Delårsrapport 31 augusti 2017

(1)

Delårsrapport 31 augusti 2017

(2)

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Organisation 5 Mandatfördelning 5 Omvärld 6 Måluppfyllelse 7

Uppföljning av KF:s uppdrag 2017 9

God ekonomisk hushållning 11

Ekonomisk analys kommunen 12

Ekonomisk analys koncernen 14

Personal 15 RÄKENSKAPER

Resultaträkning kommun 16

Kassaflödesanalys kommun 17

Balansräkning kommun 18

Noter kommun 19

Driftredovisning kommun 20

Investeringsredovisning kommun 21

Vatten- och avloppsredovisning kommun 23 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 26 NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR

Politisk organisation 29

Kommunstyrelse

Kommunledningsförvaltning 31

Teknisk förvaltning 34

Överförmyndarnämnd 39

Miljö- och byggnämnd 40

Kultur- och fritidsnämnd 42

Utbildningsnämnd 46

Socialnämnd 52

Gemensam nämnd för familjerätt 55

Elmen AB 57

Elmnet AB 58

Hvita korset AB 60

Älmhults Näringsfastigheter AB 61

Älmhultsbostäder AB 62

Älmhults Terminal AB 63

Ekonomisk information under 2017:

• Årsredovisning 2016, kommunfullmäktige 24 april

• Prognos mars, kommunfullmäktige 29 maj

• Delårsrapport januari – augusti, kommunfullmäktige 30 oktober

• Prognos oktober, kommunstyrelsen 27 november

(4)

SAMMANFATTNING

Uppföljning av mål

Kommunens övergripande målsättning om befolkningstill- växt på minst 1 % (166 personer) har uppnåtts. Den preli- minära ökningen efter juli uppgick till knappt 2,1 % (341 personer) och antalet invånare uppgick till 16 959. Jämfört med juli förra året är det en ökning med 3,7 %.

Avstämning av verksamhetsmålen för god ekonomisk hus- hållning görs av kommunfullmäktige i samband med års- redovisningen efter årets slut. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning stäms av i delårsbokslutet efter åtta månader. Prognosen för helåret 2017 visar att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning kommer att uppnås.

Även en majoritet av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning förväntas att uppnås.

Ekonomisk uppföljning

Efter åtta månader redovisar kommunen ett resultat om 59,6 mkr. Det prognosticerade resultatet för helåret uppgår till 24 mkr vilket är 15 mkr högre än ursprungligt budgeterat resultat, och 29 mkr högre än reviderad budget. Jämfört med prognosen i april är det en förbättring med 5,5 mkr.

Den sammanlagda helårsprognosen för nämnderna visar ett överskott om 9,8 mkr jämfört med budget. Tekniska förvaltningen, överförmyndarnämnden och nämnden för familjerätt prognosticerar negativa budgetavvikelser. Utbild- ningsnämnden och socialnämnden visar på överskott. Kom- munfullmäktige beslutade i maj att utbildningsnämnden och tekniska förvaltningen (kostenheten) skulle erhålla full volymkompensation för den demografiska utvecklingen ret- roaktivt för perioden 31 mars 2015 och 31 december 2016.

Tilläggsbudgeten uppgick till 6,7 mkr för utbildningsnämn- den och 1,1 mkr till tekniska förvaltningen. I juni beslutade kommunfullmäktige om extra anslag till socialnämnden på

5,1 mkr för att täcka tidigare ej finansierade löneökningar från 2016. Även kom-munledningsförvaltningen, kultur- och fritidsnämnden och miljö- och byggnämnden visar över- skott.

Resultatet i kommunkoncernen efter åtta månader uppgår till 80,6 mkr. Helårsprognosen för kommunkoncernen upp- går till 31,7 mkr.

Framtid

Sverige befinner sig i en högkonjunktur som förväntas kulminera under 2018, och under perioden 2019 – 2020 antas ekonomin återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och skatteunderlaget utvecklas svagare.

För Älmhults kommun är en ökad befolkning det övergri- pande målet. Kommunen känner av trycket på att expandera verksamheterna för att möta det ökande välfärdsbehovet, likaså trycket på att investera i ny infrastruktur för kunna hantera den ökande populationen, konkurrensen om arbetskraft med pendlingsnära kommuner känns av och inte minst det ökande gapet mellan kommunens intäkter och kostnader märks av under perioden fram till år 2020.

En ökad befolkning möjliggör ökade satsningar och nya investeringar. Samtidigt är det viktigt att minst uppnå det av fullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmålet.

Fullmäktige har beslutat om nya finansiella mål från och med 2018. Överskotten behövs för att möta de kommande höga investeringsnivåerna samt för att klara variationerna i resultatet i form av yttre och inre påfrestningar. Kommunen måste löpande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är dessutom att kommunens nämnder klarar att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar.

(5)

Älmhults kommun – Delårsrapport per 31 augusti 2017

Älmhults kommuns organisation

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunrevision Valberedning

* Övrig ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB (49 %)

Kommunlednings- förvaltning

Teknisk förvaltning

Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggförvaltning

Utbildnings- förvaltning Kultur- och fritidsnämnd

Utbildningsnämnd

Socialnämnd

Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd

Valnämnd

Överförmyndarnämnd

Elmen AB 100 %

Älmhults Terminal AB 51 %*

Älmhultsbostäder AB 100 %

Älmhults Närings- fastigheter AB 100 %

ElmNet AB 100 %

Hvita Korset AB 100 %

Kultur- och fritidsnämnden har ingen egen förvaltning. Kulturfrågorna handläggs på kommunlednings- förvaltningen, fritidsfrågorna handläggs på den tekniska förvaltningen och biblioteken, Kulturskolan och fritidsgården Fenix handläggs på utbildningsförvaltningen.

