studiehandledning kring Sva, modersmål och beställa utföra utvärdera

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen

8

Modersmålsundervisning

Iákovos Demetriádes

Samverkan

kring Sva, modersmål ^och

studiehandledning

• beställa

• utföra

• utvärdera

(2)

Innehåll

Allmänna förutsättningar för studiehandledning på grund- och gymnasieskolan

Rätt till studiehandledning

Övergripande målsättning och viktiga förutsättningar, Sva och ML, samt IUP och Beställning av studiehandledning

Beställningsblanketter

Nybörjare 1,

Mellan 2

Avancerad 3 Utvärderingsblankett

IUP kort

Språknivåer i Sva

Nybörjare Mellan Avancerad

MODERSMÅLSLÄRARE OCH STUDIEHANDLEDNING Del 1. 1 Stödinsatser för nya elever

2 Kontakt med klassföreståndare/ämneslärare om planering 3 Besök på några lektioner

4 Kontakt med hemmet 5 Skapa kontakt med eleven

6 Skolans regler och information om säkerhetsrisker

Del 2. Att förbereda studiehandledningen

1 Prioritering av ämnen och kursmoment 2 Genomgång av läromedel och AV-material 3 Tillverka ”stödmaterial”

4 Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning

Del 3 Metodik vid studiehandledning

A. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med stoff i läromedel skrivna i modersmål

B. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet.

B. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7-9

Del 4 Modersmålslärarens kontakter med andra lärare och föräldrar

1 Kontakter med klasslärare och ämneslärare 2 Kontakter med Sva läraren

3 Kontakter med föräldrarna – Utvecklingssamtal Referenslitteratur

• Mer än ett modersmål. A. Paulin m.fl. HLS Förlag – Skolverket

• ”Att undervisa invandrarelever i svenska”, Skolverket, 1994 eller senare.

• ”Två flugor i en smäll”, Bergman m.fl. Liber, 2002

(3)

Allmänna förutsättningar för studiehandledning på grund- och gymnasieskolan

Rätt till studiehandledning

2§ ”En elev ska ha studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det”.

3§ ”En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

(SFS 1997:599)

Övergripande målsättning och viktiga förutsättningar

Ett språk lärs in i meningsfulla sammanhang och i samspel mellan människor. Dessutom, att få känna att det egna språket och den egna kulturen respekteras, det är grunden för en stark självkänsla. Elever som är trygga lär sig snabbare och bättre ett främmande språk.

Övergripande målsättning med studiehandledning skall vara att eleven lär sig genom att tänka på och använda aktivt två språk, eftersom kunskaper förvärvas och färdigheter utvecklas oberoende av undervisningsspråk. En effektiv och bra lärarsamverkan är därför en grundförutsättning för att

studiehandledning skall lyckas. Stöd och studiehandledning kan ges på svenska och/eller på modersmål, liksom repetition och bearbetning, redovisning, utvärdering eller kontroll av dessa kunskaper så att eleven kan dra nytta av båda språken.

Studiehandledning kan beställas, planeras, genomföras och utvärderas utifrån olika individuella förutsättningar som beror på elevens kunskaper i svenska resp. modersmål.

Sva nivå ESP nivå

Nybörjarnivå A1 - A2

Mellannivå B1 – B2

Avancerad nivå C1 – C2

Sva

Sva undervisning indelas i tre utvecklingsnivåer, en nybörjarnivå, en mellannivå och en avancerad nivå. Studiehandledningsinsatsen kan variera utifrån elevens nivå i svenska. Om Sva nivåer läs avsnittet längre fram. (”Att undervisa invandrarelever i svenska”, Skolverket, 1994 eller senare).

Modersmål (ML)

Generellt är det så att ju lägre modersmålsnivån är desto svårare blir det att ge studiehandledning på modersmål, speciellt om elevens Sva nivå är mellan eller avancerad och modersmålet på lägre nivå. En förutsättning för en lyckad studiehandledning är att eleven behärskar sitt modersmål till åtminstone ESP

(4)

1 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Nybörjare

Datum:………...………

Klassläraren/ämneslärare ……….……….…….skola & klass...Tel. ………..

