Grap 18063
Dagvattenutredning Oslo 6 m.fl., Svenska Bostäder AB
Geosigma AB
2019-04-02
Uppdragsledare:
Jonas Robertsson
Uppdragsnr:
604852
Grap nr:
18063
Version:
1.4
Antal Sidor:
27
Antal Bilagor:
1
Beställare:
Svenska Bostäder
Beställares referens:
Johan Lundqvist
Beställares referensnr:
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning Oslo 6 m.fl., Svenska Bostäder AB
Författad av:
Johan Lundh
Datum:
2019-04-02
Granskad av:
Jonas Robertsson
Datum:
2018-03-06
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Box 894, 751 08 Uppsala St Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Sammanfattning
Svenska Bostäder planerar att bygga sex stycken flerbostadshus i Husby i norra Stockholm på ytor som idag utgörs av parkeringsytor. I samband med detaljplanearbetet har Geosigma fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för ett planområde, Oslo 6, som sedan kan fungera som exempelområde för de andra fem områdena eftersom förändringarna där kommer vara likartade.
Jordarterna inom planområdet består av fyllnadsmassor med underliggande isälvssediment, vilket beroende på fyllningens mäktighet och genomsläpplighet kan ge goda möjligheter till infiltration av dagvatten. Planområdet ingår i ett tekniskt avrinningsområde som leds till Edsviken.
De förändringar som föreslås kommer, givet att Stockholms stads reningskrav på 20 mm fördröjning följs, minska det dimensionerande dagvattenflödet med 20 %.
För att skapa en fungerande dagvattenhantering som uppfyller reningskraven i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvatten och inte leder till en ökad belastning på dagvattennätet föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från hårdgjorda ytor leds till planteringsytor på gårdsytan med underliggande rörmagasin som magasinerar vattnet och fördelar det under planteringarna
• Sammanlagd erforderlig volym i dessa anläggningar ska uppgå till 14 m3 för att uppnå tillräcklig reningsvolym enligt stadens åtgärdsmått för dagvatten.
Innehåll
1 Inledning och syfte ... 5
1.1 Allmänt om dagvatten ... 6
2 Material och metod ... 7
2.1 Material och datainsamling ... 7
2.2 Flödesberäkning ... 7
2.3 Åtgärdsnivå 20 mm ... 7
2.4 Föroreningsberäkning ... 9
3 Områdesbeskrivning och avgränsning ... 10
3.1 Hydrogeologi ... 10
3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 10
3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering. ... 11
3.2 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 11
3.3 Vattenskyddsområden och markavvattningsföretag ... 12
3.4 Markanvändning – Befintlig och planerad ... 12
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning ... 15
4.1 Markanvändning ... 15
4.2 Erforderlig utjämningsvolym enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ... 15
4.3 Flödesberäkningar ... 16
4.4 Föroreningsbelastning ... 16
4.4.1 Effekt på recipeint ... 20
4.5 100-årsregn och skyfallsmodell ... 20
5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 22
5.1 Generella rekommendationer ... 22
5.2 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten ... 22
5.2.1 Savaq-system ... 22
5.3 Lösningar för dagvattenhantering ... 23
5.4 Extremregn ... 25
6 Slutsats ... 26
7 Referenser ... 27
1 Inledning och syfte
Svenska Bostäder planerar att bygga sex stycken flerbostadshus i Husby i norra Stockholm.
För ett av dessa exploateringsområden, Oslo 6, genomförs denna dagvattenutredning, som kan fungera som ett typexempel för de andra områdena eftersom samtliga
exploateringsområden planeras medföra liknande förändringar av markanvändningen. Det aktuella planområdet markeras i Figur 1-1 tillsammans med de fem övriga
exploateringsområdena. Det nya flerbostadshuset med tillhörande gårdsyta byggs på en del av ett befintligt parkeringsdäck. I och med den föreslagna förändringen av befintlig
markanvändning till det planerade flerbostadshuset med tillhörande gårdsytor har Geosigma fått i uppdrag att göra en dagvattenutredning för planområdet, se Figur 1-2.
Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilken påverkan den planerade byggnationen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets
föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att vid behov dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet.
Figur 1-1. Översiktskarta där planområdets ungefärliga position markerats med lila och de övriga explateringsområdena illustreras med rosa rektanglar.
Figur 1-2 . Planområdet i Husby markerat med en vitstreckad rektangel.
1.1 Allmänt om dagvatten
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.
Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet när det infiltrerar till
grundvattnet.
2 Material och metod
2.1 Material och datainsamling
Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat:
• Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare).
• Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator.
• Preliminär situationsplan, daterad 2018-02-15.
• Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2015).
• Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten (Stockholms stad, 2016).
2.2 Flödesberäkning
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
𝑄𝑑𝑖𝑚 = 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝜑 ∙ 𝐴 ∙ 𝑓 (Ekvation 1)
där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.
i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss
återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilken är lika med områdets rinntid.
φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika
markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110.
A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor.
f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25.
2.3 Åtgärdsnivå 20 mm
Beräkning av utjämningsvolym har gjorts enligt Stockholm stads nya mått på åtgärdsnivå för dagvatten vid ny- och ombyggnationer (Stockholms stad, 2016), som antagits av stadens tekniska nämnder. Enligt dessa mått ska de första 20 millimetrarna nederbörd på hårdgjorda ytor kunna magasineras och avtappas under cirka 12 timmar inom planområdet. Fördröjning av 20 mm regn innebär att 90 % av årsnederbörden fördröjs.
För ett 10-årsregn har regnvolymen 20 mm uppnåtts efter en varaktighet av 25 minuter (se Figur 2-1). Eftersom intensiteten minskar med ökande regnvaraktighet (se Figur 2-2) innebär det att en lägre dimensionerande regnintensitet gäller för ett område med inbyggd
fördröjning, vilket alltså innebär att det dimensionerande flödet minskar.
För ett 20-års regn blir motsvarande tid cirka 15 minuter. Detta är således den tid det tar att fylla utjämningsvolymen som krävs enligt Stockholms stads åtgärdsnivå vid ett 20-årsregn.
Vid beräkningar av dimensionerande flöde efter exploatering adderas således 15 minuter till
planområdets rinntid. För ett 100-årsregn har regnvolymen redan överskridit 30 mm efter 10 minuter, vilken är den kortaste varaktighet som redovisas i Figur 2-1.
Figur 2-1.Nederbördsvolym som funktion av regnvaraktighet och återkomsttid (från Dahlström (2010).
Figur 2-2.Intensitets-varaktighetskurvor för olika återkomsttider enligt Dahlström (2010).
2.4 Föroreningsberäkning
Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v.18.1.1 och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera beroende på flödet och lokala förhållanden.
3 Områdesbeskrivning och avgränsning
Det aktuella planområdet utgörs av en yta på cirka 1180 m2 (0,1180 hektar) och är beläget längs Oslovägen i Husby, Stockholm. Idag består planområdet av ett parkeringsdäck som är omringat av en smal remsa med gräsmatta och några enstaka träd och buskar. Planområdet sluttar svakt västerut med marknivåer mellan + 40 och + 42 meter men befinner sig inom ett bostadsområde som sluttar åt sydväst.
3.1 Hydrogeologi
3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi
Planområdet ligger på ett lager av fyllnadsmassor överlagrande isälvssedimenten (Figur 3-1).
De övriga exploateringsområdena är placerade på fyllnadsmassor eller på urberg med ett ovanliggande moränlager. I väster finns ett stråk med postglacial sand. Jordlagrens mäktigheter uppgår enligt SGUs jorddjupskarta (Figur 3-2) till mellan 1 - 5 meter.
Figur 3-1. Jordartskarta framtagen med SGUs kartvisare (SGU, 2018. Svart markering visar planområdets ungefärliga läge och utbredning medan resterande exploateringsområden är market i ljusblått.
Figur 3-2. Jorddjupskarta framtagen med SGUs kartgenerator (SGU, 2018). Svart markering visar planområdets ungefärliga utbredning medan resterande exploateringsområden markerats med ljusblått.
3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering.