BOLAG NÄMNDER

Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott

Social- förvaltning

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2015–2018

Parti Antal mandat

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 15

Centerpartiet 8

Liberalerna 1

Kristdemokraterna 2

Miljöpartiet de gröna 2

Moderata samlingspartiet 7

Sverigedemokraterna* 4

Vänsterpartiet 2

Totalt 41

* Sverigedemokraterna tilldelades 4 mandat efter valet 2014. Ett av partiets mandat innehas dock av partilös.

(6)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation

OMVÄRLD

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i sin Eko- nomirapport maj 2017 att Sverige befinner sig för närva- rande i en högkonjunktur, där tillväxten i vår ekonomi är stark, med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Högkonjunkturen förväntas kulminera under 2018, och under perioden 2019 – 2020 antas ekonomin återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och skatteunderlaget utvecklas svagare.

SKL skriver vidare i rapporten att behoven av välfärdstjäns- ter ökar snabbare än någonsin tidigare. Sedan början av 1980-talet har demografiska förändringar inneburit ökade verksamhetskostnader med i genomsnitt cirka en halv procent per år. De senaste årens stora befolkningsökning har resulterat i att behoven nu ökar tre gånger så snabbt, cirka 1,5 procent per år, och det är en ökningstakt som förväntas fortsätta under en lång tid framöver. Kostnadsmässigt för kommunsektorn motsvarar ökningen cirka 10 miljarder kronor mer per år än vi är vana vid.

De personer som föranleder de högsta kostnaderna är barn, unga och gamla, då välfärdens kostnader verksamheter, så- som äldreomsorg, barnomsorg, skola och sjukvård, främst riktar sig mot dessa grupper. Dilemmat för kommunerna är att befolkningsökningen av kategorin personer i yrkesverksam ålder, de som står för det mesta av skatteintäkterna, är betydligt blygsammare.

Ytterligare en orsak till att kostnaderna ökar i kommunsektorn är bristen på arbetskraft. Bristen skapar delvis konkur- rens om personal inom ett antal områden, vilket dels pressar upp lönenivåerna och dels skapar marknader för uthyrning av personal, vilket också tenderar att öka kostnadsnivån inom kommunsektorn.

En av effekterna av de demografiska förändringarna är kraf- tigt ökade investeringsbehov. Enligt en undersökning som gjordes under våren kommer det fram till år 2020 byggas cirka 600 förskolor, cirka 350 grundskolor och gymnasie- skolor, cirka 350 gruppbostäder och äldreboenden samt cirka 150 nya idrottsanläggningar. En följd av dessa stora investeringsinsatser är en betydande ökning av den externa upplåningen av kapital, vilket kommer påverka kommuner-

nas lånekostnader framgent. Förutom att investeringsbeho- ven kommer påverka framtida lånekostnader så kommer även kommunerna att kostnadsmässigt påverkas av de ökade drifts- och underhållskostnader som investeringarna föranleder.

SKL har gjort en beräkning över hur intäktsutvecklingen, i form av skatter och generella statsbidrag, och kostnadsut- vecklingen, till följd av demografi, historisk trend, avskrivningar och finansnetto, kommer utvecklas fram till år 2020.

Det man kommer fram till är att det kommer uppstå ett gap, en negativ skillnad där kostnaderna utvecklas i en större omfattning än intäkterna. För att balansera skillnaden som bedöms uppstå kommer det krävas åtgärder i storleksord- ningen 40 miljarder kronor. Ingen enskild åtgärd kan hantera detta behov, utan det kommer krävas en kombination av åtgärder. Produktivitetsökning, produktionsminskning, skat- tehöjningar, höjda generella statsbidrag och avgiftshöjningar är åtgärder som SKL lyfter fram.

Det gap som omnämns ovan speglar perioden fram till år 2020, men även efter denna period kommer det fortsätta att växa. Därför är det av vikt att kommunsektorn finner långsiktiga lösningar för att hantera detta. Det som SKL lyfter fram i sin rapport är digitalisering och ändrade arbets- metoder.

För Älmhults kommuns del finns det en stor igenkännings- faktor i det som SKL skriver i sin rapport. Kommunen kän- ner av trycket på att expandera verksamheterna för att möta det ökande välfärdsbehovet, likaså trycket på att investera i ny infrastruktur för kunna hantera den ökande populationen, konkurrensen om arbetskraft med pendlingsnära kommuner känns av och inte minst det ökande gapet mellan kommunens intäkter och kostnader märks av under perioden fram till år 2020.

Det är dock två delar som skiljer Älmhults kommun från flertalet likvärdiga kommuner som bör kunna ge kommunen en liten fördel, det första är att Älmhults kommuns tillväxt till större andel består av familjer där medlemmarna i yrkesverksam ålder befinner sig i sysselsättning, och det andra är att skattekraften i kommunen är betydligt högre än genomsnittet.

För att Älmhults kommun ska kunna hantera den framtida utmaningen är det troligtvis det recept som SKL framför som gäller även för kommunen, det vill säga en kombination av åtgärder bestående av effektiviseringar, nedpriorite- ringar och ett ökat skatteuttag.

(7)

MÅLUPPFYLLELSE

Fokusområden och målkedja

I den strategiska utvecklingsplanen är följande fokus- områden angivna:

1. Ekonomi 2. Medarbetare 3. Kan

4. Vill 5. Vet

Inom varje fokusområde finns inriktningsmål att sträva mot på längre sikt. Utifrån dem fastställer respektive nämnd resultatmål i budgeten som ska följas upp under året. Under Ekonomi och Medarbetare fastställer resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Översikt

VISION

INRIKTNINGSMÅL

RESULTATMÅL FÖRVALTNINGSPLAN Fokusområde

Fokusområde

Medarbetare KF

NÄMND FÖRV

Ekonomi Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år.

