Godkänd av: Corinne Pedroletti, Verksamhetschef, Gynekologi och reproduktionsmedicin gemensamt (corpe1) Denna rutin gäller för: Verksamhet Obstetrik; Verksamhet AnOpIva neonatal barn
Förutom SU gäller riktlinjen även för
Mödrahälsovård och barnhälsovård i Göteborg och Södra Bohuslän
Medicinsk rådgivare
Tomas Fritz ÖL SU. Ann-Sofie Cavefors BÖL Göteborg och Södra Bohuslän.
Ansvar
Gäller för personal inom de enheter/verksamheter som berörs av rutinen.
Ansvar för spridning och implementering har VEC/EC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar.
Arbetsgrupp
Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare SU, Ulrika Bjällmark och Linnéa Swanson
Verksamhetsutvecklare MHV, Sofia Wijk och Ann Jansson Verksamhetsutvecklare BHV, Eva Johansson och Mia Arnedotter-Johnson barnsjuksköterska Neonatalverksamheten,
Uppföljning, utvärdering och revision
Ansvarig för revision: Anna-Karin Ringqvist Verksamhetsutvecklare, Obstetrik SU. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i
Obstetrix/Melior, om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO.
Revideringar i denna version
Ersätter version från 2014-11-15.
Inledning
Primärvården Göteborg, Södra Bohuslän och Sahlgrenska Universitetssjukhus har enats om att UNICEF/WHOs Tio Steg för en lyckad amning (bilaga 1) är en gemensam och övergripande strategi för primärvård och sjukhus. Riktlinjerna är gemensamma för hela vårdkedjan.
Alla anställda som arbetar med amning ska genomföra den web-baserade amningsutbildningen i Lärplattformen och gå den gemensamma amningsutbildningen.
Rekommendationen är att det finns amningsombud på varje enhet som gått 7,5 hp i amning eller motsvarande. De har som uppgift att sprida kunskap och bidra till att säkerställa hög kvalitet i amningsstödet på enheterna.
Amningsmottagningen, ett kunskapscentrum för amning
På Amningsmottagningen arbetar specialistbarnmorskor inom amning. Grundkrav för att arbeta som amningsombud är 7,5 hp i amning på avancerad universitetsnivå. De har även som uppgift att sprida amningskunskap och hålla sig uppdaterade om aktuell forskning inom amningsområdet.
Amningsmottagningen utför konsultationer gentemot primärvården och övriga verksamheter inom SU såsom barnkliniken och infektionskliniken. Det går bra att vända sig till Amningsmottagningen för hjälp med utbildningar och föreläsningar om amning.
Innehåll
Förutom SU gäller riktlinjen även för ... 1
Medicinsk rådgivare ... 1
Ansvar ... 1
Arbetsgrupp ... 1
Uppföljning, utvärdering och revision ... 1
Revideringar i denna version ... 1
Inledning ... 1
Amningsmottagningen, ett kunskapscentrum för amning ... 1
Allmän del för alla verksamheter ... 3
Amning och mötet med familjen ... 3
Amningsstatus/amningsobservation ... 3
Amningshjälp i praktiken... 3
Amningsnapp ... 3
Flaskmatning ... 3
Nappanvändning ... 4
Informera föräldrarna om ... 4
Under graviditet ... 4
Mödrahälsovården ansvarar för att ... 4
Samtal och information ... 4
Föräldrastöd på BMM ... 5
Till kvinnor som är ambivalenta eller inte planerar att amma ... 5
Gravida kvinnor inneliggande på sjukhus ... 6
Det nyfödda barnet ... 6
Amningsstarten för friska fullgångna barn ... 7
Barn som ammats under första vakenhetsperioden ... 7