Elev...………..………...Pers.nr. ……….modersmål…....…...……… ….

Eleven behöver studiehandledning i (ämnesområde/-n): ………

Samverkande modersmålslärare:……….………tel. ………

Övrigt: kan preciseras i bilaga.

Elevens språkprofil (v.v. kryssa)

Sva - nivå Nybörjare

Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2

Exempel på språkprofil:

Sva: Nybörjare

ML: ESP …….

(5)

1 Beställningsuppgifter

Elev...………..…...Pers.nr. ……….modersmål…....…...……… ….

a. Språkintensiva ämnen: eleven behöver arbeta med hela kunskapsområdet. Centrala begrepp och nyckelord måste bearbetas på modersmål och läraren hjälper eleven att skriva en sammanfattning på svenska.

b. Matematikuppgifter: nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp beskriver hur han/hon tänkt för att lösa problemet.

c. Prov:

d. (Annat)

Antal t/v.

under perioden:

Läromedel:

Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt.

skapar egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat)

Ansvariga lärare:

Uppföljning/utvärdering Datum:

BESLUT: Godkänns……….t/v Signatur:………. Datum:………

Rapportering väntas inkomma (datum): ……….

(6)

2 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Mellan

Datum:………...………

Elevens språkprofil (v.v. kryssa)

Sva - nivå Mellan

Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2

Exempel på språkprofil: Sva: Mellan

ML: ESP ……..

(7)

2 Beställningsuppgifter

a. Språkintensiva ämnen: eleven behöver främst hjälp med förklaringar av viktiga begrepp och nyckelord för att förstå texten i sin helhet. Viktiga begrepp och nyckelord bearbetas på modersmål och eleven utan lärarens hjälp skriver en sammanfattning på svenska.

c. Prov:

d. (Annat)

Antal t/v.

under perioden:

Läromedel:

Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt.

skapar en egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat)

Ansvariga:

BESLUT: Godkänns……….t/v Signatur:……….Datum:………

(8)

3 BESTÄLLNING AV STUDIEHANDLEDNING Sva Avancerad

Datum:………...………

Elevens språkprofil (v.v. kryssa)

Sva - nivå Avancerad

Modersmålsnivå ESP A1 A2 B1 B2 C1 C2

Sva: Avancerad

ML: ESP …..

Exempel på språkprofil:

(9)

3 Beställning

a. Språkintensiva ämnen: eleven har själv lokalisera begrepp och nyckelord som han/hon behöver hjälp med. Eleven kan skriva en sammanfattning på svenska utan lärarens hjälp.

c. Prov:

d. (Annat)

Antal t/v.

under perioden:

Läromedel:

Redovisningssätt: Eleven redovisar skriftligt och/eller redovisar muntligt.

skapar en egen glosbok och spara sitt arbete i portfolio (annat)

Ansvariga:

BESLUT: Godkänns……….t/v Signatur:……….Datum:………

(10)

Resultat/Utvärdering

(Obs! v.v. bifoga beställningsblanketten)

Datum:………...………

Klassläraren/ämnesläraren ……….……….……….skola & klass...

och modersmålsläraren

……….……….….modersmål…....………...……..

rapporterar att eleven...………..…..…………. pers.nr. ………..hade studiehandledning i ……….………..……….……

under perioden ………..

Vår bedömning om studiehandledningsinsatsen har varit:

Över förväntan Enligt förväntan Under förväntan

A. Lärarnas övriga anteckningar

Signaturer:

Modersmålslärare Klass/ämneslärare

……… ….………...

B. Elevens anteckningar/utvärdering:

Elevens signatur:

(11)

IUP kort

Individuell Utvecklingsplan (IUP

)

IUP

nr………...