Kommunens övergripande målsättning om befolknings- tillväxt på minst 1 % (166 personer) har uppnåtts. Den pre- liminära ökningen efter juli uppgick till knappt 2,1 % (341 personer) och antalet invånare uppgick till 16 959. Jämfört med juli förra året är det en ökning med 4,1 %.

MÅLUPPFYLLELSE

Fokusområden och målkedja

I den strategiska utvecklingsplanen är följande fokus- områden angivna:

1. Ekonomi 2. Medarbetare 3. Kan

4. Vill 5. Vet

Inom varje fokusområde finns inriktningsmål att sträva mot på längre sikt. Utifrån dem fastställer respektive nämnd resultatmål i budgeten som ska följas upp under året. Under Ekonomi och Medarbetare fastställer kommunstyrelsen resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Översikt

Kommunövergripande mål

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år.

Kommunens övergripande målsättning om befolknings- tillväxt på minst 1 % (166 personer) har uppnåtts. Den pre- liminära ökningen efter juli uppgick till knappt 2,1 % (341 personer) och antalet invånare uppgick till 16 959. Jämfört med juli förra året är det en ökning med 3,7 %.

Fokusområde Fokusområde

Vision

Kommunövergripande mål

Medarbetare Ekonomi

HANDLINGSPLAN (VERKSAMHETSMÅL) RESULTATMÅL

INRIKTNINGSMÅL K

ommunfullmäKtige

n

ämnd

f

örvaltning

(8)

Enligt befolkningsprognosen från mars 2017 kommer befolkningen under 2017 att öka med 2,3 % (374 personer) till 16 992. För 2025 prognostiseras befolkningen vara 19 726.

Resultatmål

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. För Ekonomi och Medarbetare har kommunstyrelsen fastställt resultatmål som gäller för samtliga nämnder. Många av mätningarna görs vid bokslut men anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse.

15000 15500 16000 16500 17000 17500 18000 18500 19000 19500 20000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Befolkningsprognos

Prognos mars 2017 Prognos mars 2016 15600

15800 16000 16200 16400 16600 16800 17000 17200

Befolkningsutveckling

Utfall Mål

Resultatmål inom Ekonomi och Medarbetare

Ekonomi Målupp-

fyllelse Resultatmål Uppföljning

Minst 90 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden

Inga aktuella resultat

Ingår i medarbetarenkäten nov. 2017

Minst 90 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge

Medarbetare Målupp-

100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag

Ingår i medarbetarenkäten nov. 2017 100 % av medarbetarna ska känna till kommu-

nens värdegrund Inga aktuella resultat

Ingår i medarbetarenkäten nov. 2017 Minst 90 % av medarbetarna ska kunna rekom-

mendera kommunen som arbetsgivare Inga aktuella resultat

Målupp-

*

100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Ingår i servicemätning okt. 2017

*

100 % av alla direktadresserade e-postmeddelan-

den ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Inga aktuella resultat

Ingår i servicemätning okt. 2017

Måluppfyllelsen av nedanstående resultatmål redovisas genom * uppfyllt, * delvis uppfyllt och * ej uppfyllt.

(9)

Uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag 2017

•

Älmhult ska vara en trygg kommun för kommuninvå- narna, där man med en stabil ekonomi skapar långsiktig finan-siering av verksamheterna. Dagens generationer måste vara ansvarstagande inför kommande generationer, det vill säga att varje generation ska bära sina egna kostnader. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta en plan för att komma i balans i ekonomin till 2018–2019.

Kommentar: Extra budgetdagar har genomförts under november 2016. Kommunledningsförvaltningen (KLF) har tagit initiativ till att belysa vilka konsekvenser målet om 1 % ökad befolkning får på lång sikt för investeringar och driftskostnader. Kommunstyrelsen (KS) har också gett ett sådant uppdrag vilket redovisas den 7 mars. KLF har bett att få fyra olika uppdrag för att förbättra bud- getprocessen vilket KS också beslutat ge förvaltningen.

Dessa handlar om förbättrad investeringsprocess, ta fram volymmodell för resursfördelning till nämnderna, förslag till nya finansiella mål och att se över reglerna för kost- nadskompensation.

•

Under hösten 2016 anordnas budgetberedning med in- riktning på budget de närmaste tre åren. Alla utgiftspos- ter ses över.

Kommentar: Extra budgetdagar har genomförts. Bl. a.

har socialförvaltningen sett över alla utgifter och haft ett längre inköpsstopp.

•

Kommunstyrelsen (personalutskottet) får i uppdrag att se över de ökade kostnaderna för sjukskrivningar och förslag på åtgärder. Pensionsförmånen 80-90-100 ska utvärderas.

Kommentar: Utvärderingen är genomförd och beslut om 8090-100 har genomförts.

•

Alla anställningar ska granskas, framför allt nya tjänster.

Kommunchefen ansvarar för att tjänstefördelningarna ses över.

Kommentar: Samtliga förvaltningar har sett över sina rutiner och fullgör detta kontrollsteg.

•

Rekryteringar sker enligt kommunens rekryteringshand- bok. Förfarandet kompletteras med den så kallade ”far- fars-principen”, det vill säga att närmaste högre chef till anställande chef godkänner anställningen innan anställ- ningsavtal undertecknas.

Kommentar: Samtliga förvaltningar har sett över sina rutiner och fullgör detta kontrollsteg.

•

Genomlysning av kommunens förvaltnings- och admi- nistrativa organisation genomförs för att möta framtida behov där kommunens tillväxt kombineras med effekti- visering.

Kommentar: Samtliga ekonomer har placerats inom eko- nomiavdelningen. Samordning avseende nämnds- och kommunsekreterare planeras.

•

Organisationen på kultur och fritid ses över. Kommun-

chefen ansvarar för översynen.