Barn som inte sugit under första vakenhetsperioden med vårdas tillsammans ... 7
Barn som separerats från mamma under den första vakenhetsperioden ... 7
Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn gått ... 7
Barn som inte visar tecken på att vilja suga trots ovan nämnda åtgärder ... 8
Tillmatning... 8
Att tänka på: ... 8
Om barnet tillmatas vid hemgång och vill amma: ... 8
Tillmatningsmetoder ... 8
Sondmatning vid bröstet ... 8
Bröstkompressioner ... 8
Koppmatning ... 9
Fingermatning ... 9
Det sjuka eller förtidigt födda barnet ... 9
Fri tillgång till bröstet ... 9
Tidig urmjölkning ... 9
Tillmatning av sjuka och prematura barn. ... 10
Informera föräldrarna om ... 10
Efter barnets första levnadsvecka... 10
Bilagor ... 10
Allmän del för alla verksamheter
Amning och mötet med familjen
I mötet med de blivande föräldrarna är det viktigt att ha goda kunskaper och ett genomtänkt förhållningssätt till amning för att kunna ge upplysning, uppmuntran och rätt information. Det är angeläget att fundera på vad som kan påverka den egna rollen, t ex:
• Egen amningserfarenhet
• Egna attityder
• Fördomar
• Kunskap, evidensbaserad och klinisk erfarenhet
• Utbildning inom amning Samhället
• Omgivningens attityder
• Prestationskrav (föräldrar, vårdpersonal)
• Förebilder
Amningsstatus/amningsobservation
Alla kvinnor erbjuds ett amningsstatus genom att barnmorskan närvarar vid en amning för en
amningsobservation enligt rikshandboken och Virpis modell, bilaga 2. Detta innebär att göra föräldrar uppmärksamma på barnets amningsreflexer, amningsteknik, amningsposition. Bekräfta mamman, inge trygghet och uppmuntra den icke ammande föräldern att stödja amningen.
Amningshjälp i praktiken
Undvik handgriplig hjälp. Docka och tygbröst som hjälpmedel är att föredra då det är både pedagogiskt och omvårdnadsmässigt fördelaktigt.
Amningsnapp
Vid situationer där mamman inte alls kan amma utan måste pumpa på grund av smärta eller att barnet inte lyckas suga alls är amningsnappen att föredra. Amningsnapp kan vara ett hjälpmedel till framför allt för tidigt födda barn, då den kan nå längre upp i gommen än bröstvårtan och på så sätt stimulera sugreflexen. Amningsnapp kan användas om det ökar mammans välbefinnande med amningen. Den bör inte användas innan mjölkproduktionen kommit igång. Amningsnappen ses som ett tillfälligt hjälpmedel som barnet kan vänjas av med. Informera om vikten av god hygien och speciellt om mamman har sår på bröstvårtorna.
Metod: Amningsnappen fuktas med vatten och ”vrängs” halvvägs ut och in innan den sätts på bröstvårtan. Detta åstadkommer ett vakuum så att bröstvårtan kommer ut i nappen. Låt barnet använda sin sökreflex utan att trycka in amningsnappen i barnets mun. Se bilder i boken
”Amningsguiden” av Lena Weimers. Bröstvårtan ska vara rund efter amningen och mamman skall uppmärksamma risken för skavsår.
Flaskmatning
Att erbjuda alternativet flaskmatning samtidigt som man ammar kan störa amningen och
rekommenderas inte på BB om kvinnan önskar amma. I de fall då mamman väljer att flaskmata och samtidigt amma så rekommenderas flaskmatningsteknik som främjar rootingreflexen. Det innebär att inte stoppa in flasknappen direkt i barnets mun utan låt barnet söka som vid amning.
