgärd 10 och utgörs till största delen av personalkostnader. Arbetet sker inom SGU:s

anslagsverksamhet i samband med miljömålsarbetet samt med finansiering från HaV.

SGU:s medverkan i projektet om grundvattenberoende terrestra ekosystem, samt insatser för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbete och vattenförvaltningsarbete

uppskattas ha kostat 450 000 kronor.

Samhällsekonomiska kostnader har inte beräknats, men det sker intressant parallellt arbete med värdering av ekosystemtjänster med kopplingar till utläckage, sanering, fastläggning och nedbrytning av ämnen från förorenade områden.

Åtgärdsprogrammet kan framförallt utvecklas ifrån det arbete som har riktats mot grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Åtgärdsarbetet kan komma att leda till en prioritering av insatser i åtgärdsprogram 2015-2021. Vattenförvaltningen har till stor del valt att utgå från N2000-områden som generellt sett en gång valts ut för att de

representerar höga värden där påverkanstrycket inte är så stort. Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot inte ökar. Utifrån en sådan

utgångspunkt finns för SGU inte samma självklara koppling eller prioriteringshjälp gentemot åtgärdsprogram 2015-2021.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(15)

Trafikverket

Banverket och Vägverket sammanslogs 1 april 2010 till myndigheten Trafikverket, åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket.

Åtgärd 13

Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Se svar under åtgärd 27 nedan.

Åtgärd 27

Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med

vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2012 pågående.

Trafikverket arbetar med genomförandet av fysiska åtgärder på basis av nationellt planeringsunderlag och den nationella transportplanen. Nationella och regionala

bristanalyser finns framtagna och ny kunskap tillförs kontinuerligt via nya inventeringar och metodutveckling. Samarbeten med andra aktörer bidrar vid prioriteringar.

Trafikverket har under 2012 exempelvis tagit fram ett nationellt samlat planeringsunderlag Miljö, där Vatten utgör ett av delunderlagen.

I syfte att underlätta samverkan mellan respektive region och vattendistrikt beskrivs hur Trafikverkets regionsindelning sammanfaller med de fem nationella vattendistrikten.

Trafikverkets region Nord, sammanfaller väl med Bottenvikens vattendistrikt, Lögdeälven undantagen som tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Region Mitt sammanfaller relativt väl med Bottenhavets vattendistrikt, region Öst innefattande region Stockholm sammanfaller relativt väl med Norra Östersjöns vattendistrikt, region Syd med Södra Östersjöns vattendistrikt och region Väst med Västerhavets

vattendistrikt.

Trafikverket region Nord har gemensamt med Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i Västerbottens- och Norrbottens län, tagit fram en broschyr som ska ge råd till enskilda väghållare och markägare om vad som är viktigt att tänka på vid utformningen av ekologiskt anpassade vägpassager.

Under 2012 har de norra regionerna arbetat med kartläggning av vandringshinder under 2012. Trafikverket hämtar underlag för planering av riktade åtgärder, åtgärder inför investeringsprojekt och åtgärder vid drift och underhåll, från den regionala

trumdatabasen. I dagsläget ansvarar länsstyrelsen i Norrbottens län för trumdatabasen.

Diskussioner pågår om att få in den i biotopkarteringsdatabasen (Åtgärder i vatten) och diskussioner pågår också om hur länkning till VISS kan göras. Tanken med denna

gemensamma databas är att skapa ett ändamålsenligt och enhetligt underlag som stöd vid planeringen med en helhetssyn på vattendraget.

Under 2012 har Trafikverket samverkat på lokal nivå med andra aktörer såsom länsstyrelser, kommuner, skogsbolag, vattenråd m.fl. Samverkan sker bland annat i följande grupper eller projekt, trumgruppen, ReMiBar, Vandringshindergruppen.

(16)

Trafikverket planerar nationella utbildningsinsatser med avseende på vatten i ett bredare perspektiv, och till en bredare målgrupp. Utbildningsinsatserna ska inkluderande

investeringssidan, där vandringshinder är en komponent, yt- och grundvattenskydd en annan och vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken ytterligare en.

Trafikverket anger att de även kan anordna utbildningar eller seminarier för övriga väg- och banhållare, exempelvis skogsbolag eller privata aktörer, för kostnadseffektiva åtgärder mot vandringshinder. Exempel på detta är trösklingar och

hastighetsreducerande åtgärder inne i trummor.

