Kvalitetsrapport grundskola och grundsärskola läsår 2019/2020
Helsingborgs stads skolor
Sammanfattning
Läget inom de kommunala grundskolorna och grundsärskolorna beskrivs årligen i en kvalitetsrapport. I kvalitetsrapporten beskrivs förutsättningar, genomförda insatser, måluppfyllelse och identifierade utvecklingsbehov. Rapporten utgör ett underlag för huvudmannens styrning av verksamheten. Denna kvalitetsrapport avser läsåret 19/20.
Antalet elever i grundskolan uppgår i Helsingborg till drygt 17 500, varav 13 500 (77%) går i de kommunala skolorna. Det finns 33 kommunala grundskolor och 5 grundsärskolor. Antalet lärare i de kommunala skolorna är drygt 900 (år 2019). Av barn- och utbildningsnämndens totala budget år 2020 går knappt hälften, 2020 miljoner kronor, till grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Läsåret 19/20 har präglats av Coronapandemin. Mycket av det utvecklingsarbete som pågick under hösten och början av vårterminen fick hitta nya former när pandemin kom. Hanteringen av pandemin har tagit mycket kraft från personal och ledning, men har samtidigt visat att organisationen har en förmåga att kraftsamla och agera gemensamt. Många nya arbetssätt har testats då skolorna fått ställa om till digitala mötesformer och kommunikationssätt. Det systematiska kvalitetsarbetet fortsatte under delvis andra former än tidigare.
Många insatser har gjorts under läsåret för att förbättra skolornas resultat. Insatserna har bland annat lett till en ökad förståelse för hur frånvaron påverkar
kunskapsresultat och kunskapsresultatet i form av behörighet har ökat och ligger över rikssnitt. Samtidigt kan vi se att meritvärde och andelen elever som har godkänt i alla ämnen är lägre än föregående år.
Den sammanfattande bedömningen är att de insatser som gjorts syftar till att lösa identifierade utmaningar men att insatserna inte ännu fullt ut gett resultat.
Bedömningen är att vi fortsatt behöver utveckla de faktorer som har betydelse för skolresultaten. Det handlar framför allt om följande:
Följa upp påbörjade insatser inom frånvaroarbetet och öka fokus på det förebyggande och främjande arbetet, inklusive studiero.
Utveckla matematikundervisningen.
Öka den språkutvecklande undervisningen.
Säkerställa att alla elever får de anpassningar och det stöd som de behöver.
Säkerställa att elever är trygga och inte blir utsatta för kränkande behandling.
Studie- och yrkesvägledning ska ge elever bra valkompetens. Fortsätta att utveckla arbetet utifrån den grund som finns.
Utvecklingsinsatser krävs både på enhets- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet bör således fortsätta utvecklas för att säkerställa att styrnings- och uppföljningskedjan hänger ihop hela vägen.
Innehåll
1. Inledning ... 4
1.1 Grundskolans uppgift och uppdrag ... 4
1.2 Nämndens inriktning och mål ... 4
1.3 Systematiskt kvalitetsarbete ... 5
1.4 Innehållet i denna rapport ... 6
2. Elever och skolor i Helsingborg ... 6
3. Ekonomiska förutsättningar ... 9
4. Kompetensförsörjning ... 11
5. Stöd till skolor ... 15
6. Läroplansområden ... 17
6.1 Normer och värden ... 17
6.2 Kunskaper ... 23
6.3 Elevernas ansvar och inflytande ... 34
6.4 Skola och hem ... 35
6.5 Övergång och samverkan... 35
6.6 Skolan och omvärlden ... 36
6.7 Bedömning och betyg ... 38
6.8 Rektorns ansvar ... 40
6.9 Förskoleklassen ... 41
6.10 Fritidshemmet ... 42
7 Grundsärskola ... 45
8 Sammanfattande bedömning och utvecklingsområden ... 49
9 Bilagor ... 52
1. Inledning
Läget inom de kommunala grundskolorna och grundsärskolorna beskrivs årligen i en kvalitetsrapport. I kvalitetsrapporten beskrivs förutsättningar, genomförda insatser, måluppfyllelse och identifierade utvecklingsbehov. Rapporten utgör ett underlag för huvudmannens styrning av verksamheten. Denna kvalitetsrapport avser läsåret 19/20.
1.1 Grundskolans uppgift och uppdrag
Grundskolan och grundsärskolan styrs av skollagen (2010:800) och läroplanerna.
Enligt skollagen syftar utbildningen till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.1
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.2
I läroplanerna anges utbildningens värdegrund och uppdrag. I läroplanen anges också mål och riktlinjer för utbildningen.
1.2 Nämndens inriktning och mål
Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs stad har i uppdrag att skapa de bästa förutsättningarna för barn och ungas uppväxt, vidare studier, arbete och ett hållbart liv (ur barn- och utbildningsnämndens reglemente).
Barn- och utbildningsnämnden har slagit fast följande inriktning: ”Kunskap och lärande är fokus för stadens förskolor och skolor. Alla barn och elever ska ges förutsättningar att utvecklas och nå målen. Särskild vikt ska läggas vid kunskaper i språk och matematik samt skolans kompensatoriska uppdrag.
Barn och elever ska känna sig trygga, få stöd i sin personliga utveckling och utveckla sin lust att lära. De ska rustas för en framtid i förändring, där hållbarhet, respekt för demokrati och människors lika värde är centrala begrepp.” Genom inriktningen talar nämnden om i vilken riktning politiken vill utveckla verksamheten.
Nämnden har beslutat om tre mål:
Andelen elever med hög frånvaro ska halveras
1 4 § skollagen (2010:800)
2 4 § skollagen (2010:800)
Andelen grundskoleelever som uppnår behörighet till gymnasieskolan ska öka.
Andelen elever som klarar gymnasieskolan på tre år ska öka.
1.3 Systematiskt kvalitetsarbete
Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Samma gäller för
skolenheterna. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras
vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.3
Det systematiska kvalitetsarbetet och verksamhetsstyrningen hänger ihop. Genom att analysera verksamhetens resultat kan utvecklingsområden identifieras, insatser planeras, genomföras och följas upp. Uppföljningen visar om insatserna är tillräckliga eller om de behöver revideras. Detta är ett arbete som sker på alla nivåer i
organisationen; i klassrummet, i arbetslag, på skolnivå, på förvaltningsnivå och i nämnden. Genom verksamhetsstyrningen länkas de olika nivåerna ihop så att alla tar ett gemensamt ansvar för de utmaningar som finns.
Nulägeskoll/nulägesanalys, verksamhetsplan och verksamhetsdialoger är de bärande elementen i verksamhetsstyrningen i Helsingborgs stad och dessa tillämpas även inom utbildningsområdet. Genom nulägeskollen/nulägesanalysen4 får chefer och medarbetare god kännedom om verksamhets utfall, dess styrkor, svagheter och vad som orsakar dessa. I verksamhetsplanen beskrivs vilka de största utmaningarna är, hur verksamheten vill komma tillrätta med utmaningarna och vad man därigenom vill uppnå. I verksamhetsdialogerna förs en dialog om utfall, utvecklingsområden och förutsättningar. Verksamhetsdialogerna syftar till att nå samsyn om utfallet, vilka utmaningar som finns och hur dessa ska hanteras.
Verksamhetsstyrningen utvecklas ständigt. Under läsåret 19/20 har förvaltningen förtydligat verksamhetsplanens roll i verksamhetsstyrningen. Genom att i
verksamhetsplanen ge specifika uppdrag till utpekade funktioner har
utbildningsdirektören tydliggjort både ansvar och prioriteringar. Uppdragen har påverkat förvaltningens och enheternas kvalitetsarbete och detta förväntas att fördjupas framöver. Även verksamhetsdialogerna har utvecklats. Till exempel har allt fler rektorer verksamhetsdialoger med arbetslag.
