KALLELSE 2021-08-25 Utbildningsnämnden Plats och tid för sammanträde

KALLELSE 2021-08-25

Utbildningsnämnden

Plats och tid

för sammanträde Microsoft teams, onsdag den 1 september 2021 kl. 09:30

Detta sammanträde sker på distans via mötesprogrammet Microsoft Teams.

Tänk på att inför sammanträdet kontrollera funktionen för din dator, mikrofon, högtalare samt internetanslutning och att ingen obehörig person hör eller ser vad som behandlas under mötet.

Informationspunkter

1 09.30 Information från utbildningschefen- Anneli Olofsson, utbildningschef

2 09.50 Ekonomisk prognos- Lina Östman, ekonomisk controller och Anneli Olofsson, utbildningschef

3 - 7 3 10.35 Redogörelse av projektering av ny förskola i Myrviken- Erik

Eriksson, byggnadsingenjör och Richard Grubb, fastighetschef och Hans Moen, utredare utbildningsavdelningen

4 11:05 Sammanträdesplan för utbildningsnämnden 2022- Elin Ryd, nämndsekreterare

2021/93 8 5 11.15-11.30 Nulägesrapport inom elevhälsan- Charlotte Helgesson,

enhetschef utbildningsavdelningen

6 11:30-12.00 Information om betyg och de balanserade styrkorten- Charlotte Helgesson, enhetschef utbildningsavdelningen

7 13:00-13:30 Handlingsplaner vid extraordinära händelser- Marie

Löfhaugen, Jerry Prestberg, Christina Andersson och Helena Widenström, rektorer

Sammanträdespunkter

8 Val av justeringsperson, tid och plats för justering 9 Fastställande av dagordning

Beslutsärenden

10 Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning 2021/88 9 - 23

11 Ledningssystem för hälso- och sjukvården inom elevhälsan 2021/90 24 - 47 12 Betänkandet Kampen om tiden - mer tid till lärande (SOU 2021:30) 2021/64 48 - 58

KALLELSE 2021-08-25

13 Begränsat öppethållande i förskolan 2021/95 59 - 60

14 Delegationsbeslut 61 - 63

15 Meddelanden 64 - 92

16 Anställning av obehöriga lärare 2021/91

Prognos Utbildningsnämnden 2021

Delram Utfall jan-juni

Budget jan -juni

Avvikelse

utfall Årsprognos Årsbudget Avvikelse prognos

Coronakodat netto

Förskola 21 024 21 760 736 43 778 43 740 -38 -697

Grundskola 49 425 49 144 -281 98 865 98 713 -152 -586

Gymnasiet/Vux 22 161 22 195 34 44 441 44 455 14 - 27

Kök 8 381 8 336 -45 16 841 16 743 -98 -103

Gemensam UN 8 053 8 560 507 16 737 17 203 466 19

Politik 493 593 100 1 050 1 186 136 3

SUMMA 109 539 110 590 1 051 221 712 222 040 328 1434

Tom juni har staten kompenserat del av sjuklöner, inget annat corona-relaterat har gått att återsöka i år.

Utbildningsavdelningen har totalt haft 2 445tkr i kostnader och fått tillbaka 1 011tkr i intäkt tom maj. Netto 1 434tkr redovisas i separat kolumn men ingår som kostnad i prognosen.

2021-08-25

Förskola

Prognosen baserar sig på elevtabellen från 15 mars, nästa elevtabell görs 15 september

Delram Utfall jan-juni

Budget jan-juni

Avvikelse

utfall Årsprognos Årsbudget Avvikelse prognos

Coronakodat netto

Förskola 21 024 21 760 736 43 778 43 740 -38 -697

• Ökad budgetram för förskola 2 mkr, ny årsbudget 43 740 tkr.

• Statsbidrag mindre grupper i förskolan har 20/21 beviljats Svenstaviks förskolor med 1 290 tkr (645tkr/termin). I ordinarie budget på Karlavagnen och Vintergatan är det enbart 4.5 åa per förskola med 2 avdelningar då vi bekostat 0.7 åa/förskola med statsbidrag. Motsvarande neddragning går ej att göra då det ej går att täcka schemat så bemanningen måste vara kvar

även om statsbidraget försvinner. Statsbidrag för ht 2021 har enbart Klövsjö förskola fått beviljat med 150 tkr.

• Trots förändrat statsbidrag är kommunens egen verksamhet inom budgetram då staten delvis ersatt sjuklönekostnader under första halvåret samt att intäkterna för förskolebarn från andra kommuner prognostiserats till 600tkr överskott.

• Överskottet på första halvåret täcker den ökade kostnaden som blir under höstterminen då

flera förskolor får ökat barnantal samt ökade bibassbehov.

Grundskola

Prognosen baserar sig på elevtabellen från 15 mars och skolornas preliminära tjänsteplanering inför hösten.

• 1 279tkr har tillförts prognosen från kvarvarande statsbidrag

• 500 tkr prognostiserat överskott på fortbildning, som var ett beslutat besparingskrav. Det överskottet redovisas i delram Gemensamt UN

• Staten har kompenserat sjuklönekostnader under första halvåret, grundskolan har fått 368tkr i intäkt men har 954 tkr i coronakodade kostnader, mestadels sjuklöner.

• Rektorerna har fortsatt hålla nere bemanningen så mycket de har kunnat samt försökt organisera bibass-resurser på nya sätt.

Delram Utfall jan-juni

Budget jan -juni

Avvikelse

utfall Årsprognos Årsbudget Avvikelse prognos

Coronakodat netto

Grundskola 49 425 49 144 -281 98 865 98 713 -152 -586

2021-08-25

Gymnasie/vux

Prognosen baserar sig på preliminära antagningsbeskeden till gymnasiet för höstterminen

• Fjällgymnasiets prognos är +-0. Elevintäkterna är högre än budget och prognosen gjord utifrån att höstterminen har lika många elever. Inräknat 0.5 åa utökning from höstterminen syv/arbete med kommunens kompetensförsörjning.

• Elevavgifter gymnasium för samtliga Bergselever är beräknad enligt budget utifrån preliminär antagning.

Delram Utfall jan-juni

Budget jan -juni

Avvikelse

utfall Årsprognos Årsbudget Avvikelse prognos

Coronakodat netto

Gymnasiet/Vux 22 161 22 195 34 44 441 44 455 14 - 27

Kök, Gemensam UN samt Politik

• Kök underskott 100tkr, lägre intäkter på matabonnemang än budget och föregående års utfall.

• Gemensam UN överskott 500tkr fortbildning enl tidigare budgetbeslut så görs begränsade fortbildningsinsatser, underskott 34tkr på tolkkostnader.

• Politik, främst ersättningar, lägre kostnader än budget då sammanträden fortfarande hålls digitalt.