Nappanvändning
Varken sug- eller dinappar bör rekommenderas på BB till friska fullgångna barn som har fri tillgång till bröstet och förväntas kunna amma. Tröstnappar kan ges till prematura och sjuka barn om barnen inte har fri tillgång till mammans bröst. Barn som inte ammas rekommenderas napp för att det kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
Informera föräldrarna om
• Att undvika napp i amningsstarten är en rekommendation som syftar till att stödja amning
• Det finns studier som visar att nappanvändning och flaskmatning, speciellt de två första dygnen, påverkar sugbeteendet och mjölkproduktionen negativt
• Det finns studier som visar att tröstnapp ger färre amningstillfällen per dag, vilket är ogynnsamt för etablerandet av amningen och kan leda till att den totala amningstiden blir kortare än vad mamman tänkt sig
• Det är olika sugteknik samt olika hastighet på mjölkflödet mellan flaska och bröst.
Flaskmatning kan leda till att barnet får svårare att ta bröstet, tappar tålamodet, skriker eller somnar innan utdrivningsreflexen har kommit igång samt att mamman kan få ont på bröstvårtorna
• Tröstnapp kan ”maskera” tidiga hungersignaler. Barnet suger intensivt och förefaller nöjt – men får inte i sig mat
• Prematura och sjuka barn kan behöva suga på tröstnapp i samband med måltid om de inte har tillgång till bröstet eller då barnet av medicinska skäl inte orkar.Tröstnapp ges i samråd med föräldrarna
• Vid etablerad amning kan napp användas utan att det visat sig påverka amningslängden
• Att det kan vara bra att minska på nappanvändandet vid amningsproblem som till exempel svårighet att etablera mjölkproduktionen, dålig viktuppgång på barnet eller smärtsam amning
Under graviditet
Mödrahälsovården ansvarar för att
• identifiera och dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar, behov av stöd och önskemål om amning.
• bidra till att mamman/föräldrarna motiveras till att amma exklusivt i sex månader. För de flesta barn räcker det med enbart bröstmjölk som uppfödning de första sex månaderna
• bidra till en positiv inställning till amning
• ge blivande föräldrar kunskap om det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga hur barnet visar att det vill amma
• informera blivande föräldrar om amning och hudnära vård
• informera de blivande föräldrarna om vart de kan vända sig för råd och stöd om amning efter hemgång
• vid behov remittera till amningsmottagning och/eller annan enhet i vårdkedjan till exempel vid tidigare traumatisk amningsupplevelse
Samtal och information
• Utgå gärna från samtalsmetodiken (motiverande samtal), och använd öppna frågor samt be om lov att få berätta lite mer.
• Samtalet kan förslagsvis inledas med att kvinnan erbjuds att berätta om sin egen inställning till amning och vad hon har för kunskaper själv. Är hon omföderska är det naturligt att fråga vad hon har för tidigare erfarenheter av amning.
• Involvera den icke ammande föräldern i samtalet och betona dennes betydelse med stöd och avlastning under amningsperioden. Förutsättningar för att modern ska lyckas med amningen är att hon har goda kunskaper och får stöd och uppmuntran från omgivningen, vilket ger henne tillit till sin egen förmåga.
• Var lyhörd för de blivande föräldrarnas erfarenheter och funderingar om amning. Vid eventuell oro eller tveksamhet till amning erbjud kvinnan/paret möjlighet till samtal om detta.
• Stärk kvinnans tillit/självförtroende till sin egen förmåga att amma
• Ta del av och samtala omkring kulturella aspekter på amning. Det är viktigt att undanröja onödig oro inför amningen.
• Information ges också om mammans förändrade sömnmönster för att skapa realistiska förväntningar de första dygnen
• Följ upp samtalet vid nästa besök.
Gravida kvinnor med komplicerad graviditet såsom diabetes, tillväxthämning och de med ökad risk för prematurbörd informeras om hur de kan etablera amningen och att deras barn oftare behöver
komplettering med bröstmjölksersättning av medicinska skäl. Dessa kvinnor är ofta i behov av individuell information.
Föräldrastöd på BMM
Innehållet i föräldrastödet:
• Amningsställningar - vikten av avslappnad och bekväm amningsställning
• Amningsmönster, variationer i amningsfrekvens, duration och dygnsrytm.