Datum;………

Elev………..………

Skola……….Klass/Åk……… Språk……….

MÅL

TEMA/ÄMNESOMRÅDE LÄROMEDEL

SPRÅKAKTIVITET (-er) FÖRVÄNTADE RESULTAT REDOVISNINGSSÄTT

TID: redovisningen ska vara klar …………

Uppföljning/kommentarer:……….…..

………..………

/Underskrifter

Modersmålslärare Elev Förälder

(12)

Beskrivning av Språknivåer

i

Texten är hämtad från ”att undervisa invandrarelever i svenska”, Skolverket, 1994 eller senare och ”Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992”,

(13)

1. Nybörjarnivå

A. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i ”att undervisa invandrarelever i svenska”, Skolverket, 1994 eller senare.

• Behärskar grunderna i basen, kan samtala om vardagsnära saker på enkelt språk

• Har tillägnat sig ett åldersadekvat överlevnads ordförråd.

• Prövar olika kommunikationsstrategier: omskrivningar, egna nybildningar etc.

• Kan tala om när något är oklart – har grundlagt vanan att inte acceptera att man inte förstår.

• Behärskar de vanligaste uttrycken för att begära förtydligande, upprepningar och förklaring inte förstår vad betyder, en gång till, är det samma som… etc.

• Har tillägnat sig ett grundläggande ordförråd för lektionsrutiner och nyckelord och begrepp för att kunna studera.

B. Skrivförmåga enligt kriterierna i ”Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992”, se nedan.

Nybörjarnivå

ALLMÄNT LEXIKON Ganska begränsat ordförråd.

Situationsbundet språk.

Upprepningar

De begränsade uttrycksmedlen förenklar innehållet eller gör det svårt att förstå.

Överanvändning av vanliga ord, ofta utöver deras vanliga betydelseomfång.

Substantiv

Egna nybildningar och sammansättningar kan förekomma.

Adjektiv

De mest frekventa.

Pronomen

Alla personliga pronomen.

Vanligast förekommande possessiva pronomen.

Många, några, alla, som Verb

Få partikelverb.

Prepositioner

Enkla, korrekta prepositionsfraser. (Tid, rum; annars ganska stor osäkerhet).

Adverb

De mest frekventa (tid, rum).

(14)

Nybörjarnivå

MENINGSBYGGNAD ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET

Ordföljd Nästan bara huvudsatser. Huvudsatsordföljd

(SubjektVerbObjekt, negation) OK.

Spetsställning av vanliga

verb förekommer ibland med fel ordföljd.

Formellt subjekt förekommer.

Satsfogningar med Osäkerhet vid användning

och, men, att, när, om av andra konjunktioner.

Samt relativa pron. som.

Tempus Viss osäkerhet

KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras Några försök att använda Genus viss osäkerhet.

utbyggda nominalfraser Bestämdhet viss osäkerhet.

Plural i stort OK.

Adjektivkongruens i stort OK

Verb Alla konjugationerna. Presens och preteritum

har korrekt böjning.

c. Läsförståelse

• Börjar förstå även icke-situationsbundet språk (åldersadekvata texter).

• Grunden för kommande ämnesstudier läggs.

• Kan sätta ord på sina tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och samtala om kända sammanhang. Grundläggande begrepp för olika ämnen (basordförråd) befästa.

• Kan vid övergången till nästa nivå förstå till åldern anpassad litteratur och faktatexter med hjälp av samtal och intensiva textstudier.

(15)

2. Mellannivå

a. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i boken ”att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare.”

• Elevens aktiva ordförråd är så omfattande att språkförmågan räcker till att förmedla set eleven vill säga.

• Behärskar idiomatiskt vardagsspråk och har bra flyt

• Kan uttryck känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang

• Prövar sig fram med komplicerade formuleringar och kan trassla in sig i invecklade resonemang men klarar dem inte fullt ut; kan dock reda ut de språkliga härvorna med lärarens och kamraternas hjälp.