Delram Utfall jan-juni

Budget jan -juni

Avvikelse

utfall Årsprognos Årsbudget Avvikelse prognos

Coronakodat netto

Kök 8 381 8 336 -45 16 841 16 743 -98 -103

Gemensam UN 8 053 8 560 507 16 737 17 203 466 19

Politik 493 593 100 1 050 1 186 136 3

Januari 2022 Februari 2022 Mars 2022 April 2022 Maj 2022 Juni 2022 Juli 2022 Augusti 2022 September 2022 Oktober 2022 November 2022 December 2022

L 1 Nyårsdagen T 1 AU/UU T 1 KS beredning F 1 S 1 Första maj O 1 F 1 SOMMARUPPEHÅLL M 1 31  T 1 ÄLGJAKTSSTART L 1 T 1 HÖSTLOV T 1 Kf beredning?

S 2 O 2 O 2 Samiska rådet? L 2 M 2 AU/UU-beredning 18  T 2 VSN/VoS beredning FIN L 2 T 2 F 2 S 2 O 2 HÖSTLOV F 2

M 3 1  T 3 UN beredning T 3 MBN beredning FIN beredningS 3 T 3 F 3 S 3 O 3 L 3 M 3 AU/UU-beredning 40  T 3 HÖSTLOV L 3

T 4 F 4 F 4 M 4 VSN/VoS beredning 14  O 4 L 4 Pingstafton M 4 SOMMARUPPEHÅLL 27  T 4 MBN beredning S 4 T 4 KS F 4 Alla helgons afton S 4

O 5 Trettondedagsafton L 5 L 5 T 5 AU T 5 S 5 Pingstdagen T 5 SOMMARUPPEHÅLL F 5 M 5 ÄLGJAKT/KPTR beredning36  O 5 L 5 Alla helgons dag M 5 KPTR 49 

T 6 Trettondedag jul S 6 S 6 O 6 F 6 M 6 Sveriges nationaldag 23  O 6 SOMMARUPPEHÅLL L 6 T 6 T 6 S 6 T 6 KS?

F 7 M 7 6  M 7 SPORTLOV 10  T 7 L 7 T 7 KS? T 7 SOMMARUPPEHÅLL S 7 O 7 UN beredning F 7 M 7 VSN/VoS beredning? 45  O 7 Regionfullmäktige VSN

L 8 T 8 KS beredning T 8 SPORTLOV F 8 S 8 O 8 Kf beredning? F 8 SOMMARUPPEHÅLL M 8 VN beredning 32  T 8 L 8 T 8 KS? FIN beredningT 8 MBN

S 9 O 9 O 9 SPORTLOV L 9 M 9 VSN/VoS beredning? 19  T 9 MBN beredning VN L 9 T 9 F 9 S 9 O 9 F 9

M 10 VSN/VoS beredning 2  ^{T 10 MBN} T 10 SPORTLOV S 10 T 10 KS? F 10 S 10 O 10 L 10 M 10 VSN/VoS beredning 41  T 10 Kf beredning? VN L 10

T 11 KS beredning F 11 F 11 SPORTLOV M 11 15  O 11 UN beredning L 11 M 11 SOMMARUPPEHÅLL 28  T 11 S 11 VALDAGEN T 11 Regionfullmäktige F 11 Samiska rådet? S 11

O 12 UN beredning L 12 L 12 T 12 KS? T 12 MBN S 12 T 12 SOMMARUPPEHÅLL F 12 M 12 37  O 12 Regionfullmäktige UN beredningL 12 M 12 50 

T 13 S 13 S 13 O 13 UN beredning VSN/VoSF 13 M 13 24  O 13 SOMMARUPPEHÅLL L 13 T 13 KS T 13 MBN beredning S 13 T 13

F 14 M 14 VSN/VoS beredning 7  M 14 VSN/VoS beredn/ UU-ber 11  T 14 L 14 T 14 T 14 SOMMARUPPEHÅLL S 14 O 14 VN/onsdagsräkningen F 14 M 14 AU/UU/KPTR-beredning 46  O 14 UN

L 15 T 15 Regionfullmäktige T 15 KS VN beredningF 15 Långfredagen S 15 O 15 VSN/VoS F 15 SOMMARUPPEHÅLL M 15 VSN/VoS beredn/ AU/UU-ber33  T 15 Kf ber?/MBN ber L 15 T 15 Regionfullmäktige T 15 Kommunfullmäktige?

S 16 O 16 Regionfullmäktige UN O 16 UN beredning L 16 Påskafton M 16 KPTR 20  T 16 L 16 T 16 FIN beredning F 16 S 16 O 16 VSN/VoS F 16

M 17 AU/UU-beredning 3  T 17 T 17 Kf beredning? FIN S 17 Påskdagen T 17 AU/UU F 17 S 17 O 17 UN beredning L 17 M 17 42  T 17 FIN L 17

T 18 F 18 F 18 M 18 Annandag påsk 16  O 18 VSN/VoS L 18 M 18 SOMMARUPPEHÅLL 29  ^{T 18 MBN VN S 18 T 18 AU/UU F 18 S 18}

O 19 VSN/VoS L 19 L 19 T 19 PÅSKLOV T 19 FIN beredning S 19 T 19 SOMMARUPPEHÅLL F 19 M 19 VSN/VoS beredning 38  O 19 VSN/VoS L 19 M 19 51 

T 20 S 20 S 20 O 20 PÅSKLOV F 20 M 20 Kommunfullmäktige? 25  O 20 SOMMARUPPEHÅLL L 20 T 20 KS beredning T 20 S 20 T 20

F 21 M 21 KPTR 8  M 21 AU-beredning 12  T 21 PÅSKLOV L 21 T 21 Regionfullmäktige T 21 SOMMARUPPEHÅLL S 21 Förtidsröstningen börjar O 21 UN F 21 M 21 47  O 21

L 22 T 22 KS T 22 KS beredning F 22 PÅSKLOV S 22 O 22 Regionfullmäktige MBN? F 22 SOMMARUPPEHÅLL M 22 34  T 22 L 22 T 22 KS beredning T 22

S 23 O 23 VSN/VoS O 23 VSN/VoS L 23 M 23 21  T 23 L 23 T 23 AU/UU F 23 S 23 O 23 F 23

M 24 4  T 24 T 24 MBN VN S 24 T 24 KS beredning F 24 Midsommarafton S 24 O 24 VSN/VoS L 24 M 24 VN beredning 43  T 24 Kommunfullmäktige? MBN beredningL 24 Julafton

T 25 KS? F 25 F 25 M 25 KPTR beredning 17  O 25 UN L 25 Midsommardagen M 25 SOMMARUPPEHÅLL 30  T 25 FIN S 25 T 25 KS beredning F 25 S 25 Juldagen

O 26 UN L 26 L 26 T 26 Regionfullmäktige / KS ber T 26 Kristi himmelsfärdsdag S 26 T 26 SOMMARUPPEHÅLL F 26 M 26 KPTR 39  O 26 UN L 26 M 26 Annandag jul 52 

T 27 MBN beredning S 27 S 27 O 27 Regionfullmäktige UN F 27 M 27 26  O 27 SOMMARUPPEHÅLL L 27 T 27 T 27 MBN S 27 T 27

F 28 M 28 9  ^{M 28} 13  T 28 MBN beredning L 28 T 28 T 28 SOMMARUPPEHÅLL S 28 O 28 VSN/VoS F 28 M 28 VSN/VoS beredning 48  ^{O 28}

L 29

Veckonr.se

S 30 O 30 UN L 30 Valborgsmässoafton M 30 Samiska rådet? VN beredning22  T 30 L 30 T 30 KS beredning F 30 S 30 O 30 UN beredning F 30

M 31 KPTR beredning 5  T 31 Kommunfullmäktige? T 31 S 31 O 31 UN M 31 HÖSTLOV 44  Veckonr.se L 31 Nyårsafton

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2021-08-17 Dnr 2021/88

Utbildningsavdelningen Charlotte Helgesson

Utbildningsnämnden

Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden antar upprättat förslag daterade 2021-08-17 gällande Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Bergs kommun.