Planområdet är sluttar svagt västerut med marknivåer mellan + 40 och + 42 meter. En svag lutning finns från nordöst till sydväst, men där lutningen är mer markant i bostadsområdets sydvästra del. Det dagvatten som bildas inom planområdet avrinner idag ytligt till där det når det kommunala ledningsnätet via rännstensbrunnar. Inget dagvatten från omgivande mark avrinner in i området.
3.2 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN)
Enligt Stockholm Vatten och Avlopp ingår planområdet i ett tekniskt avrinningsområde som avvattnas till Edsviken, se figur 3-3.
Vattendirektivet säger att ”inga vatten får försämras”, vilket i vägledande domslut har tolkats som att inga förändringar får göras som leder till att en kvalitetsfaktor för en vattenförekomst nedklassas eller äventyrar att miljökvalitetsnormerna uppnås (se exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, 2016).
Edsviken (SE659024-162417) klassas i VISS (2018) som dålig ekologisk status, på grund av bland annat näringsinnehåll och bottenfaunans status. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då gränsvärdena överskrids för kvicksilver, PBDE, PFOS, bly, antracen och tributyltenn. Miljökvalitetsnormen anges till god ekologisk status 2027 eftersom över 60 % av tillförseln av näringsämnen bedöms komma från utsjön. För kemisk status gäller
miljökvalitetsnormen god kemisk status med undantag i form av mindre stränga krav för
PBDE och kvicksilver (som överskrider MKN för i princip alla svenska vattenförekomster) och tidsfrist till 2027 för antracen och tributyltenn.
Figur 3-3. Planområdets ungefärliga läge (markerat med röd cirkel) i förhållande till recipienten Edsviken (mörkblå).
3.3 Vattenskyddsområden och markavvattningsföretag
Det aktuella planområdet ligger inte inom någon skyddszon för vattenskyddsområde, men det notaras att mynningen till Edsviken ligger inom ett vattenskyddsområde. Planområdet omfattas inte av något markavvattningsföretag.
3.4 Markanvändning – Befintlig och planerad
Planområdet består idag av ett uppbyggt parkeringsdäck omgiven av en smal (ca 1,7 m) remsa med gräsmatta där det växer en del mindre träd och buskar. Det planerade flerbostadshuset med tillhörande gårdsyta kommer att uppföras på en del av
parkeringsdäcket. En karta över befintlig och planerad markanvändning presenteras i Figur 3-4 respektive figur 3-5.
Figur 3-4. Befintlig markanvändning inom planomrrådet.
Figur 3-5. Planerad markanvändning inom planområdet.
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning
Flödesberäkningarna genomförs på utredningsområdet där ombyggnationen sker, alltså den del av parkeringen där huset och gården byggs. Denna del omfattas av stockholm stads åtgärdsnivå eftersom den ska tillämpas vid ny- och större ombyggnation och syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för recipienterna i stockholmsområdet, i det är här fallet Edsviken. Eftersom parkeringsdelen på planområdet förblir oförändrad så behöver inte åtgärdsnivån tillämpas där och därför ingår inte hela planområdet i flödesberäkningarna som endast görs på utredningsområdet där byggnation sker.
Beräkningen gällande föroreningsbelastningen har dock utökats och i den ingår hela planområdet för att visa på dess recipeintpåverkan och vilken förändring byggnationen innebär. Denna utökade föroreningsberäkning har skett i samråd med miljöförvaltningen på Stockholm stad. Utredningsområdet presenteras i figur 1-2 och planområdets utbredning visas i figur 4-1.
4.1 Markanvändning
I flödesberäkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter, enligt Svenskt Vatten P110 använts. Avrinningskoefficienterna för respektive markanvändningsområde, samt areor för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet presenteras i Tabell 4-1. Dessa areor är baserade på erhållen situationsplan daterad 2018-02-15. Om den slutliga
markanvändningen ser annorlunda ut påverkar detta avrinnings- och flödesberäkningarna.
Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienterna kan ge relativt stora skillnader i dimensionerande flöde. De redovisade flödena bör därför främst ses som indikatorer på hur dagvattenflödet kan förändras vid den planerade markanvändningen.
Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt befintlig och planerad markanvändning inom planområdet.
Markanvändning Avrinningskoefficient ϕ Befintlig [m2] Planerad [m2]
Parkering 0,8 1041 -
Gräsmatta 148 141
Tak 0,9 - 518
Gårdsyta 0,4 - 523
Ingång 0,7 - 7
Asfalt 0,8 8 8
Summa 1197 1197
4.2 Erforderlig utjämningsvolym enligt Stockholms stads åtgärdsnivå
Enligt krav i Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten ska 20 mm nederbörd på hårdgjorda ytor kunna fördröjas under en period på cirka 12 h, detta för att uppnå en god reningseffekt.
20 mm nederbörd motsvarar 20 liter/m2 hårdgjord yta. För det aktuella planområdet med planerad markanvändning skulle 20 mm nederbörd generera en total dagvattenvolym på
cirka 14 m3, beräknat utifrån de reducerade areaorna (area·avrinningskoefficient) hos respektive markanvändning.
4.3 Flödesberäkningar
I enlighet med vad som föreskrivs i Svenskt Vattens publikation P110 har ett återkommande 20-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Rinntiden har för befintlig markanvändning satts till 10 minuter, som är den lägsta rinntiden som bör användas enligt P110. Rinntiden för planerad markanvändning har satts till 15 minuter, eftersom
utjämningsanläggningarna som konstrueras enligt Stockholms stads åtgärdsnivå kommer att vara fyllda efter denna tid. Dimensionerande regnintensiteter blir då 286,6
liter/sekund·hektar (befintlig) respektive 227 liter/sekund·hektar (planerad). Klimatfaktorn har för planerad markanvändning satts till 1,25. Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 20-årsregn, för befintlig och planerad markanvändning, är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och redovisas i Tabell 4-2.
Tabell 4-2. Dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn, årsmedelflöden för befintlig och planerad markanvändning och procentuell förändring med planerad markanvändning.
Flöde 20- årsregn
(l/s)
Förändring dagvattenflöde (%)
Årsmedelflöde (l/s)
Befintlig 25 - 20 0,20
Planerad 20 0,36*
*Årsmedelflöde för planerad markanvändning utan dagvattenlösningar.
De förändringar som föreslås kommer, givet att Stockholms stads krav på 20 mm fördröjning följs, minska det dimensionerande dagvattenflödet vid ett 20-åreregn med 20 %. Detta medför att ingen ytterligare volym för flödesutjämning är nödvändig.
4.4 Föroreningsbelastning
För beräkning av föroreningshalter i dagvatten, från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.18.1.1 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Föroreningsbelastningen har beräknats för hela planområdet där hela parkeringdäcket ingår avgränsningen som utredningsområdet utgör har inte använts. Denna utökade
föroreningsberäkning har gjorts för att visa på hela planområdets förändrade påverkan på recipienten och innefbär att dagvattnet från hela planområdet renas. Planområdet
åskådliggörs i figur 4-1 och markanvändningen som är grunden till föroreningsberäkningarna redovisas i tabell 4-3.
Vid beräkningarna för befintlig markanvändning har markanvändingskategorierna
”Parkering” och ”Gräsyta” använts. Markanvändningskategorin ”Gräsyta” har en
avrinningskoefficient på 0,1 i StormTac eftersom gräsytan bedöms ha kapaciteten att till stora delar hantera ett medelregn. För planområdets planerade markanvändning adderas kategorierna ”Takyta” och ”Gårdsyta inom kvarter” till de nyss nämnda.
Tabell 4-3. Markanvändningen för hela planområdet som föroreningsberäkningarna har utgått från.
Markanvändning Avrinningskoefficient ϕ Befintlig [m2] Planerad [m2]
Parkering 0,8 2490 1448
Gräsmatta 148 141
Tak 0,9 - 519
Gårdsyta 0,4 - 523
Ingång 0,7 - 7
Asfalt 0,8 8 8
Summa 2646 2646
Figur 4-1.