Kommentar: Kommunchefens har redovisat utredning och förslag. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet gällande översyn av förvaltningsorganisationen vid sammanträde i juni -17.

•

Affärsdrivande verksamheterna får i uppdrag att utarbeta nyckeltal för att följa produktionskostnaderna i verksamheten. Nyckeltalen ska bidra till att vi enkelt kan följa hur verksamheten kan effektiviseras så att produce- rad tjänst kostar mindre.

Kommentar: Inga nyckeltal är ännu framtagna.

•

Taxor och avgifter ska årligen följas upp, jämföras och utvärderas. Modellen för att beskriva effekter av föränd- ringar av avgifter och taxor ska vidareutvecklas. Via modellen kan vi följa hur kommunens alla beslut om taxor/

avgifter påverkar olika typer av hushåll respektive företag.

Kommentar: Uppföljningen har genomförts. Fullmäkti- ge fastställde kommunens taxor och avgifter 2018 vid sammanträdet i juli -17. Förslag på jämförelseobjekt har presenterats för kommunstyrelsen, där man ser kostnads- effekterna av föreslagna taxeförändringar.

•

”Rättviksmodellen” utreds och införs i Älmhults kommun. Modellen innebär förändrad taxe-modell för livs- medelstillsyn där företaget betalar för genomförd tillsyn, utan fasta avgifter. Utredning om Rättviksmodellen inom andra tillsynsområden genomförs.

Kommentar: Utifrån kommunstyrelsens beslut så bjöds två tjänstemän från Rättvik ner för att berätta om Rätt- viksmodellen för kommunstyrelsen och miljö- och bygg- nämndens presidium. Mötet hölls den 7 februari och gav närvarande en bild av modellen både vad gäller taxan och förhållningssätt/service gentemot företag.

Efter mötet har miljö- och byggchefen och näringslivsut- vecklaren diskuterat hur servicen kan förbättras till före- tagen och hur modellen kan införas där det är möjligt.

Yttrande från miljö- och byggnadsnämnden om införan- de av Rättviksmodellen behandlades i fullmäktige under juni -17.

•

Älmhult är en expansiv kommun och det finns möjlig- heter till utveckling i kommunens alla delar. På landsbyg- den och i de mindre orterna finns ett stort engagemang för bygden som behöver tas tillvara. Samtidigt har kommunen lokaler i orterna som skulle kunna användas för att förstärka utvecklingsmöjligheterna. På flera ställen skulle till exempel kommunal verksamhet i lokalerna kunna kombineras med föreningsaktiviteter eller före- tagsverksamhet. Genom dialog med lokala föreningar, företag, privatpersoner kan dessa lokaler (och bygden) utvecklas.

Kommunchefen får i uppdrag att ta fram förslag på hur kommunens lokaler på dessa platser kan fyllas med verksamhet, efter dialog med lokala intressenter.

Kommentar: Arbetsgrupp har bildats och arbetet har påbörjats.

(10)

God ekonomisk hushållning

Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydel- se för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med budget fastställer kommunfullmäktige finansiellt mål och övergripande mål för nämnderna som sedan bryts ned i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning.

Finansiellt perspektiv

Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisa- tionsvinster får inte räknas med i resultatet. Prognosen på balanskravsresultat 2017 är 22 mkr.

Balanskravsavstämning, mkr Prognos

2017

Årets resultat 24

Reducering av samtliga realisationsvinster 2 Vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 Vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 22 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0

Årets balanskravsresultat 22

RUR, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prog- nos 2017

Årets resultat 6,9 8 6,9 9,3 13,5 24

Balanskravs-

resultat 6,9 7,9 6,9 8,2 13,5 22

1 % av skatter och

generella bidrag 6,9 7,5 7,7 7,9 8,3 8,8 Årets reservering

till RUR 0 0 0 0 0 0

Ackumulerad RUR 0 0 0 0 0 0

Balanskravet är tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning. Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning. För 2017 är prognosen att resultatet kommer att uppgå till knappt 2,4 %. I delårsbokslutet upp- går resultatet till 59,6 mkr.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

2013 2014 2015 2016 prognos 2017

årets resultat finansiellt mål

Verksamhetsperspektiv

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. Utifrån inriktningsmålen har respektive nämnd beslutat om resultatmål enligt god ekonomisk hus- hållning.

Varje mandatperiod fastställs strategiska nyckeltal. Genom dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av kvaliteten som beskriver om den är god eller att åtgärder måste vidtas.

Nyckeltalen syftar till att ge signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. De ger ingen fullständig bild utan bör ses som just en indikation.

Alla mätningar har inte skett ännu så därför är det i vissa fall svårt att uppskatta måluppfyllelsen och redovisa de strategiska nyckeltalen. Anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelsen.

Utifrån inriktningsmålen under Kan, Vet och Vill samt grund- uppdraget i strategiska utvecklingsplanen har nämnderna beslutat om resultatmål. Totalt har nämnderna 41 resultat- mål, varav 71 % bedöms komma bli uppfyllda, 10 % delvis och 17 % inte bli uppfyllda. För ett mått (motsvarar 2 %) har inget angetts. Det är få mätningar genomförda hittills så det är en osäker prognos.

Det finns 17 strategiska nyckeltal där mätning inte har ge- nomförts för 2017 och 7 nyckeltal som beskriver nettokostnadsavvikelsen.

Nettokostnadsavvikelsen är ett mått där man tar hänsyn till de strukturella förutsättningar som råder i en kommun. Om en kommun har en negativ avvikelse innebär det att kost- nadsnivån är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelser kan ha sin grund i hur effektivt verksamheten bedrivs och/

eller vilken ambitions-/servicenivå som kommunen har.