Ansvarig

Anneli Olofsson

Finansiering

Finansiering sker ur verksamhet Här skriver du vilket verksamhetskonto som ska belastas.

Tidplan/Uppföljning

Årlig uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet

Bakgrund

Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.

Region Jämtland Härjedalen har i samverkan med länets kommuner tagit fram regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning. I samband med detta arbete framkom behovet av att ta fram riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Bergs kommun. Riktlinjerna har tagits fram av utbildningschef, verksamhetsutvecklare, studie- och yrkesvägledare samt processats i ledningsteamet.

Barnperspektivet

( ) Bedöms inte vara relevant (X) Har beaktats (se bilaga)

Charlotte Helgesson

Verksamhetsutvecklare, tf chef för Centrala teamet

Kopia till

Lena Hadarsson

TJÄNSTEUTLÅTANDE Marie Andersson

Camilla Eriksson Jerry Prestberg Jenny Eriksson Marie Löfhaugen Christina Andersson Therese Martebo Maria Heribertsson

1 (13) 2021-08-17

Utbildningsavdelningen

Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Bergs kommun

Riktlinjer för arbetet med studie- och yrkesvägledning från förskola till vuxenutbildning.

2 (13) Innehållsförteckning

1. Inledning ...3

2. Bakgrund ...3

3. Styrdokument ...5

4. Kartläggning ...5

Behörighet och genomströmning 6 Behov av vägledning 7 Kompetens 8 Analys 8 5. Mål ...10

6. Målvärden ...10

7. Uppföljning och utvärdering ...10

8. Lokala arbetsplaner ...11

Självkännedom 12

Arbetsliv – Yrken – Utbildning – Arbetsmarknad 12

Ämnets relevans, koppling till arbetslivet och högre utbildning 12

Vidgade perspektiv – Motverka begränsningar 12

Valkompetens 13

3 (13) 1. Inledning

Vi lever i ett ständigt föränderligt samhälle. Detta ställer höga krav på skolan och utbildningsväsendet. En god studie- och yrkesvägledning ökar förutsättningarna för att eleverna ska få bättre kunskaper om arbetslivet, men även deras valkompetens.

Detta kan leda till att elevernas studiemotivation stärks, genomströmningen i skolan ökar samt stärker elevernas kontakter på arbetsmarknaden. Elever behöver bli valkompetenta, med förmåga att göra väl underbyggda val utifrån rådande omständigheter och framtida möjligheter.

Med stöd av föreliggande riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Bergs kommun har varje rektor i ansvar att utforma lokala arbetsplaner för arbetet med studie- och yrkesvägledning så att alla elever i Bergs kommun får sina behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosedda. Inom ramen för dessa riktlinjer har en övergripande kartläggning utförts av nuläget gällande behörighet, behov av vägledning samt kompetens. Även om en övergripande kartläggning har utförts behöver skolornas arbetsplaner var anpassade utifrån sina elever och deras behov av studie- och yrkesvägledning. Därmed behöver arbetsplanerna ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete så att kartläggning och analys genomförs kontinuerligt och arbetsplanen årligen revideras. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att tillgodose varje elevs behov av studie- och yrkesvägledning så att de utvecklar den valkompetens som varje elev har behov av för att göra sina framtidsval.

Riktlinjerna behöver revideras och omarbetas utifrån befintliga styrdokument, kommande behov och förutsättningar.

2. Bakgrund

Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge alla elever förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas både i vid och snäv bemärkelse, där vägledning i vid bemärkelse innebär undervisning som ger elever kunskaper och färdigheter som underlag för att kunna fatta besluta om framtida studie- och yrkesval. Vägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger vid vägledningssamtal, både individuellt och i grupp¹. Studie- och yrkesvägledning är därmed hela skolans ansvar och ska ingå som en integrerad del i undervisningen. En likvärdig studie- och yrkesvägledning med start tidigt i utbildningskedjan kan också bidra till att minska omval och även avbrott i gymnasieskolan.

1 Allmänna råd och kommentarer om arbete med Studie- och yrkesvägledning, Skolverket, 2013

4 (13) Bild 1. Studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar²

Ovanstående bild visar att studie- och yrkesvägledning inte enbart handlar om arbetet som den i professionen studie- och yrkesvägledare gör utan är hela skolans ansvar.

Region Jämtland Härjedalen har tillsammans med kommuner i länet arbetat fram Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (RUN/224/2016). Där kan man bland annat läsa att skolan har en särskilt viktig roll att motivera eleverna till goda skolresultat under hela skolperioden. I det arbetet är en likvärdig, men inte likformig studie- och yrkesvägledning en av hörnstenarna för ett lyckat resultat.

Region Jämtland Härjedalen har påtalat vikten av en kontinuerlig studie- och yrkesvägledning och ett ökat samarbete mellan skola och arbetsliv i sin regionala utvecklingsstrategi³. I strategin finns fyra övergripande mål.

 Länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen.

 Fler i högre utbildning.

 Näringslivsanpassade utbildningar.

 Livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling.

2https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2013/arbete-med-studie--och- yrkesvagledning s. 13

3Regionförbundet Jämtlands län, Regional utvecklingsstrategi 2014-2030, 2013

5 (13) SKR anger att politiskt satta mål för studie- och yrkesvägledningen som

återrapporteras till politiken är en tydlig styrka i utvecklingsarbetet⁴. Dessa mål ska även konkretiseras i arbetsplaner med tydlig ansvarsfördelning genom hela

styrkedjan.

3. Styrdokument

 Skollagen 2010:800

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2019 (Lgr 11)

 Läroplan för gymnasieskolan 2011 (Gy11)

 Läroplan för vuxenutbildning 2012 (reviderad 2017) (Lvux12)

 Läroplan för grundsärskolan (reviderad 2018)

 Läroplan för gymnasiesärskolan (GySär 13)

Förutom lagtexter och läroplaner bygger dessa riktlinjer även på:

 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie och yrkesvägledning (2013)

 Regionala rekommendationer för studie- och yrkesvägledning (RUN/224/2016)

4. Kartläggning

Bergs kommun är en av Sveriges mest företagstäta och en hög andel av befolkningen förvärvsarbetar tack vare detta.⁵

Befolkningen i kommunen har i ett såväl jämtländskt som nationellt perspektiv låg utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är nästan dubbelt så hög som för männen.⁶

Bergs kommun beskrivs ha en demografiskt utmanande situation, med en förhållandevis gammal och åldrande befolkning, kvinnounderskott och låga utbildningsnivåer⁷.