Figur 4-1. Planområdets utbredning samt planerad markanvändning. Befintlig markanvändning utgörs av parkeringsdäcket totala yta och samma smala remsa av gräsmatta (grönyta).
I Tabell 4-5 redovisas den beräknade föroreningshalten för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningar visar på en minskande föroreningshalter efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder. De lägre halterna är förväntade eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten.
Tabell 4-4. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad
markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000).
Föroreningshalt
Ämne Enhet Befintlig
Planerad utan dagvattenlösning
Planerad med dagvattenlösning
Fosfor µg/l 95 91 40
Kväve µg/l 1100 1300 630
Bly µg/l 28 19 1
Koppar µg/l 38 27 4
Zink µg/l 130 93 6
Kadmium µg/l 0.4 0.5 0.03
Krom µg/l 14 10 3.5
Nickel µg/l 14 10 1
Kvicksilver µg/l 0.05 0.04 0.01
Suspenderad
substans µg/l 130 000 93 000 6800
Olja (mg/l) µg/l 750 510 120
PAH (µg/l) µg/l 3 2 0.2
Benso(a)pyren µg/l 0.06 0.04 0.01
ANT µg/l 0.05 0.04 0.01
PBDE 47 µg/l 0.0003 0.0004 0.0001
PBDE 99 µg/l 0.0004 0.0004 0.0001
PBDE 209 µg/l 0.02 0.02 0.01
TBT µg/l 0.002 0.002 0.001
I Tabell 4-5 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningar visar på en minskad föroreningsbelastning efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder. Den minskade belastningen är förväntad eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten.
Tabell 4-5. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000).
Föroreningsbelastning
Ämne Enhet Befintlig
Planerad utan dagvattenlösning
Planerad
med dagvattenlösning Förändring* [%]
Fosfor kg/år 0.14 0.12 0.05 61
Kväve kg/år 2 2 1 46
Bly kg/år 0.04 0.03 0.002 96
Koppar kg/år 0.06 0.04 0.01 91
Zink kg/år 0.2 0.1 0.01 96
Kadmium kg/år 0.0006 0.0006 0.00004 93
Krom kg/år 0.02 0.01 0.005 76
Nickel kg/år 0.02 0.01 0.002 91
Kvicksilver kg/år 0.00007 0.00005 0.00002 75
Suspenderad
substans kg/år 190 130 9 95
Olja (mg/l) kg/år 1.1 0.7 0.2 85
PAH (µg/l) kg/år 0.005 0.003 0.0002 95
Benso(a)pyren kg/år 0.00008 0.00005 0.000007 92
ANT kg/år 0.00007 0.00005 0.00002 76
PBDE 47 kg/år 0.0000005 0.0000005 0.0000002 65
PBDE 99 kg/år 0.000001 0.000001 0.0000002 65
PBDE 209 kg/år 0.00002 0.00002 0.000007 67
TBT kg/år 0.000003 0.000003 0.0000009 67
*Avser reningsgradern från befintlig markanvändning till planerad med dagvattenlösningar
Beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och resultaten bör därför inte tolkas som exakta siffror, de i StormTac redovisade osäkerheterna i
schablonhalter för respektive markanvändningstyp redovisas i Bilaga 1. Den minskade belastningen efter föreslagen rening som beräkningarna visar bedöms dock ge en hög sannolikhet för att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten. Detta är också vad som kan förväntas eftersom målet med föreslagen dagvattenhantering har varit att uppfylla reningskraven enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, som syftar till att förbättra statusen för vattenförekomsterna i staden.
4.4.1 Effekt på recipeint
Vidtas de föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärderna, se vidare Kapitel 5, beräknas föroreningshalter och årlig belastning, och därmed också recipientpåverkan, minska betydligt för samtliga studerade ämnen.
Mål för Edsviken enligt Sollentuna kommun (2011) är den totala mängden dagvatten från avrinningsområdet ska, jämfört med dagens värden, renas så att pågående och kommande belastning reduceras före utsläpp till recipienten enligt dessa riktvärden:
• 50 % av fosfor (P)
• 20 % av kväve (N)
• 50 % av zink (Zn), Bly (Pb) och koppar (Cu)
• 50 % oljor TEX (totalt extraherbara oljekolväten)
• 90 % av partiklar (SS) avskiljs i reningsanläggning för utsläpp i recipienten.