Trafikverket anger att en omfattande revidering av vattenrelaterade regelverk pågår.

Exempelvis kravdokument kopplade till avvattning och handbok avseende yt- och grundvattenskydd. Vidare har en översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg inletts under 2012 och arbetet fortsätter under 2013. Rutinen ska i sitt slutliga utförande gälla både järnväg och väg. En rutin för hantering av ärenden som rör saltpåverkat grundvatten i enskilda brunnar har också tagits fram.

Trafikverket har utarbetat ett utökat kontrollprogram för att kunna bedöma risken för spridning av kemiska ogräsbekämpningsmedel från banvall till grundvatten vid den årliga kemiska ogräsbekämpning som sker.

Under 2012 har Trafikverket arbetat med en IT-lösning kallad Vattendatabasen för automatisk identifiering och grov sållning av kontaktsträckor mellan väg/järnväg och vattenförekomster. Nationella körningar har resulterat i att en stor mängd identifierade kontaktsträckor kunnat sållas bort och samtidigt har det genererats en mängd potentiella konfliktsträckor. Konfliktsträckorna undergår nu utökad manuell bedömning/riskanalys.

Analyser och prioriteringar görs på nationell nivå. Regional upplösning på

avrinningsområdesnivå kan lätt genereras ur Trafikverkets vattendatabas. Arbetet görs i enlighet med den handbok för yt- och grundvattenskydd som är under utveckling och där de delar som berör riskklassificering är klara. Arbetet har inneburit att man nu har en betydligt bättre nationell bild av situationen och att man framöver kommer att göra rätt åtgärder på rätt plats, nationellt sett, i mycket större utsträckning än tidigare.

Trafikverket har för avsikt att remittera både handbok och gjorda bedömningar och prioriteringar framöver.

Trafikverket anger att åtgärdsarbetet kan utvecklas i kommande åtgärdsprogram 2015- 2021. Utifrån de inventeringar och analyser som Trafikverket gör, framgår att antalet potentiella konfliktpunkter mellan befintlig statlig väg/järnväg och vatten är mycket stort. Kunskapsunderlagen blir allt bättre och bör till 2015 vara av en sådan kvalitet att åtgärdsarbetet kan komma igång med full kraft. Ett framgångrikt resultat förutsätter dock att Trafikverket i större utsträckning prioriterar vattenfrågor och erhåller tillräckliga resurser för nödvändiga riktade vattenmiljöåtgärder, vid befintliga anläggningar. Åtgärdstakten måste påtagligt öka jämfört med nuvarande takt både avseende yt- och grundvattenskydd, samt vandringshinder.

Trafikverket bedömer att samarbetet inom vattenförvaltningen kan och behöver utvecklas. I dagsläget bygger samarbetet dels på samverkan inom

vattenråd/vattenvårdsförbund där man har svårt att delta i alla dem som verksamheten berör. Vidare sker samverkan regionalt liksom nationellt i olika konstellationer och mellan olika aktörer där Trafikverket ofta är en. Prioriteringar måste göras och samordning ske.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(17)

Boverket

Åtgärd 14

Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Inom klimatanpassningsarbetet pågår samråd och samarbete, löpande erfarenhetsutbyte och nätverksuppbyggnad med främst SMHI och SGI (fokus på ras och skred samt stranderosion).

Översvämningsdirektivet samordnas av MSB och påverkar klimatanpassningsarbetet.

Inledande kontakter har tagits mellan Boverket och MSB i frågan. Boverket samarbetar med MSB inom riskhantering, som kan förorsakas av klimatförändringar, såsom ras och skred, påverkan på Sevesoanläggningar och annan farlig verksamhet mm.

Det finns också ett samarbete med branschorganisationen Svenskt Vatten vad avser frågan om klimatanpassning.

Boverket ingår i det ”Nationella nätverket för Dricksvatten” och deltar i arbetsgruppen för dricksvatten och planering, i Koordineringsgruppen samt i Styrgruppen.

Boverket har i budgetunderlaget 2014-2016 föreslagit att medel ska avsättas för nationella utvecklingsprojekt, som ska ge erfarenheter av praktisk tillämpning av plan- och

bygglagen i olika delar av landet och inom olika sakområden. Om sådana

utvecklingsprojekt kommer till stånd skapar det möjligheter för att Pilotprojektet

”Fysisk planering och vattenförvaltning” kan följas upp och vidareutvecklas.