Senaste årens gymnasieval visar att eleverna i Bergs kommun i stor utsträckning väljer yrkesprogram, 2021 valde 48% av flickorna och 81% av pojkarna

yrkesprogram (1 feb 2021)⁸. De populäraste, det vill säga elevernas förstahandsval

4 Framtidsval och arbetsliv, Sveriges kommuner och landsting, 2013

5 Bergs kommun Tillväxtplan 2040

6 Bergs kommun Tillväxtplan 2040

7

https://www.regionjh.se/download/18.3a2bee0717214e747e164bc/1589909643142/Strukturanalys%2 0f%C3%B6r%20Bergs%20kommun%20200421.pdf

8 Källa SYV vid grundskolan, Maria Heribertsson

6 (13) inför läsåret 21/22 var Fordonsprogrammet (26%), Naturbruksprogrammet (17%) och Samhällsvetenskapsprogrammet (13%).

Studerande vid vuxenutbildningen läser i hög grad yrkesutbildningar, där vård- och omsorgsprogrammet är det mest populära. I mars 2021 läser 48 av 125 elever vård- omsorg i någon form. I övrigt är det blandande yrkesutbildning, samt

kompletteringar för gymnasieexamen, eller för behörighet till universitetsstudier.

Behörighet och genomströmning

Grundskola

De senaste åren har behörighet till gymnasiala yrkesprogram varit ca 80%. För riket 2020 var andelen behöriga till yrkesprogram 86% (Kvinnor: 87,3%, Män: 84,7%).

Bergs kommun 2018 2019 2020

Totalt 82,1 78,7 80,0

Kvinnor 91,9 84,4 86,3

Män 73,2 72,7 71,8

Källa: Kolada, nyckeltal N15428, Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel

Andel gymnasieelever med examen inom 4 år folkbokförda i Bergs kommun De senaste åren har andel elever som tagit examen inom fyra år varit mellan 70–

75%. För riket 2018–2020 har andelen varit ca 71%.

Bergs kommun 2018 2019 2020

Totalt 73,9 75,8 70,7

Kvinnor 77,1 76,5 83,3

Män 70,6 75,0 62,2

Källa: Kolada, nyckeltal N17461, Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel

7 (13) Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen i Berg genomförs i huvudsak via samverkan med Lärcentrum i Östersund som i sin tur har en mängd upphandlade utbildningsanordnare.

Vuxenutbildningen som finns i Berg är för närvarande svenska för invandrare (sfi).

Bergs kommun 2018 2019

Totalt 123 120

Källa: Kolada, nyckeltal N18898, Elever i kommunal gymnasial vuxenutbildning hemkommun, antal

Nedanstående tabell visar att det totalt i Berg är något högre andel som slutfört kurser jämfört med riket.

Bergs kommun 2018 2019

Total 77,3 78,6

Kvinnor 77,2 83,9

Män 77,4 70,1

Källa: Kolada, nyckeltal N18500, Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel

Motsvarande andel för riket har varit ca 71% (Kvinnor: ca73%, Män: ca67%).

Behov av vägledning

Inom utbildningsverksamheterna i Bergs kommun fanns i mars 2021, 675 barn i förskoleklass till och med åk 9, ca 110 gymnasieelever, ca 135 elever i

grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning och dessutom individer knutna till arbetsmarknadsenhetens insatser för dem som står utanför arbetsmarknaden. För närvarande (20/21) har Berg inte skolformerna grund- eller gymnasiesärskola i egen regi.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där elevers val ska inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. Skolan ska också särskilt beakta elever med funktionsvariationer. Behovet och former av vägledning skiljer sig därför mellan individer och skolformer i stor utsträckning men alla omfattas av dessa riktlinjer.

8 (13)

Kompetens

Bild 2. Krav för att behålla en anställning⁹

Kraven för att få och behålla en anställning ökar hela tiden. SCB:s yrkesregister visar att det enbart är fem procent av yrkena som är möjliga att komma in i, och behålla, om man enbart har grundskola. Yrken med enbart gymnasiala krav täcker 46 procent av arbetsmarknaden. Vikten av att som lägst ha en gymnasieutbildning är därmed tydlig.

I Arbetsförmedlingens rapport: Kompetensutvecklingen på arbetsmarknaden till år 2030¹⁰ beskrivs kompetenser¹¹ som kommer få ett ökat värde, exempelvis social förmåga och grundläggande digitala kompetenser samt vilka som kommer få mindre betydelse i efterfrågan exempelvis manuella och fysiska kompetenser. Rapporten påpekar att många yrken kommer finnas kvar, men kompetenskraven i dessa yrken kommer att förändras och behovet av kompetensutveckling kommer vara stort på arbetsmarknaden.

Analys

Kartläggningen visar att Bergs kommun stämmer in på bilden av en

glesbygdskommun i inlandet. Ungdomar går vidare till yrkesprogram i större utsträckning än i riket och storstadsregioner och intresset för vidare studier är lägre framför allt bland männen.

9 SCB, Yrkesregistret, 2019

10 https://arbetsformedlingen.se/statistik/analyser-och-prognoser/analys-och-

utvardering/kompetensutvecklingen-pa-arbetsmarknaden-till-ar-2030---i-sparen-av-automatiseringen

11 Strukturerade efter McKinseys modell som har fem kompetenskategorier: manuella och fysiska, enklare kognitiva, komplexare kognitiva, sociala och empatiska samt tekniska.

9 (13) Kraven på att få och behålla en anställning ökar, det är av största vikt att elever når sin gymnasieexamen då det är inträdesbiljetten till dagens arbetsmarknad, oavsett yrkets övriga kompetenskrav.

Grundskoleelever väljer i hög grad som sina klasskamrater och det finns risk för att normer och social bakgrund begränsar deras handlingshorisont. För att alla elever och medborgare ska få kännedom om de möjligheter som finns för dem är det viktigt med en kontinuerlig studie- och yrkesvägledning från tidig ålder och i alla

skolformer. Vägledningen kan visa på utsikter såväl lokalt, nationellt och

internationellt, ge vidgade perspektiv där alla individer ges chansen att upptäcka och nå sina individuella mål.

Från och med 1 juli 2021 ändras skollagen och för den kommunala

vuxenutbildningen framgår det bland annat att vuxenutbildningen ska vara en bas i den regionala kompetensförsörjningen. Även i prioriteringsreglerna finns

förändringar för att underlätta för fler grupper än de som tidigare prioriterats, med kort utbildningsbakgrund, att byta yrkesbana. Därmed, förutom nuvarande antal elever inom vuxenutbildningen, så visar dessa förändringar på ett ökat behov av studie- och yrkesvägledning.