Inom förskola, fritidshem och grundskola F-9 föreligger en negativ nettokostnadsavvikelse, se tabell nedan. När det gäller förskoleverksamheten har Älmhult en högre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet. Kostnaden för för- skoleverksamheten per invånare påverkas bland annat av befolkningens åldersstruktur. Genom att göra en jämförelse av nettokostnadsavvikelsen fås en bättre uppfattning av hur kommunerna verkligen presterar istället för att enbart utgå från kostnadsnivån per invånare.

(11)

Inom grundskola F-9 föreligger en negativ nettokostnadsavvikelse och en lägre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet. För gymnasieskolan föreligger en positiv nettokostnadsavvikelse och högre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet.

Nettokostnadsavvikelsen för äldreomsorgen har sjunkit mellan 2015 och 2016 och verksamheten har en lägre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet.

Inom grundskola F-9 föreligger en negativ nettokostnadsavvikelse och en lägre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet. För gymnasieskolan föreligger en positiv nettokostnadsavvikelse och högre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet.

Nettokostnadsavvikelsen för äldreomsorgen har sjunkit mellan 2015 och 2016 och verksamheten har en lägre kostnad per invånare jämfört med genomsnittet.

Sammantagen bedömning

För Älmhults kommun är en ökad befolkning det övergri- pande målet. En ökad befolkning möjliggör ökade satsningar och nya investeringar. Samtidigt är det viktigt att minst upp- nå det av fullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmå- let. Fullmäktige har beslutat om nya finansiella mål från och med 2018.

Överskotten behövs för att möta de kommande höga inve- steringsnivåerna samt för att klara variationerna i resultatet i form av yttre och inre påfrestningar. Kommunen måste löpande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader.

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll- ning är dessutom att kommunens nämnder klarar att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar.

Kommunens prognos för 2017 överstiger uppsatt över- skottsmål. Kommunens skattesats är låg i förhållande till andra kommuner. Måluppfyllelsen av verksamhetsmålen är svåra att utvärdera per 31 augusti samt att viktningen mellan dessa inte är genomförd. Verksamhetens bedömning är att flertalet av verksamhetens mål kommer att uppnås under året.

Vid en sammantagen värdering blir bedömningen att kommun kommer att ha en god ekonomisk hushållning under 2017.

Älm- 2015hult

Älm- 2016hult

Ge- nom-snitt

Nettokostnadsavvikelse förskola, (%) 1,5 -3,7 0,5 Nettokostnadsavvikelse fritidshem, (%) 6,6 -11,4 2,0 Nettokostnadsavvikelse grundskola, (%) -1,9 -5,9 2,1 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola,

(%) 26,6 23,0 2,0

Nettokostnadsavvikelse IFO, (%) -0,9 -14,9 7,7 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 17,7 2,1 1,8 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) -7,5 -4,1 -1,3

(12)

EKONOMISK ANALYS - KOMMUNEN

RESULTATRÄKNING

tkr Delår Helår

Not Utfall

160831 Utfall

170831 Budget

170831 Budgetav-

vikelse Utfall

2016 Prognos

2017 Budget

2017 Budgetav- vikelse Verksamhetens intäkter 1 219 287 208 521 213 333 -4 812 316 604 322 000 320 000 2 000 Verksamhetens kostnader 2 -710 166 -707 094 -756 803 49 709 -1 077 149 -1 128 268 -1 135 204 6 936

Avskrivningar -30 910 -35 625 -36 000 375 -48 754 -55 100 -54 000 -1 100

Verksamhetens nettokostnader -521 789 -534 198 -579 470 45 272 -809 299 -861 368 -869 204 7 836

Skatteintäkter 484 605 518 127 512 299 5 828 729 892 776 517 768 449 8 068

Generella statsbidrag och

utjämning 3 65 759 77 204 71 385 5 819 98 893 115 806 107 077 8 729

Finansiella intäkter 4 3 014 3 134 1 533 1 601 4 056 3 500 2 300 1 200

Finansiella kostnader 5 -6 272 -4 715 -9 000 4 285 -10 083 -10 000 -13 500 3 500 Resultat före extraordinära

poster 25 317 59 552 -3 253 62 805 13 459 24 455 -4 878 29 333

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 25 317 59 552 -3 253 62 805 13 459 24 455 -4 878 29 333

Årets resultat prognosticeras till 24 mkr, vilket är 29 mkr högre än reviderad budget. De största avvikelserna är:

• Poster under KS - 2 mkr

• Överskott nämnder + 10 mkr

• Skatter och utjämningssystem + 17 mkr

• Förbättrat finansnetto + 4 mkr Resultat januari - augusti

Resultatet för perioden januari – augusti 2017 uppgår till + 59,6 mkr, vilket är klart mycket högre än budgeterat. En redovisningspost som positivt påverkar perioden, och som inte budgeterad för perioden, är förändring av semesterlö- neskulden. Annan post som påverkar resultatet positivt är

kompensation för strategiska investeringar, vilken har ett lågt utfall per den sista augusti, i och med att investeringar som avses inte var färdigställda. Nämnderna redovisar ett positivt resultat på över 20 mkr under perioden. Skatter och utjämningsbidrag, samt finansnettot redovisar likaså positi- va resultat under perioden.

Prognos helår Prognosen för årets resultat 2017 pekar mot ett överskott på 24 mkr, vilket är 29 mkr bättre än reviderad budget, och 15 mkr bättre än ursprunglig budget. Den sammanlagda prognosen för nämnderna och den politiska organisationen visar på ett överskott uppgående till 10 mkr.

(13)

Skatter, generella statsbidrag och utjämning

Budget 2017 är baserad på 16 270 invånare när det gäller skatter, generella statsbidrag och utjämning. Befolkningen ökade betydligt mer till förste november 2016 som är av- stämningsdatum för 2017. Utfallet blev 286 fler invånare än budget, vilket är främsta anledningen till att prognosen är +16,8 mkr jämfört med budget. Prognosen är SKL:s från 17 augusti.