Boverkets arbete med tillsynsvägledning är försenat på grund av personalomsättning och nyrekryteringar, men kommer att tas upp snarast möjligt.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(18)

Jordbruksverket

Åtgärd 15

Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Rådgivningstakten inom Greppa Näringen har under året legat i nivå med år 2011, med 4011 gårdsbesök varav 594 startbesök hos lantbrukare som inte deltagit tidigare. Flest rådgivningar har genomförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra Götaland, Östergötland och Kalmar.

Inom Greppa Näringen har Jordbruksverket genomfört utbildningsdagar för rådgivare med syfte att skapa förutsättningar för prioritering av rådgivningsarbetet till

näringsbelastade områden. Under juli och augusti 2012 genomfördes en orienterande studie för att ta reda på om Greppa Näringens rådgivning utförts i prioriterade områden.

Jordbruksverkets resultat visas i tabellen nedan (se tabell 1).

Tabell 1. Antal lantbrukare som fått rådgivning inom ramen för Greppa Näringen, inom områden med god ekologisk status respektive ej god status*.

Preliminärt resultat 2012-08-08.

Vattenstatus 1 besök eller fler 3 besök eller fler 8 besök eller fler Antal lantbrukare

med fält i områden med:

God ekologisk status 1550 718 160

Ej god status 6580 3334 765

TOTALT 8078 4052 928

*så fort lantbrukaren har någon areal som ligger inom ett område som kopplats till ett vattendrag, sjö eller kust med ej god status har lantbrukaren räknat som ej god status.

81 % av de lantbrukare som deltagit i Greppa Näringen har hela eller delar av sina marker i områden som avvattnas till vattendrag som inte uppfyller god ekologisk status. För de lantbrukare som fått 3 och 8 besök av rådgivare var andelen något högre, 82 respektive 83

%. Av detta drar Jordbruksverket slutsatsen att rådgivningsaktiviteterna i stor utsträckning sker utifrån vattenadministrationsperspektiv.

Jordbruksverket genomförde under 2012 två kursdagar för länsstyrelsehandläggare, rådgivare, m fl, kring hur man bedömer vilka platser som är lämpliga för att anlägga anpassade skyddszoner och dammar som samlar fosfor.

Samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna inom Greppa Näringen sker genom att länsstyrelserna är representerade i styrgrupp och projektgrupp.

Jordbruksverket har överlåtit åt länsstyrelserna att prioritera mellan områden för rådgivning.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(19)

Åtgärd 16

Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på

vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Arbetet med åtgärd 16 har genomförts i projektet ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet”.

Projektet avslutades i juni 2012 och finns sammanfattat i en PM samt i en utförligare underlagsrapport ”Jordbruket och vattenkvaliteten – kunskapsunderlag om åtgärder”

rapport 2012:22. Parallellt med detta har Jordbruksverket arbetat med Skogsstyrelsen för att ta fram tekniskt underlag till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Jordbruksverkets förslag till ersättningsformer, som kan leda till förbättrad vattenkvalitet, redovisades till regeringen genom redovisning av det tekniska underlaget (rapport 2012:15 och 2012:16).

Landsbygdprogrammet är ett viktigt styrmedel för miljöåtgärder i jordbruket. Inom EU pågår arbetet med att utforma jordbrukspolitiken inklusive landsbygdsprogrammet för 2014-2020. Arbetet är försenat och det är oklart om den nya politiken kommer vara igång till 2014. Förseningen påverkar även utformningen av ersättningsformer i programmet.

För en del åtgärder identifierades alternativa styrmedel om dessa inte skulle bli en del av det kommande landsbygdsprogrammet. Ett alternativ var föreskrifter istället för

miljöersättning för skyddszoner och vårbearbetning. Idag saknar dock jordbruksverket bemyndigande att meddela sådana föreskrifter.

En slutsats i projektet är att Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd behöver kompletteras med allmänna råd till de allmänna hänsynsreglerna om att jordbearbetning inte bör ske så att jord hamnar i vatten. Det behövs också bättre underlag för att

identifiera områden med risk för erosion och/eller höga förluster av fosfor. Underlagen skulle användas till att prioritera rådgivning och ersättningar men kanske också till att avgränsa områden för andra styrmedel. Sveriges Geologiska undersökning (SGU) har ett uppdrag att ta fram sådana underlag och Jordbruksverket samarbetar med SGU i denna fråga.

Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har skett så tillvida att de ingått i styrgrupp och/eller referensgrupp.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Åtgärd 17

Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och

Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Prioriteringen av insatser sker främst genom Greppa Näringen. Under 2012 har 170 rådgivningsbesök med inriktning på växtskydd genomförts, vilket motsvarar 4 % av alla rådgivningar. Det huvudsakliga arbetet med syfte att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel sker via växtskyddscentralerna. I huvudsak handlar det om utbildning och rådgivning till både lantbrukare, andra myndigheter och rådgivare inom området.

Under hösten 2012 påbörjade Jordbruksverket arbetet med att införa delar av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel. Direktivet innehåller krav på regler för en

(20)

rad åtgärder varav flera hittills har genomförts på frivillig väg i Sverige. Nu kommer åtgärderna istället att omfattas av obligatoriska bestämmelser. Ett exempel är integrerat växtskydd vilket t.ex. innebär att lantbrukarna i första hand ska använda förebyggande metoder för att klara växtskyddsproblemen. Ett annat är funktionstest av

spridningsutrustning.

Under 2012 har även ett förslag till nationell handlingsplan för hållbart växtskydd tagits fram. I förslaget har Jordbruksverket föreslagit ytterligare målsättningar och åtgärder t.ex. när det gäller arbetet med vattenkvalitet.

Samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen sker dels genom det löpande arbetet, dels genom olika

gemensamma projekt och uppdrag.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats.

(21)

Kammarkollegiet

Åtgärd 18

Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Vid 2010 års rapportering svarade Kammarkollegiet att de avser vara klara med den strategi som ska utarbetas för uppdraget med åtgärd 18 i åtgärdsprogrammet i december 2012. Kammarkollegiets strategi är en modell och prioriteringsordning för

myndighetsutövning och tillämpning av de styrmedel som miljöbalken tillhandahåller.

På grund av behovet att samråd med HaV och intresserade länsstyrelser har beslutet skjutits upp till dess att samråden med mera har genomförts och synpunkterna behandlats.

Kammarkollegiet har inte haft anledning att ändra något i själva arbetet med strategin, snarare har kollegiet funnit att behovet av en sådan strategi finns hos myndigheter och kommuner. Kammarkollegiet har haft flera samrådsmöten med HaV och ett antal intresserade länsstyrelser. I december 2012 presenterades ett utkast till

strategidokumentet och bilagor till denna. Synpunkter inhämtades underhand.

Kammarkollegiet planerar ytterligare möten med Havs- och vattenmyndigheten under våren 2013.

Andra delar som kopplar till arbetet eller som på annat sätt berör utformningen av strategin är vattenverksamhetsutredningen. Detta handlar om att utredningen kan komma att förenkla möjligheterna till omprövning av äldre tillstånd och utreda möjligheten att införa föreskrifter om skyddsåtgärder det vill säga åtgärder för fysisk påverkan. Införandet av föreskrifter kan eventuellt innebära att strategins

prioriteringsordning kan behöva kompletteras.

Kammarkollegiet bedömer att strategin bör vara till nytta för länsstyrelsernas genomförande av sina uppdrag enligt åtgärderna 28-30.

Enligt planering kommer strategidokumentet att kunna publiceras under våren 2013.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats.

(22)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB

Åtgärd 19

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och

länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

MSB konstaterar att det föreligger vissa svårigheter i att genomföra ålagd åtgärd inom given tidsram. Svårigheten ligger bland annat i att kunna avsätta tillräckliga resurser för denna tillkommande uppgift, som erhållits utan att särskild finansiering tilldelats. MSB kommer dock under 2013 att kraftsamla för att kunna genomföra de efterfrågade uppgifterna. Målsättningen är att ett underlag till handbok ska finnas framtagen senast den 31 aug 2013.

Åtgärden anges som pågående. Att Havs- och vattenmyndigheten först i ett sent skede meddelat kontaktperson har delvis påverkat genomförandet.

Enligt tidigare rapportering kommer MSB att trycka en handbok. Ett antal seminarier och utbildningsinsatser i anslutning till publiceringen planeras i slutet av 2013. Det kan också konstateras att MSB inte är den enda aktören till målgruppen för handboken utan ett antal andra myndigheter bör medverka i implementeringen.