Sedan början av 2020 omfattas Helsingborg av regeringens förnyade insats Samverkan för bästa skola. Skolverket har regeringens uppdrag att genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten i skolan. Tre skolor omfattas i denna omgång av Samverkan för bästa skola.5 En skillnad mot förra omgången av Samverkan
3 Bestämmelserna om det systematiska kvalitetsarbetet finns 4 kap Skollagen (2010:800)
4 Kallas behovsanalys i skolans systematiska kvalitetsarbete.
5 Raus Planterings skola, Slottsvångsskolan och Söderskolan.
för bästa skola är att denna gång riktas Skolverkets insatser även till
huvudmannen/förvaltningen. Det innebär att förvaltningen får stöd i att utveckla sin styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten utifrån den nulägesanalys som gjorts.
1.4 Innehållet i denna rapport
Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Denna kvalitetsrapport sammanfattar det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala grundskolorna och grundsärskolorna i Helsingborgs stad. Betygsresultat och personalstatistik är hämtad från Skolverkets statistikdatabas eller från stadens egna databaser.
Statistiken över frånvaro är hämtad från Beslutstöd, som är en av stadens egen databaser. Elever och personal har under året fått svara på enkäten Skoltempen för att ge sin bild av hur skolan lever upp till läroplanens mål inom områdena Kunskaper samt Ansvar och inflytande. Skoltempen är ett av underlagen i dessa delar.
Sammanställningar över klagomålsärenden och anmälningar till Skolinspektionen, revisions- och granskningsrapporter samt olika interna underlag har också använts i rapporten. Ett omfattande underlag utgör de kvalitetsrapporter som respektive enhet tar fram. Kvalitetsrapporterna, tillsammans med verksamhetsdialoger och
dialogunderlag, ger sammantaget en god bild över verksamhetens olika delar.
2. Elever och skolor i Helsingborg
Vid 2018 års mätning hade grundskolan i Helsingborg 17 024 elever. Ett år senare har siffran ökat till 17 554 grundskoleelever. Detta är en ökning med 2,8%. De fristående skolorna har upplevt högre tillväxt (3,6%) än de kommunala skolorna (2,6%) mellan 2018 och 2019. Det senaste årets resultat följer därmed den långsiktiga trenden under den uppmätta tioårsperioden.
Figur 1. Antal elever i årskurs F—9, Helsingborg, 2009—2019
Notera. Siffrorna avser 15 oktober för angivet år.
Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
I figur 2 framgår hur andelen elever i fristående skolor har utvecklats över tid.
Bortsett från en svag uppgång under åren 2011—2013 är andelen elever i fristående verksamheter relativt stabil i Helsingborg de senaste tio åren. Drygt var femte grundskoleelev i Helsingborg går på en fristående skola. Andelen elever i fristående skolor är högre i Helsingborg än i Lund, Malmö och landet i övrigt.
Figur 2. Andel elever i fristående skolor, årskurs F—9, Helsingborg, Malmö, Lund och riket, 2003—2019
Notera. Siffrorna avser 15 oktober för angivet år.
Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
Figur 3 visar hur den kommunala grundskolans elever är fördelade i årskurserna F—
9. Under den uppmätta tioårsperioden har tillväxten i antal elever varit starkast i årskurserna F—3 med en genomsnittlig tillväxt på 3,4% per år. Elevantalen i årskurserna 4—6 har växt 3,0% årligen. Motsvarande siffra för de äldsta eleverna i grundskolan är 2,1%.
Sett till det senaste året har tillväxten varit ungefär lika hög, runt 3%, för elevantalet i stadierna F—3 och 4—6. Minst har tillväxten varit i antal elever i årskurserna 7—9.
Under flera års tid var tillväxten i elevantalen emellertid starkast för de äldsta årskurserna vilket förklarades med en stor ökning av nyanlända elever. Den trenden tycks alltså ha avtagit då elevantalen i årskurs 7—9 enbart ökat marginellt (2,1%).
Figur 3. Kommunala grundskolans elever per årskurs F—9, Helsingborg, 2009—
2019
Notera. Siffrorna avser 15 oktober för angivet år.
Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
Efterfrågan på skolplatser är fortsatt hög i Helsingborg och förklaras av en växande befolkning i skolåldern. En del av den ökade efterfrågan möts genom att utöka kapaciteten på flera av kommunens befintliga grundskolor, exempelvis genom utbyggnad, men även nybyggnation har skapat skolplatser åt stadens barn och ungdomar. Ett exempel på nybyggnationer är skolorna i Mariastaden och Laröd som påbörjat verksamheten i de nya lokalerna under läsåret 19/20.
Grundskolor
För närvarande finns det 33 kommunala grundskolor och 5 grundsärskolor i Helsingborg. Förteckning över skolorna och uppgifter om elever, personal och resultat finns i slutet av rapporten (Bilaga 1).
3. Ekonomiska förutsättningar
Barn- och utbildningsnämndens budget för 2020 omfattar 4 206 mnkr. Av dessa resurser utgör 3 546 mnkr kommunala resurser beslutade av kommunfullmäktige, vilket motsvarar drygt 40% av de medel som kommunfullmäktige fördelar till stadens nämnder.6 660 mnkr är externa intäkter och dessa består främst av riktade
6 För 2019 fördelade kommunfullmäktige 3 453 mnkr till barn- och utbildningsnämnden.
statsbidrag, interkommunala intäkter samt föräldraavgifter för förskola och fritidshem. Av de totala resurserna till nämnden används cirka 48% eller knappt 2 020 mnkr till verksamhetsområdena grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Pengarna fördelas till varje enhet huvudsakligen med en peng per elev. Rektor beslutar därefter hur pengarna ska användas, dvs hur stor del som ska användas till undervisning, lärverktyg, lokaler eller andra typer av kostnader.
I grundskolan finns olika nivåer av skolpengen i relation till vilken årskurs eleverna går i. För årskurs F-6 fås en något lägre tilldelning än för årskurs 7-9. Grundtanken med att ge samma tilldelning till förskoleklassen som till årskurserna 1-6 är att eleverna ska få en god grund att bygga på genom en god start i förskoleklassen.
Avstämning av antalet barn och elever sker månadsvis för såväl kommunal som fristående verksamhet.
I grundsärskolan finns olika nivåer av skolpeng i relation till vilken årskurs eleverna går i samt vilken grad av funktionsnedsättning som eleverna har. Även för elever i fritidshem görs en tilldelning per elev i årskurs F-3 och en lägre tilldelning för dem i årskurs 4-6.
Knappt 90 mnkr fördelas till skolorna utifrån deras socioekonomiska struktur. Syftet med fördelning av det som kallas för uppbyggande insatser är att bidra till att kompensera för segregationens negativa effekter. Fokus är stort på föräldrarnas utbildningsbakgrund, som är den viktigaste faktorn för barns framgång i skolan. Detta kriterium har därför dubbel effekt. Därutöver används utländsk härkomst (barn och elever födda utomlands) som kriterium.
Fördelningen sker inte till alla enheter utan enbart till de enheter som har ett sämre utfall än stadens genomsnitt. Det innebär att de enheter som får del av pengarna får ett rejält ekonomiskt tillskott. Enheterna har möjlighet att i stor utsträckning hitta de åtgärder som ger bäst resultat och nytänkande uppmuntras i detta arbete. Under 2020 kommer respektive verksamhetschef att i verksamhetsdialogerna ha särskilt fokus på hur dessa resurser används och vilka behov och bedömningar som ligger bakom. Syftet är att dessa extra resurser ska göra så stor nytta som möjligt för barnen och eleverna.
Drygt 60 mnkr fördelas också i form av tilläggsbelopp/Febex. Detta avser resurser för extraordinära stödåtgärder och kan till exempel handla om tekniska hjälpmedel, assistens eller mindre anpassning av skollokal.
I nuläget (oktober 2020) pekar den ekonomiska prognosen för året på ett överskott för grundskoleverksamheten på ca 14 mnkr. Överskottet uppstår huvudsakligen på grund av det statsbidrag för sjuklöner som Barn- och utbildningsnämnden har erhållit under den rådande pandemin.