Hur vet jag som förälder att barnet får tillräckligt med mjölk? Realistiska förväntningar på amningen den första tiden
• Barnets beteende och signaler
• Amningsstart och utdrivningsreflex
• Smärta i samband med amning
• Handmjölkning
• Koppmatning/flaskmatning
• Saklig information om hur kost, läkemedel, rökning och alkohol påverkar bröstmjölken och amningen
• Amningsstöd kan ges på BHV, Amningsmottagning på sjukhuset och Amningshjälpen
• BHV-sjuksköterskan kan bjudas in för att introducera BHV och ta upp amningsfrågor
• Hudnära och säkerhet
• Samsovning enligt Socialstyrelsens riktlinjer
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19370/2014-3-3.pdf
• Den icke ammande förälderns roll Hjälpmedel:
• Docka och tygbröst
• LAVA-filmen om amning visas.
• Filmen ”Skin to skin” (First hour) visar barnets beteende när det är nyfött och kan visas för föräldrarna. Filmen bygger på Ann-Marie Widströms forskning och gjord på Karolinska. Den beställs via amningshjälpen.
Till kvinnor som är ambivalenta eller inte planerar att amma
Kvinnor som inte kan/vill eller känner sig tveksamma till amning ska bemötas med respekt för sitt val
och sina känslor för amning. Stöd och vägled kvinnor som inte önskar amma i annan uppfödning.
Informera om vikten av att vårda barnet hudnära. Vid svår ambivalens kan remiss till
specialistbarnmorskorna för amningsstöd på amningsmottagningen skrivas. Dokumentera och gör en vårdplan i samråd med kvinnan.
Patientinformation:
Information till dig som inte ska amma information om mjölkproduktion Till dig som inte ammar information om flaskmatning och bröstmjölkersättning
Gravida kvinnor inneliggande på sjukhus
Kvinnor som ligger på sjukhus under graviditeten får individuellt anpassad amningsinformation.
Föräldrarna ska ges möjlighet att diskutera erfarenheter och förväntningar. De som ligger inne på grund av ökad risk för tidig förlossning förbereds för den speciella situationen och hur de kan etablera amningen även om barnet inte suger till en början. De informeras om betydelsen av en tidig start och hur de kan få igång en effektiv mjölkproduktion genom handmjölkning och pumpning.
Det nyfödda barnet
Nyfödda barn läggs hud mot hud med sin mamma efter förlossningen på ett säkert sätt om inga medicinska hinder föreligger. Mamman halvsitter med barnet som ligger i ”grodposition” högt mellan mammans bröst.
Uppmärksamma föräldrarna om de 9 utvecklingsstadierna hos nyfödda:
1. Födelseskrik
2. Avslappning. Barnet vilar efter födelsen och har vanligen inga mun- eller handrörelser.
3. Uppvakning. Barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och öppnar så småningom ögonen.
4. Aktivitet. Barnet gör slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna tilltar.
5. Kryp- eller glidrörelser. Barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges.
6. Vila. Barnet vilar mellan perioder av aktivitet.
7. Tillvänjning. Barnet bekantar sig med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet, samtidigt som barnet masserar bröstet. Denna fas kan upplevas som långvarig. Förmedla till mamman/föräldrarna att tillvänjningen måste få ta den tid den tar.
8. Barnet börjar suga.
9. Sömn. Barnet somnar efter att ha tillfredsställt sitt naturliga behov av att amma.
Först efter första amningen undersöks barnet av barnmorskan. Barnet läggs sedan åter hud mot hud hos mamma.
Om barnet av någon anledning inte kan ligga hud mot hud hos mamma kan den andra föräldern ha barnet hud mot hud. Vid separation av mamma och barn görs en ”omstart” så fort tillfälle ges. Omstart innebär att barnet läggs hud mot hud.
Amningsstarten för friska fullgångna barn
Definition: Barn födda >= 37+0 veckor som genomgått en normal förlossning eller planerat/okomplicerat akut sectio samt har Apgar 7 eller mer vid fem minuters ålder.