MSB anger i sin återrapportering att undersökande övervakning för inträffande av olyckor kan utvecklas i kommande åtgärdsprogram 2015-2021. För att underlätta beslut om åtgärder efter exempelvis olyckor med utsläpp av farliga ämnen vore det värdefullt om arbetet med att framställa ett heltäckande kartunderlag i GIS-format fortsätter utvecklas. I denna utveckling bör även ingå metoder för att snabbt kunna dela och använda detta material i beslutsstöd, exempelvis i en lägesbild efter händelser med utsläpp av farliga ämnen. Även hur GIS-data ska användas i det förebyggande och förberedande skedet för dessa händelser bör ingå i utvecklingen. Utöver detta bör som tidigare nämnts en samverkan ske där datainnehållet i VISS utnyttjas.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats.

(23)

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

Åtgärd 20

Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Riksantikvarieämbetet (RAÄ), anger att de under 2012 har fördelat ut 3,3 miljoner kronor till 13 länsstyrelser för arbete med kunskapsunderlag som har bäring på åtgärd 20.

Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit relativt långt i den byråmässiga inventeringen. För de övriga tre vattendistrikten kvarstår merparten av arbetet. Åtgärden har pågått under 2012, dock med mindre eller ingen insats vid flera länsstyrelser p.g.a. att medel för genomförande saknas. Åtgärd 20 finansieras med ramanslag (7:1 RAÄ) och kulturmiljöanslag (7:2 RAÄ) som fördelas till länsstyrelser, bl.a. för åtgärd 20. Vissa län finansierar åtgärd 20 också delvis med ramanslag. Medfinansiering har sökts från Havs- och vattenmyndigheten för 2012 och 2013, dock med avslag. Åtgärd 20 är inte fullt finansierad.

Arbetet utförs genom byråmässiga inventeringar av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse. Arbetet utförs översiktligt, vanligen med hjälp av GIS.

Länsstyrelserna har påtalat behov av att göra kompletterande inventeringar i fält av dammanläggningar som saknar tillstånd och som i snar framtid kan komma att rivas ut.

RAÄ har under 2012 genomfört två möten i fält för erfarenhetsutbyte med

länsstyrelserna. RAÄ planerar för ett seminarium om åtgärd 20 till senhösten 2013 för att stämma av och utvärdera arbetet och för samsyn kring arbetets fortsättning.

Kunskaper och dokumentation om flottningslämningar är små varför det framkommit att dessa i mindre omfattning kan värderas och utpekas som särskilt värdefulla med endast byråmässig inventering. RAÄ anser att kunskapen om flottningslämningar generellt sett är eftersatt.

Flottningslämningar kräver fältinventeringar och särskilda lokalkunskaper för att kunna värderas i ett större historiskt och geografiskt sammanhang.

I återrapporteringen 2011 anger RAÄ att de överväger att för åtgärd 20 utarbeta en särskild vägledning för värdering av vattenanknutna kulturmiljöer och anläggningar. RAÄ har under 2012 inte arbetat med en sådan vägledning.

RAÄ anser att åtgärdesarbetet kan utvecklas för kommande åtgärdsprogram 2015-2021 genom att framförallt säkra finansiering för Åtgärd 20. Vidare anser RAÄ att kulturmiljökompetens behöver involveras, när åtgärder i detalj projekteras så att avvägningar kan göras mot olika intressen. Dessutom bör ekolog bedöma om projekterade åtgärder i vattendrag förväntas ha ekologisk nytta.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbplats.

(24)

Skogsstyrelsen

Åtgärd 21

Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

2010 beslutade Skogsstyrelsen om nio aktiviteter för att arbeta med åtgärd 21, vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms fyra som helt avklarade, två som delvis avklarade och tre som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har därmed påbörjats. I Skogsstyrelsens rapportering beskrivs aktiviteternas

genomförande utförligt. Som ett utdrag av dessa kan nämnas översyn av FS och AR till 30 § skogsvårdslagen som genomfördes 2010-2011 och det nya regelverket som trädde i kraft 1/1 2012.