Genomförda beräkningar visar att föroreningsbelastningen från planområdet reduceras mer än de rekommenderade riktvärdena. Edsviken uppnår uppnår ej god kemisk status eftersom gränsvärdena överskrids för kvicksilver, PBDE, PFOS, bly, antracen och tributyltenn.
Föroreningsberäkningarna pekar på att föroreningensbelastningen för dessa ämnen kan mer än halveras om föreslagna dagvattenanläggningar installeras.
Den planerade byggnationen innebär sannolikt en förbättring ur reningssynpunkt. Det eftersom den reducerade arean blir mindre i samband med byggnationen av bostadshuset och innergården jämfört med bilparkeringen med dess asfaltsbeläggning.
Föroreningsbelastningen blir också mindre eftersom tak och gårdsyta genererar mindre föroreningar jämfört med en bilparkering som orsakar relativt. I den del av planområdet som inte ingår i utredningsområdet kan dagvattnet eventuellt renas med kompleterande
lösningar men plastbristråder i allra högsta grad.
4.5 100-årsregn och skyfallsmodell
Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden som planområdets dagvattenlösning inte är dimensionerad för att klara. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna via sekundära avrinningsvägar längs planområdets gångvägar och öppna ytor, och vidare ut på närliggande lokalgator.
Stockholm Vatten har i samarbete med Stockholms stads miljöförvaltning och WSP tagit fram en översiktlig skyfallsmodell för kommunen (Pramsten, 2015). Modelleringen baseras på ett 100-årsregn i det klimat som förväntas råda i Stockholmsområdet år 2100. Modellen bygger på ett antal förenklingar och antaganden och resultaten ska därför ses som
indikationer och inte som exakta förutsägelser om vilka områden som riskerar att
översvämmas vid ett extremregn. Ett utdrag över maximala översvämningsdjup inom och omkring det aktuella planområdet för skyfallsmodellens scenario c, en typ av worst case- scenario som utgår från ogynnsamma förhållanden för omhändertagande av dagvatten, visas i figur 4-1.
Inom det aktuella planområdet finns ingen risk för översvämningar men i det nordvästra hörnet på parkeringsdäcket finns det en risk för översvämningsdjup upp till 0,7 meter. Enligt modellen finns det dock översvämningsrisker inom eller intill några av de övriga
exploateringsområdena. För exploateringsområdet i nordväst uppgår översvämningsdjupet på den intilliggande gatan till som mest 0,7-1 meter.
Figur 4-1. Maximala översvämningsdjup från Stockholms stads skyfallsmodell, scenario c, inom och omkring planområdet. Data är hämtat från Stockholms stad genom deras WMS- tjänst.
5 Lösningförslag för dagvattenhantering
Vid den planerade bebyggelsen i Husby föreslås att planteringsytor med underliggande rörledningar anläggs på innergården för fördröjning och rening av dagvatten. Därigenom kan en långsiktigt hållbar dagavattenhantering uppnås.
5.1 Generella rekommendationer
För att skapa en långsiktigt hållbar hantering av dagvattnet i Stockholm med hänsyn till både kvalitet och kvantitet har Stockholms stad tagit fram en dagvattenstrategi med riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras. Strategin anger fyra övergripande mål för
dagvattenhanteringen:
• Dagvattenhanteringen ska medverka till förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten
• Robust och klimatanpassad dagvattenhantering
• Dagvattenhanteringen ska vara resurs- och värdeskapande för staden
• Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande
Den föreslagna exploateringen i planområdet enligt gällande planskiss beräknas medföra en ökning av årsmedelflödet med 44 %, se Tabell 4-2. Målet med de lösningar för LOD som här föreslås är att erhålla en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga ytor och därmed reducera belastningen på såväl det kommunala dagvattennätet som på recipienten.
