Värdighet, delaktighet & möjlighet

Rättighetskommitténs kansli

Värdighet, delaktighet &

möjlighet

Att arbeta rättighetsbaserat och om den egna yrkesrollen Dalheimers Hus 2013-09-26

Kommittén för rättighetsfrågor (2011)

Rättighetskommitténs kansli

• Utbildningar, konferenser

• TD

• Pilotverksamheter i

rättighetsbaserat arbete

• Remisser, riktlinjer

• Organisationsstöd, projekt- och forskningsmedel

• Samråd med olika invånargrupper

Sakområden

• Jämställdhet/HBT

• Etnicitet/trosuppfattning

• Funktionshinder

• Ålder

Att arbeta rättighetsbaserat

Utgångspunkt i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter beskriver

Vad som inte får göras mot någon människa.

Vad som måste göras för varje människa.

Reaktion på förintelsen

Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget

Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra?

Hur kunde det gå så långt?

Mänskliga rättigheter –

en efterklok vetskap

”Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom…”

•  …demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak.

•  …vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem.

•  …vi redan har det så bra i Sverige

•  …jag redan respekterar andra människor.

Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Rättigheterna är odelbara och universella

Alla människor är lika i värde och rättigheter

Alla människor har rätt till samtliga rättigheter

utan någon diskriminering

Allmänna förklaringen om

mänskliga rättigheter (1948)

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna innehåller 30 artiklar

Artikel 1 anger att alla människor är födda fria och jämlika i värde och rättigheter

Artikel 2 anger att rättigheter ska kunna åtnjutas av alla och att diskriminering är förbjuden

Juridiskt bindande konventioner

Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994)

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972)

Konventionen mot rasdiskriminering (1972)

Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981)

Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990)

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

Centrala FN-principer

•  Jämlikhet

•  Icke-diskriminering

•  Delaktighet

•  Transparens/öppenhet

•  Rättssäkerhet

Rättighetskommitténs kansli

Rättighets- och

skyldighetsbärare

Rättighetsbärare – alla invånare i kommunen, länet och Sverige

Skyldighetsbärare – alla anställda inom kommunen, landstinget/regionen eller staten

Från behov till rättigheter

Ett rättighetsbaserat arbete förtydligar vem som är rättighetsbärare respektive skyldighetsbärare.

Insatser till ”utsatta människor” riskerar att enbart åtgärda effekterna och inte strukturerna.

Finns inga ”svaga grupper” utan bara mer eller mindre starkt skydd.

Från vi (som hjälper) och dom (som behöver) till oss (alla har olika behov men samma rättigheter)

Få stöd till egenmakt för att utkräva sina mänskliga rättigheter

Rättighetsbaserat arbetssätt

Principer & verktyg

Rättighetskommitténs kansli

FN:s sex principer för ett rättighetsbaserat arbete

1.  Inventera olika individers och gruppers tillgång till en eller flera mänskliga rättigheter

2.  Målen relateras mänskliga rättigheter

3.  Verksamheten/uppgiften fokuserar särskilt på områden och/eller grupper där skyddet är svagast

4. Samtliga arbetsprocesser bygger på centrala

rättighetsprinciper som delaktighet och inkluderande,

icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och transparens

5. Utvärdering görs av både mål/effekter och arbetsprocesser

6. Rättighetsskyddet stärks genom ansvarigas förmåga att leva upp till sina åtaganden och rättighetsbärarnas

förmåga att kräva och åtnjuta sina rättigheter

Rättighetshjulet

Centrala principer:

• Jämlikhet

• Icke-diskriminering

• Delaktighet

• Transparens

• Rättssäkerhet

•  Kartläggning

•  Planering

•  Genomförande

•  Uppföljning

4A-modellen

Availability, Accesability, Accepability & Adaptability (Committee on Economic, Social and Cultural Rights General Comments no 21)

•  Tillgång

•  Tillgänglighet

•  Acceptans

•  Anpassbarhet

Rättighetskommitténs kansli

Innanför - utanför

•  Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer …

•  Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater …

•  Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord

•  Vi älskar att sortera – dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem …

•  Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas

Ledare i tidningen Faktum #81 2009

Normativitet

När rättigheter ska omvandlas till lagstiftning och

implementeras som praktik i samhällets verksamheter

formas de omedvetet efter en normativ föreställning om hur en människa är

… och den som har en stark ställning i samhället utgör mall för hur tjänster utformas.

Intersektionalitet

Den egna yrkesrollen

Sju aspekter kring den egna yrkesrollen i mötet med andra

Rättighetskommitténs kansli

Var inte rädd!

•  Rädd/orolig

för att göra fel, för att inte räcka till, inte bli accepterad, göra bort sig

•  Lever vi i ett skuldsamhälle?!

Rädslokultur och lågintensiv rädsla

•  Stjäl energi i mötet

•  Tillit - till sig själv och andra

Våga fråga!

Kanske den viktigaste frågan av alla

Viktigt med kunskap – men vi kan inte lära oss allt om alla Vi ÄR unika

”Nu ska vi jobba i team du och jag …”

Vad är viktigt för dig, vilka tankar hade du med dig idag, hur kan jag göra så att du förstår, …

Var närvarande!

Grundläggande, men svårt

Vara trygg i sig själv – men livet är livet för oss professionella också

Den andre märker direkt - kan övas upp

”Den längsta resan är resan in i dig själv” (Dag Hammarskjöld)

Var genuint nyfiken!

Ha barnet inom dig Vem är detta?

Var inte så fokuserad på dig själv Sök kunskap

Praktisera delaktighet

Det kanske är Paul Potts du möter …

Människan har en stor potential som inte alltid syns Subjektsyn – objektsyn

Skapa motivation och lust

Möta med värdighet och respekt

Våga möta din egen sårbarhet

Var öppen för dina egna tillkortakommanden och svårigheter

Svårt att vara beroende, i underläge. Tänk efter själv!

Sinnesrobönen

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden

Indianerna syr aldrig sina mattor så att de blir helt perfekta!

Livet är aldrig 100-procentigt, blir aldrig perfekt

Att utvecklas till människa är bl a att lära sig hantera besvikelser

Relationen till

•  mig själv

•  kollegor

•  personerna med funktionsnedsättning

Rättighetskommitténs kansli

Stuprörsseende

Humanism, läkarvetenskap, psykologin eller psykiatrin – inget av dessa områden förmår att ta in vad en människa egentligen är. På så vis påminner de om grodorna i

brunnen, de som sitter längst där nere och tror att det de ser ovanför sig är hela himlen.

Cathrine Sandnes, redaktör för Samtiden, ang Anders Breiviks ideologi, mentala hälsa och potentiella diagnoser

Följ gärna vårt arbete

www.vgregion.se/rattighet-kansli

www.facebook.com/rattighetskommittenskansli

www.twitter.com/rkansli

Tack för mig!

Jan Terneby

MR-strateg med inriktning forskning, utbildning och äldrefrågor

Mobil: 070 - 594 19 07

Mail: jan.terneby@vgregion.se