Ett nära samarbete med arbetslivet är viktigt då det ger både motivation och insikt för framtida mål.

10 (13) 5. Mål

 Eleverna utvecklar en valkompetens för att kunna göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

 Eleverna upplever sina framtidsval positivt och att de kan påverka sin framtid.

6. Målvärden

 Varje skolenhet (grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) har en arbetsplan för studie- och yrkesvägledning.

 Studie- och yrkesvägledare har minst två nätverksträffar varje läsår med grundskolornas kontaktpersoner.

 Antal studieavbrott på gymnasiet minskar (elever folkbokförda i kommunen).

 Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs ökar.

7. Uppföljning och utvärdering

Uppföljning sker via det systematiska kvalitetsarbetet av rektor på varje skola och rapporteras årligen vidare till huvudmannen. Huvudmannens utvärdering sker utifrån de enskilda skolornas rapporter, skolornas arbetsplaner och genom avstämning av de målvärden som finns i föreliggande riktlinjer.

Vid behov som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet revideras riktlinjerna.

11 (13) 8. Lokala arbetsplaner

Bild 3. Valkompetens¹²

För att alla elever ska få en likvärdig studie- och yrkesvägledning ska skolornas lokala arbetsplaner utgå från nedanstående delar.

För att utveckla valkompetens behövs många olika delar för individen och dessa behöver tidigt vara en naturlig del i elevernas undervisning. Som stöd i varje skolas arbetsplan för studie- och yrkesvägledning ska delarna i nedanstående cirkeln användas.

Bild 4. Med tillstånd av ©HEJFRAMTIDSVAL

12 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen, Skolverkets stödmaterial, 2017, s.7

12 (13) Här finns förtydligat vad respektive tårtbit innehåller fördelade på utbildningsnivå.

Självkännedom

Självkännedom handlar om att utveckla kunskaper om sig själv och att få insikter om sina starka sidor och sidor som kan utvecklas. Egenskaper, intressen, värderingar, attityder, kompetenser och förmågor påverkar de val eleven gör och är pusselbitar i processen att förstå sig själv i förhållande till en tänkt framtid. Förutom lärarens fortlöpande återkoppling till eleven om dennes kunskapsutveckling är det av stor betydelse att skolan ger eleverna möjligheter att reflektera kring sig själva i

förhållande till studie- och yrkesval. En återkoppling som kan ta sin utgångspunkt i det läraren vet om elevens intressen, ambitioner och framtidsdrömmar för att

motivera och lyfta fram vad eleven behöver utveckla för att nå sina mål. Barn/elever som har ett mål är ofta motiverade och lätta att intressera för skolan och studier.

Arbetsliv – Yrken – Utbildning – Arbetsmarknad

I grundskolan ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsliv samt om utbildningssystemet och utbildningsvägar för att kunna göra ett val om sin egen framtid. Det är viktigt att eleven får information om prognoser och bedömningar av hur arbetsmarknadens behov av arbetskraft ser ut och kommer att utvecklas.

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och påhittighet för att själva påverka och skapa sin egen framtid. Ett exempel kan vara att, genom undervisningen, kontinuerligt synliggöra många yrken, arbetsplatser och utbildningsmöjligheter genom elevernas skolår. Att bjuda in företrädare för

arbetslivet till skolan, både anställda och egna företagare. Att gå ut på studiebesök, PRAO, jobbskuggning och ex veckans/månadens yrke. Ett annat exempel kan vara att låta eleverna fundera vilka förmågor och kunskaper som krävs för olika

yrken/arbetsuppgifter och koppla detta till ämnen i skolan.

Ämnets relevans, koppling till arbetslivet och högre utbildning

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha relevans i arbets- och samhällslivet. Lärare i alla ämnen kan med sina kunskaper bidra till att ge eleven underlag för välinformerade beslut. Genom att belysa vilka yrkesgrupper och jobb som kan knytas till ämnet eller hur ämnet uttrycks i mer specialiserade områden i högre studier kan eleven få kunskaper som bidrar till ett väl underbyggt val. Genom att samverka med företrädare för arbetsliv, branscher och utbildning kan läraren i sin undervisning ta upp sådant som har en tydlig

ämneskoppling och relevans. Skolan blir för eleven ”viktig på riktigt”. En förståelse av sammanhang och en känsla av meningsfullhet bidrar till ökad motivation.

Vidgade perspektiv – Motverka begränsningar

Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet. Den ska skapa positiva upplevelser och många kontakter med omvärlden. Den ska bryta mönster såsom

13 (13) exempelvis invanda könsmönster, samt skapa nyfikenhet. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Genom information, undervisning och vägledning kan skolan arbeta med att vidga elevernas perspektiv. Därigenom kan eleverna få

möjlighet att upptäcka andra yrkes- och utbildningsområden än de som de genom sin bakgrund redan känner till. Därför är det viktigt att skolan strävar efter att belysa branscher och yrken på ett allsidigt sätt. Att våga pröva något som känns obekant kan bli lättare om man får träffa personer som gjort otraditionella val eller om man själv får prova på ett yrke under handledning. Ett normkritiskt perspektiv behöver beaktas när skolan bjuder in yrkesverksamma vuxna eller när eleverna på andra sätt ges möjlighet till arbetslivskontakter. Skolan kan tänka på att söka efter personer som på något sätt bryter en norm när man bjuder in en fotbollsspelare, lastbilschaufför eller förskolelärare för att tala om sitt yrke.

Valkompetens

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Det är viktigt att skolans personal förmedlar kunskaper om hur man praktiskt hanterar olika val, olika strategier. Eleven behöver utveckla kompetenser som visar strukturerade sätt att samla, kritiskt granska, analysera, sätta samman och organisera sig själv och

utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut. Ett exempel kan vara att eleverna diskuterar kring olika val man gjort (ex fritidsaktivitet, språkvalet inför årskurs 6) och vilka strategier man använt eller kan använda sig av (söka information, skriva plus och minuslistor, rådfråga fem olika personer osv.) Gör aktiviteter som övar eleven i att välja.

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2021-08-13 Dnr 2021/90

Utbildningsavdelningen Charlotte Helgesson

Utbildningsnämnden

Ledningssystem för hälso- och sjukvården inom elevhälsan

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden antar upprättat förslag gällande Ledningssystem för hälso- och sjukvården inom elevhälsan, daterade 2021-08-13

Ansvarig

Charlotte Helgesson

Finansiering

Finansiering sker ur verksamhet Här skriver du vilket verksamhetskonto som ska belastas.

Tidplan/Uppföljning

September 2022

Bakgrund

Bergs kommun är vårdgivare. Av reglementet för Utbildningsnämnden (UN) framgår att alla uppgifter som avser elevhälsa ansvarar UN för. UN är därmed representant för vårdgivaren och utför vårdgivarens uppgifter och beslut.

Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem vilket ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren har ansvar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I det ansvaret ingår bland annat att se till att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens och att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador. (SOSFS 2011:9).