Skatter, bidrag och utjämning

Belopp i tkr

Bokslut

2016 Budget

2017 Prognos

2017 Avvikelse

Invånarantal 16 270 16 556 286

Skattesats 20,96 20,96 20,96

Skatteintäkter före

utjämning 732 549 768 449 781 637 13 188 Slutavräkning

2015, korrigering 661 0

Slutavräkning

2016 -3 318 0

Slutavräkning

2016, korrigering 1 337 1 337

Slutavräkning

2017 -6 457 -6 457

Inkomstutjämning 88 229 90 559 92 283 1 724 Kostnadsutjäm-

ning 5 944 8 265 7 136 -1 129

Regleringsbidrag/

avgift -551 -4 037 -162 3 875

Utjämningssystem

för LSS-kostnader -24 266 -25 984 -21 837 4 147 Statsbidrag kom-

munal fastighets-

avgift 29 434 29 174 29 729 555

Generella stats-

bidrag 103

Finansiering efter-

släpningsbidrag -1 100 1 100

Bidrag kommun-

sektorn 10 200 8 657 -1 543

Totalt 828 785 875 526 892 323 16 797

Lån

Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekost- nader och kommer att redovisa ett överskott mot budgeten till följd av lägre investeringstakt är beräknat och att äldre lån ersätts med nya som har betydligt lägre räntenivåer.

Kommunens låneskuld uppgick till 710 mkr. Nya lån kommer behöva tas under året för att kunna finansiera utbetal- ningarna avseende höstens investeringar. I och med det låga ränteläget så lånar hela kommunsektorn allt mer kortsiktigt.

Finansiella nyckeltal

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen. Soliditeten uppgår till 14,7 % baserat på års- prognosen, vilket är lägre än vid årsskiftet. Det egna kapi- talet förstärks och balansräkningens omslutning ökar i takt med att investeringarnas genomförande. Ansvarsförbindel- sen för pensioner är oförändrad sedan årsskiftet.

Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 89 % i augusti, vilket är en förbättring mot före- gående år. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag.

Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstillgångar (exklusive förråd och exploateringsverksamhet) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten upprätthålls genom lån och koncernkrediten på banken med totalt 80 mkr.

Verksamhetens nettokostnader

Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera.

Om jämförelsestörande poster exkluderas är verksamhetens nettokostnad i nivå med budget. I jämförelse med föregåen- de år vid samma tidpunkt en ökning med 1,3 %.

(14)

EKONOMISK ANALYS – KOMMUNKONCERNEN

Kommunkoncernen består av kommunen och de kommunala bolagen. Se organisationsschema på sidan 5.

Här redovisas en sammanställning över faktiskt resultat per 31/8 2017 samt prognos för 31/12 2017. Elimineringarna mellan bolagen och kommunen har delvis gjorts. Detaljerad information återfinns under avsnittet om bolagsredovisning.

Not Utfall

170831 Utfall

2016 Prognos 2017 Verksamhetens intäkter 302 470 390 793 446 780 Verksamhetens kostnader -737 635 -1 117 914 -1 190 321

Avskrivningar -60 820 -70 392 -93 360

Verksamhetens netto-

kostnader -495 985 -797 513 -836 901

Skatteintäkter 518 127 729 892 776 517

Generella statsbidrag

och utjämning 71 432 98 893 115 806

Finansiella intäkter 1 541 1 730 1 142

Finansiella kostnader -9 302 -18 441 -17 094 Resultat före extraordi-

nära poster 85 813 14 561 39 470

Uppskjuten skatt 0 515 0

Skatt på årets resultat -5 200 -1 065 -7 800

Årets resultat 80 613 14 011 31 670

PERSONAL

Nyckelord:



Uppdrag



Förmåga



Förhållningssätt



Attraktiv arbetsgivare Uppdrag

Uppdraget har fortsatt varit i fokus. Under den kommande medarbetarenkäten (nov.) kommer frågor att ställas kring uppdraget. Frågorna handlar dels om uppdraget är tydligt och dels om det finns nedskrivet.

Fortsatt har förutsättningar för chefer och medarbetare att

fullgöra sitt uppdrag granskats och antal medarbetare per chef har varit i fokus. Dels för att cheferna ska ha förutsätt ningar för sitt uppdrag och dels för att medarbetarna ska få det stöd som behövs så att de kan fullfölja sitt uppdrag. På socialförvaltningen har Individ och familjeomsorgen (IFO) samt omsorgen om personer med funktionsnedsättningar (OF) sett över sin organisation och minskat antalet medarbetare per chef.

Förmåga

I juni avslutades det förberedande ledarprogrammet som genomförts tillsammans med Växjö, Alvesta och Ljungby.

Samtliga tre deltagare är anställda som chefer i Älmhults kommun. Under hösten påbörjas upphandling för ett nytt program.

Beslutet från 2010 om att alla chefer ska gå UGL är svårt att nå. Trots att vi kontinuerligt erbjuder utbildningen kommer vi inte upp i mer än ca 58 % av kommunens chefer som har gått utbildningen. En veckas sammanhängande frånvaro är ofta svårt utifrån uppdraget och utifrån att nya chefer ock- så ska genomgå annan utbildning (t.ex. rektorsutbildning, arbetsmiljöutbildning mm). Socialförvaltningen har under året genomfört en utbildningsinsats för sina chefer och för- skolecheferna har planerat för en insats under hösten.

Eftersom efterfrågan på utbildningsplatser till vår arbetsmil- jöutbildning för chefer och skyddsombud (BAM) var stor förra året genomfördes en extra utbildningsomgång under våren.