• Det idiomatiska störs ibland av fel intonation, men eleven kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt.

Exempelvis: - Vi slutar två, va! (kommandoton) kan ersättas av - Kan vi sluta kl. 2? eller – Skulle vi kunna sluta kl. 2?

• Det idiomatiska störs ibland av fel intonation, men eleven kan klara upp missförstånd med hjälp av flera alternativa uttryckssätt.

b. Skrivförmåga enligt kriterierna i ”Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992”, se nedan.

Mellannivå

ALLMÄNT LEXIKON Eleven ger sig i kast med mera komplicerade formuleringar än vad språkförmågan

räcker till för.

Idiomatiskt vardagsspråk. Språket börjar fungera på abstrakt nivå. Ordförrådet räcker till för att uttrycka känslor och tankemässigt komplicerade sammanhang.

Ofta hög lexikal täthet.

Den språkliga och tankemässiga komplexiteten leder ibland till svårförståeliga formuleringar.

Eleven söker mindre frekventa uttryck, men behärskar inte alltid hela betydelseomfånget.

Substantiv

Flera sammansättningar (egna nybildningar kan förekomma t.ex. hjälpman i stället för assistent).

Adjektiv

Få adjektiv, men adekvat använda.

Pronomen

Få pronominaliseringar, korrekt använda.

Verb

Flera och även mindre vanliga partikelverb.

Prepositioner

Flera och mera varierande prepositionsfraser, oftast korrekt använda.

Adverb

I stort sätt på nybörjarnivån.

(16)

Mellannivå

MENINGSBYGGNAD ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET

Ordföljd Flera adverbialspetsställningar Huvudsatsordföljd OK, ofta även i komplicerade meningar.

Flera och varierade satsfogningar;

Även spetsställda bisatser och satsförkortningar.

Formellt subjekt där det behövs.

Tempus I stort korrekt (viss osäkerhet i komplicerade meningar).

KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras

Utbyggda nominalfraser både Genus, species, plural OK Framförställda och efterställda (viss osäkerhet vid utbyggda

Attribut. nominalfraser förekommer).

Adjektivkongruens OK.

Verb Alla konjugationerna. Korrekt böjning.

Varierade infinitivkonstruktioner.

• Klarar avancerade skönlitterära texter dvs. samma typ av litteratur som jämnåriga svenska infödda, med hjälp av kortskrivande, läslogg och samtal.

• Klarar innehållet i åldersadekvata faktatexter med hjälp av anpassad undervisning i andra ämnen. (Behöver hjälp med att utveckla det passiva ordförrådet).

(17)

3. Avancerad nivå

a. Muntlig färdighet enligt beskrivningen i ”att undervisa invandrarelever i svenska, Skolverket, 1994 eller senare.”.

• Klarar talspråket i de flesta situationer på samma sätt som jämnåriga svenska kamrater.

• Medvetenheter om olika uttrycksmöjligheter och stilistiska varianter håller på att växa fram. Hör ofta själv om det blir fel. Kan anpassa samtalet efter olika situationer och mottagare.

• Är medveten om prosodins betydelse och kan undvika missförstånd som felaktig intonation kan medföra.

b. Skrivförmåga enligt kriterierna i ”Två flugor i en smäll, Bergman m.fl. LIBER 1992”, se nedan.

Avancerad nivå

ALLMÄNT LEXIKON

Språket fungerar på abstrakt nivå - i nivå med elevens kognitiva mognad.

Den stilistiska medvetenheten och säkerheten växer fram; variationen i språket ökar.

Ibland kan kognitiva överkrav medföra språkliga svårigheter.

Språket överensstämmer nästan alltid med se svenska referensramarna.

Flera inslag av välfunna ord med bred referensram, som täcker abstrakta begrepp och/eller känslor.

Substantiv Används med större precision.

Adjektiv

Flera adjektiv används, vilket möjliggör en levande beskrivning.