Skogsstyrelsen arbetar enligt projektet ”Vattenförvaltning 2015” för genomförandet av åtgärd 21 under 2009-2015. Skogsstyrelsen avsätter årligen resurser i verksamhetsplanen för genomförande av projektet. Samverkan med Trafikverket där vattenfrågor är i fokus (åtgärda vandringshindrande vägtrummor) sker framförallt via ett regionalt projekt (ReMiBar i Norr- och Västerbotten). I övrigt har ingen formell samverkan skett relaterat till vattenförvaltningsfrågor under 2012. Skogsstyrelsen ser en brist i detta, då det finns frågor och utmaningar som är gemensamma för båda myndigheterna. Skogsstyrelsen avser att initiera samverkan med Trafikverket under 2013, avseende

vattenförvaltningsrelaterade frågor. Skogsstyrelsen anger att det finns

utvecklingspotential för samverkan mellan Skogsstyrelsen och vattenmyndigheterna på distriktsnivå. Ett exempel på detta kunde vara gemensamma möten med Skogsstyrelsens regionledningar och respektive vattenmyndighet. Skogsstyrelsens regiongränser i norra Sverige sammanfaller rätt väl med vattendistrikten. De tre södra distrikten har en annan indelning vilket visas utförligt med kartfigurer.

Skogsägarföreningarna har i samverkan med Studieförbundet vuxenskolan lanserat studiekampanjen ”Skogens vatten” under 2012. Åtta cirkelledarutbildningar med cirka 100 deltagare genomfördes under vår och höst. De första cirklarna påbörjades under hösten och de första 200 skogsägarna utbildades. Skogsstyrelsen har under 2012 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet ”Skogsbruk och vatten” i hela landet. Tema för skogsträffarna under 2012 har varit körskador, miljöhänsyn i och i anslutning till vattendrag och produktionshöjande åtgärder såsom dikesrensning och skyddsdikning.

Möjligheterna att söka ekonomiskt stöd (NOKÅS eller Skogens Mångfald) för åtgärder som kan gynna vattenmiljöer tas upp i samband med såväl skogsträffar som vid enskild rådgivning.

Skogsstyrelsen anger att det saknas strukturer för leveranser av data för beskrivning av skogsbrukets påverkan på vattenmiljöer för uppföljning av miljömålsarbetet, Myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag. Det finns oklarheter om till vem och när Skogsstyrelsen skall leverera underlag samt i någon mån i vilken form. För närvarande pågår dessutom en revidering av Skogsstyrelsens hänsynsuppföljning, vilket kan komma att påverka underlaget till miljömålsuppföljningen.

Skogsstyrelsen arbetar med skogsbrukets försurningspåverkan genom

landsbygdsprogramsprojektet ”Bioenergi från skogen” och dels genom myndighetsarbete.

(25)

Inom ramen för myndighetsarbetet har aktörsrådet för askåterföring bildats. Aktörsrådet har representanter från både skogs- och energisektorn inklusive centrala myndigheter och hade sitt första möte i slutet av 2012. Där identifierades ett antal problemområden som bedöms utgöra hinder för en mer omfattande askåterföring. Dessa områden ska vid kommande möten belysas ytterligare och lösningar ska i möjligaste mån försöka nås.

Skogsstyrelsen sammanfattar i korthet de regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 och som Skogsstyrelsen har medverkat i under 2012 i sin rapportering. Det finns utvecklingspotential för att tillvarata resultat och erfarenheter från projekten genom ökad spridning av goda exempel, både internt och externt.

Skogsstyrelsen avser göra en samlad bedömning och utvärdering av effekten och

genomslaget av de nu genomförda och pågående aktiviteterna som kopplar till åtgärd 21.

Utifrån den bör Skogsstyrelsen kunna ta ställning till vilka ytterligare

aktiviteter/verktyg, justeringar av befintliga aktiviteter/verktyg, som kan behöva utvecklas för att säkerställa bibehållen eller förbättrad vattenkvalitet. Skogsstyrelsen bedömer att mer detaljerade underlag till åtgärdsprogrammen och någon form av åtgärdsplaner för delavrinningsområden, skulle underlätta för Skogsstyrelsen när det gäller att prioritera sina resurser, sin tillsyn och sina stöd till områden där insatserna gör mest nytta.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

(26)

Livsmedelsverket (LMV)

Åtgärd 22

Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i

vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m3/dygn eller försörjer fler än 50 personer.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

LMV bedömde i 2011 års rapportering samt i årets rapportering åtgärden som pågående under december 2012.