Barn som ammats under första vakenhetsperioden
• Barn som ammats under första vakenhetsperioden kan sova vidare tills det visar tecken att vilja suga förutsatt att de vårdas hudnära
• Det är en fördel om mamman handmjölkar fram lite råmjölk till barnet några gånger under första dygnet om barnet inte visar något sugintresse
• Barnet ska i första hand vårdas hud mot hud och informeras om säker hud mot hudvård
• Föräldrarna görs uppmärksamma på barnets signaler som är diskreta första dygnet
• Det är viktigt att barnet kommer till bröstet så ofta som det önskar
• Erbjud genomgång av amningsteknik till föräldrarna för att förebygga amningsproblem och smärta
Barn som inte sugit under första vakenhetsperioden med vårdas tillsammans
• Om barnet somnar utan att ha sugit efter förlossningen kan man utifrån barnet avvakta ca 12 timmar och barnet vårdas hud mot hud
• Mamman uppmuntras att handmjölka några gånger första dygnet
• Mjölken ges på sked tills barnet visar intresse för att suga. Det är viktigt att uppmärksamma föräldrarna på barnets signaler och att det får möjlighet att suga så fort det vaknar
• Prolaktinnivåerna ligger allra högst den första timman, men nivåerna är höga upp till 6 timmar efter förlossningen. Det är därför en fördel om mamman handmjölkar fram några droppar så tidigt som möjligt med tanke på att få igång mjölkproduktionen
• En bedömning av barnet utförs av barnmorskan med 6-8 timmars intervall eller tätare
• Om barnet inte har sugit efter förlossningen är det viktigt att gå varligt fram.
Att forcera barnet till bröstet utan att det visar något intresse för att suga är ofta utsiktslöst och kan resultera i att mamman blir orolig och tror att något är fel. Däremot är det viktigt att barnet ligger hud mot hud eftersom det
stimulerar suglusten och barnet spar energi
Barn som separerats från mamma under den första vakenhetsperioden
• Då mamma och barn separerats görs en omstart när de träffas, vilket innebär att barnet även om det sover, kläs av och läggs hud mot hud med mamma.
• Hudkontakt har en lugnande, smärtlindrande och blodtryckssänkande effekt på mor och barn.
Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn gått
• Fortsätt uppmuntra hud mot hud kontakt och visa mamman hur hon kan fortsätta handmjölka
• Låt barnet slicka i sig mjölken vid bröstet för att stimulera suglusten och/eller ge råmjölken på sked eller kopp
• Tänk på att det kan ta lite tid innan mamman lärt sig tekniken och uppmuntra henne till att handmjölka ofta, minst 8 ggr/dygn
• Om handmjölkning inte fungerar eller känns bekvämt kan hon pumpa
• Om varken handmjölkning eller pumpning fungerar gör barnmorskan en bedömning om tillmatning med bröstmjölksersättning. Ge alltid mammas mjölk i första hand
Barn som inte visar tecken på att vilja suga trots ovan nämnda åtgärder
• Uppmuntra till fortsatt hud mot hud kontakt.
• Mamman fortsätter att regelbundet handmjölka ur och ge på kopp tills barnet visar intresse för att suga. Hur och hur ofta är beroende på situation och mängd råmjölk
• Informera mamman om att det kan ta upp till 3 dygn innan barnet visar sugintresse. Föräldrarna kan stimulera barnets sök- och sugreflex genom att pussa och stryka över läpparna. Informera om tålamod och lugn.
• Amningsnappen kan ibland vara en hjälp om barnet öppnar munnen, men inte börjar suga. Amningsnappen kan stimulera sugreflexen i gommen. Den skall dock inte användas innan mjölken kommit igång. I dessa situationer kan amningsombuden på avdelningen eller Amningsmottagningen konsulteras
• Om barnet inte visar sugintresse tredje dygnet bör sjukdomstillstånd övervägas och barnläkare konsulteras
Tillmatning
Friska barn i fullgången tid tillmatas inte med annat än bröstmjölk utan medicinsk indikation.