En del av de medel som funnits till personalbefrämjande ak- tiviteter har används till teamaktiviteter för medarbetare (för- skolor och särskilt boende). Under hösten har ESF projektet inom hälsoområdet (Bryta trenden) startat upp. Analysfasen pågår så någon effekt av projektet har inte synts utan arbetet är mer långsiktigt.

Adato, (vårt system för att hantera och dokumentera rehabiliteringsarbetet) har implementeras. Alla chefer får påmin- nelser via mail om någon varit frånvarande ett flertal gånger eller en längre sammanhängande tid. Därmed har möjlighe- ten att komma igång med rehabiliteringsarbetet i ett tidigt skede ökat. Den samlade dokumentationen i rehabiliterings- ärenden har också blivit bättre och tydligare. Ansvariga chefer har tillsammans med personalenheten arbetat med de längre sjukärendena för att hitta möjliga lösningar. Det kan exempelvis handla om att hitta annan arbetsplats eller anpassade arbetsuppgifter, utifrån verksamhetens behov. I ett antal ärenden har detta gett ett gott resultat med hel eller delvis återgång i arbete.

Lärarlönelyftet genomfördes även i år kopplat till löneöver- synen. Lärarlönelyftet berör enbart legitimerade lärare och förskollärare.

(15)

Andelen legitimerade lärare/förskollärare i Älmhults kommun (exklusive internationella skolan) är:

2016 2017 Förskola (inklusive fritidspedagoger): 83 % 78 % Grundskola (inklusive fritidspedagoger): 79 % 72 % Gymnasiet (exklusive yrkeslärare): 67 % 51 %

Förhållningssätt

På den centrala introduktionen för nyanställda har värde- grunden fått mycket plats. Förhållningssätt och bemötande följs sedan upp vid löneöversyn då det är en viktig kompo- nent i lönekriterierna.

Attraktiv arbetsgivare

Som ett led i arbetet med att utveckla arbetsgivarvarumär- ket har fokusgrupper med medarbetare genomförts för undersköterskor, sjuksköterskor, enhetschefer och socialsekreterare genomförts. Under hösten kommer ytterligare fokusgrupper att genomföras. Syftet är att kartlägga vad medarbetarna tycker är viktigt för att uppleva att de har en bra arbetsgivare och hur bra Älmhults kommun möter dessa förväntningar.

Intresset för anställning i Älmhults kommun är förhållan- devis stort. Vissa yrkesgrupper såsom socialsekreterare, förskollärare, lärare och sjuksköterskor är dock nationellt svårt att rekrytera. Även undersköterskor börjar bli en svår- rekryterad grupp.

Arbetsmiljöarbetet stärks genom införande av SARA och LISA som är stödsystem för det systematiska arbetsmiljö- arbetet och arbetsskadehantering. Systemen är nu redo att implementeras under hösten.

Under perioden jan-aug har totalt 214 tjänster annonserats ut, varav 70 var tidsbegränsade anställningar och 144 tills- vidareanställningar. Utbildningsförvaltningen har haft flest utannonserade tjänster. Älmhults kommun har totalt fått in 2 903 ansökningar.

Löneöversyn är genomförd för samtliga medarbetare och utöver avtalen har en särskild satsning på medarbetare inom Omsorg om personer med funktionsnedsättning genomförts för att skapa balans i förhållande till undersköterskor.

Antalet utbetalda löner jan-aug uppgick till 17 164 jämfört med 16 902 för 2016 under motsvarande tid. 8 personer har valt att löneväxla mot pension.

Pensionsmodell 80-80-100 införd och hittills har 2 personer ansökt och fått förmånen under 2017. Dock gäller för båda att pensionen gäller fr.o.m. 2017-09-01. Sedan tidigare har 16 personer pension 80-90-100 (14 kvinnor och 2 män).

Personalförhållanden 2017, augusti Antal

perso- ner

Antal anställ-

ningar

Antal årsarbe-

tare

Antal perso- ner

jfr med aug 2016

Älmhults kommun 1 534 1 539 1 471,4 14,0 Kommunlednings-

förvaltning

63 63 61,3 4,0

Miljö- och Bygg-

förvaltning 21 21 20,5 1,0

Socialförvaltning 566 567 554,3 -44,0

Teknisk förvaltning 182 182 169,6 7,0

Utbildningsförvaltning 702 706 665,8 44,0

Sjukfrånvaro i procent, åldersintervall 2017-2016,

jan-aug Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2017

Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2016

Förändring

Totalt alla 6,67% 7,08% -0,41%

<=29 5,72% 5,31% 0,42%

30-39 5,28% 7,19% -1,91%

40-49 7,20% 7,54% -0,34%

50-59 7,41% 7,43% -0,02%

>=60 7,38% 7,47% -0,08%

Sjukfrånvaro i procent, förvaltningsvis 2017-2016, jan-aug Sjukfrv %,

ack valt kalenderår

2017

Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2016

Föränd- ring

Älmhults kommun 6,67% 7,08% -0,41%

Kommunlednings-

förvaltning 4,33% 5,14% -0,81%

Miljö- och Byggför-

valtning 7,29% 2,87% 4,42%

Socialförvaltning 8,84% 8,94% -0,10%

Teknisk förvaltning 5,29% 4,61% 0,69%

Utbildningsförvaltning 5,34% 6,20% -0,86%

Sjukfrånvaro i procent, kön

2017, jan-aug Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2017

Kvinnor Män

Älmhults kommun 6,67% 7,43% 3,50%

Kommunlednings-

förvaltning 4,33% 6,27% 1,94%

Miljö- och Byggför-

valtning 7,29% 10,55% 1,33%

Socialförvaltning 8,84% 9,08% 7,16%

Teknisk förvaltning 5,29% 7,18% 0,90%

Utbildningsförvaltning 5,34% 5,93% 2,94%

(16)