Över- och underskott tas med i sin helhet till kommande år för såväl nämnden som för respektive enhet. De enheter som uppvisar underskott måste genomföra
anpassningsåtgärder för att få sin ekonomi i balans. Därefter måste upparbetade
underskott arbetas in. De enheter som uppvisar överskott får använda en begränsad del av detta under kommande år. Övrig del ligger kvar för framtida nyttjande.
4. Kompetensförsörjning
För att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas och nå målen krävs att
personalen i skolan har kompetens att genomföra sitt uppdrag. Lärarna är avgörande för att kunskapsresultaten ska förbättras.
Antalet lärare i de kommunala skolorna läsåret 19/207 uppgick till 901
heltidstjänster, vilket var något färre än året innan (2018: 946 lärare). Att antalet lärare minskat samtidigt som elevantalet ökat har lett till att nyckeltalet Elever per lärare har ökat och uppgår till 12,8 elever per lärare för läsåret 2019/20 jämfört med 11,9 året innan.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning uppgick till 82 procent vilket är något lägre än för riket som helhet. Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskolan uppgick till 71 procent, vilket är något högre än för riket som helhet.
Tabell 1a. Grundskolans personal, Helsingborg och riket, kommunala skolor, 2015—2019
2015 2016 2017 2018 2019 Förändring
(2015—2019) Antal lärare
(heltidstjänst) 880,4 902,6 929,3 946,50 901,4 2,4%
(69452,2) (73575,8) (74491,1) (75426,2) (75850,9) 9,2%
varav andel....
kvinnor 77,9% 75,9% 76,3% 76,8% 76,50% -1,4
(76,2%) (76,8%) (76,7%) (76,6%) (76,4%) 0,2
tillsvidareanställda 86,4% 87,3% 87,1% 87,3% 85% -1,4
(87,6%) (86,3%) (86,8%) (86,7%) (86,5%) -1,1
Antal elever per
lärare 11,9 11,8 11,8 11,9 12,8 0,9
(12,1) (11,8) (11,9) (11,9) 12,0 -0,1
Notera. Motsvarande värden för riket som helhet anges inom parenteser. Värdena avser 15 oktober för angivet år i tabellen. Siffrorna för motsvarande mått på skolenhetsnivå finns i bilaga 1. Källa.
Skolverket/SIRIS (2020).
7 Statistiken som rör personal avser läget den 15 oktober respektive år. Senaste tillgängliga siffror är från oktober 2019.
Tabell 1b. Grundskolans personal efter utbildningsbakgrund, Helsingborg och riket (kommunala skolor), 2015—2019
2015 2016 2017 2018 2019 Förändring (2015—2019) Andel med pedagogisk
högskoleutbildning 81,3% 82,9% 82,7% 82,5% 82,2% 0,9
(86,8%) (84,2%) (83,5%) (83,2%) (83,3%) -3,5
Andel med specialpedagogisk högskoleutbildning
7,2% 7,4% 7,4% 7,0% 6,6% -0,6
(5,3%) (5,1%) (4,9%) (5,1%) (5,3%) 0
Andel med
lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskolan
68,9% 70,3% 72,3% 73.6% 71,1% 2,2
(74,1%) (72,6%) (72,4%) (71,5%) (70,5%) -3,6
Notera. Motsvarande värden för riket som helhet anges inom parenteser. Värdena avser 15 oktober för angivet år i tabellen. Siffrorna för motsvarande mått på skolenhetsnivå finns i bilaga 1. I statistiken ingår ej grundskolor som bedriver undervisning på engelska, i Helsingborg i praktiken International School of Helsingborg. Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
Det finns en stor efterfrågan på utbildad personal inom grundskolan. Det finns brist på både grundskollärare, speciallärare och specialpedagoger, studie- och
yrkesvägledare med mera. Detta gäller både inom riket och inom Helsingborgs stad.
Förvaltningen bedriver ett kontinuerligt och långsiktigt arbete med att attrahera och behålla medarbetare. I detta ingår till exempel olika personalförmåner och
kompetensutvecklingsmöjligheter.
Rekrytering via utbildning
En viktig del i rekryteringsarbetet är att locka studenter att förlägga sin VFU (verksamhetsförlagda utbildning) i stadens förskolor och skolor. Helsingborgs stads förskolor och skolor tar varje läsår emot cirka 200 nya lärarstudenter utöver redan registrerade. Under läsåret 19/20 var det cirka 550 lärarstudenter som gjorde verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för sin lärarutbildning. Totalt fanns det ytterligare ett hundratal lärarstudenter registrerade i våra skolor och förskolor, men alla genomför inte VFU varje termin. Majoriteten av lärarstudenterna är från Malmö Universitet (inklusive Lund), övriga är från Högskolan Kristianstad och Halmstad Högskola. Enstaka lärarstudenter placeras även från olika lärosäten i landet.
Utöver den traditionella lärarutbildningen finns även möjlighet att utbilda sig till lärare genom utbildningar som varvar teori och praktik (arbetsplatsintegrerad utbildning). Detta erbjuds till exempel vid Högskolan i Kristianstad och Malmö Universitet. Förvaltningen samarbetar med dessa lärosäten genom att erbjuda studenterna praktisk erfarenhet. Tre studenter erbjöds plats inom ramen för
arbetsplatsintegrerad utbildning hösten 2019. Antalet utbildningsplatser via arbetsintegrerad utbildning har ökat under läsåret vilket innebär att fler skolor fått möjlighet att bereda plats för nya studenter från läsårsstart 20/21.
Personer med lärarerfarenhet från andra länder (Lärarvägen) och yrkesverksamma med högskoleutbildning inom naturvetenskap eller språk som vill sadla om till lärare (Teach for Sweden) erbjuds också möjlighet att få praktik i stadens skolor inom ramen för respektive utbildningsprogram.
Framstegsjobb är en satsning som syftar till att medborgare kommer i arbete och bort från bidrag. Som en del i detta arrangeras i samarbete med
Arbetsmarknadsförvaltningen AMF en internutbildning riktad mot fritidshemmen. Tio utlandsfödda medborgare deltar under perioden mars-december 2020. De arbetar 50% på ett fritidshem och studerar 50%. Pedagogiskt center och AMF ansvarar för utbildningsdelen. Målsättningen är att deltagarna efter avslutad utbildning ska uppfylla kraven för att kunna arbeta som vikarie inom fritidshemmen via tex Vikariebanken eller studera vidare.
Rekrytering via Vikariebanken
Sedan ett par år tillbaka finns Vikariebanken där tillgängliga vikarier samlas vilket underlättar för skolor när de behöver vikarier. Vikariebanken används främst till korttidsbemanning men är även ingång till fast anställning. Att arbeta som vikarie ger vikarien en inblick i arbetet och en chans för arbetsgivaren att lära känna en
medarbetare.
Under läsåret var cirka 450 personer anställda i vikariebanken, varav drygt 300 anmält tillgänglighet. Samtliga skolformer använde cirka 300 vikarier per månad, varav grundskolan använde cirka en tredjedel. Antalet bokade timmar i grundskolan uppgick till ungefär 3000 per månad.
Förvaltningens uppföljning visar att både vikarier och de anställande rektorerna är nöjda med möjligheten att på ett sammanhållet sätt (dvs Vikariebanken) matcha ihop tillgängliga vikarier med skolornas behov av tillfällig personal. Corona-pandemin medförde dock en tvär inbromsning. I pandemins inledande skede avstod skolorna från att anställa vikarier då de ville minimera antalet nya kontakter även om den ordinarie personalen var frånvarande. Efter ett tag steg närvaron bland den ordinarie personalen och behovet av vikarier minskade. En del av den ordinarie personalens kompetensutveckling ställdes också in vilket bidrog till att behovet av vikarier var lägre än i vanliga fall. Sammantaget innebar det nästan en halvering av antalet bokade timmar. Det minskade behovet ledde till att nyrekryteringen till Vikariebanken tillfälligt stoppades.