Det projekt som LMV genomförde 2010-2011 tillsammans med SGU, Naturvårdsveket och vattenmyndigheterna visade att övervakning av grundvattnets kemiska status enligt bilaga V till rådets direktiv 2000/60/EG, analyseras ca 700 gånger vardera vid ca 200 stationer varje år. Som jämförelse finns det i dagsläget drygt 800 klassificerade dricksvattenförekomster bland landets totalt 3000 grundvattenförekomster.

Livsmedelsverkets uppgift är enligt förordning 2009:1426 att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel och redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelsverkets bemyndigande om att kunna meddela dricksvattenproducenter föreskrifter måste anses begränsat till föreskrifter som har till syfte att uppnå säkra livsmedel. Föreskrifter om obligatorisk råvattenkontroll innebär enormt stora analyskostnader för

verksamhetsutövarna och har begränsat värde för att förhindra drickvattenburna sjukdomsutbrott. För säker dricksvattenkvalitet är det mer effektivt om

vattenproducenterna arbetar förebyggande med skydd av råvattentäkten,

bakgrundskunskap om täktens förutsättningar och strukturerad riskhantering. Det är därför knappast möjligt att belasta VA- kollektivet med kostnader för miljöövervakning enligt ramdirektivet. För att det ska vara obligatoriskt att rapportera in analysresultaten från den provtagning som sker krävs ny lagstiftning.

Branschorganisationen Svenskt Vatten tog 2008 fram branschriktlinjer för krav på råvattenkvalitet med riktvärden både för mikrobiologiska och kemiska parametrar, samt förslag till provtagnings- och analysfrekvens. Riktlinjerna vänder sig till

vattenproducenter för allmänna vattenverk och används i begränsad omfattning. Svenskt vatten har framfört önskemål om att LMV ska föreskriva om vilka analyser som ska göras på råvatten.

Klimatfrågor beaktas i LMV:s arbete med regelutveckling och riskhantering samt i arbetet med det nationella samordningsansvaret för dricksvatten. Enligt kommande Kommittédirektiv om en trygg dricksvattenförsörjning ska nuvarande och potentiella problem i dricksvattenproduktion och distribution med fokus på bland annat på effekter av klimatförändringarna utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2014.

Det är svårt att göra en rimlig bedömning av de administrativa kostnaderna för åtgärden.

Behoven av nya riskhanteringsåtgärder och kostnaderna för dessa kommer att variera kraftigt mellan olika dricksvattenanläggningar, därför är det inte möjligt att beräkna totala företagsekonomiska kostnader eller göra samhällsekonomiska beräkningar för åtgärden.

En rapport från EU kommissionen om genomförandet av ramdirektivet och

förvaltningsplaner konstaterar att Sverige saknar specifika övervakningsprogram för skyddade yt- och grundvattenförekomster. Om kostnadstäckningen för vattentjänster omfattade mer än dricksvattenförsörjning och avloppshantering kunde det bland annat

(27)

skapa utrymme för en bättre övervakning av råvatten från yt- och grundvattenförekomster.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Åtgärd 23

Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov.

Vattenmyndigheterna har sammanfattat myndighetens återrapportering enligt följande:

Under 2012 har SCB diskuterat vattenmyndigheternas beställningar för miljöekonomisk rapportering. Dessa beräknas vara utförda under 2013.

SCB har utfört två metodprojekt för Havs- och vattenmyndigheten för att i framtiden kunna ta fram företagsekonomisk statistik med en indelning som passar myndighetens uppdrag.

Den utökade gödselundersökning som gjordes 2011 är avslutad och nästa undersökning kommer att genomföras under hösten 2013 men kommer då genomföras med ordinarie omfattning. SCB kommer dock fortsätta arbetet med att försöka få en permanent finansiering för att kunna utöka omfattningen igen. Detta för att kunna tillgodose bl.a.

vattenmyndigheternas behov av statistik vad gäller användningen av kväve och fosfor från gödselmedel. SCB:s nuvarande anslag är inte tillräckligt för att kunna tillgodose dessa önskemål.

Det är viktigt att behoven av underlagsdata framgår i kommande åtgärdsprogram så att SCB kan motivera äskanden om utökade anslagsmedel för att kunna producera statistik för behoven inom vattenförvaltningen i kommande vattenförvaltningscykel.

Fullständigt svar från myndigheten återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.

Figure

Updating...

References

Related subjects :