Pronomen

Antalet pronomen ökar, vilket ”lättar upp” texten, ger mer variation och binder samman texten på ett naturligt sätt.

Verb

Ökad säkerhet med användning av flera och mindre frekventa partikelverb.

Adverb

Används på ett mera varierat och nyanserat sätt, uttrycker ofta logiska samband.

(18)

Avancerad nivå

MENINGSBYGGNAD ORDBÖJNING KOMPLEXITET KORREKTHET

Ordföljd Spetsställning av utbyggda

fraser och bisatser med korrekt ordföljd.

Flera och varierade bisatser. Korrekt bisatsordföljd.

Satsadverbial oftast rätt.

Formellt subjekt även i Korrekt användning och

komplexa satser. och placering.

Textbindning Ofta med hjälp av pronomen

och pronominella adverb.

Tempus Klarar tempusskiften även i Genomgående korrekt Komplicerade meningar. tempusval.

KOMPLEXITET KORREKTHET Nominalfras

Mycket utbyggda nominalfraser; Genus, species, plural i

Bestämningar på olika nivåer: stort korrekt.

Ex. Mitt lilla fyrkantiga fönster. Enstaka lapsusar, betingade av Stolarna var av långa träbrädor frasernas med fyra ben som stöd. komplexitet.

Verb Som på mellannivån.

• Förstår innehållet i till åldern anpassad litteratur och kan med adekvat hjälp göra språkliga iakttagelser och använda texter som förebild för eget språkbruk

• Kan ”läsa mellan raderna” och dra slutsatser av det lästa även på egen hand.

• Har ett passivt ordförråd som gör det möjligt att klara innehållet i undervisningen i andra ämnen

Referenslitteratur:

a. ”Att undervisa invandrarelever i svenska”, Skolverket, 1994 eller senare.

b. ”Två flugor i en smäll”, Bergman m.fl. Liber, 2002

(19)

MODERSMÅLSLÄRAREN OCH STUDIEHANDLEDNING

ALLMÄNT:

Del 1 innehåller viktiga rutiner som kan tillämpas om eleven är helt ny för skolan. Avsnittet har därför störst intresse för lärare som kommer att ta hand om helt nya elever.

• I Del 2 presenteras förslag till förberedelse av studiehandledning, som kan planeras som lektion i samarbete med klassläraren, Sva läraren och/eller ämnesläraren.

• Del 3 innehåller tips om metodik vid studiehandledning,

• Del 4 tar upp modersmålslärarens kontakter med lärare och föräldrar.

• Sist finner man en blankett för planering av stödinsatser.

Del 1 Stödinsatser för nya elever

1. Viktiga rutiner i samband med elevens första besök i skolan

• När du har från skolledningen fått veta en lämplig tidpunkt för elevens första besök i skolan ta kontakt med elevens föräldrar, presentera dig för dem och meddela tid och plats för det första besöket i skolan och att du kommer att finnas i skolan för att ta emot eleven och föräldrar.

• Vid elevens första besök i skolan visar du eleven och föräldrar runt i skolan tillsammans med den lärare som skall lära eleven svenska (Sva-läraren) eller en biträdande rektor.

• Om detta behövs, visa du vägen till rektorsexpeditionen, biblioteket, matsalen, vaktmästare, systern osv. Presentera eleven och föräldrarna för personalen och förklara i stora drag var de arbetar med.

• Åker eleven buss eller taxi till och från skolan visar du även vägen och hållplatsen.

• Försäkra dig om att den nya eleven vet var elevtoaletterna finns i skolan. Visa även var telefonen finns och förklara de regler som gäller för privata samtal.

2. Kontakt med skolans lärare om planering

• Du skall så snabbt som möjligt ta kontakt med elevens klassföreståndare och med skolledningen och de ämneslärare som eleven kan komma i kontakt med under sin första tid i skolan.