Kompetensutveckling av befintlig personal
För att kunna utveckla verksamheten är det viktigt att medarbetare har möjlighet till kompetensutveckling. Vilken kompetensutveckling som en medarbetare eller en grupp behöver styrs av verksamhetens behov. Kompetensutvecklingsinsatserna kan därför variera mellan skolorna
En del kompetensutveckling sker genom insatser från Pedagogiskt center som är förvaltningens avdelning för lärande och utveckling till anställda inom skolan.
Pedagogiskt center har bland annat genomfört utbildningar riktade till personal inom fritidshem och utbildningar som rör skolans olika administrativa system.
Staten bidrar med finansiering till viss kompetensutveckling, till exempel Lärarlyftet där lärare kan komplettera sin legitimation med fler behörigheter. Staten bidrar även till finansiering av olika karriärtjänster, till exempel karriärtjänsten förstelärare.
Under vårterminen 2020 fanns totalt 133 förstelärare i grundskolan.
Under våren 2020 har ett arbete pågått som syftar till att tydliggöra förväntningarna på förstelärarnas uppdrag för att öka genomslaget av satsningen. Detta tillämpas från läsåret 20/21.
Tabell 2. Antal förstelärare i grundskola och fritidshem 2018—2020
2018 2019 2020
Grundskola 133 127 133
Fritidshem 7 8 11
Källa: Beslutsstöd (2020). Avser läget i februari 2020.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i grundskolan under kalenderåret 2019 uppgick till 5,16 procent, vilket är en ökning från året innan (2018: 4,8 procent). För första gången på länge ligger grundskolorna över stadens mål för sjukfrånvaron.8 Det finns även relativt stora skillnader mellan de olika skolorna.
Coronapandemin medförde att vårterminens sjukfrånvaro var högre än året innan.
Den totala sjukfrånvaron under perioden januari – juni 2020 uppgick till 6,57 procent (motsvarande period 2018 var sjukfrånvaro 5,32 procent). Att sjukfrånvaron var högre innebar inte med nödvändighet att personalen var sjukare än året innan.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer att stanna hemma även med lindriga symptom kan ha bidragit till att fler var hemma än tidigare.
Nöjdhet och rörlighet
Staden följer årligen upp medarbetarnas nöjdhet genom medarbetarundersökningen.
Under 2019 genomfördes en medarbetarundersökning, där man fångar aspekterna motivation, ledarskap och styrning. Resultatet för grundskolan uppgick till index 82, vilket var något lägre än föregående år (2018: index 83) , men högre än stadens genomsnitt på index 81.
Ett annat sätt att fånga medarbetarnas nöjdhet är att se hur rörligheten utvecklas, dvs hur många som slutar eller byter anställning. Det finns inga självklara mått på hur
8 Stadens mål är en sjukfrånvaro på högst 5 procent.
man ska följa upp rörligheten i en organisation, men förvaltningen har utifrån tillgängliga siffror analyserat olika indikatorer för att få en bild av rörligheten.
Analysen visar att rörligheten är större på vissa enheter än andra. Analysen visar också att den interna rörligheten är relativt hög, dvs lärare börjar jobba på andra skolor inom staden, vilket innebär att eleverna möter nya ansikten.
Analys och bedömning
Trots att det finns en generell brist på utbildade lärare är bedömningen att stadens grundskolor lyckas relativt väl i att attrahera personal. Undantaget är möjligen särskolan där det är mycket svårt att rekrytera personal med tillräcklig kompetens (se kapitel Grundsärskola). Under läsåret 19/20 minskade totala antalet lärare. Detta beror troligen på att rektorerna förväntade sig att de ekonomiska förutsättningarna för 2020 skulle vara märkbart sämre 2020 än 2019 och påbörjade anpassningarna redan under hösten 2019. Även om staten tillfört medel för att hantera Corona- pandemins konsekvenser hann detta inte ge genomslag i bemanningen under
vårterminen 2020. Det är inte heller givet att de extra medel som staten tillskjutit bäst används till rekrytering. Medlen är tillfälliga och kan därför inte användas till
långsiktig förstärkning av personalstyrkan utan många rektorer har föredragit att använda medlen till satsningar som på annat sätt stödjer undervisningen. Hur arbetet organiseras, personalens kompetens och samarbete samt ledning och styrning är faktorer som har större betydelse för undervisningskvaliteten än elevgruppernas storlek.
För att kompetensutvecklingen av lärarna ska gynna eleverna är det viktigt att de insatser som görs håller hög kvalitet och att insatserna riktas till dem med behov.
Även kompetensutvecklingsinsatser behöver föregås av en behovsanalys där även mål med insatsen formuleras. Genom att utbildningsdirektören, via uppdrag, tydligare pekat ut ansvar för utveckling inom olika områden förväntas även behovsanalyserna för kompetensutveckling fördjupas. Detsamma gäller uppföljningen av de
utbildningar förvaltningen tillhandahåller. Ökat fokus på uppföljning hjälper att utforma och rikta utbildningar på ett träffsäkert sätt.
Förvaltningen avser fortsätta arbetet med att attrahera och utveckla lärare och annan personal till grundskolan. Att tydliggöra förväntningar, till exempel genom
överenskommelser vad karriärtjänster syftar till, förväntas bidra till att utveckla kvaliteten på verksamheten.
5. Stöd till skolor
Inom förvaltningen finns stödfunktioner vars uppgift är att stödja skolenheterna och ansvara för att fastställda processer följs. Det handlar om stöd för HR, ekonomi, administration och juridik, kommunikation och marknadsföring, stöd för
systematiskt kvalitetsarbete och skola på vetenskaplig grund, stöd för studie- och yrkesvägledning, stöd för nyanländas och flerspråkiga elevers lärande, stöd för
pedagogisk utveckling och stöd för elevhälsa. Nedan beskrivs några av funktionerna som har stark påverkan på elevers måluppfyllelse9.
Elevhälsan
Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
Inom elevhälsan arbetar skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, skolläkare, logopeder, hörselpedagoger, pedagoger och flera andra specialistkompetenser. Det mesta av stödet riktas till de kommunala skolorna, men vissa tjänster kan även erbjudas fristående skolor.
Skolornas tillgång till stöd från Elevhälsan baseras primärt på antalet elever. Om det finns behov som går utöver de som omfattas av de generella stödinsatserna kan skolorna köpa fler tjänster. Skolornas elevhälsoteam har en viktig roll för att koordinera och besluta om insatser till elever med behov. I elevhälsoteamen ingår skolsköterska, kurator, psykolog och skolläkare från Elevhälsan och rektor och specialpedagoger från skolan.
Under läsåret har insatser gjorts för att utveckla samarbetet mellan Elevhälsan och skolorna, bland annat genom förbättrad kommunikation och gemensam planering.
Under slutet av läsåret fick Elevhälsan ett stort ansvar för att bereda och koordinera olika frågor kopplade till Coronapandemin. Avdelningen fortsätter sitt arbete med att bli en mer integrerad del i skolans vardagliga arbete och i olika utvecklingsarbeten.
Avdelningen för flerspråkighet
Nyanlända elever ska få studiehandling på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt.10 Avdelningen för flerspråkighet erbjuder modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet på fyrtio olika språk. Avdelningen ansvarar också för den första kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper och skolbakgrund inför skolplacering. De efterföljande kartläggningarna och uppföljningarna ansvarar respektive skola för, men kan få stöd i detta från avdelningen för flerspråkighet.
Avdelningen ger även stöd till skolor i form av kompetensutveckling och handledning inom flerspråkighet som resurs, framgångsfaktorer i mottagandet av nyanlända elever, språk- och kunskapsutvecklande arbete samt bedömningsstöd ”Bygga svenska”.
Avdelningen för flerspråkighet gav under läsåret 19/20 i snitt 330 timmar
studiehandledning i veckan. Skolor med stora behov av studiehandledning har anställt egna studiehandledare. Cirka 4500 elever fick modersmålsundervisning.