RÄKENSKAPER

RESULTATRÄKNING KOMMUN

Not Utfall

160831 Utfall

170831 Budget

170831 Budgetav-

vikelse Utfall

2016 Prognos

2017 Budget

2017 Budgetav- vikelse Verksamhetens intäkter 1 219 287 208 521 213 333 -4 812 316 604 322 000 320 000 2 000 Verksamhetens kostnader 2 -710 166 -707 094 -756 803 49 709 -1 077 149 -1 128 268 -1 135 204 6 936

Avskrivningar -30 910 -35 625 -36 000 375 -48 754 -55 100 -54 000 -1 100

Verksamhetens nettokostnader -521 789 -534 198 -579 470 45 272 -809 299 -861 368 -869 204 7 836

Skatteintäkter 484 605 518 127 512 299 5 828 729 892 776 517 768 449 8 068

Generella statsbidrag och utjämning

3 65 759 77 204 71 385 5 819 98 893 115 806 107 077 8 729

Finansiella intäkter 4 3 014 3 134 1 533 1 601 4 056 3 500 2 300 1 200

Finansiella kostnader 5 -6 272 -4 715 -9 000 4 285 -10 083 -10 000 -13 500 3 500 Resultat före extraordinära

poster 25 317 59 552 -3 253 62 805 13 459 24 455 -4 878 29 333

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 25 317 59 552 -3 253 62 805 13 459 24 455 -4 878 29 333

(17)

KASSAFLÖDESANALYS KOMMUN

Not Utfall

160831 Utfall

170831 Utfall 2016 Prognos

2017 Budget 2017 Den löpande verksamheten

Årets resultat 25 317 59 552 13 459 24 455 9 397

Justering för av- nedskrivningar 30 910 35 625 48 754 55 100 54 000

Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 0 2 648 2 422 4 539

Justering gjorda avsättningar 1 560 4 669 -158 4 549 870

Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 1 686 0

Justering för ej likvidpåverkande poster 0 -2 268 -1 510 -2 268

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 57 787 100 226 64 653 86 375 64 267 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar -13 935 -3 786 -45 447 -4 016

Ökning (-)/minskning (+) av exploateringsfastigheter 0 1 652 0 1 652

Ökning (-)/minskning (+) av förråd och lager 305 9 44 9

Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -19 775 4 824 57 562 13 232

Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 382 102 925 76 812 97 252 64 267

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar -78 330 -188 280 -211 837 -372 782 -157 000

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 3 156 4 152 3 156

Investering i finansiella anläggningstillgångar -16 478 0 -3 0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -94 808 -185 124 -207 688 -369 626 -157 000

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 70 000 0 210 000 100 000 95 000

Amortering av långfristiga skulder 0 0 0 0

Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 2 464 2 372 5 803 3 558

Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0

Minskning av långfristiga fordringar 0 0 73 387 0

Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0 0 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72 464 2 372 289 190 103 558 95 000

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 -567 -6 961 -567

Årets kassaflöde 2 038 -80 394 151 353 -169 383 2 267

Likvida medel vid årets början 18 030 169 383 18 030 169 383 33 024

Likvida medel vid årets slut 20 068 88 989 169 383 0 35 291

(18)

BALANSRÄKNING KOMMUN

Delår Helår

tkr Not Utfall

160831 Utfall

170831 Utfall 2016 Prognos

2017 Budget 2017 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 766 600 990 664 846 254 990 664 1 246 783

Maskiner och inventarier 36 676 69 848 68 064 69 848

Pågående arbeten 195 527 199 548 193 975 364 575

Summa materiella anläggningstillgångar 998 803 1 260 060 1 108 293 1 425 087 1 246 783

Finansiella anläggningstillgångar 6

Aktier, andelar och bostadsrätter 74 345 74 348 74 348 74 348 253 894

Långfristiga fordringar 9 515 9 515 9 515 9 515

Medfinansiering statlig infrastruktur 161 012 73 604 75 686 71 714

Summa finansiella anläggningstillgångar 244 872 157 467 159 549 155 577 253 894

Summa anläggningstillgångar 1 243 675 1 417 527 1 267 842 1 580 664 1 500 677

Omsättningstillgångar

Förråd 7 336 251 260 251 304

Exploateringsfastigheter 7 9 163 8 441 10 093 8 441 9 500

Fordringar 8 129 472 164 771 160 984 165 000 115 537

Kortfristiga placeringar 0 0 0 0 0

Kassa och bank 9 20 068 88 989 169 383 0 9 791

Summa omsättningstillgångar 159 039 262 452 340 720 173 692 135 132

SUMMA TILLGÅNGAR 1 402 714 1 679 979 1 608 562 1 754 356 1 635 809

EGET KAPITAL; AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 533 643 581 337 521 785 546 240 534 223

* varav årets resultat 25 317 59 552 13 459 24 455 9 397

Summa eget kapital 533 643 581 337 521 785 546 240 534 223

Avsättningar

Avsättningar pensioner 10 9 558 11 130 9 334 11 010 9 492

Avsättningar sluttäckning deponi 10 19 774 22 839 19 966 22 839 18 280

Summa avsättningar 29 332 33 969 29 300 33 849 27 772

Skulder

Långfristiga skulder 11 644 191 789 983 787 530 891 088 856 728

Kortfristiga skulder 12 195 548 274 690 269 947 283 179 217 086

Summa skulder 839 739 1 064 673 1 057 477 1 174 267 1 073 814

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 402 714 1 679 979 1 608 562 1 754 356 1 635 809

Pensionsförpliktelser 13 298 800 292 845 292 910 288 379

Borgensförbindelser 14 476 515 521 515 521 515 474 515

Övriga ansvarsförbindelser 15 5 221 6 835 5 740 6 835