• Det är viktigt att eleven presenteras på ett bra sätt i sin nya klass. Det gör du tillsammans med elevens klassföreståndare och Sva lärare. Berätta gärna för elevens nya klasskamrater något om det land eleven kommer ifrån.

• Ge lärarna (eller arbetslagen) information om förhållanden i elevens hemland som kan ha betydelse för skolsituationen, t.ex. traditioner, religion,

(20)

• Gör vid behov ett personligt schema för eleven tillsammans med läraren i Sva och elevens klassföreståndare.

3. Besök några lektioner

• Besök några lektioner i elevens klass för att orientera dig om klassens nivå, lärarens krav och undervisningssätt. Sedan planerar du studiehandledningen i samarbete med klassläraren, ämnesläraren osv.

4. Kontakt med hemmet

• Kontakta elevens hem och ordna ett eventuellt besök i hemmet. Ge föräldrarna uppgift om ditt telefonnummer och en uppgift om tid som de får kontakta dig per telefon. Förklara dina uppgifter ifråga om modersmål och studiehandledning.

• Kanske framför föräldrarna till dig önskemål angående sina barn, skolan osv. Glöm inte att framföra deras synpunkter till klasslärare och skolledning om föräldrarna har önskat det.

5. Skapa kontakt med eleven

• Din viktigaste uppgift är att skapa god kontakt med eleven.

• Utnyttja de första lektionerna till några samtal som kan innehålla information om skolan, skolmiljön, studiehandledningens uppläggning osv. Låt sedan eleven berätta om sina första upplevelser i skolan, sina erfarenheter från tidigare skolgång osv.

• Under tiden försöker du kartlägga elevens kunskaper och färdighetsnivå i de olika ämnena och språket. Använd gärna Läsutvecklingsschemat, LUS, eller Enhetens för språk och kultur utvärderingskort.

6. Skolans regler och information om säkerhetsrisker

• Diskutera med eleven om skolans ordningsregler och jämför dem med regler i hemlandet. Om möjligt bör du också följa med eleven till matsalen någon lunch. Gå också med ut på några raster om du har tid.

• Informera eleven om säkerhetsrisker i skolans miljö och vad han eller hon skall göra vid olycksfall, brand eller brandfara enligt skolans utrymningsplan.

• I slöjdsalar, laboratorier o.d. som kan innehålla farliga redskap, kemikalier mm. måste du vara med eleven för att tillsammans med ansvarig lärare gå igenom säkerhetsföreskrifterna.

Kom alltid ihåg!

Det är viktigare att eleven

kan litet om någonting

än ingenting om allting !!!

(21)

Del 2 Att förbereda studiehandledningen

1. Prioritering av ämnen och kursmoment

• Prioriteringen bör göras i samråd med klasslärare, Sva-lärare, elev och föräldrar. Föräldrar är dock sällan med vid sådan planering.

• Det är absolut nödvändigt att välja ut vissa ämnen och vissa kursmoment för studiehandledningen. Det är helt omöjligt att klara alla ämnen samtidigt!

• När Ni har valt de ämnen som skall prioriteras är nästa steg att (med klassläraren eller ämnesläraren) välja ut en "minimikurs". Det bästa är om klass/ämneslärare kan pricka för i läroboken vilka avsnitt han anser vara absolut grundläggande.

• Många modersmålslärare med elever i åk 8-9 och gymnasiet gör prioriteringen så att de ger studiehandledning i det ämnet i vilket eleven snart skall ha någon form av prov eller redovisning.

• Det är viktigt för elevens självkänsla att se till att eleven i första hand får möjlighet att följa med i matematiken.

2. Genomgång av läroböcker och AV-material

• Gå noga igenom läroböckerna i de aktuella avsnitten. Gör listor över speciellt svåra ord som du måste översätta direkt.

• Kontrollera om det finns avsnitt i läroböcker på modersmålet som eleven kan läsa i anslutning till den svenska boken.

• Var speciellt noga med att kontrollera om enheter och facktermer stämmer någorlunda överens.