9 Dessa funktioner erbjuder även stöd till fristående skolor.
10 3 kap, 12i §, skollagen (2010:800)
Avdelningen Pedagogiskt Center (PC)
Avdelningen pedagogiskt center erbjuder lärande och utveckling till personal som utbildar barn och unga genom kollegialt lärande, konsultation, support, handledning, fortbildning, inspiration, föreläsningar, workshops och samordning,
projektledning/projektdeltagande. Avdelningen erbjuder stöd inom områden såsom språkutvecklande arbetssätt i förskolan, ledarskapet i klassrummet, skolbibliotek och språk-, läs- och skrivutveckling. Inom naturvetenskap och teknik erbjuds exempelvis stöd genom Kommunala teknik- och entreprenörsskolan (KomTek), Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), Naturskolor och utomhuspedagogik. Stöd erbjuds även för arbete med olika media, digitalisering, assisterande verktyg samt programmering.
Övriga prioriterade områden är insatser för fritidshem, förskola och förskoleklass, inkluderande lärmiljöer samt verksamhetsförlagd utbildning kopplat till
lärarstudenter (VFU).
Satsningarna inom fritidshem riktar sig till obehörig personal, behörig personal i fritidshem, skolledare, förstelärare i fritidshem och utvecklingsledare. Syftet är att öka kunskaperna om fritidshemmets uppdrag, öka förståelsen för sin egen roll, uppdrag och ansvar samt att förankra styrdokumenten och säkerställa en grundnivå. På längre sikt är syftet att få fler att välja att utbilda sig till lärare i fritidshem och bibehålla behörig personal.
Förskolorna har erbjudits kompetensutvecklingsinsatser kring pedagogisk
dokumentation. Utbildningspaket finns för olika målgrupper i förskolan, exempelvis en utbildning som riktar sig till barnskötare som arbetat länge i verksamheten men som behöver uppdatering kring uppdraget. En annan insats är en utbildning för obehöriga och barnskötare inom förskolan kallad "Tillsammans lyfter vi förskolan".
PC har även ansvarat för en längre kompetensinsats kring skolbibliotek. De flesta insatser för att stödja enheternas pedagogiska processer är så kallade skräddarsydda insatser på initiativ från rektorer på förskolor och skolor.
Under vårterminen 2020 prioriterade avdelningen att stödja skolorna i digitala frågor.
Det handlade både om ge stöd i hur olika digitala verktyg fungerar och kan användas samt att ge stöd i hur undervisningen kan bedrivas på distans. Det fanns en stor efterfrågan från skolorna i dessa frågor på grund av Coronapandemin.
6. Läroplansområden
6.1 Normer och värden
Enligt läroplanen för grundskolan ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Alla som arbetar i skolan ska bland annat medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Rektor
har ett särskilt ansvar för alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Målet är bland annat att eleverna kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och
grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Studiero och kränkande behandling
Att eleverna känner sig trygga och upplever studiero är en förutsättning för lärande.
Uppföljningen från tidigare år har visat att tryggheten och studieron kan öka och många skolor har därför haft trygghet och studiero samt arbetet mot kränkande behandling som prioriterade verksamhetsmål för läsåret 2019/20. Rasterna är för en del elever förknippade med oro och otrygghet och många skolor har därför fokuserat på att till exempel genom organiserade rastaktiviteter och ökad vuxennärvaro öka tryggheten. Ett annat exempel är att Drottninghögskolan ersatt rasterna med andra aktiviteter för att minska konfliktytorna och därmed skapa en tryggare miljö.
Varje huvudman inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Av de klagomål som kom in till staden under 2019 avseende grundskolan så handlade sju av totalt 37 klagomål om kränkande behandling. Av de klagomål som inkommit under perioden januari – juli 2020 så handlade tre av fjorton klagomål om kränkande behandling. Enstaka klagomål har rört studiero.
Skolinspektionen har i uppdrag att granska skolor och har tillsynsansvar för skolan.
Vårdnadshavare och andra kan anmäla upplevda brister i verksamheten till
Skolinspektionen. Vem helst har möjlighet att lämna en anmälan till Skolinspektionen, men Skolinspektionen utreder inte alla inkomna ärenden. Om Skolinspektionen inte inleder en utredning överlämnas anmälan till huvudmannens klagomålshantering för utredning och eventuella åtgärder. Under 2019 fick Skolinspektionen ta emot 58 ärenden som rörde Helsingborgs stads grundskolor och grundsärskolor. Av dessa rörde 26 ärenden kränkande behandling. Några av anmälningarna rörde trivsel och studiero.
Om Skolinspektionen i sin utredning hittar brister kan Skolinspektionen förelägga huvudmannen att åtgärda bristerna. Av de 26 ärendena som rörde kränkande behandling inledde Skolinspektionen en utredning i 23 ärenden, resterande överlämnades för hantering enligt huvudmannens klagomålsrutiner.
Skolinspektionen riktade ett föreläggande mot huvudmannen i 13 av 23 ärenden.
Resterande ärenden ledde inte till några åtgärder från Skolinspektionens sida.
Under perioden januari till och med juli 2020 inkom 24 anmälningar till
Skolinspektionen varav ungefär hälften rörde kränkande behandling och enstaka rörde studiero. Det totala antalet anmälningar var märkbart högre under 2019 än de två föregående åren. Antalet inkomna anmälningar för perioden januari till och med
juli 2020 ligger på samma nivå som 2019, vilket indikerar att totala antalet anmälningar kan komma att uppgå till samma nivå som förra året.
Skolinspektionen genomför också en enkät bland landets samtliga skolor som ett led i myndighetens tillsynsansvar.11 I skolenkäten ställs frågor om bland annat studiero och kränkande behandling. Helsingborgs stads grundskolor ligger över snittet på nästan alla områden som enkäten omfattar, inklusive områdena Ordningsregler, Studiero, Trygghet och Förhindra kränkningar. Jämfört med föregående enkätomgång har dock resultaten på flera områden sjunkit.
Av Skolinspektionens enkät framgår också att studieron är det område som får lägst resultat både i Helsingborg och i riket som helhet. Ett stort antal elever upplever att andra elever stör ordningen i klassen och att studieron påverkas.
Olweusprogrammet
Helsingborgs stads grundskolor använder Olweusprogrammet i sitt arbete med att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. I programmet ingår till exempel kartläggningar, regelbundna möten, strukturerade samtal, åtgärdsplaner, dokumentation, kontinuerlig utbildning och utpekade roller. Resultat från de årliga Olweus-enkäterna visar att mobbningen i våra skolor har sjunkit över tid och vi har en låg andel kränkande behandling och mobbning i Helsingborg, sett till både nationella och internationella jämförelser.
Olweusprogrammet medför ett strukturerat arbetssätt med tydligt definierade roller.
Programmet förutsätter att relativt mycket tid kan avsättas för de möten och samtal och den dokumentation som ingår som en del programmet. Det finns en risk att struktur och formalia upplevs som så krävande att de kan komma att överskugga de problem som programmet syftar till att lösa. Av de uppföljningar som förvaltningen genomfört framgår att Olweusprogrammet ibland blivit synonymt med skolornas likabehandlingsarbete. Det innebär att det finns delar av likabehandlingsarbetet som kommit i skymundan. Till exempel är det angeläget att även enstaka fall av kränkande behandling utreds och åtgärdas, vilket är ett krav enligt skollagen.
Uppföljningar har visat att det ibland är oklart för personalen var olika händelser och incidenter ska rapporteras då det finns rapporteringskrav både i skollagen, inom Olweusprogrammet och inom stadens systemstöd (LISA) för rapportering av skador, allvarliga tillbud och kränkande behandling. Detta har försvårat uppföljningen. Under läsåret har insatser genomförts för att tydliggöra och förenkla rapporteringen av händelser. Även utbildningen i Olweusprogrammet har setts över och målgruppen utvidgats. Översynen fortsätter under läsåret 20/21.
11 Enkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen. Skolinspektionens skolenkät genomförs med landets samtliga skolor fördelat över fyra enkätomgångar under en löpande tvåårsperiod.