5.2 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten
Dagvattenhanteringen för den planerade bebyggelsen planeras att utföras med ett Savaq- system, som är ett växtbäddssystem där vatten kan lagras och tillgängliggöras för växter i rör under markytan. Detta system beskrivs nedan.
5.2.1 Savaq-system
Dagvatten fördröjs och renas i växtbäddar med underliggande rör som sprider vattnet till omgivande växtjord med hjälp av kapillärkraft, exempelvis ett Savaq-system som är en patenterad lösning. Denna typ av rörsystem ger en fördröjning och rening av dagvatten samtidigt som det bidrar till bevattning av växtytorna. Rörsystemet ansluts normalt till en uppsamlande brunn som mottar dagvatten från exempelvis tak eller andra hårdgjorda ytor.
Principritningar för hur dessa system kan utformas ges i Figur 5-1 och Figur 5-2.
Figur 5-1. Principritning för ett Savaq-system med fördröjning och rening av dagvatten.
Tillflödet via dagvattenbrunnen kan istället ske via exempelvis stuprör. Källa: Terregio (2016).
Figur 5-2. Principskiss för anläggning av takträdgård med Savaq-system på bjälklag. Källa:
Terregio (2016).
5.3 Lösningar för dagvattenhantering
För att fördröja det dagvatten som bildas inom planområdets hårdgjorda ytor så att Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten uppfylls krävs en effektiv utjämningsvolym på cirka 14 m3. Utifrån ovan nämnda principförslag föreslås att planteringsytor med
underliggande rörledningar anläggs på innergården för fördröjning och rening av dagvatten.
Anläggningarna placeras under innergårdens planteringsytor. Med den i dagsläget aktuella skissen från Mälark (Programhandling Husbygaragen, granskningshandling daterad 2018-10- 31), Figur 5-3, beräknas 102 m2 av gårdsytan utgöras av planteringar med 400 mm djup och 59 m2 utgöras av planteringar med 800 mm djup. Utifrån detta har 14 m3 vatten beräknats kunna magasineras i rörsystemet om rören anläggs med diameter 200 mm i de djupare planteringsytorna och med 160 mm i de tunnare planteringsytorna. Anläggningarna har andra ord kapacitet att magasinera de volymer som erfordras enligt stadens åtgärdsnivå.
Rören har en mycket låg egenvikt och det som blir styrande för lasterna är istället vikten hos
det vatten som lagras i rören. Även i vattenfyllt tillstånd (rören med 200 mm diameter rymmer ca 31 l/m) väger anläggningen mindre än en planteringsjord (enligt uppgift från Terregio är vikten hos en Savaq-lösning normalt ungefär likvärdig med en lättviktsjord).
Figur 5-3. Utsnitt från programhandling Husbygaragen, Granskningshandling 2018-10-31 (Mälark).
Alla lösningar för dagvattenhantering kräver skötsel och underhåll med viss regelbundenhet.
Skötseln för planeringar och växtbäddar kan exempelvis bestå av att rensa bort döda växter och plantera nya samt rensa bort annat skräp som kan föras med dagvattnet till växtbädden.
På längre sikt kan även växtsubstrat behöva bytas ut eftersom de långsamt kommer sätta igen med partiklar. En mer detaljerad beskrivning av skötselbehovet ges i exempelvis handbok från Haninge kommun (n.d.).
Anläggningarnas utlopp konstrueras så att de från fyllt tillstånd avtappas under en period på minst 12 h. Det är viktigt att anläggningarnas procentuella kapacitet stämmer överens med den andel av planområdets area som avvattnas mot respektive anläggning, så att de inte blir över- eller underdimensionerade. Även där det inte är aktuellt att tillämpa åtgärdsnivån ska dagvattenhanteringen utvecklas i en hållbar riktning. Det innebär att det dagvatten som uppstår på hårdgjorda ytor i möjligaste mån ska renas och fördröjas på eller i anslutning till ytorna, det vill säga tas om hand lokalt. Kan dagvattnet i från bildäcket i någon omfattning omhändertas i de föreslagna lösningar är det sannolikt en stor fördel gällande
recipientpåverkan, vilket föroreningsberäkningarna pekar på.