Att tänka på:
• Bröstmjölk från mamma används alltid i första hand
• Handmjölkningsfrekvens samt bröstmjölksmängd bedöms individuellt. Minst 8 ggr/dygn rekommenderas
• Dokumentera i Obstetrix obs-lista
• Vid svårmatade barn bör vårdpersonalen tillmata barnet eller stötta föräldrarna så att de känner sig trygga med tillmatningen
• Tillmatningen minskas successivt så att mammans mjölkmängd ökar
Om barnet tillmatas vid hemgång och vill amma:
• En vårdplan för uppföljning görs
• Uppföljning sker på BB-mottagning eller amningsmottagning första levnadsveckan och därefter kontaktas BHV
Tillmatningsmetoder
Sondmatning vid bröstet
Om barnet suger men inte får i sig tillräckligt med mjölk vid bröstet kan sond användas.
Metod: Barnet suger först en stund på bröstet och sedan stoppas en sond in i barnets mungipa, andra änden av sonden stoppas i en flaska alternativt kopp med mjölk. Barnet suger sedan i sig den extra mjölken och bröstet får samtidigt stimulans för ökad mjölkproduktion.
Bröstkompressioner
Vid de tillfällen då mamman har en bra mjölkproduktion, men barnet inte suger i sig ordentligt kan bröstkompressioner användas för att öka mjölkflödet och därmed mängden mjölk till barnet.
Metod: När barnet inte längre suger lika aktivt vid bröstet tar mamman ett ordentligt tag om hela bröstet och komprimerar det. Barnet börjar då åter suga aktivt och svälja. När barnet gör en paus
släpps bröstet och när barnet suger görs samtidigt en ny kompression av bröstet.
Koppmatning
Om barnet inte suger kan tillmatning ske med kopp. Bröstmjölken/bröstmjölksersättningen hälls i en kopp som värms i vattenbad.
Metod: Koppen placeras lätt mot underläppen och tungan är fri. Det är viktigt att barnet sitter så upprätt som möjligt och att barnet är aktivt och lapar/sörplar i sig maten i sin egen takt. Undvik att hälla i barnet maten. Barnet kan behöva en eller flera korta pauser under måltiden.
Fingermatning
Om barnet inte visar tecken på att vilja suga efter de första dygnen, kan sugreflexen stimuleras i gommen med ett finger. Fingermatning, med en sond utmed fingret, kan användas när barnet inte vill/kan ta bröstet. Det lugnar barnet och stimulerar samtidigt barnets sugreflex. Efter en kort stunds fingermatning försöker man få barnet till bröstet. Man kan även använda fingermatning för att känna hur barnet suger. Om mamman inte är där är koppmatning att föredra. En vårdplan görs tillsammans med föräldrarna.
Metod: Ta på en ren latexfri handske. Tejpa en matsond utmed fingret och placera fingret i barnets mun med nageln ner mot tungan och fingertoppen i hårda gommen. Placera änden på sonden i en kopp eller flaska med mjölk. Håll koppen/flaskan högre än barnet i starten tills barnet börjar suga och sänk sedan koppen/flaskan.
Det sjuka eller förtidigt födda barnet
Då barnet vårdas på neonatalavdelning är målet att ej separera mamma och barn. I de fall barn och mors tillstånd tillåter kan familjen flytta in på familjerum och vårdas tillsammans. Föräldrarna ses som en resurs för sitt barn. Om mammas tillstånd inte tillåter att vistas på neonatalavdelning kan partnern eller annan anhörig vårda barnet. I de fall mamma inte kan vara på avdelningen eftersträvas att låta barnet tillbringa så mycket tid som möjligt hos mamma.