Det innebär att varje huvudman/skolenhet deltar vartannat år. Helsingborg deltog senast under våren 2020.
Frånvaro
Att vara frånvarande från undervisningen gör det svårare för eleven att lära sig tillräckligt. Eleven måste ta igen det hen gått miste om och riskerar att inte göra progression. Ju mer eleven är frånvarande desto större risk för att inte klara betygskraven och därmed inte heller bli behörig för fortsatta studier. Det finns ett tydligt (negativt) samband mellan frånvaro och behörighet till gymnasiet.
Förvaltningens analyser visar att av de elever i årskurs 9 som var frånvarande mer än 15 procent av lektionstiden så uppgick behörigheten till cirka 55 procent. Bland dem som var frånvarande högst 5 procent av tiden så uppgick behörigheten till över 90 procent.
Det finns många förklaringar till att elever är frånvarande från undervisningen och varje situation måste hanteras för sig. Att vara utsatt för kränkande behandling är dock en stor riskfaktor för frånvaro.12 Att förebygga kränkande behandling är därför en viktig del i det frånvaroförebyggande arbetet.
Under läsåret har det frånvaroförebyggande och närvarofrämjande arbetet fördjupats.
Skolorna har fått utbildning om vilka riskfaktorer som finns och hur dessa kan förebyggas, förhindras och åtgärdas – samt stöd i att etablera en arbetsorganisation för det frånvaroförebyggande arbetet. Grunden för att ha bra koll på elevers närvaro och frånvaro ligger i schemat. Det har framkommit att skolornas arbete med schema, frånvaroregistrering, ledighetsansökningar med mera ser olika ut vilket försvårar både skolans och huvudmannens uppföljning av frånvaron och därmed möjligheter att vidta lämpliga åtgärder. Ett arbete med att öka enhetligheten har påbörjats under läsåret och kommer att fortsätta. I detta ingår även att närvaro och frånvaro i fritidshemmen kommer att registreras.
Mätningen av frånvaron har under de senaste läsåren, fram till och med höstterminen 2019, visat på en svag positiv utveckling med sjunkande frånvaro inom grundskolan.
Den pågående Coronapandemin har påtagligt förändrat denna bild för våren 2020.
För grundskolans del ökade frånvaron kraftigt.
Figur 4. Frånvaro under läsår 17/18, 18/19 och 19/20, per månad, total frånvaro, Källa: Beslutsstöd
12 SOU 2016:94 Saknad - Uppmärksamma elevers frånvaro och agera
Sett till alla elever i grundskolan var frånvaron under vårterminen 12,5 procent, att jämföra med 8,2 procent föregående vårtermin (VT19). Den kraftigaste ökningen finns bland de yngre barnen i de lägre årskurserna. Vi ser även att frånvaron varit ojämnt fördelad, enskilda barn har varit borta under längre perioder. Andelen elever med hög frånvaro, dvs mer än 15 procent, mer än fördubblades från 13,4 procent för 2019 till 30,1 procent under vårterminen 2020. Fram till och med pandemins utbrott var den höga frånvaron något lägre än året innan.
Även om vi ser till resultatet för hela läsåret är det en kraftig ökning av frånvaron, från 11,4 procent läsåret 18/19 till 20,2 procent för läsåret 19/20. Ökad frånvaro, även om den är kortvarig, innebär i sig en risk för att frånvaron ska bli hög även på längre sikt.
Frånvaro gör det svårare för eleven att göra den progression som annars hade varit möjlig. Motivationen att gå i skolan kan därmed påverkas.
Figur 5. Utveckling av frånvarogrupper läsår 18/19 och 19/20
Källa: Beslutsstöd, egna beräkningar
Analys och bedömning
Arbetet med läroplansområdet normer och värden har stor betydelse för elevernas kunskapsresultat. Det är därför positivt att flera skolor under läsåret prioriterat att arbeta för att öka trygghet och studiero samt för att förhindra och förebygga kränkande behandling. Det är också positivt att Olweus-enkäterna visar att stadens skolor har relativt få fall av kränkande behandling jämfört med andra skolor som använder Olweus. Samtidigt rör ungefär hälften av antalet anmälningar till
Skolinspektionen kränkande behandling. Det totala antalet anmälningar ligger lika eller högre än tidigare år, samtidigt som anmälningsfrekvensen i riket gick ner under 2019. Detta indikerar att det fortfarande finns elever som upplever kränkningar i skolan. Vi kan också konstatera att det finns skillnader i hur väl skolorna lyckas i sitt arbete med att förebygga och förhindra kränkningar. Sammantaget gör vi
bedömningen att arbetet med att öka studieron och arbetet mot trakasserier och kränkningar behöver fördjupas. En del i detta bör vara att utveckla rutiner och arbetssätt mot kränkande behandling, inklusive antimobbningsprogram.
Coronapandemins intåg innebar att förutsättningarna att bedriva undervisning förändrades mycket snabbt. Skolledning och förvaltning tvingades hantera frågor rörande till exempel smittspridning, vårdnadshavares och personalens oro samt markant ökad frånvaro både bland elever och bland personal samtidigt som elevernas rätt till undervisning skulle garanteras. Efter ett tag etablerades det ”nya normala” där frånvaron sjönk och nya rutiner och förhållningssätt kom på plats.
Att frånvaron steg så snabbt innebar att skolledning och förvaltning såg behov av att följa utvecklingen dag för dag för att kunna anpassa åtgärderna. Genom den täta uppföljningen blev det också tydligt hur frånvaromönstren ändrades över tid, men också att det fanns variationer mellan skolorna. Den nya situationen medförde en ökad medvetenhet om skolornas frånvaroarbete, till exempel när det gällde frågor om registrering och uppföljning av frånvaro, men även när det gällde olika insatser för att förebygga frånvaro och agera. Den ökade medvetenheten om frånvaroarbetets många dimensioner torde bidra till att de övergripande insatser som påbörjats redan innan pandemin fått fördjupat genomslag. Bedömningen är att skolorna har ett aktivt arbete för att främja närvaro och att förebygga och förhindra frånvaro och att
Coronapandemin bidragit till att öka fokus på dessa frågor.
Det fanns en positiv trend med en minskande frånvaro innan pandemin slog till. Det kan ta tid innan det återhämtar sig. Frånvaron har ökat under läsåret och detta innebär i sig en risk för frånvaron blir kvar på en hög nivå eller till och med ökar. Det finns också indikationer på att redan svaga elever haft högre frånvaro än andra elever.
Sammantaget är bedömningen att arbetet med att främja närvaron och åtgärda frånvaro bör fortsätta och fördjupas för att omhänderta de utmaningar som finns. Att öka studieron samt förhindra och förebygga kränkningar är centrala delar i detta arbete. Utbildningsdirektören har gett verksamhetscheferna i uppdrag att styra mot en ökad närvaro. Det närvarofrämjande arbetet ska starta redan i förskolan.
Verksamhetscheferna har också fått i uppdrag att utveckla rutiner och arbetssätt kopplade till Olweusprogrammet och arbetet mot kränkande behandling.
6.2 Kunskaper
Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Elever som har behov av stöd för att nå
kunskapskraven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få stöd tidigt och anpassat efter sina behov.
Kunskapsresultat, elever i årskurs 6—9
Tabell 3 sammanfattar kunskapsresultaten sedan läsåret 2015/2016 för den kommunala grundskolans avgångselever i årskurs 9. I tabellen framgår andelen avgångselever som når kunskapsresultaten som krävs för att vara behörig till gymnasiets yrkesprogram13 och andelen elever som uppnår minst betyget E i alla ämnen. Meritvärdet är det som avgör huruvida elevens kunskapsresultat räcker för att bli antagen till det sökta gymnasieprogrammet. Meritvärdet baseras på elevens betyg och mäter elevens kunskapsnivå.