• Se efter i AV-centralens katalog och i skolans egna förråd om du kan hitta lämpliga diabilder eller video, som du kan ha nytta av i din undervisning.

Glöm inte, att du själv måste se igenom diabilderna/videon innan du använder dem i undervisningen och att lektioner där du använder AV-material måste både förarbetas och efterarbetas. Skriv gärna frågor om bilderna/filmen - det kommer att hjälpa dig mycket när du kontrollerar vad eleven uppfattat.

3. Tillverka "stödmaterial"

• Du kan i många fall behöva utarbeta stödmaterial till kursmomentet t.ex. ordlistor. Ibland kan du behöva göra en ”snabbkurs” med grundinformation för elever som inte alls läst ämnet tidigare. Du kan då ha nytta av svenska läroböcker avpassade för lägre årskurs. Fråga ämneslärare och biträdande rektor var du kan hitta lämpliga böcker.

• Om ni är flera modersmålslärare i samma skola som arbetar med studiehandledning kan det vara fördelaktigt att ni delar upp tillverkningen av stödmaterial mellan Er, skapar en "idébank" eller ämnesvisa pärmar och alla i den egna gruppen hjälps åt - då vinner ni både idéer, tid och krafter.

4. Planera tiden för stödlektioner och studiehandledning

• Försök att göra en tidsplan för stödlektionerna och studiehandledningen. Framförallt kan den planeringen hjälpa dig att ytterligare skära ned det stoff dvs. antal ämnen, kapitel etc. som du vill ha med.

(22)

Del 3 Metodik vid studiehandledning

Allmänt

Det finns många sätt att bedriva studiehandledning. Vilket sätt man väljer beror på elevens individuella förutsättningar, lärarens kunskaper inom ämnesområdet, läromedel och hjälpmedel som finns, metoder som används och målsättningen med de avsnitt i vilka eleven skall få stöd på.

Om modersmålsläraren har tillräckliga kunskaper i ämnet återstår att planera uppläggningen av studiehandledningen. I annat fall behöver även modersmålsläraren tid för förberedelser.

Övergripande målsättning med studiehandledning, både för nyanlända och "gamla" elever, skall vara att eleven klarar sina arbetsuppgifter genom att tänka på två språk och använda sina två språk. Här är alla inblandade lärare ansvariga för att elevens totala studiesituation gynnar tvåspråkigheten. Detta

förutsätter att undervisningen ordnas så att olika ämnen behandlas på modersmål och på svenska.

Studiehandledning kan ges i förväg, samtidigt eller efter det att avsnittet har behandlats i klassen.

En god studiehandledning förutsätter emellertid att modersmålsläraren får uppgifter och planering av klass-/ämnesläraren i så god tid, att läraren och eleven hinner gå igenom avsnitten på sitt modersmål och därmed får eleven en god för- förståelse.

A. Ämnen och kursmoment som i stort stämmer överens med innehållet i läroböcker skrivna på elevens modersmål.

Exempel på ämnen och kursmoment som ofta har god överensstämmelse med läromedel på modersmålet är kemi, fysik, matematik, geografi, delvis även

allmän historia.

Förslag till arbetsgång i sådana ämnen och kursmoment:

1. Eleven läser på hemma i läroböcker på modersmålet enligt anvisningar av modersmålsläraren.

2. Under studiehandledningslektionerna förklarar modersmålsläraren det som eleven inte förstått.

3. Samma avsnitt gås igenom en gång till med hjälp av svenska läroböcker och då jobbar man med:

a. Översättning och förklaring av viktiga termer, nyckelord, begrepp etc.

b. eleven får skriva stödord/nyckelord för att på sitt sätt kunna redovisa avsnittet på svenska. Eventuellt kan eleven också få skriva ett utkast för sin redovisning på svenska.

4. Modersmålsläraren och läraren i svenska (ämnes- eller klassläraren) kommer överens om vilka avsnitt eleven skall redovisa i klassen på svenska.