Barnperspektivet

(X) Bedöms inte vara relevant ( ) Har beaktats (se bilaga)

Charlotte Helgesson tf Chef för Centrala teamet

Kopia till

TJÄNSTEUTLÅTANDE Anneli Olofsson

Lena Hadarsson Marie Andersson Camilla Ericsson Jerry Prestberg Jenny Eriksson Marie Löfhaugen Christina Andersson Emilia Blomqvist Emma Samuelsson Helena Hultner

2021-08-13

Utbildningsnämnden

LEDNINGSSYSTEM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN INOM ELEVHÄLSAN

Riktlinjer för de kommunala grundskolorna samt gymnasieskolans medicinska och psykologiska insatser

2 (22) Innehållsförteckning

1 Inledning ...4 2 Bakgrund ...4 2.1 Lagstiftning och författningar ...5 2.2 Definitioner och förkortningar ...5 3 Syfte ...7 3.1 Beskrivning av verksamheten ...7 3.1.1 Elevhälsa ...7 3.1.2 Definition av kvalitet ...8 4 Övergripande ansvarsfördelning ...9 4.1 Vårdgivare ...9 4.2 Verksamhetschef ...10 4.3 Medicinskt ledningsansvarig, MLA ...11 4.3.1 Uppdrag som verksamhetschef uppdrar till MLA ...12 4.4 Psykologiskt ledningsansvarig, PLA ...13 4.5 Rektor ...13 4.6 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ...14 5 Utbildningskrav ...15 5.1 Psykolog ...15 5.2 Skolläkare ...15 5.3 Skolsköterska ...15 6 Processer och rutiner ...16 6.1 Identifierade processer och rutiner – Metodbok ...16 6.2 Uppföljning, utvärdering och revidering ...17 7 Systematiskt förbättringsarbete ...18 7.1 Planera ...18 7.1.1 Riskanalys ...18 7.2 Genomföra ...19 7.3 Utvärdera ...19 7.3.1 Egenkontroll ...19 7.3.2 Utredning av avvikelser ...19 7.3.3 Klagomål och synpunkter ...19 7.3.4 Patientsäkerhetsberättelse ...20

3 (22) 7.4 Förbättra ...20 8 Referenser ...21

4 (22)

1 Inledning

Detta ledningssystem gäller för all hälso- och sjukvård inom elevhälsan i

Utbildningsnämnden, Bergs kommun och utgår från Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt från relevanta lagstiftningar och författningar inom området. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning.

2 Bakgrund

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Den hälso- och sjukvård som bedrivs ska enligt lag vara jämlik. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska ges på lika villkor till alla oavsett kön, ålder, bostadsort, funktionalitet, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning enligt Socialstyrelsen. Arbetet ska också utgå från FN:s

barnkonvention.

Ett ledningssystem ska säkerställa ordning i verksamheten så att risk för händelse (tillbud) som kunnat medföra en vårdskada och för händelse som medfört (avvikelse) en vårdskada för medarbetare som lyder under hälso- och sjukvårdslagen kan

förebyggas. Risker för och händelser som handlar om utebliven-, fördröjd eller felaktigt utförd insats ska rapporteras. Därigenom ökar verksamhetens nytta för den enskilde individen i dennes kontakt med verksamheten.

Att ha ett ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbeta utifrån ett systemperspektiv där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt på att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete. Den som bedriver verksamheten måste skapa förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Medarbetarnas erfarenheter avseende

verksamhetens kvalitet kan ge värdefull information i arbetet med att säkra kvaliteten och vidareutveckla vården. På så sätt blir verksamheten en lärande organisation.

Tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård är Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

5 (22) 2.1 Lagstiftning och författningar

 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) HSL

 Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)

 Skollagen (2010:800) SL

 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL

 Patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL

 Patientdatalagen (2008:355) PDL

 Patientlagen (2014:821) PL

 Socialtjänstlagen (2001:453) SOL

 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården

 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården

2.2 Definitioner och förkortningar

Begrepp Förklaring

Anmälningsskyldighet enligt lex Maria

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare anmäla händelser till IVO som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivarna ska genomföra en utredning av den aktuella händelsen.

Avvikelse En händelse som medfört vårdskada EMI

EPI

Elevhälsans medicinska insats Elevhälsans psykologiska insats

Hälso- och sjukvård Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. De delar som räknas till hälso- och sjukvård är i EMI verksamheten samtliga insatser på individnivå, EPI omfattar psykologiskt arbete i kontakt med enskilda elever eller dess vårdnadshavare

Hälso- och

sjukvårdspersonal

Den som har en legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och den som i annat fall vid hälso- och

6 (22) sjukvård av patienter biträder en legitimerad

yrkesutövare (1 kap 4 § PSL)

IVO Inspektionen för vård och omsorg

Metodbok Verktyg för EMPI, innehållande de processer och rutiner som EMPI använder

Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada

Process En serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller avsett resultat

Remiss Handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar

Tillbud Vårdskada

Risk för händelse som kunnat medföra vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården

7 (22)

3 Syfte

Ledningssystemet ska vara uppbyggt så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamhetens samtliga delar.

Kommande metodhandbok för EMI beskriver de processer och rutiner som verksamheten använder och som ledningssystemet hänvisar till.

Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet:

 planera

 leda

 kontrollera

 följa upp

 utvärdera

 förbättra verksamheten

3.1 Beskrivning av verksamheten

Verksamheten som avses i detta ledningssystem är den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsans medicinska insats i Utbildningsnämnden i Bergs kommun, oavsett anställningsform. Den hälso- och sjukvårdspersonal som omfattas är:

 Psykolog

 Skolläkare

 Skolsköterskor

Den medicinska delen är att se som en egen verksamhetsgren enligt förarbetena till offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

De delar som räknas till hälso- och sjukvård är i EMI verksamhetetens nästan samtliga insatser exempelvis bedömning, undersökning, utredning, samtalskontakt, remittering till annan hälso- och sjukvårdsinstans, läkemedelshantering och

vaccination samt skolpsykologens elevbedömningar på individnivå

3.1.1 Elevhälsa

Skollagen (2010:800) styr att det ska finnas en elevhälsa, dess sammansättning samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. Elevhälsan beskrivs i 2 kap 25 § skollagen. De medicinska insatserna utförs av skolsköterska och

skolläkare och de psykologiska insatserna utförs av psykolog.

8 (22)

3.1.1.1 Sekretess

De medicinska insatserna i elevhälsan lyder under hälso- och sjukvårdssekretess enligt 25 kap OSL. De psykologiska insatserna i elevhälsan lyder i

sekretesshänseende under skolsekretessen i 23 kap 2 § OSL.

3.1.2 Definition av kvalitet

Kvalitet definieras i föreskriften SOSFS 2011:9 som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård.

9 (22)

4 Övergripande ansvarsfördelning

Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål som finns i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten.

Här nedan följer en ansvarsfördelning av hälso- och sjukvårdsuppgifter som berör elevhälsans verksamhetsområde.