Föreslagna lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet är utformade enligt riktlinjer i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvatten, som syftar till att dagvattnet ska renas i sådan utsträckning att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god status.
Eftersom planområdet redan idag delvis utgörs av förmodat smutsiga ytor som parkering kan den övervägande effekten av föreslagen exploatering, genom föreslagna
reningsåtgärder, bli positiv för recipienten. Detta visas också i beräkningarna av
föroreningsbelastning som visar på en minskning för samtliga studerade ämnen. Denna typ av beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och bör inte tolkas som exakta siffror, men den beräknat minskade belastningen efter föreslagen rening innebär en hög sannolikhet att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten.
5.4 Extremregn
Stockholms stads skyfallsmodell för ett 100-årsregn (Pramsten, 2015) visar på en risk för måttliga översvämningsdjup (0,1-0,3 m) i planområdets närhet och på övriga
exploateringsområden. Inom det aktuella planområdet uppvisar modelleringen inga
översvämningsrisker. För vissa av de övriga exploateringsområdena visar skyfallsmodellen på relativt stora översvämningsrisker på intilliggande gatumark, för området i nordväst kan översvämningsdjupet där uppgå till 0,7-1 meter. Dessa översvämningsnivåer behöver tas i beaktande vid höjdsättning av lägsta golvnivå, alternativt kan gatumarkens lutning justeras för att förbättra möjligheterna för dagvattnet att avrinna ytligt bort från byggnaderna.
6 Slutsats
Flödesberäkningarna visar att de planerade förändringarna inom planområdet kommer medföra ökade dagvattenflöden, såväl i medeltal som vid dimensionerande regn. Med föreslagna lösningar för dagvattenhantering renas de inledande 20 mm regn genom en kombination av bland annat filtrering, växtupptag och sedimentation, vilket är i enlighet med de krav som ställs i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvattenhantering. Lösningarna beräknas också ge en fördröjning av dagvattnet så att dagvattenflödet inte ökar vid ett dimensionerande 20-årsregn. Sammantaget beräknas därför exploateringen, tillsammans med de föreslagna åtgärderna för dagvattenhanteringen, leda till en minskad belastning på såväl dagvattennätet som recipienten.
För anläggningar på innergården behöver utformningen ta hänsyn till bärigheten hos bjälklaget, alternativt behöver bjälklaget förstärkas för att klara ökade laster. Det är också viktigt att byggnader och förgårdsmark höjdsätts så att det inte uppstår några skador på byggnader vid extremregn. Dessa behov varierar mellan de olika exploateringsområdena, vilket visas av Stockholms stads skyfallsmodell (figur 4-1).
7 Referenser
Dahlström, B. 2010. Regnintensitet – en molnfysikalisk betraktelse, SVU-rapport 2010-05.
Haninge kommun, n.d. Handbok för hållbar dagvattenhantering – för byggentreprenörer och samhällsplanerare. https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/vatten-och- avlopp/dagvatten/haninge_lod_storre_fastighet_digital1.pdf, hämtat 2018-12-13.
Järfälla kommun, 2016. Riktlinjer för dagvattenhantering, riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige 2016-12-12.
Larm, T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSK- rapport 2000-10.
Pramsten, J. 2015. Skyfallsmodellering för Stockholms stad. Stockholm Vatten AB
RD Academy, 2017. Dimensionering och utformning av hållbara dagvattenanläggningar, Rent Dagvatten Academy.
SGU, 2018. Sveriges Geologiska undersökning, http://sgu.se/, hämtat 2018-02-20
Sollentuna kommun, 2011 . Guide för dagvattenhantering inom Edsviken Vattensamverkan Stockholms stad, 2015. Dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar
dagvattenhantering.
Stockholms stad, 2015. Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen. Version 2015-06-03.
Stockholms stad, 2016. Dagvattenhantering – Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation.
Stockholm Vatten AB, n.d., Ta hand om ditt vatten.
Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.
Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.
Terregio, 2016. Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ. Version 2, 2016-06-30.
VISS, 2017. Vatteninformationssystem Sverige, http://viss.lansstyrelsen.se/, hämtat 2018- 02-19.