Tidig och kontinuerlig hud mot hudvård under hela vårdperioden eftersträvas. Så fort barnets tillstånd tillåter läggs barnet i flexorläge mellan mammas bröst.
Fri tillgång till bröstet
Då barnet är tillräckligt stabilt kan det läggas till bröstet. Det tidigt prematura barnet kanske bara ligger för att känna doft, slicka och smaka på mammas bröst. När barnet blir mognare/friskare ökar
stunderna vid bröstet. Ett ideal är att barnet hela tiden har fri tillgång till bröstet, och vid varje tecken på att barnet vill suga kan det då omedelbart läggas till bröstet. Amningshjulet är ett pedagogiskt verktyg för att förklara barnets väg till full amning. Det är också lämpligt att användas av föräldrar och personal för att följa barnets framsteg.
Tidig urmjölkning
Ju tidigare brösten stimuleras desto bättre för produktionen. Prolaktinnivåerna ligger som allra högst den första timman och bäst effekt fås om man startar redan inom en timma. Om det inte är möjligt rekommenderas det inom 6 timmar för sedan sjunker prolaktinet. I första hand introduceras
handmjölkning men om mamman inte är bekväm med det introduceras pumpning. Handmjölkning är att föredra första dygnet utifrån maximering av volym men därefter kan elektrisk pump användas om hon ska etablera mjölkproduktion då barnet är sjukt eller fött för tidigt. Mamman visas handmjölkning på tygbröst/gummibröst och får sedan själv prova. Studier visar att beröring/massage av bröstet vid tömning, lugn och rofylld miljö gärna med musik ökar mjölkvolymen. Mamman bör informeras om att hon kan dubbelpumpa och att det höjer prolaktinnivåerna ytterligare, vilket är gynnsamt för
produktionen. Antal urmjölkningstillfällen och tid per gång är individuellt och styrs av barnets behov, mammans mjölktillgång samt hennes motivation och välbefinnande. Minst åtta gånger per dygn rekommenderas för att upprätthålla mjölkproduktionen.
Tillmatning av sjuka och prematura barn.
En majoritet av sjuka och prematura barn behöver tillmatas. Det sker oftast med hjälp av ventrikelsond men om barnet orkar kan det tillmatas på kopp. Mammor som inte uppnått full bröstmjölksproduktion och om barnet suger kan använda sond vid bröstet. Om barnet matas med ventrikelsond och inte kan läggas till bröstet är det viktigt att den får ett par droppar mjölk i munnen för att uppleva smaken av bröstmjölk. Ett sjukt eller prematurt barn som inte har tillgång till bröstet skall inte ligga och skrika, då det går åt mycket energi, utan skall isåfall erbjudas tröstnapp. Nappen skall endast användas tillfälligt om barnet har svårt att komma till ro och mamma inte finns tillgänglig Att suga på tröstnapp kan kamouflera barnets tidiga tecken på att vilja amma.
Nappflaska undviks tills barnet har en etablerad amning.
Informera föräldrarna om
• Att tillmatningen görs på grund av att barnet tömt eller inte byggt upp sina egna reserver/energidepåer och behöver näring utöver mammans råmjölk.
Tillmatningen är tillfällig och efter det kan mamman etablera amningen utifrån sina egna önskemål
• Handmjölkning och pumpning
• Modersmjölksersättning ges om mammans mjölk inte räcker för barnets behov
• Fördelarna med hud mot hud
• När barnet är intresserat av att suga erbjuds en amningsobservation, se bilaga 2.
• Om barnet ammas på ett bröst kan det andra bröstet mjölkas ur och ges på sked/kopp
Efter barnets första levnadsvecka
Barnhälsovårdens ansvarar för amningsstöd från och med barnets andra levnadsvecka.
Se Rikshandboken https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/
Bilagor
1. WHO tio steg för lyckad amning 2. Amningsobservation Virpi
3. Patientinformation om handmjölkning och pumpning
4. Till dig som ger barnet bröstmjölksersättning och inte ammar