Tabell 3. Kunskapsresultat, avgångselever i årskurs 9, VT16—VT19, Helsingborg och riket, samtliga elever
Elever i årskurs 9 VT16 VT17 VT18 VT19 VT20 Samtliga elever
Andel som är behöriga till
yrkesprogram 85,3% 82,7% 81,6% 82,1% 84,0%
(81,0%) (80,5%) (82,7%) (82,5%) (84,0%) Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 75,9% 73,7% 72,2% 75,9% 74,4%
(71,9%) (71,8%) (73,5%) (73,4%) (73,9%) Genomsnittligt meritvärde 231,0 227,5 227,8 234,8 231,4
(218,8) (217,7) (223,3) (224,5) (225,9) Notera. Motsvarande värden för riket som helhet anges inom parenteser.
Källa. Skolverket/SIRIS (2020).
Över tid är andelen elever med behörighet till gymnasiet stabil men med mindre variationer från år till år. Behörigheten till gymnasiet har dalat under några år men ökar under läsåret 2018/2019 och 2019/2020 och uppgår till 84,0% vårterminen 2020. Dock är behörigheten 1,3 procentenheter lägre än läsåret 2015/2016. Vid
13 För att uppnå behörighet till gymnasiets yrkesprogram krävs godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska samt i ytterligare fem andra ämnen.
vårterminens slut 2020 är gymnasiebehörigheten i Helsingborg på samma nivå som för kommunala skolor i riket som helhet (84,0%).
Andelen elever som uppnår godkänt betyg A—E i alla ämnen har de senaste åren varit högre i Helsingborg jämfört med riket. Vårterminen 2019 var det knappt 76% av eleverna i Helsingborg som uppnådde godkänt betyg i alla ämnen. I riket var andelen drygt 73%. Under vårterminen 2020 har andelen elever med godkända betyg i alla ämnen minskat något och uppgår till 74,4 %. Även det genomsnittliga meritvärdet är något högre i Helsingborg än i riket. Läsåret 2018/2019 uppgick meritvärdet till 234,8 i Helsingborg, medan rikssnittet var 224,5. För läsåret 2019/2020 är meritvärdet något lägre (231,4) än året innan.
Om man jämför andelen elever som uppnår godkänt betyg i alla ämnen med hur meritvärdena utvecklats så kan man se att för några år sedan gick trenden mot en ökad tudelning; andelen med godkända betyg minskade samtidigt som meritvärdena låg relativt stabila. Läsåret 18/19 ökade både meritvärdet och andelen elever som uppnår godkänt betyg i alla ämnen, men läsåret 19/20 så sjönk både meritvärdet och andelen godkända jämfört med året innan.
I tabell 4 redovisas samma mått över kunskapsresultat fast för de lägre årskurserna 6—8. I årskurs 8 har kunskapsresultaten legat nästan oförändrat sedan vårterminen 2016. I årskurs 6 och 7 har trenden varit relativt stabil över tid, medan enstaka resultat har stuckit ut både upp och ned.
Tabell 4. Kunskapsresultat, avgångselever i årskurs 6—8, VT16—VT19, Helsingborg, samtliga elever
Kolumn1 VT16 VT17 VT18 VT19 VT20
Förändring (VT16-VT20) Elever i årskurs 8
Andel som är behöriga till
yrkesprogram 73,3% 73,6% 78,6% 75,4% 73,2% -0,1
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 66,6% 65,5% 70,2% 67,6% 65,5% -1,1
Genomsnittligt meritvärde 211,3 208,5 218,3 211,8 211,1 -0,2
Elever i årskurs 7
Andel elever med godkänt betyg A-E
i kärnämnena 76,7% 79,9% 77,6% 74,4% 76,6% -0,1
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 67,5% 72,3% 69,0% 67,0% 65,5% -2
Genomsnittlig betygspoäng 12,6 12,9 12,7 12,5 12,4 -0,2
Elever i årskurs 6
Andel elever med godkänt betyg A-E
i kärnämnena 81,5% 81,3% 81,4% 78,0% 82,9% 1,4
Andel elever som uppnår minst
betyget E i alla ämnen 78,0% 78,9% 75,4% 72,2% 74,7% -3,3
Genomsnittligt betygspoäng 13,5 13,4 13,2 13,1 13,4 -0,1
Källa. Beslutsstöd (2019).
Hur resultaten utvecklas i tidigare årskurser ger en indikation om hur resultatet kommer att se ut när eleverna går ut grundskolan. Till exempel kan man se att eleverna som vårterminen 2020 gick ut årskurs 8 hade en lägre behörighet än de elever som gått ut årskurs 8 åren innan. Det finns alltså en risk för att behörigheten för denna årskull kommer att bli lägre när den går ut grundskolan än den varit för tidigare årskullar. Annorlunda uttryckt så krävs en större ansträngning för att denna årskull ska nå lika höga resultat som de elever som gick ut grundskolan vårterminen 2020.
Figur 6 visar hur behörigheten utvecklas från årskurs 6 till och med årskurs 9 för samma årskull. Figuren visar att när olika årskullar avslutar vårterminen i årskurs 6 så varierar deras behörighet mellan 78 % och 86 %. I årskurserna 7 och 8 sjunker behörigheten, men sänkningen är inte lika stor för alla årskullar. I årskurs 9 ökar åter behörigheten.
Att det sker en kraftig sänkning mellan årskurs 6 och årskurs 7 beror antagligen på att eleverna byter från mellanstadium till högstadium vilket både innebär högre
kunskapskrav och i vissa fall även byte av skola. Genom att analysera resultaten tidigt får skolorna underlag för att bedöma om de stödinsatser som getts varit tillräckliga eller om justeringar behövs. Ju tidigare insatser, desto större chans att insatserna bidrar till att långsiktigt förbättra elevens resultat. Ambitionen är att öka elevernas möjligheter att nå målen och bli behöriga. En svagt uppåt lutande linje genom hela skoltiden är önskvärd.
Figur 6. Utveckling av gymnasiebehörigheten efter termin och årskull (slutår),
Källa: egna uträkningar (2020) 65%
70%
75%
80%
85%
90%
6:VT 7:VT 8:VT 9:VT
2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Behörighet – långsikt trend
Elevsammansättningen eller specifika händelser vissa år kan påverka resultaten för just det året. Därför bör man även se på den långsiktiga trenden när man analyserar behörigheten. I figur 7 framgår hur behörigheten för årskurs 9 utvecklats över tid.
Den röda linjen visar ett glidande medelvärde, dvs. istället för att se till enskilt år så väger man ihop resultatet för de tre senaste åren. Trenden sedan läsåret 2012/13 har varit nedåtgående. Resultatet från vårterminen 2020 bidrar till att kurvan pekar uppåt igen. Det beror både på att det tillkomna resultatet för 2019/2020 är högre än det tidigare medtagna resultatet för 2016/2017. Det som krävs för att trenden ska hålla i sig även över läsåret 2020/2021 blir att det kommande resultatet för läsåret 2020/2021 blir högre än resultatet för 2017/2018.
Figur 7. Behörighet till gymnasiets yrkesprogram, per läsår och glidande medelvärde (trend)
6.1
Källa: Beslutsstöd och egna beräkningar
När gymnasiegemensamma ämnen saknas för gymnasiebehörighet
De flesta elever som inte når behörighet till gymnasiets yrkesprogram saknar ett eller två av de gymnasiegemensamma14 ämnena. Detta är alltså elever som i någon mening är nära att bli gymnasiebehöriga.
Av de totalt 170 elever i årskurs 9 som inte är behöriga till gymnasiet saknar 49 elever endast godkänt i ett gymnasiegemensamt ämne. Ytterligare 31 elever saknar två gymnasiegemensamma ämnen för att bli behöriga. De som saknar alla tre ämnena är längst från behörighet. Vid slutet av vårterminen 2020 rör det sig om 16 elever.
Antalet elever som inte uppnår behörighet är lägre vårterminen 2020 än det varit åren innan15. Genom att analysera vad den bristande behörigheten beror på kan skolorna anpassa de insatser som behövs.