4.1 Vårdgivare

Bergs kommun är vårdgivare. Av reglementet för Utbildningsnämnden (UN) framgår att alla uppgifter som avser elevhälsa ansvarar UN för. UN är därmed representant för vårdgivaren och utför vårdgivarens uppgifter och beslut.

Vårdgivarens roll är författningsreglerad enligt HSL (2017:30) och PSL (2010:659) och ska säkerställa att:

Krav på organisation- och ledningsfunktioner

 ledningen av hälso- och sjukvården är organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet

 det finns en verksamhetschef som svarar för elevhälsans hälso- och sjukvårdsverksamhet

 utse en befattningshavare som ska svara för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap 5 § PSL (lex Maria)

 anmäla verksamhetschef HSL och anmälningsansvarig enligt 3 kap 5 § PSL (lex Maria) till vårdgivarregistret hos IVO

Krav på patientsäkerhet och kvalitetsutveckling

 ett systematiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs enligt 3 kap.

patientsäkerhetslagen

 dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten samt upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse

 teckna en obligatorisk patientförsäkring enligt patientskadelagen (1996:799)

 det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet inom elevhälsan

 identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet

 systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten inom EMPI och utöva egenkontroll inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet

 ledningssystemets processer och rutiner används för att uppnå samverkan

10 (22)

 det finns ändamålsenliga lokaler och utrustning för all hälso- och sjukvårdspersonal i skolan

 anmäla nya och förändrade verksamheter till IVO enligt 2 kap §§ 1-2 PSL

 anmäla avvikelse som medfört eller tillbud som kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO

 snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten

Vårdgivaren ansvarar utöver ovanstående även för att rutiner finns för utredning och för polisanmälan när det finns misstanke om dataintrång i datajournaler. Bergs kommun har gemensam rutiner för detta i form av Informationssäkerhetspolicy, IT- säkerhetsinstruktion förvaltning samt IT-säkerhetsinstruktion användare.

4.2 Verksamhetschef

Enligt HSL ska det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Varje enskild legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar dock för varje enskild hälso- och sjukvårdsinsats som ges till en elev. Uppdraget regleras i HSL (2017:30) 4 kap 2 § och i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80).

Verksamhetschefen fullgör vårdgivarens uppdrag i verksamheten och har det övergripande ansvaret för verksamheten för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Det sker bland annat genom att leda det systematiska förbättringsarbetet, kvalitetssäkra verksamhetens processer och rutiner, organisera, kompetensplanera och bemanna verksamheten på ett

ändamålsenligt sätt och att utrymme skapas för lokalt förbättringsarbete och genom att analysera och hantera verksamhetens avvikelser, tillbud och synpunkter/klagomål.

Verksamhetschefen är centralt placerad och ansvar för EMPI på flera skolor. Om verksamhetschef saknar medicinsk kompetens måste en ställföreträdande med sådan kompetens utses.

Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) 4 kap reglerar att verksamhetschefen

 ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses

 får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om hen har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta

 får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

Utöver ovanstående ansvarar verksamhetschefen för att

11 (22)

 fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 3 kap 5 § PSL (lex Maria)

 snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten och att det finns rutiner för att utreda och anmäla

 ta fram ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att

systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet inom elevhälsan

 anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning

 upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse som senast ska inlämnas den 1 mars. Verksamhetens resultat ska redovisas för nämnden

 fastställa rutiner för de remisser som ska användas inom verksamheten, samt vem eller vilka som får utfärda remisser

 se till att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning samt ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet (enligt HSL)

 besluta om Bergs kommuns basprogram för EMI

 säkerställa kvaliteten i metodstöd för hälso- och sjukvårdspersonal

För att kravet på god vård och patientsäkerhet ska kunna uppfyllas inom hälso- och sjukvårdsdelen i elevhälsoarbetet ansvarar berörd chef för att:

 anställa hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens och i tillräcklig omfattning (enligt Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan. MLA/PLA bör delta i meritvärdering och bör vara med vid intervju i tillämpliga delar

 tillsätta vikarie senast efter fyra veckor vid vakans av skolsköterska och psykolog samt se till tillgång till skolläkare finns.

Berörd chef ska också:

 medverka till att hälso- och sjukvårdspersonalen deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning och professionsmöten

 verka för att det finns rutiner så att hälso- och sjukvårdspersonalen får inloggning för nödvändiga IT-program i samband med anställningsstart samt meddela användarnamn på nyanställd hälso- och sjukvårdspersonal till ansvarig person för behörigheter i digital journal

 verka för att det finns rutiner så att hälso- och sjukvårdspersonalens behörighet i digital journal upphör vid förändrat uppdrag.

4.3 Medicinskt ledningsansvarig, MLA

Om verksamhetschefen saknar medicinsk kompetens behöver verksamhetschefen ge uppdrag till någon med denna kompetens för att enskilda ledningsuppgifter ska kunna fullgöras (Hälso- och sjukvårdförordningen 4 kap 5§). Det finns ingen

12 (22) lagstadgad benämning på den person som får uppdraget av verksamhetschefen, men en vanlig benämning är MLA (medicinskt ledningsansvarig).

MLA ska vara specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssjuksköterska, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller skolsköterska eller specialistläkare med inriktning mot allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin eller barnpsykiatri.

MLA ska stödja verksamhetschefen i det systematiska kvalitetsarbetet inom patientsäkerhetsområdet, det vill säga med att genomföra beslutade uppföljningar och egenkontroller samt att hantera och bedöma risker och avvikelser.

MLA har ett uppdrag i att leda och stödja patientsäkerhetsarbetet när det gäller riskanalys, egenkontroll och avvikelser i verksamheten så att hög patientsäkerhet uppnås. MLA ska bistå verksamhetschefen med att leda och utveckla arbetet med metodhandboken samt stödja arbetet i professionsutveckling och

verksamhetsutveckling gällande hälso- och sjukvårdsfrågor. MLA ska kontinuerligt samarbeta med verksamhetschefen och arbeta löpande med stöd till hälso- och sjukvårdspersonal inom EMI, rektor och verksamheten i övrigt. MLA ska sammanställa ett underlag för patientsäkerhetsberättelsen till verksamhetschef.

Utifrån ovanstående uppdrar verksamhetschef nedanstående till MLA.

4.3.1 Uppdrag som verksamhetschef uppdrar till MLA

4.3.1.1 Utveckling av kvalitet och patientsäkerhet

 bevaka utvecklingen inom EMI nationellt och internationellt

 tillsammans med verksamhetschef kvalitetssäkra ledningssystemet med processer och rutiner, samt årlig revidering av föreliggande dokument

 rutiner för avvikelsehantering

 handlägga och sammanställa läsårets avvikelser

 utreda och anmäla händelser enligt Lex Maria

 skriva patientsäkerhetsberättelse (SFS 2010:659) och kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9)

 ansvara för metodhandbok och tillse att den uppdateras och är aktuell

 årlig revidering av dokument tillsammans med verksamhetschef

 systematisk egenkontroll av diagnostik, vård och behandling, i enlighet med egenkontrollplanen.

 informera, sammanställa och följa upp resultat av egenkontroll samt redovisa resultaten för verksamhetschef och Utbildningsnämnden.

 ge verksamhetschef förslag på Bergs kommuns basprogram för EMI

 vid behov ge verksamhetschef stöd vid rekrytering av skolsköterska, skolläkare

 introducera nyanställda skolsköterskor och skolläkare så att säkerhet och kvalitet upprätthålls

13 (22)

4.3.1.2 Utrustning och läkemedel

 tillse att föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) tillämpas

 bedöma behov av och ansvar för medicinteknisk utrustning samt medverka vid tecknande av avtal angående medicinteknisk utrustning

 bedöma behov av lokalernas ändamålsenlighet

4.3.1.3 Sjukvårdsrutiner

 Ansvara för att de processer och rutiner som verksamheten behöver tas fram och att dessa hålls aktuella.