(Observera att det är mycket viktigt att eleven på så sätt bygger upp sitt självförtroende). Ännu bättre är det om Sva-läraren får stoffet av modersmålsläraren och hinner språkträna eleven på avsnittet innan eleven redovisar/svarar på frågor på svenska i sin klass.

(23)

B. Ämnen och kursmoment till vilka inte finns läromedel på modersmålet

1. Modersmålsläraren berättar själv på modersmålet, förklarar och diskuterar avsnittet med eleven. Läraren använder tillgängliga läromedel, video, bilder mm, event. gör studiebesök.

2. Modersmålsläraren översätter muntligt viktiga avsnitt, markerar facktermer och fakta mm. Eleven får utarbeta en stödordlista och eventuellt skriva anteckningar eller ett utkast för sin redovisning på svenska.

3. Kom ihåg att under varje lektion försöka hinna förklara och kontrollera att eleven har förstått innebörden av några nya svenska ord; anteckna dessa ord (ordlistor kan även göras i ordning i förväg) och ge dem till Sva-läraren, som ser till att eleven lär in orden.

C. Blockläsning vid studiehandledning för nya elever i åk 7 - 9

Studiehandledningen under åk 7-9 kan även organiseras som intensiv läsning av valda moment (blockläsning). Modersmålsläraren i samråd med berörda lärare gör upp en planering och därefter ansvarar för hela undervisningen i de ämnen som läses och även lämnar betygsförslag.

Modersmålsläraren kan medverka vid betygskonferenser och utvecklingssamtal där lärarens elever behandlas. När man utarbetar och sätter poäng på

provuppgifter i anslutning till blockläsning krävs det även samarbete med berörd ämneslärare. Blockläsning rekommenderas i alla ämnen inom NO och SO, där invandrareleven inte kan följa den reguljära undervisningen i klass.

Del 4 Modersmålslärarens kontakter med andra lärare och föräldrar

1. Kontakter med klasslärare och ämneslärare

Modersmålsläraren bör hålla kontakt med lärarna för att:

• få information om klassens aktuella schema - studiebesök och andra schemaändringar inträffar ofta.

• utbyta information om hur eleven klarar sina studier.

• underlätta elevens kontakter med övriga elever och lärare.

• Modersmålsläraren kan även föreslå klassföreståndaren att eleven - eventuellt tillsammans med modersmålsläraren - eller kanske elevens föräldrar informerar klasskamraterna om hemlandet.

2. Modersmålslärarens kontakter med Sva - läraren

• Modersmålsläraren skall ha kontinuerlig kontakt med Sva-läraren. Sva-läraren kan planera undervisning av samma ämne som modersmålsläraren och

(24)

3. Kontakter med föräldrarna - Utvecklingssamtal

• Om modersmålsläraren har nya elever skall han/hon hålla kontakt med föräldrarna så ofta han/hon kan. Modersmålsläraren informera föräldrarna om studiehandledningens uppläggning och om elevens framsteg och eventuella svårigheter. Observera att denna information måste vara individrelaterad (dvs. man skall jämföra eleven med sig själv) och inte relaterad till elever i den svenska klassen.

• Om modersmålsläraren medverkar som tolk i skolan vid utvecklingssamtal, syv - information osv. se till att elevens föräldrar får en korrekt bild av elevens framsteg och möjligheter vid olika ämnesval, programval och liknande.

• Modersmålsläraren kan kontakta skolsköterska, kurator, psykolog osv. om jan/hon har information från föräldrarna som bör och kan föras vidare och gäller elevens hälsa och välbefinnande. Observera att modersmålsläraren själv kan anmäla barnet till en elevvårdskonferens. (EVK).

• Modersmålsläraren skall själv ha utvecklingssamtal med eleven och dennes föräldrar eller informera elevens klasslärare enligt de rutiner som är beslutade för utvecklingssamtal.