Tabell 5. Antal gymnasiegemensamma ämnen från behörighet till gymnasiets yrkesprogram, årskurs 9, VT16—VT19
Andel som är behöriga till yrkesprogram
Totalt antal obehöriga elever till gymnasiets yrkesprogram
Obehöriga elever på grund av att
kärnämnen saknas
Antal kärnämnen som saknas för behörighet (kunskapskraven uppnås i fem andra betyg) 3 ämne 2 ämne 1 ämne
VT20 84,0% 170 96 16 31 49
(16,7%) (32,3%) (51,0%)
VT19 82,1% 190 128 20 38 70
(15,6%) (29,7%) (54,7%)
VT18 81,6% 191 125 32 27 66
(25,6%) (21,6%) (52,8%)
VT17 82,7% 182 124 20 40 64
(16,1%) (32,3%) (51,6%)
VT16 85,3% 148 81 8 25 48
(9,9%) (30,9%) (59,3%) Källa: Beslutsstöd
* För att nå behörighet krävs godkänt i samtliga gymnasiegemensamma ämnen (i tabellen kallat ”kärnämnen”) och godkänt i åtminstone fem andra ämnen.
Bland de elever som saknar ett ämne för att få gymnasiebehörighet är vanligast att inte bli godkänd i matematik. Vårterminen 2020 är det 28 elever som inte uppnådde
14 De gymnasiegemensamma ämnena kallades tidigare för kärnämnen. Dessa är matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk.
15 Av de elever i årskurs 9 som inte blev behöriga gick 45 stycken i sommarskola.
Av dessa lyckades 25 uppnå behörighet till gymnasieskolan.
behörighet på grund av att de inte hade godkänt i matematik. 16 elever uppnådde inte behörighet på grund av att de inte hade godkänt i engelska. Se tabell 6.
Av de 31 elever som misslyckas med minst två ämnen är kombinationen av underkänt i svenska som andraspråk och engelska vanligast, med 15 elever, följt av
kombinationen svenska som andraspråk och matematik, med 9 elever.
Tabell 6. Det gymnasiegemensamma ämnet som saknas för gymnasiebehörighet bland elever som bara saknar ett ämne, avgångselever, årskurs 9, VT20
Kärnämnet som eleven inte når betyg A—E
Antal elever som inte når godkänt betyg A—E
Andel av eleverna som saknar betyg i ett kärnämne
Matematik 28 57,1%
Engelska 16 32,7%
Svenska 1 2,0%
Svenska som andraspråk 4 8,2%
Totalt 49 100,0%
Elevernas bakgrund påverkar behörigheten
Elever har olika förutsättningar att nå målen för gymnasiebehörighet. Sedan tidigare vet vi att elevens ursprung samt föräldrars utbildningsbakgrund är två viktiga bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att klara av sin skolgång.
Elever som är födda utomlands har lägst behörighet till gymnasiet och behörigheten har sjunkit de senaste åren. De senaste åren når bara drygt hälften av eleverna som är födda utomlands behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Om eleven har utländska föräldrar men är född i Sverige så är behörigheten avsevärt högre, runt 80
%. Elever födda i Sverige och med svenska föräldrar har högst behörighet, över 90 %.
Behörigheten för denna elevgrupp har sjunkit över tid.
Om man ser till föräldrarnas utbildningsnivå så kan man konstatera att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning klarar skolan bättre än de elever vars föräldrar enbart gått i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande. Över 90 % av den förstnämnda gruppen uppnår behörighet till gymnasieskolan, medan ungefär 75
% av den sistnämnda gruppen uppnår behörighet. För båda grupperna är trenden sjunkande, dvs behörigheten har sjunkit de senaste åren.
Figur 8. Behörighet till gymnasiet, uppdelat per elevers bakgrund samt efter föräldrarnas utbildningsnivå, Helsingborgs kommunala skolor
Källa. Skolverket/SIRIS (2019). Senaste tillgängliga siffror avser 2019.
Elevers syn på sitt eget lärande
Elevers motivation har betydelse för deras skolresultat. Motivationen påverkas både av inre och yttre faktorer. Hur eleven uppfattar sin egen kompetens och förmåga, rädsla för att misslyckas, problemhantering, med mera är exempel på inre faktorer som påverkar motivationen. Men motivationen påverkas också av yttre faktorer så som lärarna kan påverka. Det handlar till exempel om vilka förväntningar som lärarna har på eleven, hur återkoppling sker och bedömningssätt.16
Förvaltningen har genom Skoltempen ställt frågor till elever om deras syn på motivation och lärande. Elever har fått ange i hur hög grad de instämmer i olika påståenden, till exempel Jag anstränger mig i skolan och Jag ger inte upp lätt när jag stöter på problem. Drygt 86 procent uppger att de anstränger sig i skolan17 Ungefär 65 procent av eleverna uppger att de inte ger upp lätt när de stöter på problem.18 Det finns inga data från tidigare år att jämföra med.
Lärarnas agerande påverkar undervisningen och därför är det relevant att jämföra hur elever och lärare svarat på frågor som beskriver samma situation fast från
16 Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång, Skolverkets webbplats, 2020.
17 Dessa elever har angett svarsalternativ 5, 6 eller 7 på en skala 1 – 7
18 Dessa elever har angett svarsalternativ 5, 6 eller 7 på en skala 1 – 7
70,9%
59,3%
55,2% 55,1%
80,3% 81,5%82,8%
79,4%
94,6%93,0%
92,0% 90,3%
81,5%
78,7%
75,7%
73,0%
93,9% 92,5%92,0% 91,6%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19 VT16 VT17 VT18 VT19
Född utomlands Född i Sverige Svensk bakgrund Förgymnasial eller
gymnasial Eftergymnasial Per svensk och utländsk bakgrund Föräldrarnas högsta utbildningsnivå
respektive utgångspunkt. När eleverna tillfrågades hur många av lärarna som ser när eleven inte hänger med i undervisningen så svarade drygt hälften av eleverna att alla eller nästan alla lärare såg att eleven inte hängde med. Ungefär var femte elev uppgav att det endast några få lärare som såg att de inte hängde med. Drygt 12 procent visste inte hur de skulle svara. Om man jämför med hur lärarna svarat så kan man se att lärarnas uppfattning delvis skiljer sig från elevernas. Över 90 procent av lärarna tyckte att de var mycket bra eller ganska bra på att uppmärksamma elever som inte hänger med i undervisningen. Vi kan konstatera att lärarna skattar sin egen förmåga att uppmärksamma elever som inte hänger med i undervisningen högre än vad eleverna själva gör. Resultaten på skolnivå ser olika ut och varje skola har analyserat resultaten från Skoltempen och anpassat åtgärderna utifrån lokala resultat.
Extra anpassningar och särskilt stöd
Alla elever ska få möjlighet att nå så långt som möjligt. Detta gäller både elever som har goda resultat och elever som har svårare att uppnå kunskapskraven. Om det befaras att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar. Med extra anpassning avses att läraren vidtar en mindre ingripande stödinsats som går att genomföra inom ramen för den ordinarie
undervisningen.19Om detta inte bedöms vara tillräcklig kan eleven ha rätt till särskilt stöd20. Beslut om särskilt stöd ska föregås av en utredning och stödets innehåll ska framgå ur ett åtgärdsprogram.
Knappt tusen elever har aktiva åtgärdsprogram, dvs har tillgång till särskilt stöd21. Antalet extra anpassningar är större. Vad som är extra anpassning kan ibland vara svårt att definiera. Ambitionen är att göra anpassningar som inte bara gynnar en elev utan kommer hela klassen till godo. Frågan är då om den insats som gynnar hela klassen kan ses som en extra anpassning eller inte. Hur insatsen definieras är dock av mindre betydelse givet att eleven får det stöd den behöver.
19 Extra anpassning kan till exempel vara extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter.
20 Exempel på särskilt stöd: enskild undervisning, stöd av speciallärare, anpassad studiegång.
21 Siffran är en ögonblicksbild i oktober 2020. Det saknas förvaltningsövergripande statistik för läsåret 19/20.