4.4 Psykologiskt ledningsansvarig, PLA

PLA ska vara legitimerad psykolog och arbeta utifrån fastställd uppdragsbeskrivning på skriftligt uppdrag av verksamhetschefen enligt HSL. PLA fullgör enskilda

ledningsuppgifter i enlighet med hälso- och sjukvårdsförordningen 4 kap 5 §. PLA ska stödja verksamhetschefen i det systematiska kvalitetsarbetet inom

patientsäkerhetsområdet, det vill säga med att genomföra beslutade uppföljningar och egenkontroller samt att hantera och bedöma risker och avvikelser. PLA har ett uppdrag i att leda och stödja patientsäkerhetsarbetet när det gäller riskanalys, egenkontroll och avvikelser i verksamheten så att hög patientsäkerhet uppnås.

PLA ska kontinuerligt samarbeta med verksamhetschefen och det centrala stödet och arbetar löpande med stöd till hälso- och sjukvårdspersonal inom EPI, rektor och verksamheten i övrigt.

PLA ska sammanställa ett underlag för patientsäkerhetsberättelsen till verksamhetschef.

Säkerställa att testmaterial som används i verksamheten är evidensbaserat, uppdaterat samt att rätt utbildning för materialet är genomgången. Materialet köps in av

godkända leverantörer.

4.5 Rektor

Av skollagen framgår att rektor ska besluta om skolans inre organisation samt leda och samordna elevhälsans insatser på skolan. Enligt läroplanen för grundskola och gymnasium har exempelvis rektorn ansvar för att bland annat utforma elevhälsan så att elever som behöver särskilt stöd får det. Oavsett om elevhälsans medicinska och psykologiska insats bedrivs centralt eller via enhet så har rektor alltid

ledningsansvaret för hur eleverna ska få ta del av elevhälsans resurser ska komma eleverna till del.

För att kravet på god vård och patientsäkerhet ska kunna uppfyllas inom hälso- och sjukvårdsdelen i elevhälsoarbetet ska rektor ansvara för att:

14 (22)

 det finns ändamålsenliga lokaler och utrustning enligt HSL för att bedriva hälso- och sjukvård i verksamheten, oavsett vem som är hälso- och sjukvårdspersonalens närmaste chef

4.6 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bär själv ansvaret för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter, enligt 6 kap §§ 1–2 PSL.

Enligt 6 kap 4 § PSL är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt avvikelser som har medfört eller tillbud som hade kunnat medföra en vårdskada.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska vara väl förtrogna med den lagstiftning som reglerar verksamheten samt med verksamhetens styrdokument och rutiner samt delta i professionsmöten med MLA/PLA. De ska också samverka med hälso- och

sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra aktörer för elevernas bästa.

Hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, enligt SOL 2001:453, 14 kap 1 §, och ska i frågor som berör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs enligt 6 kap 5 § PSL.

Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten och dennes närstående ges information enligt 3 kap PL (2014:821).

Hälso- och sjukvårdspersonal ska tillämpa evidensbaserad praktik för beslut om insatser och åtgärder till enskilda elever och till grupper av elever. Det innebär att medvetet och systematiskt använda den bästa tillgängliga kunskapen tillsammans med den professionelles expertis samt att utgå från den berörda eleven.

15 (22)

5 Utbildningskrav

5.1 Psykolog

Legitimerad psykolog, önskvärt med specialistutbildning inom pedagogisk psykologi eller neuropsykologi.

5.2 Skolläkare

Legitimerad läkare, önskvärt med specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin eller barn- och ungdomspsykiatri.

5.3 Skolsköterska

Legitimerad sjuksköterska som genomgått Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller skolsköterska.

16 (22)

6 Processer och rutiner

En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Enligt 4 kap. 2-4 § SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.

För elevhälsans medicinska insats är processer och rutiner samlade i metodbok.

Metodboken ska innehålla det stöd som behövs för att ge en patientsäker vård, och därmed ska höga krav ställas på att den bygger på vetenskap och beprövad

erfarenhet.

Metodboken återfinns på intranätet under verksamhetsdokument, elevhälsans medicinska insats – metodbok. Blanketter finns på intranätet i blankettarkivet. För psykologernas arbete finns psykologrutiner. Processer, rutiner och blanketter är interna dokument i elektroniskt format som uppdateras kontinuerligt.

Arbete pågår med att ta fram ytterligare processer och rutiner i metodboken.

6.1 Identifierade processer och rutiner – Metodbok

Processer/rutiner Gäller för Rutiner finns

Uppföljning

Bergs kommuns basprogram

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin Hälsobesök

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin

Hörselprövning

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin

Ryggkontroll, Skoliosscreening

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin Skolläkar- mottagning

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin

Synprövning

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

Rutin Tillväxt Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

17 (22) Rutin

Vaccination

Skolsköterskor Metodbok Verksamhetschef

6.2 Uppföljning, utvärdering och revidering

Processer och rutiner ska årligen granskas och revideras för att säkerställa att de är ändamålsenliga. Detta ingår som en del i det systematiska förbättringsarbetet.

18 (22)

7 Systematiskt förbättringsarbete

Ett systematiskt arbete för att förbättra verksamheten ska ske fortlöpande. I förbättringsarbetet läggs vikt vid förebyggande åtgärder. Syftet är att förhindra vårdskador, missförhållande och andra avvikelser inträffar, (SOSFS 2011:9).

Elevhälsan är även en del av det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på varje skolenhet.

Ledningssystemet kan illustreras som ett förbättringshjul. De inre pilarna visar fasernas ordning och att arbetet är ständigt fortgående. Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt, (SOSFS 2011:9).

Arbetet redovisas i och med kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

Hämtad från Socialstyrelsens handbok ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete”, s.32

7.1 Planera

7.1.1 Riskanalys

Analys av egenkontroll, avvikelser, klagomål/synpunkter leder till att risker uppmärksammas och åtgärdas. Riskanalys innebär att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i

verksamhetens kvalitet och att identifiera händelser som skulle kunna göra att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs enligt lag, föreskrift och beslut.

I processen för riskanalys ingår att bedöma vilka risker som finns på individ-,

verksamhets- och strategisk nivå och sannolikheten för att händelser kan inträffa. Det